Search

Syftet med detta arbete är att undersöka, förstå och beskriva hur toddlare i förskolan kommunicerar och samspelar med varandra och med pedagogen i den ostrukturerade leken, samt vid vilka tillfällen dessa samspel tar sig uttryck. Forskare inom området uttrycker att forskning om de yngsta barnen i förskolan ökat under de senaste åren, men antyder att vidare forskning om yngre barns lek och samspel är av intresse. Denna kvalitativa videoobservationsstudie har en fenomenologisk ansats med utgångspunkt i Merleau-Pontys fenomenologiska filosofi. I videoobservationerna har sammanlagt 18 barn och fem pedagoger deltagit. Studien har genomförts på fyra olika förskoleavdelningar inom den kommunala verksamheten. I analysen av datamaterialet har Giorgis analysmetod samt multimodal interaktionsanalys använts. Resultatet visar att toddlare främst använder sig av kroppen för att kommunicera och samspela med andra barn och pedagoger, samt att de växlar mellan olika strategier för kommunikation. I resultatet utmärker sig en rad tillfällen i den ostrukturerade leken där samspel och kommunikation sker mellan deltagarna i studien. De centrala slutsatserna är att toddlare medvetet strävar efter att samspela och kommunicera med andra barn och pedagoger i förskolan, samt att deras inre tankar och känslor tar sig uttryck genom kroppslig kommunikation., Betyg i Laodk 230619.

Syfte: Den externa redovisningen har som syfte att förmedla en rättvisande bild av företagets ställning och riktar sig till företagets externa omgivning. Årsredovisningar visar inte endast företagens finansiella prestanda utan är även ett sätt att kommunicera med omgivningen. Det som publiceras i årsredovisningar styrs av olika regelverk. Förutom att redovisa det som är lagstadgat, kan företag även redovisa ytterligare information, vilket kallas för frivillig redovisning. Företag inom sjukvårdssektorn utstår ofta offentlig granskning, och genom frivillig redovisning kan de erhålla och bibehålla sin legitimitet. Syftet med denna studie är att studera sambandet mellan företagsspecifika egenskaper och mängden frivillig redovisning i svenska börsnoterade företag inom sjukvårdssektorn, samt vilken typ av information den frivilliga redovisningen består av. Studiens frågeställningar lyder: vilka faktorer påverkar mängden frivillig redovisning och vilken typ av frivillig information redovisas. Metod: Metoden som har tillämpats i denna studie är en kvantitativ metod. Det har först genomförts korrelationsanalyser mellan de oberoende variablerna, därefter har en multipel regressionsanalys genomförts mellan den beroende variabeln och respektive oberoende variabel. Insamling av data för de oberoende variablerna har skett via databasen Retriever och från Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). Insamling av data för den beroende variabeln har gjorts manuellt från varje företags årsredovisning från år 2021. Studiens urval består av 58 företag, från en population av 60 företag. Resultat och slutsats: Den slutsats som fastställs är att faktorerna lönsamhet, likviditet och ägarstruktur har ett samband med mängden frivillig redovisning. Av de olika områdena redovisas allmän information i genomsnitt mest, och aktierelaterad information i genomsnitt minst. Företagen uppfyller dock ungefär i genomsnitt lika stor andel inom varje omr, Aim: Financial management aims to convey a justified image of a company's financial performance and is addressed to the company's external environment. Annual reports are not only a way to present the financial performance but also a way to communicate with external stakeholders. Information that’s published in the reports are regulated by differentregulations. Besides obligated disclosure, companies also choose to publish additional information, this type of information is called voluntary disclosure. Companies within the healthcare sector are often publicly scrutinized, thus they frequently disclose voluntarily in order to attain and maintain legitimacy. The aim of this study is to examine the relationship between company characteristics, and the extent of voluntary disclosure in listed companies within the Swedish healthcare sector and which type of information the voluntary disclosure consists of. The research questions formulated are: what are the determinants of voluntary disclosure, and what type of information is voluntarily disclosed. Method: The methodology used for this study is a quantitative method. Initially a correlation analysis was done, to determine the correlation between each independent variable. Thereafter a multiple regression analysis was implemented to determine the relationship between the dependent variable and each of the independent variables. The data for the independent variables was collected from the database Retriever and Nasdaq Stockholm (Stockholm Stock Exchange). The data for the independent variable was collected manually from annual reports for the fiscal year 2021. The sample size for this study is 58 listed companies, from a population of 60 companies. Results and conclusion: The results indicate that the determinants profitability, liquidity, and ownership structure are statistically associated with the extent of voluntary disclosure. On average, general information was disclosed the most, and stock related information was d

Mjölkproduktionen är en viktig del av den svenska livsmedelsförsörjningen. För att mjölkgårdar ska bidra till en hållbar sådan krävs bland annat att de har ett gott smittskydd, god djurhälsa och en klimatanpassad produktion. Sedan en lång tid tillbaka pågår det en omfattande strukturomvandling inom svensk mjölkproduktion, där antalet mjölkkobesättningar har minskat kraftigt. Trenden går mot att de som kvarstår blir större, har fler djur och är mer specialiserade. Både forskning och rådgivning har länge varit inriktad på större och specialiserade mjölkkobesättningar, och det finns idag ett behov av forskning som fokuserar mer på de mindre besättningarna för att öka kunskapen om deras behov, utmaningar och möjligheter. En pilotstudie genomfördes med syfte att undersöka hållbarhet och robusthet i ett antal mindre mjölkkobesättningar med fokus på djurvälfärd, smitt-skydd och klimatanpassning. Studien syftade även till att ta reda på vilka hinder och möjligheter lantbrukarna själva identifierar för fortsatt produktion med mindre mjölkkobesättningar, samt att utvärdera metoder för djurvälfärds- och smittskyddsbedömningar och deras användbarhet i mindre besättningar. Urvalet begränsades till besättningar med maximalt 65 lakterande mjölkkor och med en kommersiell verksamhet där mjölken levererades till mejeri och/eller förädlades på egen hand för försäljning till konsument. I studien ingick kvalitativa semistrukturerade intervjuer, djurvälfärds-bedömningar baserade på Växas protokoll, ”Djuröga®”, samt smittskyddsbedömningar baserade på ett antal utvalda punkter från Växas frivilliga smittskyddsprogram ”Smittsäkrad besättning”. Djurvälfärdsbedömningarna visade generellt på god välfärd. Renhet var den bedömningspunkt som avvek mest där flera kor bedömdes som ”ej rena” enligt kriterierna. Det framkom att vid användning av denna typ av djurvälfärdsbedömningar i framtida studier i mindre besättningar kan de behöva anpassas något. Gällande smittskydd sågs en variation mellan gård, Dairy production is an important part of the Swedish food supply. To contribute to a sustainable one as such, it is required that dairy farms have good biosecurity, healthy animals and a climate-adapted production. For a long time, there has been a widespread structural change in the Swedish dairy sector, resulting in a vast reduction in the number of dairy herds. There is a trend showing that remaining dairy herds tend to be larger, have an increased number of cattle and are more specialized. Both research and advisory services have generally been focusing on larger and specialized dairy herds. Therefore, research focusing more on small-scale dairy herds is required to increase knowledge of their needs, challenges and opportunities. A pilot study was conducted, aiming to investigate the sustainability and robustness of small-scale Swedish dairy herds focusing on animal welfare, biosecurity and climate adaption. Another aim of the study was to map the farmers’ perceived challenges and opportunities for continuing small-scale dairy production in the future. Lastly, the study also aimed to evaluate methods for assessing animal welfare and biosecurity and their applicability in small dairy herds. Inclusion criteria were a maximum of 65 lactating dairy cows in the herd, and that milk from the farm either was delivered to a dairy and/or processed on the farm and sold to consumers. The study included qualitative semi-structured interviews, animal welfare assessments based on a protocol from Växa Sverige and biosecurity assessments based on selected parts from a voluntary preventive biosecurity program. The animal welfare assessments generally indicated good welfare. Cleanliness was the assessment point that deviated the most, where several cows were assessed as “not clean” according to the criteria. However, the animal welfare assessments may need to be customized to be used in future research in small-scale dairy herds. Furthermore, biosecurity measures varied between fa