Search

Då marknaden för streamingtjänster för film och serier växt markant de senaste åren har intresset ökat för att förstå vad som motiverar konsumenter att prenumerera på och behålla en streamingtjänst framför andra. Studien ämnar undersöka vilka faktorer som är av störst betydelse i konsumenters val av streamingtjänst, samt undersöka vilka dimensioner av upplevt värde som har en positiv påverkan på intentionen att behålla en tjänst. Med stöd från den akademiska litteraturen rörande konsumenters upplevda värde skapades en analysmodell med fem dimensioner som låg till grund för denna kvantitativa undersökning. Hypoteser skapades för dimensionerna funktionellt värde, emotionellt värde, socialt värde, användarvänlighet samt monetärt värde i syfte att testa sambandet mellan respektive värdedimension och intentionen att behålla en streamingtjänst framför en annan. Enkätundersökningen resulterade i 274 användbara svar där resultaten indikerade på att de funktionella, emotionella och sociala värdena har en positiv påverkan på konsumentens intention att behålla en tjänst. De egenskaper respondenterna upplevde vara viktigast i valet av streamingtjänst var huvudsakligen kopplat till tjänstens innehåll och kvalité.

”You twist and turn the meanings of museums” - The New Museology and Refl xive Museumsin the Era of Post-truth With the ‘new museology’ in the 1990s, a paradigmshift took place, and more critical and reflexivemuseology emerged. Characteristic of this wasan increased focus on the museum activities themselves,their conditions, practices and ideologicalconsequences. This paper examines the effects thatthe new museology has had on Swedish museums,especially in the light of the era of post-truth thathas led to a questioning of traditional authorities,including museums. What forms of ideal ofknowledge, ambitions and reflexivity characterizemuseums of today? What does the new museologymean in relation to the era of post-truth? The study is based on qualitative interviews withSwedish museum directors, and the findings showthat they apply different forms of reflexivity todescribe the museums’ activities (epistemological,ontological and critical reflexivity). The findingsalso illustrate that the reflexive museology is problematicin relation to the era of post-truth, becauseit can reinforce the tendencies that it claimsto counteract.

The focal point of this chapter is surveillance practices in relation to social media influencers and digital marketing. The aim is to examine how the idea of surveillance can be expanded to include both social and technological aspects that work at individual, peer, and top-down levels. Drawing on examples from the Swedish influencer industry, we discuss and problematise how surveillance can be understood in such a context and how different dimensions of surveillance are manifested, exploited, and contested. The chapter concludes that participatory and gendered peer- and self-surveillance are an inherent part of influencer culture, and that the commercial success of influencers depends upon these practices. Similarly, platform surveillance and data mining connected to digital advertising can be understood as part of a contemporary commercialised surveillance culture that is closely related to both digital technology and the political economy of the influencer industry.

The focal point of this chapter is surveillance practices in relation to social media influencers and digital marketing. The aim is to examine how the idea of surveillance can be expanded to include both social and technological aspects that work at individual, peer, and top-down levels. Drawing on examples from the Swedish influencer industry, we discuss and problematise how surveillance can be understood in such a context and how different dimensions of surveillance are manifested, exploited, and contested. The chapter concludes that participatory and gendered peer- and self-surveillance are an inherent part of influencer culture, and that the commercial success of influencers depends upon these practices. Similarly, platform surveillance and data mining connected to digital advertising can be understood as part of a contemporary commercialised surveillance culture that is closely related to both digital technology and the political economy of the influencer industry.

The use of healthcare apps for medical advice is becoming increasingly common. This paper explores apps that offer interaction with medical experts. Working from the supposition that digital technologies are intimately entangled in their cultural context, we argue that the apps do more than just neutrally mediate contacts and offer medical and psychological advice. The article addresses the cultural dimensions of healthcare apps and answers questions about the ways in which such apps contribute to forming changing notions of what “healthcare” and being a “patient” entail. Three popular Swedish apps and their marketing material is studied using a discursive interface analysis of the apps’ affordances. The results show that the apps significantly contribute to producing a marketable narrative about app health care that includes accessibility, security/safety and personalisation, and which is partly produced as an alternative to what is offered by Swedish public health care. The results further show that this narrative primarily represents and addresses users who are young, busy, urban consumers of care – partly contrasting policy expectations and hopes.

Teknografiska studier undersöker förhållandet mellan teknik, kultur och sociala relationer. Ett sådant perspektiv kan användas för att synliggöra hur teknologier villkorar hur människor agerar, hur deras identiteter formas och hur de blir till som subjekt. I kapitlet exemplifieras hur olika material, såsom digitala vårdappar, innehåll från sociala medier samt intervjuer, kan användas i teknografiskt inspirerade kvalitativa analyser.

A transformed landscape of care – The debate on e-health in Swedish specialist press This article examines the debate on e-health in the Swedish medicine specialist press. E-health is not an entirely new phenomenon, yet digital care such as video meetings and chat via apps with medical personnel has increased rapidly in Sweden during the last years and the government’s goal is to provide the “world’s best e-health” by the year 2025. Implementation of digital technology in the public health care has transformed the ways in which the Swedish health system works, including what it means to be a patient and a provider of care. These transformations of care have led to an intense debate in the specialist press. The aim of this article is to examine how e-health as a concept is attributed different meanings in the Swedish medical professional press and to analyze the conflict lines that shape this formation of meaning. The method used is discourse analysis of articles published in two journals: Dagens Medicin and Läkartidningen. The study identifies three organizing metaphors in which meaning is established: e-health as competition, e-health as economy, and marketization of e-health as an ethical problem. These organizing metaphors were all connected to possibilities and problems in the digital health care system such as more flexible and accessible care, increased costs, aggressive marketing from private e-health providers, and conflicts of interest among health providers. The analysis shows how these organizing metaphors construct not only meanings of e-health but also what it means to be a patient and a care giver and in the current public health care system in Sweden.

From realism to post truth? News, museums and higher education against fake news and fact resistance Recently, the problem with fake news, fact resistance and the growing digital, global circulation of disinformation have caused debates and worries, and posed a challenge for several institutions of knowledge in society. In this article, we discuss how the news industry, museums and higher education confront the challenges of the ‘post truth’ era. We can see a mobilization by these institutions in Sweden: The news industry has initiated so-called fact checking sites, the major museums create exhibitions about false news and educate youth in digital literacy and many universities have launched initiatives to legitimize scientific knowledge production, thereby safeguarding professional authority. However, these initiatives are faced with dilemmas concerning how concepts of knowledge, truth and facts are negotiated and understood. This article discusses such epistemological issues in general, and focuses in particular on the risk of falling into the trap of so called neorigorism.

The aim of this article is to analyse and compare how technologies of media monitoring have been imagined as seeing devices at two turning points in media history – around 1900 and in the 2000s. The press-cutting agencies that were established during the late nineteenth century, depending on human eyes and scissors, were said to deliver customized news updates, business data and information on public opinion. As seeing devices, they took names such as Argus, Observer and Atlas. These agencies made it possible to see the world on paper. Today, media monitoring depends on automatic processes rather than human eyes. Yet, digital technologies are usually represented by images of old media devices such as magnifying glasses, binoculars, telescopes and watchtowers. These well-known and transparent technologies make the black boxes of digital media seem less strange, but they might also mask the assumptions and complexities that are built into them.

E-hälsa sägs av många kunna förbättra sjukvården. I den här artikeln undersöker vi föreställningar och idéer om e-hälsa för äldre i glesbygden med sär-skilt fokus på virtuella hälsorum. Vi lyfter fram förhoppningar om digital vård och analyserar på en diskursiv nivå. Artikeln belyser ideologiska föreställningar om sjukvård och problematiserar införandet av digital vårdteknologi. Som material har vi använt olika former av policymaterial. I analysen visar vi hur virtuella hälsorum kopplas ihop med diskurser om delaktighet i vård, aktivt åldrande och glesbygden som problem, och framhåller att det kan ge följder för äldres vård och hälsa. Slutligen påtalar vi behovet att närma sig e-hälsa för äldre i glesbygd från ett problematiserande perspektiv och reflektera kring digitaliseringens följder, nu och i framtiden.

This article explores how different meanings of 'participation' are developed in the intersection between local journalism and social media. The study is based on qualitative interviews with media professionals working in community media organisations in northern Sweden. Three key themes are identified: participation as marketisation, participation and production, and participation and democracy. This article discusses how these three different forms of participation contribute to the constitution of journalistic identities in a local context and to its meanings within the media sphere in general. This article argues that the emergence of new digital media has not so much renewed the role of the media professional as it has led to a cementing of their professional identity. Social media are a necessity for the development of journalism and are celebrated for their potential to include audiences; yet journalists paradoxically seem to consider these same technologies of participation as a threat, not only to journalism but also to democracy., First published online August 31, 2015.

Bakgrund: Datorspel har ett stigma över sig där de anses ha en negativ influens över barn och ungdomar. Detta stigma avvärjer många skolor och lärare från att använda sig av datorspel i klassrummet, där spel potentiellt kunnat hjälpa elever med läs- och koncentrationssvårigheter. Datorspel har många likheter med böcker rent narrativt och har därför möjlighet att ge elever med svårigheter en större chans att klara av analytiska moment inom litteratur. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur spel potentiellt kan implementeras inom den svenska skolan som komplement till läsandet. Metod: För att visa likheter och olikheter mellan litteratur och spel kommer de jämföras med fokus på narrativ, genre och immersivitet/interaktivitet. Övergripande kommer G. Genettes narrativa teori appliceras med stöd från M-L Ryan. Resultat: Spel är ett medium som med viss framgång kan och borde implementeras inom skolan. Spel kan användas vid narrativ analys lika effektivt som böcker och kan agera som komplement till läsandet för de elever som har svårigheter med läsandet i sig eller andra svårigheter som koncentrationssvårigheter. Vid analys går det att finna många narrativa drag bland spel som överensstämmer med de av litterär art, samt olikheter som potentiellt kan användas som nyansering vid diskussionsmoment i klassrummet, till exempel boksamtal.

Den här boken handlar om hur sociala medier kan fungera politiskt i människors vardag. Digitaliseringen av samhället har starkt aktualiserat frågan om förhållandet mellan medier och deltagande. I Sverige har exempelvis de olika politiska partierna lagt mycket resurser på synlighet, inte minst via bloggar,Facebook och Twitter. Sociala nätverksmedier medför även möjligheter till en mer vardaglig form av engagemang och deltagande i en mängd olika politiska och sociala frågor. Vilken betydelse har sociala medier för exempelvis politiker, journalister och aktivister? Hur används nya digitala kommunikationstekniker för att utöva politiska påtryckningar och för politisk mobilisering? Vad innebär det att vara engagerad i dagens digitaliserade samhälle? Hur kan "det politiska" – också i termer av olika typer av livsstilar och identitetsarbete – spåras i olika gruppers och individers medieanvändning? Digital politik — Sociala medier, deltagande och engagemangbestår av tio kapitel som från olika perspektiv bidrar till att belysa och problematisera sociala mediers betydelse för "det politiska" i dag. Författarna är forskare verksamma inom humaniora och samhällsvetenskap i Sverige och Norge.

The empirical material of this article consists of interviews with politicians in Västerbotten, an area in the north of Sweden. The aim of the article is to identify and analyse how these politicians relate to digital information technology and new media. What democratic opportunities and risks of information technology and new media are reflected in interviews with the politicians? What does this technology and these media mean for politicians’ political strategies and for their identity production as professional politicians? We argue that the interview data reflect two partly contradictory political identities: on the one side a progressive and modern political identity, and on the other a ‘real’ and ‘authentic’ political identity. However, both identities are consistent with a digital discourse and are populist due to their pro-technological character.

This article discusses the construction of death in popular media's use of surveillance footage, and more specifically images depicting the time before death occurs. There are many explanations why these kinds of images of death seem to fit the media format: They are assumed to be authentic; they potentially produces a point of identification for spectators; and finally they represent the time before it is all too late – before death occurs. Hence, they paradoxically represent also hope.

This article provides a theoretical discussion of the relationship between visibility and surveillance in the context of digital media from three intersecting perspectives. As its starting point the chapter takes the concept of the panoptic gaze to discuss how new media platforms can be understood as a site where social control is managed. In order to gain a better understanding of the relation described above the notion of synopticism and the interplay between new and old media is discussed. The third perspective to be examined is the individualization of surveillance and here the connection between digital media, empowerment and identity building is scrutinized. A conclusion that is drawn in this chapter is that it seems to have become more legitimate to watch others and to be watched by others in today's hybrid media culture. Visibility and surveillance has become, not only associated with monitoring by states and commercial sectors, but has also become a tool for political resistance as well as technology for subjects to build identity.

Medan sociala medier sägs utlösa demokratiska revolutioner utanför Europas gränser utformas lagar som inskränker elektronisk kommunikation på hemmaplan. Eric Carlsson och Bo Nilsson blottlägger en paradoxal logik i den mediala retoriken och efterfrågar andra lösningar på demokratins problem än den tekniska.

Den allmänna uppfattningen i Sverige är och har varit att Försvarsmakten inte får ge stöd till polisen som kan innebära att militär trupp utövar tvång eller våld mot civila medborgare. Denna uppfattning kommer ifrån Ådalshändelsen, när militär trupp öppnade eld mot demonstranter i Ådalen 1931 och dödade 5 personer och skadade lika många. Vilka direkta konsekvenser följde av händelsen i Ådalen? Hade militären rätt att öppna eld? Vilka lagar och förordningar reglerade detta under det senaste århundradet? Hur stor är kunskapen om dessa lagar och regler som styr det militära och polisiära samarbetet bland officerare och poliser? I kapitlet ”Gällande lagar och förordningar” framgår vad som styr militärt stöd till polisen idag. I dagsläget är det endast vid terroristbekämpning Försvarsmakten får ge stöd åt polisen som kan innebära tvång eller våld. Minnena från Ådalen kanske i praktiken stoppade användningen av militärt våld mot civila medborgare, men under resultatkapitlet framgår det med tydlighet att verkligheten kunde ha blivit annorlunda. Lagar och förordningar gjorde det fullt möjligt att använda sig av militär trupp för att kväva uppror och upplopp med, om nöden krävde det, huvuddelen av de resurser militären förfogade över fram till 1960 talets slut. Kunskapen om detta är dålig hos officerare och poliser idag. Även polisens möjlighet att begära stöd vid terroristbekämpning är relativt okänt hos båda kategorierna. Detta är något jag hoppas kommer att ändras i framtiden.

I denna rapport redovisas resultaten av ett forskningsprojekt av skjuvhållfastheten i finkornig sulfidjord längs Norrlandskusten. Undersökningens syfte har varit att på basis av egna resultat och vad som i övrigt är rapporterat i litteraturen beskriva den odränerade skjuvhållfastheten i sulfidjord och att ge rekommendationer för hur den lämpligen bestäms. Eftersom rekommendationerna i många delar skiljer sig från de som ges för annan typ av finkornig jord har det också varit viktigt att klargöra vad som här menas med sulfidjord och hur denna bör klassificeras. Med sulfidjord avses i detta sammanhang sulfidjord i Norrlands kustland, dvs. vad som förr kallades svartmocka. För att räknas in i denna kategori bör jorden ha en organisk halt av minst 1%. I undersökningen har ingått sulfidjordar med lerhalter upp till 40% och organiska halter upp till ca 10%. För eventuellt förekommande sulfidjordar med högre lerhalter och/eller organiska halter bör de utvärderingsregler som gäller för lera och organisk jord användas parallellt. Sulfidfärgad jord inom samma område med organiska halter lägre än 1% bör ur rent geoteknisk synvinkel inte klassificeras som sulfidjord utan behandlas som övrig jord med motsvarande kornfördelning. De aktuella sulfidjordarna har således en sammansättning som enligt geotekniska benämningsregler i huvudsak skulle klassificera dem som organisk silt eller organisk siltig lera och i fall med organiska halter högre än 6% som siltig eller lerig gyttja. Resultaten i denna undersökning visar också att hållfasthetsegenskaperna i sulfidjord normaliserade mot jordens organiska halt och spänningshistoria i stort följer samma mönster som för övrig organisk mineraljord och mineralisk organisk jord. Vad som geotekniskt främst skiljer sulfidjorden från de flesta andra finkorniga svenska jordarna är att den gradvisa övergång med först minskande korsstorlek och sedan ökande organisk halt från silt, siltig lera, lera, organisk lera till organisk jord och som avspeglas, Godkänd; 2007; 20071220 (ysko)