Search

Review of "Islam in Denmark - the challenge of diversity" / edited by Jørgen S. Nielsen, Lexington Books, c2011, ISBN 978-0739150924

In the present paper, the objective is to investigate if multiculturalism is good for children. The method is to use secondary sources, as well as current examples from Swedish society, to show how multiculturalist policies have negative consequences for minority children's rights. The paper, as well as previous research, reveals that parents of immigrant origin often forbid children to attend school activities such as camps, gymnastics, swimming, and lessons in music and religion. Parents motivate their actions with reference to their traditions and religion, and a fear that their children might learn sexual immorality. The wishes of parents are accepted by schools because of the prevailing multiculturalist policy in Sweden. The result shows that by not attending schools activities like other children, these children will be disqualified for higher education as they do not get grades in all disciplines due to their absence. Furthermore, it is argued in the paper that the prohibitions by their parents violate the rights of these children. The policy of equal treatment is transformed into a practice of unequal treatment of children with immigrant origin. The conclusion of this policy analysis suggests that this approach is not in the best interest of the child and is a case of real discrimination.

Diskussion om individualistiska respektive kollektivistiska strategier att hantera och förstå psykisk ohälsa.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur anhöriga till personer som lider av svår psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder, och som bor i bostad med särskild service (enligt LSS), uppfattar denna boendeform. Sammanfattningsvis kan man säga att LSS-boende, som uttrycks av informanterna i den här studien, har varit positivt för den boende själv och alla som kommit i kontakt med honom eller henne. Det är tydligt i informanternas berättelser att de och deras anhöriga, i samband med att LSS-boendet blivit verklighet, har fått till en förändring av hela den sociala kontext de levde och lever i. De anhöriga befrias från den oro för den boendes välmående och praktiska omständigheter som präglade vardagslivet före LSS-boendet. Detta boende medför alltså en högre grad av vardaglig trygghet. De anhöriga får också en avlastning av den emotionella anspänning det innebär att ha en familjemedlem som lider av psykisk ohälsa. Dessutom erhåller de ett delat ansvar för den familjebörda det innebär att ha en familjemedlem som lider av psykisk ohälsa. De blir också avlastade det sociala stigma det kan innebära att ha en familjemedlem som har ett psykiskt funktionshinder. Den boende erhåller en struktur i vardagslivet på LSS-boendet som saknades vid det tidigare boendet. Här finns också möjlighet att få hjälp med den personliga omvårdnaden och att upprätta relationer specialister av olika slag, bland annat läkare som kan övervaka eventuell medicinering. Den boende blir också avlastad det sociala stigma som tidigare präglade relationen till framförallt grannar och fastighetsägare. Den generella slutsats som kan dras i den här studien är att denna form av boende erbjuder en förhöjd livskvalité för samtliga parter. Sammantaget verkar alltså denna boendeform gynna den psykiska hälsan för alla och kan därmed sägas bidra till att hela samhället på ett eller annat sätt gynnas. Rapporten är nr 17 (av 24st) i Boendeprojektet som är ett riktat projekt inom ramen för kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektmedel beviljades av Socialstyrelsen år 2005 för ett uppdrag inom satsningen på psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Projektet har letts av David Brunt, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.

Are Muslims so different from other citizens in Sweden, that they have to live in segregation and be separated from the rest of society? What is a Muslim, and who is to define this category? In this thesis, the author presents the main actors in this discussion and their ideological positions. The multiculturalist ideology is hegemonic in Sweden on issues concerned with cultural diversity, and intellectuals in various fields of knowledge subscribe to the main moral dictates of this ideology. In the thesis, it is claimed that the use of multiculturalist ideals when dealing with the Other masks essential cultural and social aspects and processes, and that the hegemony of multiculturalism, as in all ideological systems, is reproduced through various material and symbolic affirmations and sanctions. Actors who criticize the ideology run the risk of being classified as racists, and consequently excommunicated from the community of ideologically right-minded citizens. The statements in this hegemonic multiculturalist discourse about what is and ought to be when it comes to Muslim integration are contrasted to empirical data gathered through anthropological fieldwork in Rosengård, a Muslim neighborhood in Malmö, the third largest city in Sweden. The author shows that the discourse, which is guided by multiculturalist ideals, leaves out important fields of knowledge which are crucial to an understanding of Muslim integration. The hegemony of multiculturalism, it is argued, is an obstacle to understanding multicultural society. The unintended consequences of good intentions, inherent in the multiculturalist ideology, may actually contribute to excluding Muslims from fully participating in Swedish society. Är muslimer så annorlunda jämfört med andra medborgare att de måste leva segregerade och separeras från resten av det svenska samhället? Vad är en muslim och vem skall definiera denna kategori? I den här avhandlingen presenteras huvudaktörerna i diskussionen och deras ideologiska synsätt. Den mångkulturalistiska ideologin är hegemonisk i Sverige när det gäller frågor som rör kulturell pluralism; intellektuella i olika maktpositioner delar ideologins grundläggande moraliska värderingar. I avhandlingen argumenteras för att om förståelsen av den Andre är grundad i den mångkulturaliska ideologin så döljs viktiga kulturella och sociala aspekter kring integration. Den mångkulturalistiska ideologiska hegemonin kan reproduceras socialt, som i alla ideologiska system, genom olika materiella och symboliska bekräftelser och sanktioner. Aktörer som kritiserar ideologin är alltså utsatta för risken att klassificeras som rasister och därmed att uteslutas från gruppen av moraliskt rättänkande medborgare. Påståendena i den mångkulturalistiska diskursen om hur det är och bör vara när det gäller muslimers integration, kontrasteras i avhandlingen mot empiriska data som samlats in under ett antropologiskt fältarbete i stadsdelen Rosengård i Malmö. En viktig poäng i avhandlingen är att diskursen om islam i Sverige, som är organiserad med hjälp av mångkulturalistiska ideal, utelämnar centrala kunskapsområden som är nödvändiga för en förståelse av muslimers integration. Den mångkulturalistiska hegemonin förhindrar sålunda en förståelse av problem i det mångkulturella samhället. Problemet med detta är att de goda intentioner som är inbyggda i den mångkulturalistiska ideologin, istället för att bidraga till muslimers integration, bidrar till att exkludera muslimer från fullt deltagande i det svenska samhället.