Search

Kommuner och deras invånare möter nya utmaningar till följd av ett förändrat klimat.Översvämningar, värmeböljor och stormar förväntas öka i antal och styrka, medan processer som havshöjning och erosion hotar att radikalt omskapa lokala samhällen och landskap. Dessutom kan nuvarande ansvarsförhållanden komma att omdanas då klimateffekterna överstiger kommuners mandat eller kapacitet. Allt högre krav ställs därför på kommuners förmåga att samarbeta med andra aktörer i klimatanpassningsfrågan, inklusive medborgare med vitt skilda behov, kapacitet och synsätt. Denna forskningsbaserade guide presenterar 12 principer och 4 strategiska mål för att stödja samverkan och medborgardeltagande i kommuners klimatanpassning.

Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppetekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna,och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser pådenna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politikeri de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersökteshur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner ochutvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekthandlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutvecklingför att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjlighetenatt integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades.Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänsteri kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning(EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinäraarbetssättet inom ECOSIMP-projektet.Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunernaoch att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningarom att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppetbehöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionenmellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relateradeEST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börjaanvända begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också.Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara enmindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås.Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelseför, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel påhur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningaratt integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA ikommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänsteroftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i denriktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter ochintegrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutidaoch framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följdav mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den såkallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen.Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkanmellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen,men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid förkommunerna att delta i sådana projekt. The project ECOSIMP is about the premise to implement the concept of ecosystemservices (EST) in municipalities, including the question of how municipalofficials and politicians in municipalities perceive this challenge. Theproject entailed extensive interviews with officials and politicians in sevenparticipating municipalities in Skåne. A study of the City of Malmö examinedhow ecosystem services related concepts have been integrated into comprehensiveplans and developed into a tool for sustainable urban planning.Another sub-project focused on environmental impact assessment (EIA) andthe need to develop methods to integrate ecosystem services into the EIA. Thepossibility to integrate ecosystem services into the so-called RIAM methodwas analyzed. The project also includes an analysis of the ongoing efforts tointegrate ecosystem services into municipal climate adaptation, so called ecosystem-based adaptation (EbA). Finally, an analysis of the transdisciplinaryapproach within ECOSIMP project is presented.The results show that the ecosystem services concept today is relatively wellknown in the studied municipalities and that there is a generally positive attitudetowards it and optimism that it will create better opportunities for environmentalconcerns. The understanding of the concept needs to be deepenedand the distinction between implicit and explicit use of the EST concept andthe related EST approach clarified. A number of barriers and opportunities tostart using the term and to achieve the milestone target in 2018 were identified.The meaning of the milestone target was perceived as unclear, and onlya small proportion of those interviewed felt that the milestone target wouldbe reached. The importance of making politicians and the public aware ofthe EST concept and developing an understanding of it was also highlighted.Malmö is emerging as a good example of how long-term work for sustainableurban development can create conditions to integrate ecosystem servicesin spatial planning. The analysis of EbA in the municipalities showed thatinitiatives related to climate change adaptation and EST are often not synchronized,but could develop in this direction through better coordinationbetween the various local government units and the integration of EbA inlong-term planning based on the analysis of current and future risks posed byclimate change. Tools to evaluate changes in EST from human exploitationare needed, and a development of the RIAM method where EST is taken intoaccount is proposed. The transdisciplinary analysis demonstrates the value ofclose cooperation between research and municipalities related to the implementationof the EST-approach, but also the need for political and financialsupport in order to release time for local authorities to participate in suchprojects.

Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politikeri de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner ochutvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänsteri kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den såkallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt., ECOSIMP

Cities are both at risk and the cause of risk. The interconnectedness of urban features and systems increases the likelihood of complex disasters and a cascade or ‘domino’ effect from related impacts. However, the lack of research means that our knowledge of urban risk is both scarce and fragmented. This paper presents a framework for understanding and addressing urban risk. It examines the unique dynamics of risk in urban settings and exemplifies its particularities with data and analysis of specific cases. From this, it identifies improvements both in the content and indicators of the successor to the Hyogo Framework for Action (HFA2) that will be adopted in 2015. While it is common to see disasters as ‘causes’, and the destruction of the built environment as ‘effects’, this paper highlights that the intricate links between cities and disasters cannot be described by a unidirectional cause-and-effect relationship. The city–disasters nexus is a bidirectional relationship, which constantly shapes, and is shaped by, other processes (such as climate change). This paper demonstrates how the characteristics of the urban fabric (physical/ spatial, environmental, social, economic and political/ institutional) and related systems increase risk by: (i) intensifying hazards or creating new ones, (ii) exacerbating vulnerabilities, and (iii) negatively affecting existing response and recovery mechanisms. We argue that in-depth knowledge of the links between cities’ characteristic features, related systems and disasters is indispensable for addressing root causes and mainstreaming risk reduction into urban sector work. It enables city authorities and other urban actors to improve and adapt their work without negatively influencing the interconnectedness of urban risk.

Supported by the Swedish Environmental Protection Agency a research project is developed in close collaboration with seven coastal municipalities in the county of Skåne in southern Sweden. Since the municipalities along the coastline face a range of environmental challenges, several case studies are aimed at understanding local municipality planning processes. The overall research objective is to understand the premises of implementing the Ecosystem Service (ES) approach in municipal planning and decision making. This case study examines to what extent ES concepts are accounted for in Malmö municipality comprehensive plans through a content analysis of ES concepts in the 1980, 1990, 2000, and 2012 plans. The ES concepts were categorized according to the 2005 Millennium Ecosystem Assessment into supporting, provisioning, regulating and cultural services. Preliminary results show that the “ecosystem service” concept itself is not used before the 2012 comprehensive plan. Quantitative analysis of the total number of different ES concepts used in the comprehensive plans shows a large increase from 1980 to 1990 and thereafter a gradual decrease to 2000 and 2012, where 2012 is lower than 1980. The introduction of the Swedish natural resources law in 1987 could explain the peaking number in 1990. If latter comprehensive plans build upon former, the concept usage can be interpreted as increasing from 1980 and forward. These results indicate a shift into using the ES approach in municipality planning processes. Qualitative analysis shows that there is a change in the ES concepts used, e.g. “land use” and “green areas” in 1980 and “biological life cycle” and “biodiversity” in 2000 indicates a shift in municipality planning processes towards a more holistic view of the importance of ecosystems for a sustainable society and healthy life. Although somewhat uncertain, these results could indicate an introduction of the ES approach in the Malmö municipality planning processes.

Climate change poses a serious challenge to sustainable urban development worldwide. In Sweden, climate change work at the city level emerged in 1996 and has long had a focus on mitigating greenhouse gas emissions. City planners’ “adaptation turn” is recent and still ongoing. This paper presents a meta-evaluation of Swedish municipal adaptation approaches, and how they relate to institutional structures at different levels. The results show that although increasing efforts are being put into the identification of barriers to adaptation planning, in contrast, there is little assessment or systematization of the actual adaptation measures and mainstreaming strategies taken. On this basis, opportunities for advancing a more comprehensive approach to sustainable adaptation planning at both the local and institutional level are discussed.

Sedan klimat- och sårbarhetsutredningen presenterade sitt betänkande år 2007 har omfattande samhällsvetenskapliga forskningsinsatser riktats mot hur offentliga aktörer och myndigheter styr, planerar och arbetar med klimatanpassning och klimatomställning. Analytisk kompetens inom flera för klimatanpassning centrala områden har byggts upp vid ett flertal lärosäten och inom flera sektorsmyndigheter. Det är alltför tidskrävande att göra en heltäckande och rättvisande bild av dessa forskningsaktiviteter, men denna inlaga från Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR, vid Linköpings universitet i samarbete med Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, gör valda nedslag inom tre huvudområden i vilka kunskapen ökats genom svensk anpassningsforskning. De tre huvudområdena för kunskapsökning är: Klimatanpassning på offentliga aktörers agenda, Verktyg för att stimulera och stödja klimatanpassning och Klimatanpassning och stadsplanering. Det är vår förhoppning att detta ger en tillräckligt god bild av hur kunskapsläget ökar snabbt och att vi ser tecken på att ökningstakten tilltar. Vi vill också på förhand be om ursäkt för de texter och den forskning som vi på grund av begränsade resurser inte fick med i vår framställning.

These documents correspond to Chapter 6 of the IPBES methodological assessment of the diverse values and valuation of nature and its supplementary material., Suggested citation: Kelemen, E., Subramanian, S., Nakangu, B., Islar, M., Kosmus, M., Nuesiri, E., Porter-Bolland, L., De Vos, A., Amaruzaman S., Yiu E., and Arroyo-Robles, G. (2022). Chapter 6: Policy options and capacity development to operationalize the inclusion of diverse values of nature in decision-making. In: Methodological Assessment Report on the Diverse Values and Valuation of Nature of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. Balvanera, P., Pascual, U., Christie, M., Baptiste, B., and González-Jiménez, D. (eds). IPBES secretariat, Bonn, Germany. https://doi.org/10.5281/zenodo.6522359