Search

«The Theoretical University» in the Data Age. Have the great theories become obsolete? Anniversary Conference | Bielefeld University | 14–15 November 2019 Politische Diskussionsrunde: Wie die Wissenschaft im Zeitalter der Daten steuern? Good Governance vs. Ökonomisierung. Mit Robbert Dijkgraaf (Princeton) | Dieter Imboden (Zürich) Ada Pellert (Hagen) | Eva Quante-Brandt (Bremen) Gerhard Sagerer (Bielefeld). Moderation: Benedikt Schulz (Köln), »Die theoretische Universität« im Zeitalter der Daten. Haben sich die großen Theorien überlebt? Jubiläumskonferenz. Universität Bielefeld. 14. - 15.11.2019, Anniversary Conference

Introduktion. Förändringstakten ökar i samhället och påverkar organisationer och dess medlemmar. Förändringstrycket orsakas av en rad faktorer som teknisk utveckling, förändrad lagstiftning, kunders/intressenters behov och krav och ökande konkurrens på en global arena. Förändring är utmanande och många förändrings-initiativ når inte sina mål. Behovet av transformativ förändring i samhället ökar och forskning har visat på ett samband mellan ledares nivå av vuxenutveckling och framgång i att driva transformativa förändringar. Syfte. Syftet med avhandlingen är dels att studera en tioårig förändringsprocess i en läkemedelsfabrik för att identifiera olika typer av förändring, samt att undersöka om kriterier för transformativ förändring uppfylls. Syftet är även att undersöka ledarskapets påverkan på förändringsprocessen och medarbetares upplevelser av det. Design och metod. Avhandlingen är en retrospektiv single case studie med kvalitativ, induktiv och interaktiv design. Två studier har genomförts grundade på samma empiriska material men med olika analysmetoder. Empirin är inhämtad via 19 semistrukturerade intervjuer samt 4 workshops med ledare i den undersökta organisationen. Mediamaterial, böcker och hemsidor har också använts. I studie I har a/ processdata analyserats kronologiskt och b/ i enlighet med en förändringsmatris som identifierar olika typer av förändring, och c/ i enlighet med kriterierna för transformativ förändring. I studie II har en tematisk innehållsanalys använts med fokus på ledarskap och medarbetares upplevelse av ledarskap och arbetsmetoder. Data har analyserats för att undersöka förekomsten av post-konventionella ledarskapsprinciper. Resultat. Delstudie I redovisar stegen i förändringsprocessen där förändringens karaktär i tre tidsperioder skiftar från finjustering och trimning av verksamheten, via an-passning till en förändringskategori som betecknas nytt vägval. På ett strukturellt plan gjordes en förändring från avdelningar (funktionell organisation) till att organiseras kring läkemedelsproduktflöden där medarbetare med mixade kompetenser arbetade tillsammans. De kulturella antagandena förändrades vid sidan av de rent strukturella förändringarna. Förändringsresan kan betecknas som transformativ, en kulturförflyttning utanför tidigare ramar. Resultatet diskuteras utifrån Pettigrews perspektiv på förändring.Delstudie II visar resultatet av den tematiska studien på förändringar i arbetsmetoder och förhållningssätt, bland annat en förflyttning av mandat och makt ut i organisationens alla delar. Ledarens interventioner och förhållningssätt understödde den organisatoriska och kulturella förflyttningen, och de postkonventionella interventionerna 2011–2014 var sannolikt nödvändiga för att åstadkomma den kraftfulla förflyttning som krävdes. Medarbetare reagerade mestadels positivt på det ökade mandatet och möjligheten att ta ansvar och involveras, men en grupp medarbetare vittnar om osäkerhet och brist på stöd i det nya sättet att leda och arbeta. Konklusion och praktiska implikationer. Transformativ förändring tar tid och kräver involvering av hela organisationen. Ledarskapet har en betydande påverkan även om ett samspel mellan olika faktorer blir betydelsefulla. Denna avhandling ger ett exempel på en transformativ förändring där man lyckats balansera yttre kontextuella krav med inre organisatoriska förflyttningar. Begripliga mål som ändrats i takt med nya ändrade kontextuella förutsättningar har formulerats och känslan för var och när i organisationen nya mål skall driva stycks ha funnits hos ledningen. Avhandlingen stärker tesen att transformativ förändring tar tid, och att postkonventionella ledarskapsprinciper verkar gynnsamt i denna typ av förändring där involvering och samskapande krävs. Avhandlingen bidrar även med en del fakta och exempel som skulle kunna inspirera andra organisationer och ledare till att ta ett steg i riktning mot postkonventionell logik i ledarskapet då detta förefaller skapa förutsättningar för transformation av en organisation och dess kultur.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten. Hälsofrämjandet i de kommunala dokumenten beskrevs utifrån sambandet att bra utbildning ökar chanserna för barn och unga att erhålla en bra framtid med en god psykisk hälsa.

How do various design games format and stage different collaborative inquiry, learning and reflection? At this hands-on workshop, we will collaboratively explore, relate and meta-reflect upon how different design (and learning) games can form part of experimental, co-design (research) processes and practice. Some shared playing of mainly analogue games brought by the workshop organizers and participants will provide the basis for engaging in a game-inspired experiment of collaboratively relating and reflecting upon qualities and controversies of different design games. This reflection experiment will be shaped around predefined and emerging topics.

Dem Ausbildungsniveau kommt eine wesentliche Bedeutung für Ausgrenzungsrisiken, die Verteilung von Erwerbschancen und damit auch für gesellschaftliche Teilhabe sowie die Entstehung von Bildungsarmut zu. Vor diesem Hintergrund fragt die Untersuchung nach jenen Prozessen, sozialen Merkmalen und/oder Ressourcenausstattungen, über die das bundesdeutsche Ausbildungssystem soziale Ungleichheit produziert bzw. reproduziert. Betrachtet werden unterschiedliche Determinanten sozialer Ungleichheit - genauer: die sozialstrukturellen Merkmale 'schulisches Vorbildungsniveau', 'soziale Herkunft', 'Geschlecht', 'Migrationshintergrund', 'Alter' und 'regionale Herkunft' - in ihrer Bedeutung für den Zugang zu dualen und zu vollzeitschulischen Ausbildungen. Deutlich wird, dass Schulberufs- und duales System eher zu einer Reproduktion von im Rahmen vorgelagerter Bildungsprozesse entstandenen Ungleichheiten als zu deren Abschwächung beitragen. Dieser Befund führt zur abschließenden Formulierung von Handlungsperspektiven zur Verbesserung der Zugangschancen in das berufliche Ausbildungssystem.