Search

Ideologier är något som vi alla påverkas av både direkt och indirekt. Studien syftar till att utforska vilka ideologier som får genomslag inom den högre utbildningssfären, och om det föreligger några ideologiska värdekonflikter i det högre utbildningssystemet. Studien syftar vidare till att söka förståelse för ideologiernas tänkbara effekter på utbildningssystemets utveckling. Hur påverkas utbildningen av olika instansers ideologier och är dessa kompatibla med de som finns djupt befästa inom vissa lärosäten, det vill säga de frusna ideologierna? Under de senaste 30 åren har det skett stora reformeringar av den högre utbildningen i Sverige. Flera av dem till följd av Bolognadeklarationen 1999 och den process som initierades i och med den, vilka enligt många har lett till stora förändringar inom den högre utbildningssfären. I vår analys av utbildningsdokument formulerade på transnationell, nationell och lokal nivå i studien visar att akademisk frihet, autonomi och lärosätenas självständighet är återkommande punkter både i regeringsdokumenten och Bolognadeklarationen samt dess kommunikéer. Såväl tidigare forskning som analysresultatet på lokal nivå visar emellertid att en ökad styrning resulterat i att hämma förutsättningarna för dessa. Utöver dessa har anställningsbarheten fått en framträdande roll för både lärosäten och arbetsmarknad. Gör då detta att vissa ideologier blir mer framträdande medan andra får stå tillbaka? Resultatet visar att den svenska högre utbildningen i tilltagande grad anpassas utifrån en utbildningspolitisk agenda formulerad på EU-nivå. Den högre utbildningen har i högre grad kommit att anpassas och användas för att lösa samtidens samhälleliga utmaningar.

I studien analyseras och jämförs två versioner av det vägledande dokumentet ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area). Skrivelserna i dokumenten uttrycker standarder och riktlinjer som har till syfte att vägleda lärosäten i arbetet med kvalitetssäkring av högre utbildning inom EHEA (European Higher Education Area). De två versioner som analyseras och jämförs är det engelska originaldokumentet som formulerats inom det europeiska samarbetet Bolognaprocessen samt en svensk översättning formulerad av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), den myndighet som i Sverige ansvarar för kvalitetssäkring av högre utbildning på nationell nivå. Syfte Studiens syfte är att analysera och jämföra hur kvalitet och kvalitetssäkring förstås vid läsning av vägledande dokument för kvalitet och kvalitetssäkring inom EHEA och i Sverige. Metodologisk ansats I studien antas ett förhållningssätt där arbetet med urval och analysarbete betraktas som en abduktiv process. Studien utgår ifrån ett socialsemiotiskt och ett diskursteoretiskt perspektiv vilket medför ett dynamiskt samspel mellan teori, metod, forskningsobjekt och frågeställningar. I denna dynamik tillåts under arbetets gång det epistemologiska perspektivet och det diskursiva teoretiska perspektivet som helhet vara en aspekt av analysarbetet, den process där metodval och urval görs samt vid skapande av forskningsobjekt och frågeställningar. Med detta förhållningssätt genomförs en kritisk diskursanalys via kvalitativ innehållsanalys av skriven text. Resultat Resultatet identifierar en semiotisk aspekt av den problematik i den sociala praktiken som studien fokuserar. Problematiken i den sociala praktiken tar sig i uttryck genom att det förekommer formuleringar i den svenska översättningen av ESG är motsägelsefulla, inkonsekventa och inte är överensstämmande med gängse praktik och därmed inte heller med den sociala ordningen. Den semiotiska aspekten är den diskrepans som förekommer i terminologin, den terminologi som bidrar till skapandet av gemensam kunskap och förståelse i den sociala praktiken. I resultatet redovisas fem identifierade kvalitetsaspekter: (I) Granskning och kontroll, (II) Redovisningsansvar, uppföljning och översyn, (III) Läranderesultat, (IV) Lärande och undervisning samt (V) Bedömning. In this study, two versions of the indicative document ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area) are analyzed and compared. The documents express standards and guidelines that aim to guide higher education institutions within the EHEA (European Higher Education Area) in their work with quality assurance. The analyzed and compared versions of the document is the original document printed in English and authored within the Bologna process and a Swedish translation authored by Universitetskanslersämbetet (UKÄ), the Swedish authority with responsibility for quality assurance in higher education on a national level. Aim The aim of this study is to analyze and compare how quality and quality assurance is understood by reading indicative documents for quality and quality assurance within the EHEA and Sweden. Metodological approach The selection of empirical material and the analytical process is considered an abductive process. In this study, a social semiotic perspective and a discourse theoretical perspective are used. This enables a dynamic interaction between theory, method, research objectives and research questions. This dynamic allows for epistemology and discourse theory to function as one unit as an aspect of the analytical process. With this approach, a critical discourse analysis is preformed via a qualitative content analysis of written text. Result The result identifies a semiotic aspect of the focused problem in the social practice. The problematic aspect within the social practice expresses itself through discrepancy between the two documents which are not consistent with regular practice and the order of discourse. The semiotic aspect is the discrepancy occurring in the terminology, the terminology that contributes to constructing a collective knowledge and meaning in the social practice. Furthermore five quality aspects are identified: (I) Granskning och kontroll (Audit and control), (II) Redovisningsansvar, uppföljning och översyn (Accountability, monitoring and review), (III) Läranderesultat (Learning outcomes), (IV) Lärande och undervisning (Learning andteaching) and (V) Bedömning (Assessment).

Sköndalsinstitutet har bedrivit utbildning sedan 1905, då med kristen diakonal prägel, men genom en lång kamp beviljats statsanslag samt år 1964 fått sin högskolestatus. Med fokus på socialt arbete fick Sköndalsinstitutet år 1993 rätt att examinera socionomer. Idag har utbildning bedrivits i drygt hundra år och numera tillsammans med Ersta och Bräcke som tillsammans utgör Ersta Sköndal högskola Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärosätets kristna prägel och diakonala arv avspeglar sig på utbildningen och hur utbildningen förändrats sedan utbildningen ledde till en socionomexamen år 1993. Källmaterialet jag valt att utgå ifrån är kursplaner på socionomutbildningen mellan åren 1996–2014. De innehåller delkurser termin för termin. Genom att använda mig av en kvalitativ textanalys som metod i granskningen av källmaterialet hoppas jag kunna uppnå mitt syfte att förstå om, hur och varför socionomutbildningen på Ersta Sköndal högskola har förändrats. Genom att vidare använda mig, primärt, av en sekularisering teoretiskt perspektiv vid genomgången av den kvalitativa textanalysens undersökningsresultat min ambition att uppnå en större insikt i de faktorer som påverkat utbildningen i olika riktningar. Mitt resultat visar hur de kristna inslagen inledningsvis är tydliga men att de sedan försvinner helt ur socionomutbildningen. Undersökningens andra del fokuserar på de skillnader mellan utbildningarna, vad som förändras samt de faktorer som, jag ser, ligger bakom förändringarna av det kristna innehållet.

I Sverige har vi en lång tradition av studier på distans, först via brevskolorna och sedan även via universitet och högskolor. En viktig skillnad mellan campus- och distansstudenter är just campuset med alla de resurser som finns där – inklusive biblioteket. Jag som bibliotekarie blev intresserad av detta när jag insåg hur små möjligheter distansstudenterna hade att nyttja biblioteket när de vid något tillfälle varje termin var på campus – om de nu över huvud taget gjorde det.

In this Master thesis interest is directed towards approaches toinformation literacy (IL) and critical thinking in the educationalactivities of university libraries. The aspiration of universitylibrarians to promote the critical abilities of students isproblematized. At the center of attention is the project“Lärandemål för informationskompetens” [Learning outcomes forinformation literacy], which in 2006 was carried out incollaboration between the Swedish university libraries, in responseto the educational reforms connected to the Bologna Process.Through the discourse analytical framework of NormanFairclough, documents related to the project “Lärandemål förinformationskompetens” are studied in order to identifydominating approaches to IL. The purpose is to investigate anddiscuss the possible implications of the dominating perspectives,with regard to the development of critical thinking amongstudents.The study results in the identification of two main discourses, thestandardization discourse and the discourse on employability. Bothof these discourses are seen to be connected to two overarchingdiscourses also identified in the study, the market discourse andthe discourse on information overflow.In conclusion, it was found that the objectivist and positivistepistemology underlying the dominating perspectives, in severalrespects is counterproductive to the aspiration to promote criticalthinking among students. A social constructionist approach issuggested as an alternative. Program: Bibliotekarie

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod.

Ett år med Bologna – Vad har hänt vid LiU? var rubriken på CUL-dagen 2008. Vi bjöd in lärare och övrig LiUpersonal att komma och presentera sina erfarenheter och tankar omkring detta tema för att därigenom stimulera till samtal och debatt om hur Bologniseringen av utbildningarna vid LiU gestaltat sig sedan den formella starten med arbetet att införa en ny examensstruktur, den 1 juli 2007.

Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan. Kvalitet i högre utbildning tycks således bli det som Högskoleverket utvärderar, istället för att man utvärderar kvalitet.

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. I mitt arbete, Bolognaprocessen – målstyrning på mångnivå, undersöker jag Bolognaprocessen ur ett finskt universitets perspektiv. Bolognaprocessen har haft stor inverkan på universitetssystemet i Finland trots att det är en mellanstatlig process och Bolognadeklarationen är ett juridiskt icke-bindande dokument. Universiteten i Finland var till en början negativt inställda till processen eftersom undertecknandet var ett politiskt beslut som universiteten inte kände till. Syftet med undersökningen är att se vilken nivås inflytande som har förstärkts och vilken nivås inflytande som har försvagats i Finland inom ramen för Bolognaprocessen. Jag gör detta genom att undersöka Bolognaprocessens utformning vid Helsingfors universitet ur ett målstyrningsperspektiv. I mitt arbete representeras den nationella nivån av undervisningsministeriet. Den subnationella nivån representeras i mitt arbete dels av Helsingfors universitet (universitetsnivå) samt fyra fakulteter nämligen Teologiska fakulteten, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, Biovetenskapliga fakulteten och Medicinska fakulteten (fakultetsnivå). I arbetet undersöks också huruvida målstyrningstekniken fungerar, d.v.s. om målen verkligen styr. Hypotetiskt antar jag att den nationella nivåns inflytande har minskat i undervisningsfrågor som utformas på mellanstatlig nivå. Undersökningen är en kvalitativ textanalys. Jag använder mig av Helsingfors universitet som ett case. Arbetet utgår ifrån att Bolognaprocessen fungerar genom målstyrning. I Bolognadeklarationen fastställs ett antal mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning till 2010. Deklarationen har tre övergripande mål som bryts ned i sex operativa mål. Bolognaprocessen fungerar på mångnivå eftersom målstyrningen sker dels på mellanstatlig nivå, dels på nationell nivå och dels på subnationell nivå. Jag undersöker vilken inverkan beslutsfattande på mellanstatlig nivå har haft på nationell nivå, universitetsnivå och på fakultetsnivå genom att se hur Bolognaprocessen har utformats i Finland vid Helsingfors universitet. Materialet som jag använder mig av för den empiriska delen är undervisningsministeriets utvecklingsplaner som representerar den nationella nivån, Helsingfors universitets strategier som representerar universitetsnivån, samt fyra fakulteters målprogram som representerar fakultetsnivån. De viktigaste resultaten i min undersökning är att de övergripande målen har styrt inom ramen för Bolognaprocessens operativa mål, d.v.s. att målstyrningstekniken i det här fallet har fungerat samt att den nationella nivåns inflytande har försvagats gällande utbildningsfrågor som tagit form på mellanstatlig nivå medan den subnationella nivåns inflytande har förstärkts. De viktigaste källorna i min undersökning är: Bache, I & Flinders, M. (2004). Multi-level governance, Hooghe, L & Marks, G. (2001). Multi-Level Governance and European Integration och Rombach, B. (1991). Det går inte att styra med mål.

Intresset för den mänskliga utvecklingen och gränsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vår historia. Det har nu tagit en ny vändning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte är att stärka Europa – som utbildningskontinent – men även att öka mobiliteten och underlätta för lärare och studenter. Vårt arbete inriktar sig på lärare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lärarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mål Regeringen satt upp i Ny värld – ny högskola (2004/05:162). Vi har använt oss av fem lärare, som alla är verksamma på högskolan och där samtliga varit en del av implementeringsarbetet. Vidare använder vi oss i huvudsak av den hermeneutiska teorin, då den ämnar sig bäst för vårt arbete. Vi använder oss av en kvalitativ metod. Lärosätena har kommit olika långt i processarbetet. Ett övergripande svar har varit att processen uppfattats som en långsam byråkratisk process samt att förändringar tar tid. En viktig aspekt som processen tycks ha bidragit med är en ökad självreflektion; att ifrågasätta sig själv och sin undervisning. Det gränsövergripande utbytet upplevs som positivt, då vi lär oss av varandra. Processen och dess riktlinjer ger en något ambivalent hållning till styrning, då det å ena sidan är styrt och å andra öppen för tolkning. Eftersom processen ändrat målen till studentfokus och inte kursfokus, har det inneburit ett merarbete för informanterna, men resultatet upplevs som bra. Kursplanerna har ändrats och blivit mer specifika och det är lättare för lärare och studenter att själva läsa vad som förväntas av dem, på de olika nivåerna: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den nya formen ses som något positivt. Ett av målen i regeringens proposition (se ovan) är att stärka konkurrenskraften vilket har bidragit till att lärosäten har slagits ihop, men om det har med Bologna att göra är och ses som mindre troligt. Den allmänna synen, vilket vi också menar, är att Bolognaprocessen uppfattas som något bra eftersom lärarna arbetar för studenterna och för ett ökat samarbete.

Problem: Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås. Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer. Slutsats: Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom. Problem: The authors of this thesis consider that students of economic ought to gain knowledge of which demands the labour market makes on economists after finishing their education. They should also gain knowledge of the change in education due to the process of Bologna and the effect it will have on the labour market demands on economists. Purpose: The purpose of this thesis is to describe the process of Bologna and its influence on Högskoleverket, the Swedish university and the economic education. The purpose is also to describe the labour market for economists in Västerås and to examine which demands the labour market makes on economists. Method: The thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with four persons who the authors consider to have good knowledge of the economic education and the labour market for economists. Conclusion: The influence that the process of Bologna has on Högskoleverket, the university and the economic education does not seem to have any essential effect on the labour market demands on economists in Västerås. The labour market in Västerås for economists looks bright today, but in the future there is a chance of a surplus amongst economists. Experience seems to be the most important qualification for an economist applying for work.

Det har i olika sammanhang uttryckts att förändringarna med Bolognaprocessen skapar en chans att reformera utbildningen i Sverige på ett djupgående sätt och att det gäller att ta vara på möjligheten. Nuvarande förslag leder inte ens i bästa fall till någon genomgripande reform. Förändringarna, om de nu genomförs, får snarare betraktas som en anpassning än en grundläggande reform. Det är kanske klokt att ta saker stegvis, men någon gång måste man våga börja promenaden. Här skisseras element, som borde kunna övervägas för att på ett nydanande, men ändå realistiskt sätt, anpassa den framtida juristutbildningen till de krav som omgivningen ställer på universiteten.

Does Geography Matter? A Study of the Bologna Process from a Policy Transfer Perspective. Essay in Political Science (D-level) at Karlstad’s University by Beatrice Högå, Spring 2007 Tutor: Susan Marton The purpose of this essay is to generally see how theories of policy transfer can help us to better understand the process through which the Bologna Process is being spread throughout Europe, and to specially see if geographic placement, i.e. in the heart of Europe, plays a role in how well and how fast the Bologna Process is implemented. To be able to answer the purpose, I have used Evans and Davies theoretical model on policy transfer network to describe the Bologna Process. Furthermore, Sweden and France are the countries being examined when they differ on the independent variable. From there, I have applied an analytical tool, namely process tracing, to examine whether there are differences in the two countries’ work with the implementation of the Bologna Process. I have designed six specific research questions: Have France performed more extensive work than Sweden when it comes to implement the two-cycle system? Have France performed this work earlier? Have France performed more extensive work than Sweden when it comes to recognize awards and periods of study? Have France performed this work earlier? Have France performed more extensive work than Sweden when it comes to quality assurance? Have France performed this work earlier? After applying the analytical tool to be able to answers these research questions, the answer to the general question Does geographic placement, i.e. in the heart of Europe, play a role in how well and how fast the Bologna Process is implemented? is negative. In this case, there are no unambiguous results to support that idea.

Den 17 oktober 2005 anordnades den nionde universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet. Konferensens tema Nya villkor för lärande och undervisning anspelar på Bolognaprocessen och de förändringar av högskolans inre arbete det kan medföra. Bolognaprocessen är ett mellanstatligt samarbete där fyrtiofem europeiska länder deltar som syftar till att främja anställningsbarhet, rörlighet och Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent. För att nå dessa mål har en gemensam struktur för högre utbildning föreslagits, som innebär att utbildningen ska delas upp i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Ett av de främsta argumenten för denna struktur är att den ska främja ökad rörlighet samt öka studenternas anställningsbarhet både internationellt och nationellt. Vidare föreslås att de nya examensbeskrivningarna ska fokusera på förväntade studieresultat (learning outcomes) och att det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) och den sjugradiga ECTS- betygsskalan införs. Att utveckla utbildning i denna riktning innebär utmaningar för Linköpings universitet och dess lärare och studenter. På vilket sätt kommer försla-gen att påverka det vardagliga pedagogiska arbetet? Vilka förändringar av kurser och utbildningar kommer det att innebära? Många menar att Bolognaprocessen innebär en radikal förändring för högskolan. Det kan ur det per-spektivet betraktas som något förvånande att det inte till vardags diskuteras mer. Årets CUL:dag visar dock att det finns ett antal lärare som tolkat konsekvenserna när det gäller det vardagliga pedagogiska arbetet och utbildningarnas struktur (relationen mellan grundnivå och avancerad nivå), samt hur målen för utbildning kan formuleras i förhållande till förväntade studieresultat, och hur den sjugradiga betygsskalan kan implementeras. Inom den svenska högskolan är det dessa tre områden som innebär de största utmaningarna, medan införandet av studiemeriter mer kan ses som en förändring av sättet att räkna poäng. Två inbjudna föreläsare utmanade och gav intressanta aspekter genom att bidra med sina bilder av hur den pågående Bolognaprocessen kan tolkas och förstås. Marcia Sá Cavalcante Schuback, docent i filosofi, Södertörns högskola pratade under rubriken Uppmärksamhetens vetande. Berit Karseth, as-sociated professor, Universitetet i Oslo talade under rubriken Bolognaprocessen: Nye Rammer för undervisning. Båda föreläsningarna har filmats och finns tillgängliga på CUL:s hemsida (www.liu.se/cul). Kärnan i 2005 års CUL:dag var som tidigare alla de bidrag som kommit från engagerade universitetslärare och deras tankar som på olika sätt utvecklar undervisningen vid LiU. Sammanlagt presenterades tjugosex bidrag som organiserats under sex rubriker. Det är glädjande att det vid LiU finns så många som vill vara med och bidra till den interna pedagogiska utvecklingen genom att dokumentera och presentera idéer och på så sätt inspirera andra. Ett stort tack till er alla som bidragit till den intressanta och givande dagen. Min förhoppning är att läsningen av rapporten ytterligare ska ge inspiration till pedagogisk utveckling. Slutligen ett stort tack till Monika Samuelsson som på ett engagerat och outtröttligt sätt arbetat både med organisation av konferensen samt redigeringen av rapporten.

The Pedagogical progression within MSI – Based upon The Bologna Process and UPC. In a near future several of the European countries will begin working after new guidelines concerning a declaration called the Bologna process. Everything will be done one step at a time and the declaration will change the way the students are being graded, all this for the sake of making the European labour-market more opened for all of its millions of students. In Växjö this process is in the making, but to adapt to the future demands the school must also change its ways of teaching. To increase its quality the University has put together a procedure of actions to improve the pedagogical working method in all its institutions. In this essay we would like to elucidate how the work with the Bologna process is proceeding within the institution of Mathematics and System Engineering and what they do improve their pedagogical teaching. By doing a qualitative case study on the student at the Computer Science Program we wish to find the answers to our questions. Det pedagogiska arbetet inom MSI – Utifrån Bolognaprocessen och UPC. Inom en snar framtid kommer flertalet länder i Europa jobba efter nya riktlinjer enligt en deklaration kallad Bolognaprocessen. Det hela kommer att ske i etapper och innebär att sättet på vilket studenter bedöms kommer ändras, allt för att göra Europas arbetsmarknad öppnare för alla dess miljoner studerande. I Växjö pågår detta arbete för fullt, men för att anpassa sig till framtida krav måste skolan även förändra sin utbildningsform. För att höja sin kvalité har universitetet tagit fram en handlingsplan för att förbättra de pedagogiska arbetsmetoderna i alla institutioner. I den här uppsatsen vill vi belysa hur arbetet med Bolognaprocessen fortgår inom Matematiska och systemtekniska institutionen och vad de gör för att förbättra den pedagogiska undervisningen. Genom att göra en kvalitativ undersökning med Systemvetenskapliga programmets studenter försöker vi finna svaren på våra frågor.

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland. Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ’bioteknik’ valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning. Även arbetsgivarrepresentanters ståndpunkter kring högre utbildning inbegrips. Högskolevärlden i Sverige och Europa tenderar att frångå Humboldts bildningsideal och konceptet om ”akademisk frihet” för att istället utöka kontakten med verkligheten i näringsliv och samhälle. Kraven från bland andra regering, arbetsgivare och studenter på att inbegripa omvärlden i utbildningar ger dock samtidigt upphov till intressekonflikter mellan akademi och näringsliv. Trots att de undersökta utbildningarna visar sig knytas till arbetsmarknaden på skilda sätt och i olika utsträckning förekommer brister i samverkan - dels beroende på kultur- och normskillnader mellan parterna. En för nära relation mellan universitet och näringsliv befaras leda till kortsiktighet samt till att den vetenskapliga utvecklingen fördröjs eller drivs in i alltför kommersiella utvecklingsfåror. I undersökningen dras dessutom slutsatsen att utbildningspolitiken i respektive land hänger ihop med i vilken mån kopplingar till arbetsmarknaden byggs upp. Även lärosätenas traditionella ställning i samhället avgör hur och i vilken grad utbildningars förankring i näringslivet tillåts.

Den s k Bolognaprocessen fokuserar på att harmonisera den högre utbildningen i Europa. En del i detta är strävan att göra utbildningar jämförbara. En student ska lätt kunna röra sig mellan olika länders utbildningssystem samt konkurrera på den europeiska arbetsmarknaden. Som ett led i detta förordar departementsskriften »Högre utbildning i utveckling – Bolognaprocessen i svensk belysning», ett införande av ECTS-systemet (European Credit Transfer System) i Sverige. Bland annat förordas införandet av en sjugradig betygsskala och det är denna punkt detta bidrag uppehåller sig vid. Vi kommer att argumentera emot de, som vi anser, felaktiga premisser som läggs fram i skriften om ökad jämförbarhet mellan utbildningar genom ett gemensamt betygssystem. Ett målrelaterat betygs-system är inte jämförbart med ett relativt betygsystem. Lika betygsskala ger i sig inte heller någon jämförbarhet. Variationen mellan länder, lärosäten och utbildningar är stor. Vidare kommer vi att argumentera för att ett flergradigt betygssystem inverkar negativt på studenters lärande. Betyg flyttar studenters fokus från lärandet till bety-gen och effekten blir större om flera grader används. Original Publication:Lars-Ove Dahlgren and Andreas Fejes, ECTS skalan: att mäta eller mota lärande?, 2005, Pedagogisk forskning i Sverige, (10), 1, 24-34. http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/dahlfej.pdfCopyright: Pedagogisk Forskning i Sverige

There has been a significant trend that international studies of higher education have increased in the late 20th and early 21st century. This expansion has taken place since developing countries had the urge to educate their population and had a need for well educated citizens, but also since certain, less developed countries did not have the possibility to offer their own citizens the same educational opportunities. This can also be seen in accordance with increased traveling. A fast growing segment is international master students, which from universities point of view might be interesting to attract. But is this acknowledged by universities, and if so: what image is portrayed and how is it communicated to the target audience? With those considerations in mind the purpose of this thesis was to gain a deeper understanding about how Swedish universities position themselves towards international master students. The results show that positioning toward international master students is a somewhat neglected area. The undertaken case study implicates that there are uncertainties regarding responsibility and organization structure. Universities might also need to increase the knowledge regarding different segments so that the needs of the students’ best can be matched with what the university offers since the present overall positioning strategy might be too general. Therefore, a recommendation is to develop a strategy for positioning toward international master students. Validerat; 20101217 (root)

Tendensen i dansk universitetspolitik diskuteres kritisk i lyset af Wilhelm von Humboldt og K.E. Løgstrups tanker.