Search

”Naturens kalender” är ett projekt som syftar till att följa hur klimatförändringen påverkar grundläggande ekosystemegenskaper och ekosystemtjänster. Genom att bygga upp ett regionalt nätverk av frivilliga fenologiväktare, som gör observationer av utvalda växtarter lövsprickning, blomning, fruktmognad och höstlöv, kan förändringar i naturen följas på regional skala, förändringar som i första hand kan härledas till ett allt varmare klimat. Projektet är en fortsättning av ett projekt som ursprungligen startades i Jönköpings län 2009. Redan i urspungsprojektet fanns tankar kring hur verksamheten skulle kunna växa vidare. Ett viktigt steg var då att skapa en miljömålsindikator för miljömålen ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Ett rikt växt- och djurliv” och ”Frisk luft”. För att kunna få regional upplösning av miljömålsindikatorerna krävs regionala nätverk av fenologiväktare. Projektet har tagit fram förslag på hur dessa kan byggas upp och integreras i miljöövervakning. Totalt sett behöver en länskoordinator ca 80 arbetstimmar för att bygga upp verksamheten och 40 timmar för att driva den årligen. I förslaget ingår också en årlig kostnad om ca 40 arbetstimmar för den nationella koordinatorn, för att denna ska kunna bistå i det regionala rekryterings- och utvecklingsarbetet. De befintliga regionala nätverken är baserade på samverkan mellan enstaka professionella observatörer (så som naturum, forskningsstationer eller botaniska trädgårdar) och en större grupp frivilliga så kallade fenologiväktare. Frivilliginsatserna ger fördelar i och med ett större engagemang för ämnet och en större geografisk spridning av inrapporterade data än vad som hade varit möjligt om enbart professionella stationer används. Nackdelen med ett frivilligbaserat nätverk är osäkerheten kring hur långsiktig verksamheten kan bli. En förutsättning för frivilligbaserade system är en aktiv rekryteringsverksamhet och effektiv återkoppling, samt att den statistiska analysen av insamlade data utgår från osäkerhetsfaktorerna. Naturvårdsverket har uttalat sitt stöd för uppbyggnaden av detta system där frivilliga och professionella samverkar, och lämnat återkommande bidrag till utveckling- och rekryteringsverksamheten. SLU:s fortlöpande miljöanalys har å sin sida finansierat den nationella samordnaren sedan 2010 och uttryckt en långsiktig ambition att fortsätta med detta. En länskoordinator, som samverkar med den nationella samordnaren, är viktig för att upprätthålla nätverken även på sikt. Länskoordinatorn har möjlighet att hålla god personlig kontakt med de frivilliga och ordna möten som inspirerar dem att fortsätta över längre perioder. Att fenologidata kommer att ligga till grund för en miljömålsindikator är i sig en motiverande faktor som borgar för en långsiktighet i verksamheten från statligt håll och som bidrar till de frivilligas motivation. När det nationella nätverket, kompletterat med de förtätade regionala, finns på plats finns möjlighet att gå vidare med arbetet att ta fram miljömålsindikatorer baserat på fenologiverksamheten. I projektet har vi tagit fram förslag på sammanlagt sju olika indikatorer till de ovan nämnda miljömålen. Indikatorerna baseras på arter med en stor biologisk eller symbolisk betydelse och har valts för att de förekommer i större delen av landet och är utspridda över vegetationsperioden. Data föreslås att hämtas dels från Svenska fenologinätverket, dels från Pollenlaboratorierna. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Jönköping, Skåne, Örebro och Västerbottens län, samt Svenska fenologinätverket. Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) är ett samarbete mellan universitet (GU, LU, SLU, SU), myndigheter (NV, SMHI, Lst), muséer (NRM) och frivilliga. Sveriges lantbruksuniversitet är huvudman för (SWE-NPN).

Conservatism is a central theme of organismic evolution. Related species share characteristics due to their common ancestry. Some concern have been raised among evolutionary biologists, whether such conservatism is an expression of natural selection or of a constrained ability to adapt. This thesis explores adaptations and constraints within the plant reproductive phase, particularly in relation to the evolution of fleshy fruit types (berries, drupes, etc.) and the seasonal timing of flowering and fruiting. The different studies were arranged along a hierarchy of scale, with general data sets sampled among seed plants at the global scale, through more specific analyses of character evolution within the genus Rhamnus s.l. L. (Rhamnaceae), to descriptive and experimental field studies in a local population of Frangula alnus (Rhamnaceae). Apart from the field study, this thesis is mainly based on comparative methods explicitly incorporating phylogenetic relationships. The comparative study of Rhamnus s.l. species included the reconstruction of phylogenetic hypotheses based on DNA sequences. Among geographically overlapping sister clades, biotic pollination was not correlated with higher species richness when compared to wind pollinated plants. Among woody plants, clades characterized by fleshy fruit types were more species rich than their dry-fruited sister clades, suggesting that the fleshy fruit is a key innovation in woody habitats. Moreover, evolution of fleshy fruits was correlated with a change to more closed (darker) habitats. An independent contrast study within Rhamnus s.l. documented allometric relations between plant and fruit size. As a phylogenetic constraint, allometric effects must be considered weak or non-existent, though, as they did not prevail among different subclades within Rhamnus s.l. Fruit size was correlated with seed size and seed number in F. alnus. This thesis suggests that frugivore selection on fleshy fruit may be important by constraining the upper limits of fruit size, when a plant lineage is colonizing (darker) habitats where larger seed size is adaptive. Phenological correlations with fruit set, dispersal, and seed size in F. alnus, suggested that the evolution of reproductive phenology is constrained by trade-offs and partial interdependences between flowering, fruiting, dispersal, and recruitment phases. Phylogenetic constraints on the evolution of phenology were indicated by a lack of correlation between flowering time and seasonal length within Rhamnus cathartica and F. alnus, respectively. On the other hand, flowering time was correlated with seasonal length among Rhamnus s.l. species. Phenological differences between biotically and wind pollinated angiosperms also suggested adaptive change in reproductive phenology. Äpplet faller inte långt från trädet. Men varför? Den biologiska mångfalden präglas i stor utsträckning av fylogenetiskt bevarade karaktärsdrag; närbesläktade arter är lika. Det pågår en diskussion bland evolutionsbiologer om i vilken utsträckning denna konservatism är ett resultat av naturlig selektion eller av en begränsad anpassningsförmåga. Denna avhandling diskuterar begreppet evolutionära begränsningar i relation till den reproduktiva fasen hos växter. I fokus ligger särskilt evolutionen av bärliknande (endozoochora) frukter respektive evolutionen av säsongsmässiga mönster (fenologi) för blomning och fruktsättning. Avhandlingen är hierarkiskt organiserad så att olika delstudier gjordes på olika skalnivåer: fenologi- och fruktevolution analyserades för fröväxter respektive gömfröiga växter; inom brakvedssläktena Rhamnus och Frangula (Rhamnaceae); samt för en lokal population av brakved (Frangula alnus). Populationsstudien baserades på såväl experimentella som deskriptiva data, medan övriga studier i huvudsak genomfördes med fylogenetisk komparativ metodik baserade på litteraturdata. Som en del av de komparativa studierna rekonstruerades fylogenetiska hypoteser för Rhamnus s.l. utifrån DNA-sekvenser (ITS, trnL-F), vilka gav stöd för att Frangula och Rhamnus är monofyletiska systersläkten. I en biogeografiskt kontrollerad fylogenetisk kontrastanalys upptäcktes inga skillnader i artrikedom mellan djur- och vindpollinerade växter. Bärliknande frukter verkar dock vara en betydelsefull karaktär (key innovation) i skogsmiljöer. För det första var fylogenetiska klader med bärliknande frukter mer artrika än systerklader med torra frukter. Dessutom var uppkomster av bärliknande frukt korrelerad till habitat med mer sluten vegetation. En fylogenetisk kontrastanalys av allometriska effekter visade på en positiv korrelation mellan växtindividens och fruktens storlek inom Rhamnus s.l. Upprepade analyser av dessa allometriska samband i olika monofyletiska subklader inom Rhamnus s.l. indikerar dock att allometri, såsom evolutionär begränsning, är svag. I populationsstudien av F. alnus var fruktstorlek positivt korrelerad till såväl fröantal som frövikt. En generell hypotes utifrån denna avhandling blir därför att frugivorer (de djur som äter bären och därmed sprider växtens frön) utövar ett starkt selektionstryck på växter som koloniserar ett habitat där fröstorlek är adaptivt, eftersom fruktstorlek påverkar frugivorernas (ssk. fåglars) sätt att hantera frukten. Reproduktiv fenologi var korrelerad till fruktsättning, fröspridning och fröstorlek hos F. alnus. Detta stödjer tanken att evolutionen av blomnings- och fruktsättningstider begränsas av avvägningar (trade-offs) och partiella beroenden mellan blomning-, fruktsättnings-, spridnings och rekryteringsfaserna. Inomartsvariation i blomningstid för F. alnus respektive getapel (Rhamnus cathartica) över en nordeuropeisk latitudinell transekt var inte korrelerad till säsongslängd, vilket antyder att utvecklingen av blomningstider är evolutionärt begränsad. Å andra sidan påvisades en sådan korrelation mellan blomningstid och säsongslängd i en mellanartsstudie inom Rhamnus s.l. Den fylogenetiska kontrastanalysen mellan djur- och vindpollinerade växter visade också på adaptiva skillnader i fenologi. Blomningstiderna inom en klad med biotiskt pollinerade arter var mer åtskilda än inom den vindpollinerade systerkladen, och den välkända iakttagelsen att vindpollinerade träd blommor tidigare på säsongen fick även stöd i ett fylogenetiskt komparativt perspektiv.