Search

Svenska som andraspråk i praktiken ger nycklar till förskolans unika möjligheteter att arbeta med språkutveckling. Här finner du handfasta exempel på planering, genomförande och uppföljning med fokus på ett rikt och nyanserat ordförråd. Utgångspunkten är att det språkliga samspelet mellan personal och barn är avgörande för barns kommunikation och språkutveckling. Bland annat presenteras en modell för ett språkutvecklande förhållningssätt och insikter om hur förskolepersonal, oavsett modersmål, kan förbättra sin språkundervisning. Målet är att främja den språkliga bredden likaväl som det språkliga djupet hos barn för att nå en mer likvärdig undervisning. Rotad i både forskning och praktik, vänder sig den här antologin till alla er som arbetar inom förskolans område. Oavsett om du är verksam eller blivande förskollärare, barnskötare, logoped eller förskolechef/rektor, är detta en viktig guide för att skapa en inkluderande lärmiljö med likvärdiga förutsättningar. Svenska som andraspråk i praktiken tar avstamp i aktuell forskning om flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Den är också en praktiknära uppföljning av den mer teoretiskt inriktade boken Svenska som andraspråk i förskolan, Natur & Kultur 2018. ”Ett språkutvecklande förhållningssätt ska inte vara ett mål som är isolerat från resten av förskolans verksamhet. Det är ett arbete som bör pågå i all utbildning och undervisning under årets alla dagar, år ut och år in, och ständigt kroka arm med utbildningens pågående mål.”

Liberalernas förslag om obligatorisk språkbedömning av tvååringar som inte är inskrivna i förskolan saknar vetenskapligt stöd. I stället behövs fler utbildade förskollärare i utsatta områden och mer samarbete mellan föräldrar och samhällets instanser, skriver sju forskare., Publicerad 2022-08-17.

In this chapter, we review some of the most commonly invoked educational challenges of working with children who are bilingual or multilingual and point to their moorings in a normative, strictly monolingual perspective – a monolingual bias. We then move on to present an alternative, and radically social, understanding of childhood multilingualism firmly based in the growing body of CA-oriented studies of bi- and multilingual interaction in early childhood education settings. Drawing on data from different educational contexts, we examine the manifold ways that participants make use of language alternation, showing how the availability of more than one language can be used productively, as a resource that supports learning. We round off the chapter by highlighting some implications for educators who work with multilingual children. Although the extracts provided in the text are taken from settings where both teacher and children share more than one language, the affordances we discuss will be of relevance to educators who do not have access to children’s first language.

This article explores dilemmatic aspects of language policies in apreschool group in which three languages (Swedish, Romani and Arabic) arespoken on an everyday basis. The article highlights the interplay between policydecisions on the societal level, the teachers’interpretations of these policies, aswell as language practices on the micro level. The preschool group is seen as acomplex context for negotiating language policies and expectations regardinglanguage use. The theoretical framework builds on Billig’s work on ideologicaland everyday dilemmas that we argue are detectable at both levels of theanalysis. The analysis of the ethnographic material shows that the explicitlanguage policy formulated in the Swedish preschool curriculum leads, inpractice, to ideological, pedagogical and everyday dilemmas. Moreover, anunwillingness to set rules for children’s language choice combined with thecentral position of free play in Swedish preschool practice has led to a situationin which children fall short of their potential to develop bilingual competence.

The Swedish preschool curriculum emphasizes children’s learning through play. This means that children’s learning in everyday practice is accomplished through a complex mixture of teacher-led activities and activities the children themselves initiate. When learning is viewed as situated and constituted through social interaction (Lave & Wenger, 1991), almost all social events have learning potential. Consequently, from an educational and a curriculum point of view it is important to raise the question of how children’s learning can be made visible, and determine what kind of learning children’s own initiated (play) activities imply. The focus of the paper is on children’s (aged 3-5 years) “communities of practice” at the computer during “free play” period in two various Swedish preschools settings. Events of peer interaction are analyzed in detail to illustrate what kind of learning activities are going on at the computer, and to discuss these events of potential learning in relation to the curriculum goals and the educational practice. From a curriculum point of view, the analyses show that the children’s activities at the computer involve a variety of events that might provides for learning that can be viewed as goal-oriented. From the children’s point of view, the project of socialization seems to be the most prominent goal. A crucial point for educational success, however, is to understand not only what the object of learning is, rather what motivates children’s play apprenticeship in their own “communities of practice”.

The Swedish preschool curriculum was revised in 2010 and introduced more emphasis on literacy development for very young children. In exploring how educators approach and understand these changes to the curriculum, we drew on focus group interviews with 10 preschool teams working with toddlers. As the educators talked about their work with written language with toddlers, they identified a range of activities from their everyday practice that categorised written language in various ways. As well as reporting on what the teachers said, this paper also shows how they participated in the focus groups, showing hesitancy in some cases and using categorisations, contrasts and active voicing as they shared their perspectives. The study’s findings suggest that early childhood educators would benefit from engaging more deeply in theories of literacy that align with early childhood education. This will enable them to theorise from their practice and to articulate their understandings and practice within their teams and to others.

Objective: The aim of this paper was to discuss differences between having a child perspective and taking the child’s perspective based on the problem being investigated. Methods: Conceptual paper based on narrative review. Results: The child’s perspective in research concerning children that need additional support are important. The difference between having a child perspective and taking the child’s perspective in conjunction with the need to know children’s opinions has been discussed in the literature. From an ideological perspective the difference between the two perspectives seems self-evident, but the perspectives might be better seen as different ends on a continuum solely from an adult’s view of children to solely the perspective of children themselves. Depending on the research question, the design of the study may benefit from taking either perspective. In this article, we discuss the difference between the perspectives based on the problem being investigated, children’s capacity to express opinions, environmental adaptations and the degree of interpretation needed to understand children’s opinions. Conclusion: The examples provided indicate that children’s opinions can be regarded in most research, although to different degrees. Read More: http://informahealthcare.com/doi/abs/10.3109/17518423.2013.801529, Att göra sin röst hörd - barns empowerment i förskolan

Språkpolicy i flerspråkiga förskolor och familjer: institutionella och vardagliga praktiker

Research on preschool children's computer gaming often focuses on interview data or parental reports, leaving open the examination of children's actual game activity. This study explores how preschool children actually engage in gaming and their degrees of play immersion. Classroom observations of Swedish preschool children's gaming revealed their involvement in computer games took the forms of responding to characters through instructed actions, recycling the game characters' talk, and engaging in dialogues with the game characters as if they were real. These results are discussed in relation to previous research on children's play, and their implications for future research and educational policy., AuthorCount:2

Denna bok presenterar och beskriver det specialpedagogiska området så som det gestaltar sig i förskolan och fördjupar förståelsen och kunskapen om förskolebarn i behov av särskilt stöd. Boken behandlar olika områden som har sin ut-gångspunkt i studier som författarna genomfört i samverkan med lärare i förskolan, andra professionella och föräldrar. Med hjälp av tankeväckande beskrivningar sammanflätas skildringar av barnens, familjens, förskolans och andra pro-fessionella experters vardag med ett teoretiskt tänkande. Boken inleds med en introduktion kring det specialpedagogiska fältet. Därefter följer tretton kapitel om bl.a.: o pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder o språkutveckling och flerspråkighet o bokstavsbarn o rörelsehinder och utvecklingsstörning o social kompetens, engagemang och delaktighet o föräldrasamverkan o ICF-CY Boken vänder sig till blivande lärare i förskolan, speciallärare och specialpedagoger. Den bör också läsas av alla som arbetar i förskolan och som möter barn i behov av stöd samt politiker och kommunala skoladministratörer.

Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag belyser hur personal, barn och föräldrar hanterar etnisk och språklig mångfald i förskolans praktik. Med hjälp av empiriska nedslag analyseras vardagliga händelser, aktiviteter och interaktioner. Situationer med bland annat lek, samtal och rekrytering tas upp och problematiseras. Boken behandlar också viktiga perspektiv och begrepp inom området och beskriver hur det mångkulturella uppdraget har förändrats över tid. Genom att fokusera på förskollärarnas arbete och de ideologiska och didaktiska dilemman som kan uppstå rörande barns flerspråkighet och integration vill författarna skapa reflektion och kritisk diskussion om förskolans uppdrag i ett mångkulturellt samhälle.Boken vänder sig framför allt till studerande vid förskollärarprogrammet och till anställda i förskolan, men är även av intresse för tjänstemän och politiker med ansvar för förskolan

Etnicitet i förskolan : socialt samspel och institutionell praktik

Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag belyser hur personal, barn och föräldrar hanterar etnisk och språklig mångfald i förskolans praktik. Med hjälp av empiriska nedslag analyseras vardagliga händelser, aktiviteter och interaktioner. Situationer med bland annat lek, samtal och rekrytering tas upp och problematiseras. Boken behandlar också viktiga perspektiv och begrepp inom området och beskriver hur det mångkulturella uppdraget har förändrats över tid. Genom att fokusera på förskollärarnas arbete och de ideologiska och didaktiska dilemman som kan uppstå rörande barns flerspråkighet och integration vill författarna skapa reflektion och kritisk diskussion om förskolans uppdrag i ett mångkulturellt samhälle.Boken vänder sig framför allt till studerande vid förskollärarprogrammet och till anställda i förskolan, men är även av intresse för tjänstemän och politiker med ansvar för förskolan.

Förskolepersonal i landets förskolor kommer i kontakt med allt fler barn och föräldrar som talar ett annat modersmål än svenska. Eftersom majoriteten av förskolepersonalen i första hand talar svenska uppstår många frågor och funderingar kring hur man ska kunna följa läroplanens direktiv. Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin förmåga att kommunicera både på svenska och på modersmålet. Dessutom säger skollagen att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Det här stödmaterialet handlar om språkutveckling och språkande i förskolor där barn talar två eller flera språk till vardags. Syftet med materialet är emellertid inte att ge några färdiga metoder, eftersom det inte finns några enkla svar på frågan hur man ska stödja barns tvåspråkiga eller flerspråkiga utveckling i förskolan. Avsikten är snarare att diskutera hur barns flerspråkiga utveckling kan främjas i förskolan. Ökad kunskap om språkutveckling och språkanvändning kan dessutom ge förskolepersonal redskap för det fortsatta arbetet med barns språkande. Varje förskola är unik i sin sammansättning av vuxna och barn, och därför är det viktigt att varje arbetslag arbetar utifrån sina särskilda förutsättningar. Stödmaterialet tar avstamp i läroplanens språkutvecklingsrelaterade mål, men gör inget anspråk på att vara allomfattande. Materialet lyfter däremot olika aspekter av hur förskolan kan uppmärksamma, stödja och uppmuntra barns flerspråkiga utveckling. Samtidigt poängteras särskilt, eftersom förskolan huvudsakligen är en svenskspråkig domän, att det är viktigt att förskolepersonalen har kunskaper om såväl flerspråkighet i allmänhet som barns andraspråksutveckling i synnerhet för att kunna skapa en stimulerande språkmiljö.

The present study explores peer group interactions in early multilingual educational settings, specifically focusing on children's language-related episodes. Highlighting the multifaceted work of these interactional practices, it demonstrates in detail how children's corrective actions, targeting, assessing and criticizing of the other's language use were utilized in building the peer group identities and relations, while simultaneously indexing local norms for conduct and language use. Designed as outright disagreements with the prior speaker, corrections highlighted the contrast between the recipient's error and the speaker's remedy and entailed (a) the disagreement with the prior speaker (e.g. linguistic polarity marker 'no'), (b) the explicit identification of the trouble source ('this is not x') and (c) the instruction as to the correct replacement ('this is x'). Similarly, word searches in the peer group were resolved so as to index the asymmetry in knowledge between the peers. In the production of corrections, the children displayed and recognized the relevance of appropriate use of the lingua franca (e.g. Swedish) as part of their situated production of local social order. Language expertise was an issue for negotiations and redefinitions in multilingual peer group's interactions and was one of the factors organizing social relations in multilingual educational settings.

Syftet med artikeln är att belysa hur barns samspel och subjektpositionering vid datorn relaterar till själva datorspelandet, och vilket agentskap datorspelet kan tillskrivas i förhållande till barns samspel. Med inspiration från posthumanistisk teoribildning betraktar jag här både datorspel och barn som agentiska. Genom detaljerade analyser av ett par barns datorspelande visar jag att aktivitet pågår hela tiden, inte bara mellan barnen, utan också mellan spelet och barnen. Analysen visar hur barnens samspel initieras av datorspelet och hur de för in erfarenheter från sin omvärld för att stärka sin argumentation och sina positioner. Barnen rör sig på så vis mellan olika diskurser som förekommer både utanför och inom förskolan och i datorspelet, och deras, Datorspelande som estetisk praktik och informellt lärande

Det handlar om hur människor i olika sammanhang samspelar och skapar mening. Gemensamt för bokens skribenter är att de är eller har varit doktorander för professor Karin Aronsson vid Institutionen Barn och tema Kommunikation, vid Linköpings universitet. Sedan mitten av 1980-talet har institutionen erbjudit en dynamisk forskningsmiljö för personer med intresse för samtal, kulturella uttryck och socialt liv i och utanför institutionella sammanhang. Boken vänder sig till studenter, lärare, forskare samt praktiker med intresse för samtal, kulturella utryck och andra vardagliga fenomen som t.ex. tolkade samtal, flerspråkighet, visuell kultur, kamratrelationer, läsning, bildanvändning, grupparbete, etc. Kapitlen i boken kan med fördel användas såväl inom utbildning, arbetsliv som på fritiden för att fördjupa förståelsen av igenkännbara vardagliga fenomen och öka kunskapen om dessa fenomens komplexitet och mångfacetterade betydelser.

Denna bok presenterar och beskriver det specialpedagogiska området så som det gestaltar sig i förskolan och fördjupar förståelsen och kunskapen om förskolebarn i behov av särskilt stöd. Boken behandlar olika områden som har sin ut-gångspunkt i studier som författarna genomfört i samverkan med lärare i förskolan, andra professionella och föräldrar. Med hjälp av tankeväckande beskrivningar sammanflätas skildringar av barnens, familjens, förskolans och andra pro-fessionella experters vardag med ett teoretiskt tänkande. Boken inleds med en introduktion kring det specialpedagogiska fältet. Därefter följer tretton kapitel om bl.a.: o pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder o språkutveckling och flerspråkighet o bokstavsbarn o rörelsehinder och utvecklingsstörning o social kompetens, engagemang och delaktighet o föräldrasamverkan o ICF-CY Boken vänder sig till blivande lärare i förskolan, speciallärare och specialpedagoger. Den bör också läsas av alla som arbetar i förskolan och som möter barn i behov av stöd samt politiker och kommunala skoladministratörer.

In this article, we examine how bilingual preschoolers enact, in the course of ‘free play’, previous experiences from secondlanguage instructional activities. In so doing, the participants transform a set of educational routines for their own purposes withinthe current activity. Hence, apart from merely drawing on multilingual interactional resources, participation in such activities allowschildren to exploit some normative features of educational practice. The interactional organization of these events is explicatedsequentially, examining in some analytic detail the children’s methods for invoking, repairing and acting upon educational routinesand practices within non-instructional activities. The analyses are discussed in terms of children’s understanding and production ofinstitutional order(s) in and through mundane interaction.# 2008 Elsevier B.V. All rights reserved.