Search

Denna litteraturstudie sammanställer forskningsresultat från andra studier. Det finns många faktorer som påverkar urban biologisk mångfald, som exempelvis vattenföroreningar, övergödning, urban heat island effekten, förekomsten av invasiva arter, angränsande landskapstyp, val av skötsel och utformning av dammen. En av de största faktorerna som påverkar urban biodiversitet sågs vara förlusten av urbana dammar. Det framkom att ett samband mellan biologisk mångfald och förekomsten av ett nätverk av dammar och gröna och blå korridorer är en betydande faktor i hur omfattande och stabil den urbana biologiska mångfalden är. Vid förlusten av urbana dammar fragmenteras detta nätverket vilket riskerar att vissa dammar hamnar i mindre nätverk och andra dammar isoleras, vilket gör att de artpopulationerna som finns vid dessa ekosystem blir mer sårbara för utrotning från området. Det undersöktes även hur skötsel och anläggning av urbana dammar spelar in i den biologiska mångfalden, och man kom fram till att vissa aspekter genererar mer biologisk mångfald än andra, och att andr element eliminerar vissa arter från området. Man kom även fram till att en mångfald av olika typer av förhållanden i dammar skapar den största artmångfalden, då olika typer av ekosystem passar till olika uppsättningar av arter. Eftersom denna mångfald av ekosystem främjar urban biodiversitet kan användningen av dammar för ekosystemtjänster som översvämningsskydd också främja biodiversiteten, och därmed behöver inte avväganden göras om ifall biodiversitet eller funktionalitet ska prioriteras i varje damm., This literature review compiles research findings from other studies. There are many factors that affect urban biodiversity, such as water pollution, eutrophication, the urban heat island effect, the presence of invasive species, adjacent landscape type, type of management and design of the pond. One of the biggest factors affecting urban biodiversity identified as the loss of urban ponds. It was found that a relationship between biodiversity and the presence of a network of ponds and green and blue corridors is a significant factor in the extent and stability of urban biodiversity. In the case of the loss of urban ponds, this network is fragmented, which risks that some ponds end up in smaller networks and other ponds are isolated, which makes the species populations found at these ecosystems more vulnerable to extinction from the area. It also examined how the management and construction of urban ponds affects biodiversity, and found that some aspects generate more biodiversity than others, and that other elements eliminate certain species from the area. It was also concluded that a diversity of different types of conditions in ponds creates the greatest species diversity, as different types of ecosystems suit different sets of species. As this diversity of ecosystems promotes urban biodiversity, the use of ponds for ecosystem services such as flood protection can also promote biodiversity, and thus there is no need to reconsider whether biodiversity or functionality should be prioritized in each pond.

Urbana miljöer står idag inför flera olika utmaningar, där ytorna ska rymma flertalet funktioner och tillgodose en rad olika behov och intressen. Den bostadsnära utemiljön, som bostadsgården utgör, är även den en begränsad yta som står till svars inför flertalet förväntningar. Dessa förväntningar, behov och intressen berör såväl människorna som djuren och naturen, för att bemöta aktuella utmaningar krävs ett holistiskt angreppssätt gällande insatser och lösningar som verkar i samspel med varandra. Detta mastersarbete är en omgestaltning av Brf Stenmårdens bostadsgård i Malmö. Målet har varit att gestalta en högkvalitativ bostadsgård som tillgodoser användarvänlighet och stödjer biologisk mångfald. Syftet med arbetet har varit att förvärva kunskap kring, samt belysa, dessa två ämnen, för att sedan tillämpa den kunskapen i ett gestaltningsförslag. För att kunna genomföra gestaltningen gjordes ett omfattande förarbete beståendes av en litteraturstudie, kartläggning, analyser och inventeringar av studieområdet. Vår metod för att tillgodose användarvänlighet innebar bland annat att tillämpa boendesamverkan, genom att ha en workshop med de boende. För att tillgodose biodiversitetens utveckling tillämpades metoder som analysering och inventering av gårdens biotoper och indikatorer för biologisk mångfald. Gestaltningsförslaget tar stöd i samtliga av dessa delar, och presenterar ett sätt att gestalta utifrån arbetets två huvudområden; användarvänlighet och biologisk mångfald. Gestaltningen är platsspecifik och utgår ifrån gårdens befintliga design och nuvarande kvaliteter, men arbetet har genomförts utifrån metoder som också är applicerbara på andra bostadsgårdar eller liknande urbana kontexter. Gestaltningsförslaget innefattar såväl nya funktioner för de boende som höjda kvaliteter för biologisk mångfald., Today, urban environments are facing several challenges, where common areas are meant to accommodate a great number of functions while also serving numerous needs and interests. One can observe this in outdoor urban residential areas such as shared yards. They are limited in space, while expected to meet a plethora of accommodations. These accommodations are not just for human needs and interests, but also concern animal and nature adaptations. In order to face these challenges, a comprehensive approach is needed for the efforts to properly interact and be in harmony. This master thesis is a re-design of the housing cooperative Stenmården’s residential yard in Malmö. The goal is to design a highly functioning residential common area that accommodates all users while supporting and integrating biodiversity. The purpose of the thesis is to gain understanding and thorough awareness about the usability and biodiversity adaptations. This is followed by the implementation of this knowledge in the design proposal. In order to be able to implement the design, extensive preparatory work was completed, including a literature study, site inventories, analyses and mapping of the study area. To aid our research and ensure user input, the residents were invited to a collaborative workshop, focused on comprehensive usability. To facilitate the development of local biodiversity, methods such as examining and collecting inventories of the yard’s habitats and its indicators of biodiversity were used. The design is grounded and supported in all of the collected information, introducing a design path that keeps the two main focuses of the thesis in the forefront: usability and biodiversity. Our thesis design is site specific, based on the residential shared yard contemporary design concepts and characteristics. However, the thesis is accomplished through methods that are also applicable to other shared residential yards or similar urban contexts. The resulted design proposal not only i

Den rådande biodiversitetskrisen hotar de ekosystemtjänster som mänskligheten är beroende av och behovet av naturvård är därför stort. Försoningsekologi är en alternativ naturvårdsstrategi som syftar till att modifiera antropogena miljöer så de kan nyttjas av både människan och en mångfald av andra arter. Strategin är särskilt relevant i städer eftersom traditionell naturvård, i form av reservering och restaurering, ofta är svårtillämpad där. Mot den bakgrunden syftar den här litteraturöversikten till att undersöka effektiviteten av urban försoningsekologi som naturvårdsstrategi. För att uppfylla syftet sammanställdes studier som undersökt hur olika försoningsekologiska åtgärder kan påverka biodiversiteten i urbana miljöer. Litteraturgenomgången visar att alla analyserade åtgärder, inklusive modifierade grönområden, gröna korridorer, anlagda våtmarker och dammar, vegeterade byggnader, utfodring, holkar och insektshotell kan främja biodiversiteten och erbjuda habitat för särskilt skyddsvärda arter i städer. Interventioner som skapar stora, sammankopplade, skyddade, varierade och lågintensivt skötta habitat med en mångfald av inhemska växtarter har visat sig vara särskilt effektiva. Diversiteten är dock ofta lägre, och artkompositionen annorlunda, jämfört med habitatens naturliga motsvarighet. Dessutom finns det en risk att åtgärderna skapar ekologiska fällor, sprider invasiva arter och bidrar till biotisk homogenisering. Metoden får därför inte legitimera minskade investeringar i traditionell naturvård. Samtidigt har strategiskt utformad försoningsekologi potential att utgöra ett viktigt komplement som utöver naturvård dessutom kan fylla många andra funktioner i urbana miljöer. Det är därför angeläget med fortsatt forskning, engagemang och samarbete för utvecklingen av effektiva försoningsekologiska naturvårdsåtgärder som kan bromsa förlusten av biologisk mångfald i städer och bidra till en hållbar utveckling.

Fiskefria områden kan vara ett effektivt verktyg för att skydda både fisk- och kräftdjursbestånd och marina ekosystem. Men det är viktigt att områdena utformas på rätt sätt och är tillräckligt stora. Lektidsfredade områden kan vara enklare att driva igenom, men ger inte lika goda effekter.

Människans distansering från naturen är ett allt vanligare fenomen som ökar i takt med att närheten till naturen för många är bristfällig. Det ökade avståndet till naturen och den bristande naturkontakten kan ses som en orsak till den ökade ohälsan som är ett utbrett samhällsproblem, eftersom naturupplevelser har hälsofrämjande effekter. Den svaga naturkontakten kan bero på att allt fler människor bosätter sig i urbana miljöer, där avstånd till grönområden ökar. Den stadsnära naturen utgör därför för många människor den mest förekommande kontakten med grönområden. Samtidigt hotar exploatering värdefulla naturområden och dess biologiska mångfald. Antalet habitat minskar globalt vilket är oroväckande eftersom biodiversitet och ekosystem utgör en nyckelroll till allt liv på jorden. Att skydda och utforma naturområden utifrån ett ekologiskt perspektiv och att åter sammanföra människan med naturen genom att underlätta rörelsen till och användningen av stadsnära naturområden är därför av stor betydelse i omställningen till ett mer hållbart och hälsofrämjande samhälle. Som arbetsområde för denna studie har Gamla Uppsala åskullar valts eftersom det är ett stadsnära naturområde med unik ängsflora som i skrivande stund utreds som ett nytt naturreservat i norra Uppsala. Intentionen med arbetet är att undersöka hur ekologiskt inriktade åtgärdsförslag i ett naturreservat kan tillvarata och stärka befintliga ekologiska värden, såsom habitat och biologisk mångfald, samtidigt som upplevelsevärden skapas och fler målgrupper ges möjligheten att nyttja området. Detta för att bidra till en ökad förståelse för och kunskap om kopplingen mellan människa och natur samt om hur ekologiska åtgärder även kan gynna upplevelsemässiga värden i stadsnära naturområden. Analyser baserade på ekologi synliggör värdefulla aspekter och bedömningar för ett fortsatt utvecklande av naturområdet. Intentionen är att på ett harmoniskt och omsorgsfullt sätt skapa en plats med tydlig koppling till naturen där b, People's distance from nature is an increasingly common phenomenon that is growing as the proximity to nature for many is inadequate. The increased distance from nature and the lack of contact with nature can be seen as a cause of declining health, which globally is a social problem, as nature experiences have health-promoting effects. The lack of contact with nature may be due to the fact that an increasing amount of people are living in urban environments, where distances to green areas are increasing. For many people, nature close to the city is therefore the most frequent contact with nature. At the same time, exploitation is threatening valuable nature and its biodiversity. The number of habitats is declining globally, which is worrying as biodiversity and ecosystems play a key role for all life on Earth. Protecting and designing green areas from an ecological perspective and reconnecting people with nature by making urban green areas accessible is therefore of great importance in the transition to a more sustainable and health-promoting society. Gamla Uppsala åskullar is currently being investigated as a new nature reserve in northern Uppsala and has been chosen as the work area for this study since it is a nature close to the city with unique meadow flora. The aim of the work is to investigate how ecologically proposed actions in a nature reserve can secure and strengthen existing ecological values, such as habitats and biodiversity, while creating experiential values and giving more people the opportunity to use the area. This is to contribute to an increased understanding and knowledge of the connection between humans and nature and how ecological actions can also benefit experiential values in nature close to the city. Analyses based on ecology highlight valuable aspects and assessments for the continued development of the ecology in Gamla Uppsala åskullar. The intention is to harmoniously and carefully create a place with a strong connection to nature whe

One of the most important challenges for modern society is how to feed the world in a sustainable manner. Agriculture is an essential part of food production, but at the same time it has many negative impacts on the environment, through for example pollution, nutrient leaching, and greenhouse gas emissions, and it is a big driver of biodiversity loss. Organic farming is a farming system that in many ways reduces these negative effects, however, it has lower yields and therefore its sustainability has been debated. Often neglected in this discourse is the possibility of raising organic yields without aggravating environmental impacts, thus improving its overall sustainability. Farmland biodiversity may play an important role in this quest. Biodiversity is on the one hand threatened by intensive agriculture but may at the same time benefit agriculture through the services it provides. Ecosystem services provided by farmland biodiversity include pollination of crops, pest control by natural enemies, and healthy soil providing efficient nutrient cycling. Weeds are generally considered a problem in farming because of competition with the crop leading to a potential yield loss, but they may also support a lot of beneficial organisms providing ecosystem services and contribute to a more diverse agroecosystem. With focus on mainly cereal crops in agriculturally productive areas of Sweden, where organic farming is currently rare, this thesis investigates how organic yields can be improved and if it can be done sustainably with special attention on the role of biodiversity. Combining field studies and experiments with farmer interviews and questionnaires, I show that organic farming is a diverse farming system, both regarding management and yields. The average yield of organic cereals is lower than conventional ones, however the yield difference is smaller when we account for the fact that organic farming is more common on less productive land. I identified several avenues to

Food systems are central to global sustainability, while being complex systems where places and people are intertwined over large distances and at different scales. Transformations towards sustainable food systems have been called for in both research and policy, and Sweden and the European Union have declared high ambitions to act as global leaders in these transformations. While food production in Sweden and the European Union is often portrayed as largely sustainable in a global context, the region is highly dependent on food imports, with relatively large environmental footprints globally. This thesis aims to explore transformative pathways towards sustainability, with a particular focus on sustainable food systems, in a Swedish and European Union context. The thesis specifically studies the following research questions: (1) What constitutes transformations towards sustainability, and in particular sustainable food systems, from the perspectives of Swedish stakeholders, including food system practitioners, and European Union policy frameworks? (2) What roles, responsibilities, and agency do Swedish stakeholders, including food system practitioners and European Union policy frameworks, attribute to different actors? (3) How can interconnections and accountability in global food systems be understood and governed in light of societal transformations towards sustainability? (4) What are the implications for transformative pathways towards sustainability? The thesis builds on four papers that use focus group methodology (PI and PII), involving Swedish stakeholders, including food-system practitioners, analyses of European Green Deal policies (PII and PIII), and quantitative investigation of phosphorus fertiliser use in Brazilian soybean production and related biodiversity impacts (PIV). Four overarching conclusions are drawn from the findings: (I) Shared goals and consensus are emphasised as essential, while a diversity of transformative pathways and understandings, Livsmedelssystemen är centrala för global hållbarhet. Det är komplexa system där platser och människor är sammanlänkade över stora geografiska avstånd och på olika skalor. Transformationer mot hållbara livsmedelssystem har efterfrågats inom både forskning och politik, och i linje med detta har Sverige och den Europeiska unionen deklarerat höga ambitioner om att ta en global ledarroll i dessa transformationer. Livsmedelsproduktionen i Sverige och den Europeiska unionen beskrivs ofta som hållbar i en global kontext, samtidigt som den i hög grad är beroende av livsmedelsimport med relativt stora miljöavtryck globalt. Denna avhandling syftar till att utforska transformativa vägar mot hållbarhet med särskilt fokus på hållbara livsmedelssystem från ett svenskt perspektiv och ett EU-perspektiv. Avhandlingen studerar specifikt följande forskningsfrågor: (1) Vad innebär transformationer mot hållbarhet, och i synnerhet hållbara livsmedelssystem, utifrån svenska intressenters, inklusive aktörer aktiva i livsmedelssystem, perspektiv, och inom Europeiska unionens politiska ramverk? (2) Vilka roller, ansvar och handlingsutrymme tillskriver svenska intressenter, inklusive aktörer aktiva i livsmedelssystem, och EU:s politiska ramverk, olika aktörer? (3) Hur kan sammankopplingar och ansvarsskyldighet i globala livsmedelssystem förstås och styras i ljuset av samhälleliga transformationer mot hållbarhet? (4) Vilka är konsekvenserna för transformativa vägar mot hållbarhet? Avhandlingen består av fyra artiklar som bygger på fokusgruppsintervjuer med svenska aktörer, inklusive aktörer aktiva i livsmedelssystem (PI och PII), analyser av dokument inom ramen för den Europeiska gröna given (PII och PIII), och kvantitativ analys av fosforanvändning i Brasiliansk sojabönsproduktion och relaterade effekter på biologisk mångfald (PIV). Av resultaten dras fyra övergripande slutsatser: (I) Gemensamma mål och konsensus framhålls som grundläggande, samtidigt som materialet pekar på en mångfald av tr

Människan är beroende av biologisk mångfald men utgör samtidigt ett hot mot den. Detta hot kan möjligtvis avhjälpas genom ett förmedlande av kunskaper. Ett sätt på vilket förmedlandet av kunskaper kan ske är genom läroböcker i skolan. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om hur biologisk mångfald behandlas i läroböcker för naturkunskap 1b. Detta genom att 1) Studera hur biologisk mångfald definieras mot bakgrund av den definitionen som fastställts av konventionen om biologisk mångfald (CBD) som består av tre nivåer 2) Studera vilka incitament som ges för att bevara biologisk mångfald genom fyra argument som lagts fram av Helldén med flera samt 3) Studera hur biologisk mångfald behandlas utifrån den faktabaserade, normerande och pluralistiska traditionen. Detta har gjorts genom en riktad kvalitativ innehållsanalys. Studien kom fram till att samtliga läroböcker är ofullständiga i sin behandling av biologisk mångfald utifrån de tre ovannämnda frågeställningarna sammantaget. Vad gäller den första frågeställningen återfanns alla tre nivåer i enlighet med CBD i tre av fem läroböcker. Läroböckerna som anger den andra nivån av biologisk mångfald som handlar om variation av arter gör det på ett ofullständigt sätt. Detta eftersom böckerna endast förklarar denna nivå på ett sätt som antingen syftar på artrikedom eller endast som variation av arter utan att vidare förklara vad detta innebär. Variationen av arter innefattas nämligen både av artrikedom och den relativa abundansen. Artrikedomen tas förvisso upp antingen explicit eller implicit men den relativa abundansen återfinns inte i läroböckerna. Detta är en ny insikt inom området och därför bör lärare beakta detta när de undervisar och möjligen kompensera för detta. Vad gäller den andra frågeställningen är det endast två av fem läroböcker som tar med alla fyra incitament för bevarandet av biologisk mångfald som lagts fram av Helldén med flera. Vad gäller den sista frågeställningen är det endast en bok som utmär

In this thesis, I focused on the endangered Siberian flying squirrel (Pteromys Volans) and its habitats, which are under pressure from widespread forest clear-cutting in Finland. I used long-term capture-recapture data from nest-box populations of the flying squirrel, in Western Finland. I studied variation in population size and demographic rates focusing on the impacts of habitat destruction caused by forestry and environmental factors. In 25 years, 76.4% of the breeding habitat in my study area in Luoto was lost due to clear-cutting. The flying squirrel population size declined towards the middle of the study and increased again in the latter half of the study but was constantly clearly below the carrying capacity. Survival rates were rather low (0.43‐0.48). In Luoto, survival of females declined towards the middle of the study but increased towards the end of the study suggesting a major contribution of survival to the population growth rate. Annual variation in survival was linked to predation risk and climatic conditions. Importantly, survival increased with breeding habitat patch size until about 4‐6 ha in size. Population recovery was associated with females crowding into larger breeding habitat patches with larger nest site resources. The second part of my thesis examines habitat requirements of the flying squirrel. I demonstrate that conservation practices were inefficient in protecting flying squirrels. Areas with breeding sites where forests were cut according to guidelines failed to support flying squirrels, whereas occupancy of flying squirrels remained unchanged in untouched areas. Occupancy of flying squirrels increased strongly with the amount of suitable habitat and patch size, which is in line with the patch size effect on survival. This illustrates that the delineated areas of 0.07‐0.24 ha were far too small to support breeding flying squirrels. Patch size decreased strongly over the course of the study. In the latter years, occupied pat, Tiivistelmä Tutkimukseni perehtyy uhanalaiseen liito-oravaan (Pteromys volans), jonka elinympäristöjä uhkaavat laajamittaiset avohakkuut. Tutkin Länsi-Suomessa kerätyn pitkäaikaisen merkintä-takaisinpyyntiaineiston avulla elinympäristöjen tuhoamisen sekä ympäristötekijöiden vaikutuksia lajin runsauteen ja demografiaan. Luodon tutkimusalueen liito-oravametsistä avohakattiin 25 vuoden aikana 76,4 %. Tutkimuksen keskivaiheilla kanta väheni jyrkästi, mutta palautui lopussa; alittaen koko ajan selvästi alueen kantokyvyn. Keskimääräinen säilyvyys oli melko matala (0,43–0,48). Luodossa naaraiden säilyvyys korreloi populaation koon muutosten kanssa osoittaen säilyvyyden olevan ratkaiseva tekijä kannan kasvukertoimelle. Säilyvyyden ajallinen vaihtelu oli sidoksissa saalistusriskiin sekä sääolosuhteisiin. Tärkeä havainto oli, että naaraiden säilyvyys parani lisääntymiseen sopivan metsälaikun koon kasvaessa noin 4–6 ha kokoon saakka. Populaation palautumisvaiheessa havaitsin naaraiden tiivistyneen laajempiin metsälaikkuihin, joissa oli suuremmat pesäpaikkaresurssit. Toinen väitökseni keskeinen tutkimusaihe perehtyi liito-oravan elinympäristövaatimuksiin. Pystyin osoittamaan, että viralliset suojelutoimet eivät mahdollistaneet liito-oravan suojelua. Liito-oravat hävisivät metsistä, joissa lisääntymispaikan hakkuut tehtiin viranomaisohjeistuksen mukaan ja samalla liito-oravat säilyivät verrokkialueilla. Liito-oravan esiintymisen todennäköisyys kasvoi sopivan metsälaikun koon myötä, mikä on linjassa metsälaikun koon säilyvyysvaikutuksen kanssa. Viranomaisrajausten pinta-alat, 0,07–0,24 ha, olivat liian pienet taatakseen liito-oravan lisääntymis- ja levähdyspaikkojen säilymisen. Seurannan aikana liito-oravalle sopivien laikkujen koko väheni merkittävästi. Loppuaikoina asuttujen laikkujen keskipinta-ala oli 3,91 ha ja tyhjien vain 1,49 ha. Esittämäni tulokset edellyttävät merkittäviä muutoksia metsätaloutta ohjaavaan lainsäädäntöön, jotta liito-oravan populaation koko ei romahtaisi, Sammandrag I min avhandling har jag fokuserat på den utrotningshotade flygekorren (Pteromys volans) och dess livsmiljöer, som i Finland hotas av omfattande kalhyggen. Min forskning baseras på ett omfattande fångst-återfångstmaterial, som insamlats i västra Finland. Jag studerade variationen i populationernas storlek och demografi i relation till skogsbrukets förstörande av livsmiljöerna samt miljörelaterade bakgrundsfaktorer. Under 25 år kalhöggs 76,4% av flygekorreskogarna i under-sökningsområdet i Larsmo. I mitten av perioden minskade beståndet kraftigt för att därefter återhämta sig. Antalet honor var hela tiden lägre än områdets ekologiska bärkraft. Flygekorrens överlevnad var i medeltal rätt låg (0,43–0,48). I Larsmo var honornas överlevnad lägre i mitten av undersökningsperioden för att därefter öka, vilket påvisar att överlevnaden märkbart påverkar populationens tillväxtkoefficient. Överlevnaden påverkades av risken för predation samt av klimatet. En viktig observation var att honornas överlevnad i ett skogsfragment gynnades av en ökad storlek upp till en yta av 4–6 ha. Under populationens återhämtningsskede noterades att flera honor kunde bo tillsammans i större fragment med mera lämplig skog kring boplatserna. Undersökningens andra tyngdpunkt var att klargöra flygekorrens habitatkrav. Jag påvisade att de skyddsåtgärder som gjordes i enlighet med gällande lagstiftning, inte var tillräckliga för att bevara flygekorren. De föröknings- och rastplatser som avgränsades med myndighetsbeslut övergavs i regel, medan kontrollområdena förblev bebodda. Flygekorrens förekomst ökade starkt i takt med ytan av lämplig skog, vilket korrelerade med den ökande överlevnaden. De avgränsade förökningsplatserna, 0,07–0,24 ha, var alldeles för små för flygekorrehonorna. Ytan hos de fragment som lämpar sig för flygekorre minskade drastiskt och i slutet av undersökningsperioden var de bebodda fragmenten i medeltal 3,91 ha medan de tomma var endast var 1,49 ha. Resultaten påvisar att

Preserving and sustainably using biological diversity has long been considered, both on a Swedish and global level, to be a prerequisite for continued life on earth. Important tools to stop the ongoing species loss include, among other things, nature conservation measures. In Sweden, municipalities have a role in ensuring that the ambitions around nature protection, which the world community is united on, are realized in the Swedish context. A quick overview of the circumstances reveals that Sweden is currently not reaching these ambitions. Only a few municipalities achieve desirable levels and a large majority, we argue, can in this context be classified as substandard. Possible explanations for this situation are an important knowledge contribution for the future. The aim of this study is to contribute precisely this knowledge, through extensive statistical analysis of variables that can conceivably make visible which municipal conditions are important for the municipalities' degree of nature protection (in this study limited to land-based nature protection). The results indicate that urban character traits and how much of the respective municipality's land is owned by the public have great significance for how much nature is protected. We also draw attention to the fact that the ecosystem approach - the management strategy that in Sweden is to be the basis for nature conservation efforts - contains elements that, together with the prevailing governance model and certain circumstances, have the potential to delay or even block nature conservation efforts. However, the low levels of nature protection in many municipalities could partly be explained by the fact that other important aspects of the ecosystem approach are not fully implemented. The study contributes to multiple interesting observations that could possibly be further explored in future studies., Att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald har sedan länge ansetts, på såväl svensk som global nivå, vara en förutsättning för fortsatt liv på jorden. Viktiga verktyg för att hejda den pågående artförlusten innefattar bland andra naturskyddsåtgärder. I Sverige har kommuner en betydande roll i att säkerställa att de ambitioner kring naturskydd som världssamfundet är enade om förverkligas i den svenska kontexten. En snabb överblick av omständigheterna förtäljer att Sverige i dagsläget inte når upp till dessa ambitioner. Endast ett fåtal kommuner uppnår önskvärda nivåer och en stor majoritet, hävdar vi, kan i detta sammanhang klassificeras som undermåliga. Tänkbara förklaringar till denna situation är ett viktigt kunskapsbidrag för framtiden. Studien har som syfte att bidra med just denna kunskap, genom omfattande statistisk analys av variabler som kan tänkas synliggöra vilka kommunala förutsättningar som har betydelse för kommunernas grad av naturskydd (i denna studie avgränsat till landbaserat naturskydd). Resultaten indikerar att urbana karaktärsdrag samt hur mycket av respektive kommuns mark som ägs av offentligheten har stor betydelse för hur mycket natur som skyddas. Vi drar också fram i ljuset att ekosystemansatsen - den förvaltningsstrategi som i Sverige ska ligga till grund för naturskyddsarbetet - innehåller delar som tillsammans med rådande styrningsmodell och vid vissa omständigheter har potential att förhala eller till och med blockera naturskyddsinsatser. Samtidigt skulle många kommuners låga naturskydd kunna bero på att andra viktiga delar av ekosystemansatsen inte implementerats tillräckligt. Studien bidrar med flera intressanta observationer som kan studeras vidare i framtida forskning.

Denna rapport beskriver hur en databas för olika livsmedels påverkan på biologisk mångfald har byggts upp – vilka metoder som använts, antaganden som gjorts och vilka dataunderlag som ingår. Projektet har finansierats av forskningsrådet Formas, genom utlysningen ”Från forskning till tillämpning för ett hållbart samhälle 2021” med diarienummer 2021-02433.

This thesis addresses the pressing issue of urban resilience in the face of climate change and rapid urbanization. The focus is on Kødbyen, a post-industrial meatpacking district in central Copenhagen that exemplifies the multifaceted challenges faced by cities today. We ask, how can nature-based solutions be integrated into Kødbyen to support urban resilience, while also preserving existing values. The aim is to understand how landscape architects can design our physical environment to foster good lives for the entire urban ecosystem. By synthesizing a strong theoretical framework, conducting a comprehensive site analysis of Kødbyen, and illustrating a masterplan design, this thesis explores how nature-based solutions can contribute to a landscape transformation that strengthens urban resilience at the local level. The major findings highlight the potential of these solutions in managing stormwater, mitigating heat islands, supporting biodiversity, and fostering social inclusivity while respecting cultural values. The conclusions reached emphasize the transformative potential of Kødbyen's landscape when integrating nature-based solutions as a pathway towards urban resilience. The thesis contributes to the ongoing discourse on sustainable urban development and the role of landscape architecture in addressing environmental and social challenges.

This master thesis explores the potential benefits of transforming the F. L. Smidth A/S headquarter in Valby, Copenhagen into a park rather than a dense housing development. Through a comprehensive analysis, it was found, that the area holds great potential to promote human health, improve connectivity, and enhance biodiversity and sustainability in Valby. The proposed design is a new park named Valby Folkepark – The People’s Park of Valby, which could serve as a new focal point and valuable addition to the community. Valby Folkepark is a coherent, year-round recreational park that merges the heritage of the old headquarters with new responsible and sustainable solutions to accommodate the need that a park in the 21st century requires. By being easily accessible the new park will have a positive influence on the nearby residents both physical and mental health by encouraging them to be more physically active and connect with nature. Additionally, by incorporating a new bridge above the rail tracks, the new park could improve connectivity and bike safety in Valby. Furthermore, sustainable initiatives would contribute to climate adaptation through water retention and reducing the Urban heat island effect. Rounding off the study reflects on the significance that an investment in Valby Folkepark would have for both the community and the municipality. It is argued that Copenhagen municipality holds a great responsibility to trust its analysis of the need for a larger green space in Valby, despite the cost of opportunity. An investment in Valby Folkepark would be the municipality's commitment to creating a more sustainable and livable city for its citizens.

Semi-natural grasslands are among the most species-rich ecosystems in Europe. They have undergone significant deterioration in the past two centuries, and a transformative change in land- use and management regimes is urgently needed to reverse the decline. While extensive year-round grazing by large herbivores can create the heterogenic habitats necessary for many plant and arthropod communities, there is limited scientific evidence on the specific effects and underlying mechanisms. To address this gap, I investigated how various biotic and abiotic parameters affect the diversity and community composition of plants and Orthoptera across 22 year-round grazed grasslands in Denmark. Data on plants and Orthoptera as well as grazing intensity, number of years with grazing, vegetation height, bare soil, and abiotic soil conditions were collected and analyzed. Within the studied sites, I found that year-round grazing can help maintain enough bare soil positively impacting Orthoptera species diversity. Grassland vegetation height and richness including bare soil, grazing intensity, and soil conditions (C:N, PO4-P, and NPP) were important factors determining the Orthoptera community composition. Plant species richness and community composition were mainly regulated by soil conditions (C:N, PO4-P, and NPP) and only marginally by grazing intensity. The duration of grazing was not significantly correlated with either Orthoptera or plants. These results were discussed, and future implications for conservation were suggested. Overall, this study indicates that extensive year-round grazing by large herbivores can be an important management tool for meeting the habitat requirements of many plant- and Orthoptera species in semi-natural grasslands.

Det förefaller att en förståelse av den naturliga världen är avgörande för vår fortlevnad. Om människan brister i kunskap och förståelse för den naturliga världen finns det risk att kommande generationer påverkas negativt. Många individer gör redan vad de kan men en del av en verklig framgång börjar i undervisningen som sker i grundskolans tidiga år. Med utgångspunkt ur ett ekologiskt hållbart perspektiv syftar litteraturstudien till att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år tillämpar sig förståelse och resonemang om biodiversitet inom de naturvetenskapliga ämnena, samt vilken undervisning som främjar den förståelsen. Biodiversitet är ett annat ord för biologisk mångfald och definierar variationen mellan levande organismer i all miljö, dess relation och process organismerna ingår i. Litteraturstudien tar avstamp i Agenda 2030 och de länder som undertecknat avtalet, vilket ger studien en global utgångspunkt. Arbetets tillvägagångssätt genomfördes med en systematisk sökstrategi där inkluderings- och exkluderingskritierier tillämpades i form av en tabell med argument som styrker de val som gjordes. Litteraturstudiens respondenter är begränsad till elever i åldern 6–10 år för att belysa deras kunskap och hur de lär sig. Empirin i de vetenskapliga artiklarna har samlats in genom fältobservationer och samtal med eleverna. Elevers förståelse främjas av naturintegrerad undervisning och betydande för den ekologiska förståelsen är en kombination av diskussion och samtal kring det som upplevs utomhus. En kroppslig medverkan skapar ekologisk läskunnighet och förmågan att se och tolka naturen och dess invånare, men även att reflektion, diskussion och samtal är en del av undervisningen. Elever som ges möjlighet till att skapa en relation till det levande ökar förståelsen för biodiversitet. Grundskolans yngre elever är kapabla att resonera och förstå biodiversitet och deras nyfikenhet samt lekfullhet ska tas tillvara på i den naturvetenskapliga undervisningen.

Skogens miljö och dess biodiversitet har ett stort ekonomiskt- ochrekreationsvärde för människor. Skogsbruket påverkar skogsmiljön på olika sätt,till exempel menar vissa att brukandet av skogen är ohållbart med avseende påarters utbredning och förekomst då det anses påverka många arter ochskogsmiljön negativt. Ofta lyfts skogsbolagen i debatten som den enhet som måsteförändra sitt brukande.Efter jämförelse mellan privata- och bolagsägda bestånd visade resultatet intenågon större skillnad i arters förekomst mellan de båda ägarformerna.Skogsbolagens bestånd innehöll sammanlagt flest antal växtarter medan deprivatägda innehöll fler anmärkningsvärda arter. Ett t-test visade att insamlad datainte hade underlag nog att styrka hypotesen som var att det skulle finnas störreantal arter i de privatägda skogarna som därmed skulle indikera en högrebiodiversitet. Detta eftersom privatägda skogar ofta har en historik av andraskötselmetoder än de som är vedertagna av skogsbolagen. Vidare studier medstörre underlag av data behövs för att kunna utveckla jämförelsen av de olikaägarformerna.

Svenska vattendrag har sedan länge utnyttjats och exploaterats för mänskliga behov och vattenkraftsförsörjningen utvecklades snabbt under 1900 talet. Med tiden upptäcktes dock de negativa ekologiska konsekvenser som vattenkraften hade för livet i och kring vattendragen. Trots detta anses vattenkraften idag vara en betydelsefull energikälla då den är förnybar och enkelt kan lagras. På grund av nya riktlinjer från Vattendirektivet samt målsättningar inom miljökvalitetsmålen ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Ett rikt växt- och djurliv”, ska svensk vattenkraft förses med nya miljövillkor som bland annat syftar till att förbättra ekologisk status i svenska vattendrag. Undersökningen ämnar jämföra vilka särskilt betydande faktorer (för ett vattendrags ekologiska status och biodiversitet) som används i tillståndsprövningen av små vattenkraftverk i samband med förändrade miljövillkor. Genom att utföra en litteraturstudie i ämnesområdet, undersöka pågående vattenvårdsprojekt, samt jämföra två olika domstolsbeslut gällande förändrade miljövillkor i små vattenkraftverk, har undersökningen kommit fram till att de mest betydande faktorer som används i tillståndsprövningen är konnektivitet och heterogenitet i vattendragets strömbild., Swedish streams have long been utilized and exploited for human needs and the hydropower supply developed rapidly during the 20th century. Over time, however, the negative ecological consequences that hydropower had for life in and around streams were discovered. Despite this, hydropower is today considered a significant energy source as it is renewable and can be easily stored. Due to new guidelines from the Water Framework Directive and objectives within the Swedish environmental quality objectives "Flourishing Lakes and Streams" and "A Rich Diversity of Plant and Animal Life", Swedish hydropower will be provided with new environmental conditions, which among other things aim to improve ecological status in Swedish streams. The study intends to compare which particularly significant factors (for the ecological status and biodiversity of a watercourse) are used in the permit testing of small hydropower plants in connection with changed environmental conditions. By conducting a literature study in the subject area, examining ongoing water management projects, and comparing two different court decisions regarding changed environmental conditions in small hydropower plants, the study has concluded that the factors used primarily in permit testing are connectivity and heterogeneity in the draft current.

Wetlands are limnic ecosystems that greatly benefit biodiversity and provide ecosystem services like water purification and carbon sequestration across the globe. However, they have for centuries suffered disturbances and intentionally been altered to make way for anthropogenic activity. In recent times many wetlands are being restored and new ones are constructed in an effort to recreate the former dynamic between wetlands and the surrounding landscape and its ecosystems. The ecological status of wetlands can be monitored by performing inventories of invertebrate indicator species. Limnic snails and mussels make for good monitoring candidates, due to their ability to bioaccumulate toxic substances, sensitivity to environmental changes and general presence in wetland habitats. Snails and mussels are also among the most threatened groups of organisms in limnic ecosystems, but do despite this seldom get included in conservation plans. This study, a collaboration with Hushållningssällskapet in Halland, investigated the occurence of limnic snails and mussels in constructed wetlands ordered in different age categories. The general purpose of the study is to expand the knowledge about the species composition of snails and mussels that occur in the catchment area of Trönninge river. Furthermore, another aim is that the results will be of use for future studies of wetland ecology and the roles that snails and mussels fill in it., Våtmarker är viktiga sötvattenssystem för biologisk mångfald och bidrar med ekosystemtjänster över hela världen, bland annat renande av vatten och lagring av kol. De har dock under sekler påverkats och förstörts för att bistå människans olika syften. Idag konstrueras nya våtmarker eller restaureras för att återskapa processer som samverkar med de ekosystem som ingår i landskapsbilden. Våtmarkers ekologiska status kan undersökas genom insamling av evertebrata indikatorarter. I dessa biotoper är ofta sötvattensmollusker som snäckor och musslor både vanligt förekommande och reagerar på miljöförändringar. De renar vattnen på föroreningar och lagrar toxiska ämnen i sina kroppar, vilket gör dem till bra kandidater för miljöövervakning. Snäckor och musslor hör idag till de mest hotade grupperna av organismer i limniska ekosystem, men inkluderas trots detta sällan i bevarandeplanering. I denna inventeringsstudie undersöktes förekomsten av snäckor och musslor i anlagda våtmarker av olika ålderskategorier. Studien genomfördes i samarbete med Hushållningssällskapet i Halland och syftar bland annat till att tillföra utökad kännedom om snäckor och musslors artsammansättning i Trönningeåns avrinningsområde. Målsättningen är att resultaten ska komma till användning för framtida studier som inriktar sig på våtmarkers ekologiska status i allmänhet och framförallt snäckor och musslors roller i dessa.

Biodiversitet innebär en hög artsammansättning och är viktigt för fungerande ekosystem. Almar (Ulmus-arter) är ett träd som hyser en mängd andra arter och som värderas högt i urbana miljöer. Almar drabbas tyvärr av svampsjukdomen almsjukan som leder till att trädet dör. Detta kan dock motverkas med hjälp av vaccinet Dutch Trig®. Det är känt att vaccinet motverkar almsjukan men kunskapen om vaccinet möjligen påverkar andra arter och organismer än almsjukan är låg. Denna studie utfördes i syfte att undersöka och jämföra om epifyters mångfald och allmäntillståndet mellan ovaccinerade och vaccinerade almar skiljde sig. Metoden för studien delades upp i två delar, en tillväxtmätning och visuell granskning samt en kartläggning av epifyter. Resultatet och analysen visade att skillnaden mellan grupperna hos en variabel var signifikant, hos resterande variabler kunde skillnaderna bero på slumpen. Trots detta kunde ändå vissa mönster utläsas och slutsatsen att det fanns en skillnad både i allmäntillstånd och biodiversitet kunde dras.

Trenden för Sveriges miljömål är i flera fall nedåtgående, och ett av de områdensom visar negativ trend är målet ”Ett rikt växt- och djurliv”. Sveriges uppföljning avhabitat- och fågeldirektivet påvisar ett utsatt läge för den biologiska mångfalden.Det är idag svårt och kostsamt att övervaka om de svenska miljömålen uppfylls.Insamling av ljud- och bilddata sker redan idag i en stor omfattning, men detfinns en stor och outnyttjad potential att förenkla miljöövervakningen genom nyabilliga datainsamlingsenheter och framför allt genom nya automatiska AI-baseradeanalyssystem. Manuell provtagning och datainsamling är tidskrävande och kostsam,vilket gör autonom ljud- och bilddatainsamling attraktivt, särskilt på otillgängligaplatser som till exempel under vatten. I flera fall skulle allmänheten kunna anlitasför att hjälpa till med detektering av invasiva främmande arter med hjälp av enmobiltelefonapplikation som använder artificiell intelligens för artidentifiering.I denna rapport granskas state of the art, det vill säga resultat och tekniki forskningsfronten, när det gäller användning av ljud- och bilddata för bullerövervakningoch bullerkartläggning, för artidentifiering av djur och växter ochför övervakning av invasiva främmande arter. Rapporten granskar och analyserarnuvarande och framväxande teknik och metoder och bedömer deras mognad,tillgänglighet och tillförlitlighet. Denna rapport syftar till att redovisa möjligheter och utmaningar kopplade till: System för att samla in bullerdata för att modellera bullerpåverkan i de terrestraoch akvatiska domänerna och möjliggöra bullerkartläggning.System för autonom ljud- och bildbaserad artidentifiering, uppskattning avpopulation och övervakning av biologisk mångfald.System för detektion av invasiva främmande arter, till exempel medmobiltelefonapp.Ekoakustisk bullerdatainsamling Biologiska tillämpningar inom akustik kallas bioakustik eller ekoakustik. De mestutforskade områdena med passiv akustisk övervakning eller PAM, är djur, The trend for Sweden’s environmental goals is in several cases negative, and one ofthe areas that shows an undesirable trend is the goal “A rich diversity of plant andanimal life”. Sweden’s follow-up to the habitat and bird directive and the shows acontinued vulnerable situation for biological diversity. But today it is difficult andcostly to monitor the Swedish environmental quality targets are met.The collection of sound and image data already takes place on a large scale today,but there is a large and untapped potential to simplify environmental monitoringthrough new cheap data collection devices and above all through new automaticAI-based analysis systems. Manual sampling and data collection is time-consumingand costly, which makes autonomous audio and video data collection attractive,especially in inaccessible locations such as underwater. In several cases, the publiccould be enlisted to help detect invasive species using a cell phone application thatuses artificial intelligence for species identification.This report reviews the state of the art in the use of sound and image data fornoise monitoring and noise mapping, for species identification of animals and plants,and for invasive species monitoring. The report reviews current and emergingtechnologies and methods and assesses their maturity, availability and reliability.This report aims to report opportunities and challenges linked to:• Systems to collect noise data to model noise impacts in the terrestrial andaquaticdomains and enable noise mapping• System for autonomous sound and image-based species identification,populationestimation and biodiversity monitoring• System for the detection of invasive species, e.g. mobile phone appsTechnical solutions and methods must be based on open data and open design.Echoacoustic noise data acquisitionBiological applications in acoustics are called bioacoustics or echoacoustics. Themost explored areas of passive acoustic monitoring, or PAM, are animal sounds inthe ultras

Vi människor, likt allt liv på jorden, är beroende av solljuset. Det påverkar vår dygnsrytm och vår hälsa. Hos djuren indikerar solljuset bland annat när det är dags att börja samla föda inför vinterhalvåret, för växterna berättar solen när det är dags att fälla löv och när det är dags att börja spricka upp i blom. I den nuvarande antropocena eran, där det människoskapta ljuset har spridit sig över hela världen, påverkas de flesta liv också av det artificiella ljuset. Detta ljus har lett till det som idag kallas ljusföroreningar. Uppsatsen syftar till att undersöka hur ljuset påverkar den urbana staden och om dessa föroreningar går att motverka. Resultatet visar att en balans behöver uppnås mellan människor och djur, man kan inte anpassa ljuset till bara den enas fördel. Vidare visar resultatet på flertalet ekologiska konsekvenser som det artificiella ljuset kan leda till, och hur det går att motverka dessa. Utöver detta finns det åtgärder för landskapsarkitekter att genomföra både i planeringsskedet och i gestaltningsprocessen. Här rekommenderas att utvidga sina kunskaper, då en stor del av problemet med ljusföroreningar beror på kunskapsbrist., We humans, like all life on earth, are dependent on sunlight. It affects our circadian rhythm and our health. In animals, sunlight indicates, among other things, when it is time to start collecting food for the winter. For the plants the sun tells when it is time to shed leaves and when it is time to start blooming. In the current anthropocene era, where man-made light has spread throughout the world, most lives are also affected by artificial light. This light has led to what is today called light pollution. The thesis aims to investigate how light affects the urban city and whether these pollutants can be counteracted. The results show that a balance needs to be achieved between humans and animals, one cannot adapt the light to the benefit of only one's advantage. Furthermore, the results show most ecological consequences that artificial light can lead to and how these can be prevented. In addition to this, there are measures for landscape architects to implement both in the planning stage and in the design process. A large part of the problem with light pollution is due to lack of knowledge, therefore it is recommended to expand our knowledge regarding this subject.

Vi har observerat att husfasader i urbana miljöer inte används till mycket annat än att vara just väggar. Det är möjligt att husfasader är en outnyttjad resurs med mycket potential om de används på ett effektivt sätt. Vi undersöker i denna uppsats hur gröna väggar bidrar till ökad hållbarhet i urbana miljöer och vilka begränsningar de medför. Gröna väggar är det begrepp som vi använder för att inkludera samtliga lösningar kopplat till grönska på husfasader, dvs gröna fasader och levande väggar med olika utformningar. Att ifrågasätta hur husfasader används i framför allt urbana miljöer kan möjligen vara en av nycklarna till mer hållbara och klimatsmarta urbana miljöer i framtiden, vilket kan ses som viktigt i samband med rådande klimatförändringar. Det är lätt att förbise de värden gröna väggar bidrar med. Till synes bidrar gröna väggar framförallt med ett estetisk inslag men faktum är att att dessa väggar bidrar med en mängd mjuka såväl som monetära värden. Om framför allt politiker och företagare men också privatpersoner är medvetna om vilka fördelar gröna väggar medför är det möjligt att påskynda utvecklingen inom området. I denna rapport undersöker vi vilka typer av gröna väggar det finns på marknaden och utvärderar vilka typer av värden de tillför. Studien kom fram till att gröna väggar bidrar med en mängd fördelar som exempelvis koldioxidlagring, gröna korridorer, biologisk mångfald, habitat för flora och fauna, estetiska värden och hantering av dagvatten m.m. De främsta utmaningarna med gröna väggar är att gröna väggar är kostsamma att installera, underhålla och ger varierande resultat över tid. Vidare är det brist på kompetens, framför allt kopplat till gröna väggar i kalla klimat. Ovanstående faktorer kan vara en bidragande faktor till varför det inte är mer förekommande med gröna väggar i urbana miljöer. Samtidigt finns det inte särskilt många aktörer som arbetar med gröna väggar, vilket är ett problem för dess utveckling, innovation och prissättning. I den, It has been observed that walls within urban environments are not used for much more than being just walls. It is possible that walls are an untapped resource with a lot of potential considering that walls are used in an effective way. We further investigate in this study how green walls contribute with an increase of sustainable values in urban environments. and what limitations they have. Green walls is the term used to include all types of solutions linked to vegetation on house facades, namely green facades and living walls with different designs. To question how outdoor walls are used mainly in urban environments can possibly be one of the keys to further the development of more sustainable and climate-friendly cities in the future, which can be seen as an important correlation bearing climate change in mind. It is easy to overlook the values associated with green walls. Seemingly green walls only contribute with soft and aesthetic values but in the matter of fact green walls contribute with a wide range of soft as well as monetary values. If politicians, business owners as well as private people are conscious about the benefits that green walls contribute with, it is possible to accelerate development within the area. In this report it is looked into which types of green walls there are on the market and an evaluation as to which kinds of values they contribute with is made. The study came to the conclusion that green walls contribute with a wide range of benefits such as carbon sequestration, green corridors, biodiversity, habitats for flora and fauna, aesthetic values and management of stormwater. The main challenges with green walls are that green walls are costly to produce, maintain and produce a variety of results over time. There is also a lack of competence, mainly associated with green walls in cold climates. The factors just mentioned can be a contributing factor as to why green walls are not more abundant in urban settings. At the same time, there a

Urbana miljöers utbredning har haft stor påverkan på den naturliga miljön och många djur och insektsarters naturliga habitat har försvunnit och ersatts av hårdgjord markyta och byggnader. Detta har inte bara påverkat djur och insektsvärlden utan även oss människor negativt i form av förorenad luft, översvämningar och störande buller från fordon. I det här arbetet utförs en litteraturstudie kring ämnet biodiversitet och hur man kan stärka det på urbana miljöer. Bland annat samlas information om vilka växter som lockar till sig djur och hur man skapar habitat för dessa in för att ta reda på hur man får djur att trivas. Torg har valts ut som fokus för studien eftersom det anses vara det mest klassiska urbana centret enligt många stadsplanerare och har oftast bestått av tomma öppna ytor som ska kunna hantera stora mängder människor och aktiviteter i form av exempelvis samlingar, spring och återhämtning på utplacerade stolar och bord. Det torg som valts ut för studien är S:t Knuts torg i Malmö stad. Efter litteraturstudien genomförs platsobservationer av fyra torg i Malmö med fokus på användandet av växtmaterial; Nobeltorget, Gustav Adolfs torg, Stortorget och Lilla torg. Därefter jämförs dessa för att få en djupare förståelse för hur man kan tänka vid design av torg. Sedan genomförs en platsobservation även på S:t Knuts torg där platsens möjliga potential och brister tas upp och diskuteras. Slutligen genomförs baserat på den information som samlats in en omdesign av S:t Knuts torg där fokus ligger på biodiversitet och en stor mängd växtmaterial placeras på platsen men på ett vis som ska tillåta att torget förblir just ett torg och människor kan använda torget som ett torg., The urbanization has had a great affect on the natural environment and many animal and insect species natural habitats have disappeared and been replaced by hard surfaces and buildings. This has not only affected the world of animals and insects but also us humans negatively in the form of air pollution, floods and obtrusive noise from vehicles. In this study a literature review has been performed in order to gather information about the subject biodiversity and how to increase it in urban environments. Among other things information about which plants attracted insects and animals and how to create habitat for these creatures and make them thrive. Squares have been chosen for focus for this since they are considered by many city planners to be the most classical urban center and often consists of an open empty space made to be able to handle a great amounts of people and activities such as gatherings, running around and recreational activities on laid out tables and chairs. The square chosen for this study is S:t Knuts square in Malmö city. After the literature review a on-site observation on the following squares in Malmö with a focus on the use of planting material; Nobeltoret, Gustav Adolfs torg, Stortorget and Lilla Torg. Thereafter these squares are compared to gain a deeper understanding of how to think when designing squares. Afterwards a similar observation is done on S:t Knuts Square and its potentials and flaws are discussed. Finally based on the information gathered in the previous steps are considered and a redesign of S:t Knuts square is created. The new design will be focused on an increased biodiversity while still allow the square to remain a square and allow people to use the square as a square.

Runt om i världen sker idag stora landförluster till följd av förtätning av städer, exploatering av natur och land, förhöjda havsnivåer och kusterosion. Det resulterar i större konkurrens om de resterande landytorna; där de gröna ytorna ofta prioriteras lågt. Minskade naturarealer leder till försvagade habitat och ekosystem. Kustområden är en av de miljöer som drabbas hårdast. Syftet med projektet är att utveckla idéer för hur flytande moduler kan utformas för att förstärka ekologiska värden i och vid vattnet. Målsättningen är att gestalta flytande moduler tillsammans med ekologiska förstärkningsåtgärder. Förslaget utgår från de förhållanden som råder vid Norr Mälarstrand i Stockholm. Platsanpassningen exemplifierar hur modulerna kan anpassas efter olika platser och behov. Modulerna ska kunna placeras i olika vattenmiljöer och uppfylla diverse syften. Samtidigt som modulerna stärker de ekologiska värdena hoppas författaren att modulerna ska kunna erbjuda ett intressant inslag i närmiljön och till viss del kunna nyttjas av människor för rekreationella syften. Projektet genomfördes med en gestaltningsprocess, litteraturstudier och en platsanalys. Gestaltningsprocessen innefattade timskisser, modellbygge, framtagande av grafiskt material, principskisser samt modellering av 3D-modeller. Platsen valdes efter samtal med representanter för Stockholms stad där Norr Mälarstrand föreslagits som en möjlig eventuell plats för placering av en liknande modul. Genom ett platsbesök vid Norr Mälarstrand samt en litteraturstudie utfördes en platsanalys av området. Designförslaget resulterade i ett antal programpunkter och designprinciper samt visuella exempel av hur en modul kan gestaltas vid Norr Mälarstrand. Gestaltningen inkluderade ett antal förstärkningsåtgärder som på olika sätt ska stärka ekologiska värden och arter i och vid vattnet. Förhoppningen är att förstärkningsåtgärderna ska gynna de prioriterade arter som presenterats i Stockholms handlingsplan för biologisk mångfald., Around the world, large land losses occur because of urban densification, exploitation of nature and land, rising sea levels and coastal erosion. This results in greater competition for the remaining land areas, where the green areas often are given low priority. Reduced natural areas lead to weakened habitats and ecosystems. Coastal areas are one of the hardest hit environments. The purpose of this project is to develop ideas for how floating modules can be designed to reinforce ecological values in the water and by the water. The goal is to design floating modules together with ecological reinforcement measures. The proposal is based on the conditions prevailing at Norr Mälarstrand in Stockholm. The location adaptation exemplifies how the modules can be adapted to different locations and needs. The modules must be able to be placed in different water environments and fulfil various purposes. At the same time as the modules strengthen the ecological values, the author hopes that the modules will be able to offer an interesting element in the local environment and to some extent be used by people for recreational purposes. The project was carried out with a design process, literature studies and a site analysis. The design process included hourly sketches, model building, production of graphic material, principle sketches and modelling of 3D models. The site was chosen after discussions with representatives of the city of Stockholm, where Norr Mälarstrand has been proposed as a hypothetical possible site for the placement of a similar module. Through a site visit at Norr Mälarstrand and a literature study, a site analysis of the area was performed. The design proposal resulted in several program points, design principles and visual examples of how a module can be designed at Norr Mälarstrand. The design included several reinforcement measures that will strengthen ecological values and species in and by the water in various ways. The hope is that the reinforcement me

Landbrugsaftalen fokuserer på vådlægning af kulstofrige lavbundsjorde for at imødegå klimakrisen. Men hvis vi vil øge biodiversiteten, skal vi vådlægge områder med lavt næringsindhold, skriver Kaj Sand-Jensen og Hans Henrik Bruun.

Ljusförorening är ett miljöproblem vilket inbegripes som ett nytt och globalt framväxande fenomen i samband med himlaglim. Miljöproblemet i Sverige erkänns i viss mån med det nuvarande kunskapsläge. Dock saknas det en del kunskap för att komplettera ontologin för att bidra till ökad legitimitet för miljöproblemet bland allmänheten och Sveriges instanser. Studiens teoretiska analysramverket bestod av allmänningens tragedi, biogeoastronomiska natten och legitimitet, som användes till att analysera empirin härlett från studiens intervjumetod. Metoden hade en kvalitativ fenomenografisk ansats som innefattade ett strategiskt urval som var Sveriges instanser. Där uppdagades bristen på opinionsbildning i Riksdagen och Regeringen, trots att det finns motioner som har framlagts som vill att ljusförorening ska uppmärksammas, men att problemet hanteras snarare som en trafikfråga istället för miljöfråga. En del av förklaringen till varför det påverkar samverkan mellan Sveriges instanser för att motverka miljöproblemet. Ljusföroreningar påverkar ekologin och alla dess arter, varav krävs det tydligare riktlinjer för kommuner i deras belysningsplaner gällande att minska deras miljöpåverkan (särskilt för de nattaktiva arter som drabbas) för att nå målet till en mer hållbar belysning; varav ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter vävs samman. Varav satsningar att bevara och etablera mörkerreservat är en pusselbit, vilket kan genomföras i samklang med Miljöbalkens författningar., Light pollution is an environmental problem which is part of a new and globally emerging phenomenon in connection with skyglow. The environmental problem in Sweden is recognized to some extent with the current state of knowledge. However, there is also a lack of knowledge to complete the ontology in order to contribute to increased legitimacy for the environmental problem among the public and within its instances. The study's theoretical analytical framework consisted of the tragedy of the commons, biogeoastronomical night and legitimacy, which were used to analyze the empirical data derived from the study's interview method. The method had a qualitative phenomenographic approach that included a strategic selection of Sweden's instances. Where the lack of opinion formation was discovered in the Parliament and the Government, despite the fact that there is a proposition that has been presented that wants to light pollution to be noticed, but the problem is handled rather as a traffic issue instead of an environmental issue. Part of the explanation for why it affects the collaboration between Sweden's instances to counteract the environmental problem. Light pollution affects the ecology and all its species, which requires clearer guidelines for municipalities in their lighting plans regarding reducing their environmental impact (especially for the nocturnal species affected) in order to achieve the goal of more sustainable lighting; whereof which ecological, economic, and social aspects are woven together. In which investments to preserve and establish the dark sanctuary is a piece of the puzzle, which can be carried out in accordance with the Swedish Environmental Code constitutions.

Det moderna trakthyggesbruket har haft en stor inverkan på biodiversiteten i skogen. Många organismer som är beroende av skogar med strukturer knutna till äldre skogar minskar i antal och är numera hotade. Idag debatteras hurvida alternativa skogsbruksmetoder är bättre på att bevara skogens struktur och den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie sammanställdes studier som har jämfört hur olika skogsbruksmetoder påverkat biodiversiteten i olika skogsbestånd. Framför allt ingår studier som har undersökt biodiversiteten i boreala skogar. Resultatet visade att plockhuggning i högre grad bibehåller strukturerna och utseendet av en äldre skog och hade minst påverkan på de arter som är knutna till äldre, kontinuerlig skog. För några av de känsligaste arterna har dock all avverkning en negativ inverkan. Kalavverkning är det som förändrar artsammansättningen mest. Vid kalavverkning byts ofta arter som är beroende av kontinuitetsskog ut mot generalister och arter som föredrar öppna ytor. Studierna visar att större naturvårdshänsyn vid trakthyggesbruk ibland kan minska påverkan på artsammansättningen. Alla slags skogsbruksmetoder minskar på mängden och försämrar kvalitén på död ved i skogen. Studierna visar att flera alternativa skogsbruksmetoder har större potential att bevara eller skapa framtida död ved jämfört med trakthyggesbruk. Resultat visar också att det finns flera lämpliga metoder som kan användas för att bruka skogen. För att uppnå och bibehålla en hög biodiversitet på landskapsnivå verkar en blandning av olika skogsbruksmetoder optimalt. Mer forskning på området behövs om vi i framtiden ska ha ett hållbart skogsbruk med god avkastning och samtidigt skydda biodiversiteten i skogen., The modern clear-cutting practice in forestry has had a major impact on biodiversity in the forest. Many organisms that depend on structures linked to older forests are declining in number and are now endangered. Today, it is debated whether alternative forestry methods are better at preserving the structure of the forest and the biological diversity. In this literature study, studies were compiled that have compared how different forestry methods have affected biodiversity. The results showed that continuous cover forestry to a greater extent retains the structures of an older forest and had the least impact on the species associated with older, continuous forest. For some of the most sensitive species, however, all felling has a negative impact. Clear-cutting is what changes the species composition the most, and species that depend on continuity forests are often replaced by generalists and species that prefer open habitats. The studies show that greater nature conservation considerations in clear-cutting can sometimes reduce the impact on species composition. All kinds of forestry methods reduce the amount and degrade the quality of dead wood in the forest. The studies show that several alternative forestry methods have a greater potential to preserve or create dead wood compared to clear-cutting. Results also show that there are several suitable methods that can be used in forestry. In order to achieve and maintain a high level of biodiversity at landscape level, a mixture of different forestry methods seems optimal.