Search

Publicerad 2024-01-08

Under utgrävningen av Çatalhöyük i Turkiet hittades några väggmålningar som visar staden rakt ovanifrån. De är över åtta tusen år gamla och utgör startpunkten för vad idéhistorikern Staffan Bergwik kallar överblickens historia. I den ryms också Columbus och de tidiga sjöfararna som ritade upp världen på sina seglatser, kartografen Gerardus Mercator som skapade den första atlasen och de så kallade gradmätningsexpeditionerna under 1700-talet, då frågan om jorden var rund eller spetsig vid polerna skulle avgöras. Viljan att kunna överblicka världen ledde den västerländska människan upp på de högsta bergstopparna och så småningom upp i luften, i ballonger, flygplan och rymdfarkoster. Men berättelsen om hur jorden upptäcktes och kartlades har också mörkare stråk. Kolonialism och imperialism följde när människan med överblick skaffade sig makt.

Recontextualization: The creative construction of contextsThis chapter deals with ”recontextualization”. It argues that a core analytical function of any history writing is reflecting upon which context a source, actor, or other historical phenomenon is placed within. The chapter draws on the example of the early twentieth-century Swedish geographer Sven Hedin to indicate various contexts that his travels, publications and images can be placed in. Depending upon which context we as historians construct, different narratives about Hedin’s endeavors emerge. More importantly, the choice of context has repercussions on the object of study beyond Hedin as a concrete actor. Accordingly, the chapter indicates how it is possible to reread and recontextualize the work of the geographer as part of a much broader history of planetary scales, produced through travel narratives and imagery going back to the seventeenth century. While Hedin himself did not explicitly claim to be part of such a history, the historian is at liberty to construct such a broader context. Thus, Hedin is recontextualized, and important steps in historical analytical work can be produced.

The role of verticality in 19th- and 20th-century fields of knowledge-making has received increased attention among historians of science. Correspondingly, cultural historians have explored the growing importance of a bird's eye view in popular culture throughout the 1800s. The elevated positions created in science and public discourse have both contributed to a modern ability to see the bigger picture. This article investigates how the Swedish geographer Sven Hedin produced an elevated view through his expedition to the Karakoram mountain range in Tibet between 1906 and 1908. Focusing on his travel narrative as a place where the elevated view was created and defined, I interpret Hedin's expedition as a part of initiatives in geography, at the turn of the 20th century, to find a vertical means of representing the world. In particular, this article demonstrates how the overview, both literally and metaphorically, became an ideal in Hedin's narrative. Moreover, I argue that Hedin's elevated view contributed to an emotional economy of elevation. The alleged rational gaze of the overview was combined with emotions and experiences of cold climate, thin mountain air, vertigo, and awe. This article indicates how affective states were included in the collection of data, even when they threatened to blur the sensorium of the observer. Third, through the analytical lens of an emotional economy of elevation, I argue that Hedin's elevated view mimicked the affective language of a Humboldtian tradition, while at the same time it contributed to the popular culture of the late 19th century with its fascination for ascents and bird's-eye views. As a European celebrity, Hedin reached massive crowds and contributed to the establishment of the outlook from above as a crucial technique for understanding nature.

This chapter studies the panoramic visions created by Swedish geographer Sven Hedin on a journey to Tibet between 1906 and 1909. It reads Hedin’s geographic images and texts through a broader nineteenth-century history of the panorama and indicates how his panoramic visions were part of a broader media culture of the century. Furthermore, the chapter claims that Hedin’s geographic images and texts contributed to the shaping of a modern regime of vision where the world in overview was a desirable object. Using intermediality as a method, I display how these visions emerged through a network of media formats, including photographs, hand-drawn panoramas, water-colour sketches, and texts. The article argues that these formats were combined through “descriptive layering.” They shared the panorama as a motif, yet they were also layered in a material sense: attached to, and interlaced with, each other. I argue that descriptive layering was a way of handling the vexed relationship between overview and detail, and it allowed the panoramic representations to move between knowledge-based and aesthetic experiences.

This article explores the scientific partnership between geology professor Gerard De Geer and his wife Ebba Hult following their marriage in 1908. De Geer was an influential participant in Swedish academia and international geology. Hult worked as his assistant until his death in 1943. The partnership was beneficial for both spouses, in particular through the semi-private Geochronological Institute, which they controlled. The article argues that marriage was a culturally acknowledged form of collaboration in the academic community, and as such it offered Hult access to geological research. However, the paper also argues that the gendered scientific institutions produced a fractured position. Partly, Hult managed to create her own role as researcher in geochronology. As a woman and a wife, however, she never moved out of her husband's shadow. Gender is understood as a relational category: Hult was an outsider who participated partially in standardized structures which gave great power to her husband and other men. The fact that she shared this status with other women in Swedish science at the time indicates the structural nature of their position. Nevertheless, they all had individual trajectories through academia. Indeed, the study of collaborative couples illustrates the multifaceted links between individual actions and the historical context of science., AuthorCount:1

Uppfinningsrikedom och entreprenörsanda beskrivs ofta som svenska paradgrenar. Innovatörerna har blivit nationsbärare och symboler för varumärket Sverige i en samling idéer med djupa historiska rötter. Media, politik och industri har bidragit till att etablera tankegångarna som odiskutabla sanningar. I Svensk snillrikhet? belyser forskare från olika discipliner hur personer som Gustaf Dalén och Alfred Nobel, eller företag som Volvo, framställts i stereotypa framgångsberättelser som skapat föreställningar om svensk fallenhet för teknik. Författarna blottlägger en vurm för det manliga geniet och en bergfast tro på tekniska framsteg. Den kombinationen har bidragit till en förenklad bild av nationen Sverige – dess modernisering, invånare och framtid. En bild som lever och ständigt reproduceras. Författarna sätter in aktörerna i idéhistoriska, politiska och ekonomiska sammanhang och visar hur idéerna använts i politiska syften. Snillet, innovatören och entreprenören blir förebilder i debatter om allt ifrån skolfostran av barn och lanseringar av akademiska initiativ till satsningar på teknikdrivna företag.

Inledning i antologi som handlar: Uppfinningsrikedom och entreprenörsanda beskrivs ofta som svenska paradgrenar. Innovatörerna har blivit nationsbärare och symboler för varumärket Sverige i en samling idéer med djupa historiska rötter. Media, politik och industri har bidragit till att etablera tankegångarna som odiskutabla sanningar. I Svensk snillrikhet? belyser forskare från olika discipliner hur personer som Gustaf Dahlén och Alfred Nobel, eller företag som Volvo, framställs i stereotypa framgångsberättelser som skapat föreställningar om svensk fallenhet för teknik. Författarna blottlägger en vurm för det manliga geniet och en bergfast tro på tekniska framsteg. Den kombinationen har bidragit till en förenklad bild av nationen Sverige - dess modernisering, invånare och framtid. En bild som lever och ständigt reproduceras. Författarna sätter in aktörerna i idéhistoriska, politiska och ekonomiska sammanhang och visar hur idéerna använts i politiska syften. Snillet, innovatören och entreprenören blir förebilder i debatter om allt från skolfostran av barn och lanseringar av akademiska initiativ till satsningar på teknikdrivna företag.

Uppfinningsrikedom och entreprenörsanda beskrivs ofta som svenska paradgrenar. Innovatörerna har blivit nationsbärare och symboler för varumärket Sverige i en samling idéer med djupa historiska rötter. Media, politik och industri har bidragit till att etablera tankegångarna som odiskutabla sanningar. I Svensk snillrikhet? belyser forskare från olika discipliner hur personer som Gustaf Dahlén och Alfred Nobel, eller företag som Volvo, framställs i stereotypa framgångsberättelser som skapat föreställningar om svensk fallenhet för teknik. Författarna blottlägger en vurm för det manliga geniet och en bergfast tro på tekniska framsteg. Den kombinationen har bidragit till en förenklad bild av nationen Sverige - dess modernisering, invånare och framtid. En bild som lever och ständigt reproduceras. Författarna sätter in aktörerna i idéhistoriska, politiska och ekonomiska sammanhang och visar hur idéerna använts i politiska syften. Snillet, innovatören och entreprenören blir förebilder i debatter om allt från skolfostran av barn och lanseringar av akademiska initiativ till satsningar på teknikdrivna företag.