Search

I det allt mer digitala samhället, har olika samhällsaktörer implementerat digitala verktyg i sitt arbete. Däribland socialtjänsten, som samhällets yttersta skyddsnät och en minst sagt betydelsefull välfärdsaktör. Det relateras till syftet med denna kvalitativa fallstudie, som har varit att undersöka det sociala arbetets innehåll, på det webbaserade råd- och stödforumet Soctanter på nätet. Fallstudie har använts som forskningsstrategi och analysmetoden består i en tematisk analys. Studien tar avstamp i hermeneutiken och Zygmunt Baumans teori "liquid modernity", som har använts för analys av frågor och svar. Därutöver används begreppen makt och maktutövning, vilka har förankrats i Foucaults maktanalys. Studien visar att de som ställer frågor på forumet har olika relation till socialtjänsten. Vissa har en etablerad kontakt, andra har inte det och vissa ställer frågor åt någon annan. De frågor som ställs berör olika områden inom socialtjänsten, men även sådana som faller utanför. Utvecklingstrender har också visats, när det gäller frågorna som ställs. Däribland speglar dessa det aktuella samhällstillståndet som råder. Bland frågorna har också en trend angående anonymisering kunnat spåras. Ett annat resultat är att svaren som finns många gånger är generella samt att frågeställare ofta blir upplysta om rättigheter och skyldigheter. Därtill visas det att frågeställare har en syn på socialtjänsten som sakkunniga, oförstående och i vissa fall ett emotionellt stöd. Det är tydligt att det sociala arbetet befinner sig i en digitaliserad era. Vi har i den här studien kunnat konstatera att vidare forskning om onlinebaserat socialt arbete behövs.

Trots att byggorganisationerna dagligen arbetar mot att uppnå byggprojektens uppsatta kostnads- och tidsmål når projekten många gånger inte dessa mål. Byggsektorn har dessutom lagt stora resurser på utveckling och implementering av digitala hjälpmedel för att stödja arbetet med bland annat kalkylering och tidsplanering. Dock är den digitala kompetensen inom byggsektorn låg, vilket innebär att funktionerna hos de digitala verktygen inte används på rätt sätt eller i den utsträckning som branschen kräver. Denna studie har utförts i syfte att skapa en förståelse för hur det kontinuerliga arbetet med planering och uppföljning av kalkyl och tidplan kan fungera för att upprätthålla kontrollen över byggprojektet genom entreprenörens produktionsprocess. Målet var att ta fram ett arbetssätt som bidrar till en kontinuerlig ekonomisk och tidsmässig styrning under entreprenörens produktionsprocess, med stöd i digitala lösningar. Studien är utförd som en kvalitativ studie uppdelad i tre huvuddelar. Den första huvuddelen är en litteraturstudie där traditionella och alternativa planerings- och avstämningsmetoder jämförts. Den andra huvuddelen består av en behovsanalys på ett fallföretag i syfte att identifiera nuvarande arbetssätt samt tankar kring möjligheter för ett förbättrat arbetssätt. Detta genom granskning av företagets interna riktlinjer samt fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika yrkesroller på fallföretaget. Den tredje huvuddelen är en undersökning av Elecosofts programvaror, Bidcon och Powerproject. Detta i syfte att identifiera befintliga tekniska funktioner samt dess hinder och möjligheter för byggföretagen. Slutsatserna som drogs utifrån studien var bland annat att skapa ett definierad, gemensamt arbetssätt i organisationens samtliga projekt. Detta i syfte att minska variationer och därigenom skapa ett mer optimalt produktionsflöde. Genom att involvera yrkesarbetarna i planeringsarbetet samt skapa tillit och trygghet på arbetsplatsen kan också skapa ett effektivar

Finns det en skillnad i skuldbeläggning beroende på klädsel eller kön? Människor försöker ofta förstå varför människor gör som de gör. När stereotyper skapas för grupper av människor tenderar de att bygga på attribut som särskiljer en grupp från andra. Studier på området visar att kvinnor själva skattar högre empati än män och kvinnor bedöms få lägre straff. Det visar även att empati är ett fenomen som sker mellan människor. I denna studie användes en vinjettstudie som mätte skuldbeläggning för gärningsman och empati för brottsoffret i en fiktiv misshandelssituation. Via webbenkäter deltog 166 personer, varav 110 kvinnor. Empati mättes med Batsons empati-skala. Resultaten visade att ju högre skattad empati för brottsoffret, desto högre straff tilldelades gärningsmannen. Kvinnor skattade högre empati än män. Gärningsmän som inte bär väst framstår som mer hotfulla än gärningsmän som bär väst vilket inte förväntades. Visuella vinjetter skulle kunna förstärka uppfattningar av situationer i framtida studier.

För att elever ska lyckas med sin utbildning behöver skolan möta deras olika behov och ge dem rätt stöd tidigt i skolan. Det har visat sig att elever som är framgångsrika i matematik ofta även lyckas i andra ämnen. Enligt forskning sätts tyvärr stöd in alltför sent i svenska skolor och under flera år har bristande kunskapsresultat visat sig i olika undersökningar. För att förändra denna situation tillsatte regeringen en utredning som inför läsåret 2019/2020 ledde fram till reformen Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser (garantin). Syftet med garantin är att med ett systematiskt arbete uppmärksamma stödbehov och ge tidigt stöd. En utvärdering av förskoleklassens arbete med garantin gjordes av Skolinspektionen i december 2020 och den visade brister i garantins alla fyra moment. Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolors arbete med garantin i årskurs 1 med fokus på matematik. Studiens tre forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare skolans arbete med garantins olika moment? Hur upplever lärare att skolan möter behoven hos elever i SUM? Hur uppfattar lärare skolans matematikundervisning och arbetet med elever i SUM nu i jämförelse med tiden före garantin? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare. Studiens resultat visar att skolor gör ett systematiskt arbete i matematik och de genomför delvis alla garantins moment. Momentet kartläggning genomförs helt medan övriga tre moment inte uppfylls och behöver utvecklas. Trots att flera olika anpassningar görs i undervisningen och stödinsatser görs på olika sätt upplever lärarna att alla elever i SUM ändå inte får rätt stöd i rätt tid.

Bakgrund: Vård av barn i palliativt skede upplevs påfrestande och emotionellt tungt. Det är en vårdform som kräver trygg personal och tydliga riktlinjer vilket tidigare forskning visat att sjuksköterskor kan uppleva sig sakna. Detta trots att sjuksköterskans centrala roll då barn vårdas palliativt i livets slutskede medger möjlighet att göra skillnad för barn och familj. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn palliativt i livets slutskede. Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer som genomfördes digitalt med sjuksköterskor (n=11) som rekryterats via bekvämlighets- och snöbollsurval varefter data analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i identifiering av fyra kategorier som belyser sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn palliativt i livets slutskede: Känslan av att inte räcka till, Känslan av att bli personligt involverad, Känslan av att vara förberedd och Känslan av ett fungerande team. Konklusion: Om än det upplevdes känslomässigt påfrestande att vårda barn palliativt i livets slutskede så övervägde känslan av att ha gjort skillnad vilket sjuksköterskorna upplevde givande. Det var känslomässigt påfrestande att acceptera att ett barn skulle behöva dö och när känslan av att inte räcka till infann sig försvårades vårdandet om något än mer. Det som gjorde det hela uthärdligt var privilegiet att få göra barnets sista tid så fin som möjligt och därmed bidra med något meningsfullt., Background: Palliative care of children is a arduous and weary experience. It is a kind of care that requires secure personnel and clear guildelines, which previous research has shown that some nurses feel are lacking. This despite that being a nurse in the palliative care of children in the end of life m­­akes it possible to make a difference for both the child and the family. Purpose: The purpose of this study was to illustrate how nurses experience palliative care of children in the end of life. Method: Data was collected via semi-structured interviews performed digitally with nurses (n=11) that were recruited via convenience- and snowball sampling. The data was then analysed using the method for qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in identifying four categories that illuminates nursers experience of palliative care of children in the end of life; the Feeling of not being able to do enough, the Feeling of getting personally involved, the Feeling of being prepared and the Feeling of a working team. Conclusion: Though it was emotionally wearing to care for children palliatively in the end of life, it was also rewarding to have made a difference. It was emotionally straining to accept that a child would have to die and the feeling of not being able to do enough complicated the care further. What made it more bearable was the privilege of being able to make the childs final time as pleasant as possible and thereby contribute to something meaningful.

Studien syftar till att undersöka synliggörande av teknik och vilka möjligheter barnen ges till att utveckla sin förståelse för teknik i förskoleverksamheten. Studien är även avsedd att synliggöra vilken betydelse pedagogers kunskaper och medvetenhet kring teknik har samt hur detta påverkar val av teknikrelaterat material. Resultaten grundar sig på kvalitativa studier med barn och pedagoger. Barnen på en förskola observerades med hjälp av videoupptagning under sin fria lek för att dokumentera de intra-aktioner som sker. Därefter följde en fokusgruppsdiskussion med arbetslaget på samma förskola för att synliggöra pedagogernas kunskap och medvetenhet kring teknik. Studien utgår från två teorier, posthumanism och socialkonstruktionism. Det centrala inom posthumanismen är att människa och icke-människa står i en ömsesidig relation till varandra där olika aktörer hela tiden påverkar varandra genom vad som beskrivs som intra-aktioner. Det centrala i socialkonstruktionism är att människan skapar sociala relationer samt utvecklar sin identitet och sitt lärande i inter-aktioner med andra människor. Resultatet visar att pedagogernas medvetenhet och kunskap kring teknik är förhållandevis liten. Fokusgruppsdiskussionen bidrar dock till reflektioner som synliggör att viss kunskap finns. I slutet av diskussionen har pedagogerna utvecklat sitt sätt att tala om teknik som begrepp, innehåll samt undervisning. Resultatet visar att pedagogerna saknar en gemensam definition vad gäller teknikämnet och överhuvudtaget ett gemensamt sätt att tala om teknik, vilket skapar en osäkerhet och försvårar ett pedagogiskt arbete med ämnet bland barnen i förskolan. Resultatet visar att det finns gott om material i verksamheten som kan kopplas till teknik, vilket pedagogerna också är medvetna om. Däremot beskriver pedagogerna att osäkerheten kring hur de kan arbeta med material och miljö för att knyta an till teknik är stor, vilket gör att teknikundervisningen blir lidande.

Wigfield and Guthrie’s Motivation for Reading Questionnaire (MRQ) consists of 53 items and eleven reading motivation dimensions that can be used to compile a reading motivation profile of learners. Wigfield and Guthrie, internationally recognised reading motivation researchers, used the MRQ for different learner groups in different grades and countries to compile reading motivation profiles of learners. During 2012, the questionnaire was used for the first time in South Africa to compile the reading motivation profile of 806 Afrikaans-speaking grade 9 learners from different geographical areas within an education district. In order to compile the reading motivation profile of Afrikaans-speaking learners, the MRQ was translated. It was necessary to adapt some of the items of the MRQ for the context of Afrikaans speaking learners in mainstream schools. The analysed research results indicated that the MRQ could be interpreted as consisting of less than eleven reading motivation dimensions identified by Wigfield and Guthrie. Some of the items were interpreted as belonging to more than one of the eleven dimensions or to another dimension as being placed within the original MRQ. The question was posed as to whether the same reading motivation profile of a group learners can be obtained by using a more compact MRQ (fewer items and fewer reading motivation dimensions). In the current article the conclusion is drawn that the same reading motivation profile of the specified respondents can be obtained by using a more compact MRQ than the original MRQ, Wigfield en Guthrie se Motivation for Reading Questionnaire (MRQ) is ’n vraelys, bestaande uit 53 items en elf leesmotiveringsdimensies, deur middel waarvan ’n leesmotiveringsprofiel van ’n bepaalde groep leerders saamgestel kan word. Wigfield en Guthrie, wêreldbekende navorsers oor leesmotivering, het die MRQ verskeie kere vir leerdergroepe in verskillende grade en lande gebruik om leesmotiveringsprofiele van leerders aan die hand daarvan saam te stel. Gedurende 2012 is hierdie vraelys vir die eerste keer in Suid-Afrika gebruik om die leesmotiveringsprofiel van 806 Afrikaanssprekende graad 9-leerders uit verskillende geografiese gebiede van ’n onderwysdistrik saam te stel. Omdat die leesmotiveringsprofiel van spesifiek Afrikaanssprekende leerders vasgestel moes word, is die MRQ vertaal. By enkele items was dit nodig om dit vir die konteks van Afrikaanssprekende adolessente in hoofstroomskole aan te pas. Die 2012-studieresultate het daarop gedui dat die respondente die MRQ geïnterpreteer het as bestaande uit minder as die elf leesmotiveringsdimensies wat Wigfield en Guthrie geïdentifiseer het. Sekere van die items is geïnterpreteer as behorende tot meer as een van die elf dimensies, of as behorende tot ’n ander dimensie as dié waarin dit volgens die MRQ tuishoort. Dit het die vraag laat ontstaan of dieselfde leesmotiveringsprofiel van ’n groep leerders verkry kan word deur middel van ’n meer vaartbelynde MRQ (minder items en minder leesmotiveringsdimensies). In die huidige artikel is tot die slotsom gekom dat dieselfde leesmotiveringsprofiel van die betrokke respondente verkry kan word uit ’n meer vaartbelynde MRQ as uit die oorspronklike MRQ