Search

In the present article, we outline basic assumptions and conceptual tools for a sociology of existence. First, we address man's fundamental conditions of existence: that life's finitude and encounters with the uncertainty of existence are fundamental experiences that construct social relations. Second, we outline how existential meaning-making and the ability to cope with the unpredictability of life are dependent on power resources, where especially the resource poor may experience ‘existential nausea’. Third, we discuss how existential dilemmas may intensify under certain historical eras. Therefore, studying individuals' existential dilemmas is a tool to examine the dominant social issues at a particular time and place. Fourth, we elaborate on the importance of studying turning points during individuals' life courses, as existential meaning – or lack thereof – becomes particularly salient at these times. This includes an understanding that death and rebirth are experienced in the form of various endings and beginnings in everyday life. Fifth, and finally, we emphasize an analysis in which the direction of people's lives is conceptualized in a broad time perspective, where past, present, and future interact and influence life choices and social relations constructed during a lifetime.

Denna strukturerade litteraturstudie undersöker vilka verktyg och tekniker relaterade tillartificiell intelligens (AI) som kan understödja lärare genom att överta repetitiva ochtidskrävande administrativa uppgifter som ligger utanför den direkta interaktionen mellanlärare och student. Genom att granska tillgänglig forskning inom detta område kartläggervi dessa. Denna kartläggning följs sedan av en diskussion om resultatet och potentialen iden senaste tekniken samt en fingervisning om var ytterligare forskning kan ta vid. För att kartlägga befintlig forskning i ämnet har denna litteraturstudie genomförts medutgångspunkt i en generell kurs uppdelad i tre faser: före, under och efter. På grund avden potentiella omfattningen av detta område undersökte vi ett fall per fas, respektivekursdesign, rättning och kursutvärdering. Litteraturstudien är begränsad till högre utbild-ningsinstitutioner såsom universitet och högskolor. Våra resultat visar att majoriteten av de AI-verktyg och -tekniker som används inomdessa tre områden är baserade på naturlig språkbearbetning (NLP) och neurala nätverk.Vi fann att det finns en större mängd forskning inom rättning jämfört med kursdesign ochkursutvärdering, och att forskningen inom alla dessa områden ökar över tiden. Vi noterardock en brist på forskning som undersöker den praktiska användningen av dessa verktygoch tekniker av lärare., This structured literature study examines which tools and technologies related to artificialintelligence (AI) that can support teachers by replacing repetitive and time-consumingadministrative tasks that are outside of the direct interaction between teacher and student. By reviewing available research in this field, we map these findings. This is then followedby a discussion of the results and potential of the latest technology, as well as an indicationof where further research can take place.To map existing research on the subject, this literature study has been conducted basedon a general course divided into three phases: before, during, and after. Due to the po-tential size of this area, we investigated only one case per each phase, respektively coursedesign, grading and course evaluation. The literature study is limited to higher educationinstitutions such as universities and colleges. Our results shows that the majority of AI techniques and tools used in these three areasare based on natural language processing (NLP) and neural networks. We found that thereis a greater amount of research focused on grading compared to course design and courseevaluation, and that research in all these areas is increasing over time. However, we note alack of research investigating the practical usage of these tools and techniques by teachers.

I denna essä om den pågående marknadiseringen av arbetsförmedlingens tjänster tas avstamp i den stora omvandling då den aktiva arbetsmarknadspolitiken rört sig från politikens centrum till dess periferi. Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt landskap tornar upp sig när Arbetsförmedlingen ska ”reformeras i grunden” och så kallade fristående aktörer ska ansvara för matchning och rustning av arbetssökande. Denna pågående förändringsprocess skärskådas i relation till såväl historiska skeenden som internationella utblickar om marknadiseringen av arbetsförmedlande insatser. Essän avslutas med en diskussion om centrala utmaningar med det nya arbetsförmedlingslandskapet., In this essay, the ongoing marketization of the Swedish Public Employment Service (SPES) is discussed. The starting point is the great transformation of active labour market policy from the political centre to its periphery. A new labour market policy landscape emerges when the SPES is to be “fundamentally reformed” and so-called independent actors are to be responsible for matching and training jobseekers. This reform is viewed in relation to historical events as well as international studies on the marketization of employment services. The essay ends with a discussion of main challenges and of the reform.

The focus in this thesis is young peoples’ (aged 17–20) experiences of leaving out-of-home care (OHC) and making the transition into adulthood. Prior research shows care leavers as a vulnerable group making the transition to adulthood at younger age, in shorter duration and with less support than their peers. The overarching aim is to gain knowledge of how young care leavers experience and handle their transition from OHC to adulthood, and how their experiences and strategies change over time. The study design is longitudinal with three waves of interviews: when still in care (T1), 6–11 months later when most of them had left care (T2) and another 10–19 months later (T3). Article I focuses the informants’ (n=15) expectations for their future and how these are changing over time (T1–T2). The participants’ short term expectations are characterized by worries (T1) and ambivalence (T2) – their long-term expectations are more optimistic (both T1 and T2) and tend to be guided by normative developmental patterns. The aim of article II is to study care leavers’ (n=20) strategies for handling adversities during their OHC transition. The results show that the participants over time (T1–T2) develop externally oriented strategies by navigating towards available resources, and internally oriented reflexive strategies for re-negotiating the meaning of their earlier experiences. Departing from an agency perspective article III focuses care leavers’ (n=14) transitional patterns of leaving care (T1–T3). Three patterns are identified: one stable long-term future oriented, one unstable short-term future oriented and one ambivalent pattern shuttling between long- and short-term future orientations. The aim in article IV is to study occupational trajectories, i.e. care leavers’ (n=14) paths into education and employment from a theoretical framework of agency vs. structure. The results show three ideal types of trajectories where agency is: (1) facilitated by structure, (2) perceived as, Avhandlingen handlar om ungdomars (17–20 år) erfarenheter av att lämna samhällsvård och göra sin övergång till vuxenlivet. Tidigare forskning visar att dessa ungdomar är en sårbar grupp där övergången till vuxenlivet sker vid lägre ålder, under kortare tid och med mindre stöd än för andra jämnåriga. Avhandlingens övergripande syfte är att få kunskap om hur ungdomar själva upplever och hanterar övergången från samhällsvård till vuxenliv, samt hur deras upplevelser av och strategier för att hantera övergången förändras över tid. Studien är longitudinell med tre intervjufaser: den första i samhällsvård men där utflytt planeras (T1), den andra 6–11 månader senare då de flesta lämnat samhällsvården (T2) och den tredje ytterligare 10–19 månader senare (T3). I artikel I studeras ungdomarnas (n=15) framtidsförväntningar och hur de förändras över tid (T1–T2). Förväntningarna på kort sikt präglas av oro (T1) och ambivalens (T2) – på längre sikt är de mer optimistiska (både vid T1 och T2) och tenderar att följa normativa utvecklingsmönster. I artikel II studeras vilka strategier ungdomarna (n=20) använder för att handskas med svårigheter under övergången från samhällsvården. Resultaten visar att de från T1 till T2 utvecklar strategier där de navigerar med syfte att få tillgång till externa tillgängliga resurser, och reflexiva strategier där de omförhandlar betydelsen av sina tidigare erfarenheter. Med utgångspunkt från ett aktörsperspektiv studeras i artikel III ungdomarnas (n=14) övergångsmönster (T1– T3) för ungdomarnas utflytt från samhällsvården. Tre övergångsmönster identifieras: ett stabilt långsiktigt, ett instabilt kortsiktigt samt ett ambivalent med både kort- och långsiktigt agerande. Artikel IV fokuserar ungdomarnas (n=14) vägar från samhällsvård till sysselsättning i spänningsfältet mellan aktörskap och struktur. Resultaten visar tre idealtypiska trajektorier: en där strukturen möjliggör och underlättar aktörskap, en där aktörskapet upplevs oberoende av strukturell

The article addresses physicians who work as group supervisors or mentors in a training program after having formally retired. The driving forces to continue to work are analyzed in terms of the development of existential meaning of work at a particular stage of the life cycle. We argue that a deeper understanding of the existential driving forces, that both cause physicians to accept post-retirement mentoring tasks and that is awakened and developed in this specific work, would contribute to a deeper understanding of why individuals continue working into old age. However, in political discussions of an extended working life, similar aspects tend to be disregarded. Understanding the existential driving forces that cause an individual to continue working after retirement may be crucial to comprehending how we can take advantage of the resources of the older workforce and, thus, realize human potential at a later stage of the life cycle.

Current discussions on the importance of retirement are largely built on statistical analyses of longitudinal data showing that well-being seldom changes from before to after entering retirement, but is rather mainly dependent on the individual’s social resource position. In contrast, qualitatively oriented researchers underline that the retirement process is a complex life transition that needs to be further illuminated. To do this, however, we need to advance new theoretical and methodological perspectives. In this article, an existential sociology approach is outlined, emphasizing the multifaceted spectra of lived experiences and meaning-making in the retirement process. The phenomenological approaches of existential sociology allow us to consider how the exit from working life is created in the processes of motion rather than as expressions of static positions. A merit of this approach is that retirement as an empirical case may say something general about being in transition as a basic social condition. In the article, we discuss how a socio-biographical methodology, based on longitudinal qualitative interviews, helps us capture how existential meaning is formed and re-formed in the ambiguous situations which arise in similar life-course transitions. Theoretically, we especially draw on concepts from the existential anthropologist Jackson and the phenomenological tradition of existential philosophers such as Arendt and Heidegger.

OPCPA stands for optical parametric chirped-pulse amplification. It is a nonlinear method for amplifying broadband laser beams. The spatial properties of the output of the laser beam depends on the amplification method itself and the broadband configuration. The phase matching in this method causes the different wavelengths in the broadband to have different angular dispersions. In order to investigate this, an imaging spectrometer was designed, built, and calibrated. A spectrometer is a tool used to measure the wavelengths of a light source. An imaging spectrometer can also measure the spatial information of the individual wavelengths in one direction from the light source. This information can be either the position and the width or the angular dispersion. The built imaging spectrometer observes the former. In order to test the capacity of the spatial measurements of the imaging spectrometer, a prism wedge is placed in the beam path from the oscillator to give a known divergence to the individual wavelengths. After that, the spectrum from the OPCPA beam is recorded and discussed. The amplified beam is also rotated 90 degrees to see the spatial properties in the other axis., Laserstrålprofilen av en OPCPA Lasrar har blivit en stor del av våra liv. De finns i CD-läsare, i streckkodsläsare i affären, inom medicin som sätt att skära utan att använda knivar, och i många andra applikationer. I vetenskaplig forskning finns det användning för förstärkta laserstrålar med långa bandbredder av våglängder. Det finns många metoder för att amplifiera laserstrålar. OPCPA är en sådan metod. OPCPA står för optical parametric chirped-pulse amplification (optisk parametrisk chirped-puls amplifiering). Optical parametric amplification (OPA) använder speciella kristaller med icke-linjära egenskaper för att amplifiera strålar. En signalstråle skickas in i kristallen tillsammans med en pumpstråle av kortare våglängd. Denna metod har också en fördel med att ingen värme genereras. I en chirped-pulse amplification (CPA) förlänger man laserpulserna. Detta sänker intensiteten i strålen medan energin behålls. På så sätt kan man förstärka strålen lättare och man sänker risken för att förstöra de optiska delarna. Sedan förkortar man strålen igen för att öka intensiteten. Båda metoderna funkar bra tillsammans. OPA metoden skapar rumslig distorsion i strålprofilen. En spektrometer är ett instrument för att mäta de olika våglängderna ifrån en ljuskälla. En avbildande spektrometer kan också se bredden i en riktning på de olika våglängderna. En sådan spektrometer var byggd. En spalt divergerar strålen i en riktning som sedan är kollimerad med en konkav spegel. Ett diffraktionsgitter delar upp de olika våglängderna i olika riktningar. Dessa våglängder är sedan fokuserade på en skärm med hjälp av en konkav spegel. En kamera registrerar spektrumet som ses på skärmen. Signalstrålen kom ifrån en Ti:safir laser oscillator som har en våglängdsbandbredd från runt 600 nm till 1100 nm, eller rött ljus till infrarött. Först placerades ett prisma i strålgången från oscillatorn. Prismat divergerar de olika våglängderna i olika vinklar i riktningen som spektrometern avläser. Detta exp

The objective of this article is to analyse the ideological influences, main reforms and social inequality outcomes of “the new work strategy”, i.e. the former Swedish centre-right Alliance government’s work-first approach. By studying government bills and reports, official statistics, and research on welfare and labour market policies, discourses, policy measures and their outcomes have been analysed. The main conclusion is that Sweden, the former prototypical “social democratic” welfare state, has adopted a new institutional framework for social protection that we call a “work-first, consolidation state”. The reforms aimed at shrinking the welfare state were implemented by strengthening activation principles in social protection systems as well as a politics of lowering taxes, which has institutionalized a new social cleavage in Swedish society and resulted in a massive redistribution from the public sector to the private sector. We also discuss how the transformation of labour income taxes and social protection systems was legitimized by the Alliance’s discourse on “outsiderhood”, and one ideological influence is located in American discourses of the underclass., Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Syftet med studien är att kartlägga flygfrakten i Sverige, och undersöka hur förutsättningarna samt möjligheterna för att ta emot en större del flygfrakt på Norrköpings flygplats ser ut. Studien har genomförts med hjälp av litteraturstudie, prognostisering samt intervjuer. Resultatet från studien visar att det i nuläget inte finns någon efterfrågan för flygfrakt via Norrköpings flygplats. Det finns dock möjligheter att utöka flygfrakten till flygplatsen eftersom företag i regionen flyger sin frakt via exempelvis Örebro och Arlanda istället för Norrköping. Flygplatsen skulle klara av att ta emot mer flygfrakt redan idag, men för att långsiktigt kunna konkurrera som en fraktflygplats och ta emot en större mängd frakt behöver investeringar i form av terminalbyggnader göras. Dessutom behöver ytterligare resurser läggas på marknadsföringen av flygfrakten för att hitta intresserade samarbetspartners. Inom den närmsta framtiden ser en ökning av flygfrakten genom Norrköpings flygplats inte ut att vara möjlig, men om Norrköpings kommun och Norrköpings flygplats tillsammans arbetar aktivt med flygfraktsfrågan så finns förutsättningarna för att flygfrakten långsiktigt kan bli en del i Norrköping som logistiknav.

On the basis of international findings from young social scientists’ research projects in this field, this Symposium wants to bring together and discuss critically how to compare and collaborate across different projects with different designs but similar questions and topics to discuss. Beside some international research projects hundreds of national or regional studies exist which are often only published in national language. Thus the goal is to work out how a concrete exchange on research methodologies and methods helps to meet the needs of social work research, practice and service users in a changing world.

This qualitative longitudinal study of 20 young Swedish care leavers investigates their subjective experience of and strategies for handling adversities when being in the process of leaving out-of-home care. The empirical data is based on two sets of interviews, the first conducted at time 1 (T1) when they were still in care but the moving out process had begun, the second (T2) 6-10 months later when the vast majority had left care. The thematic analysis based on resilience theory showed that the majority of the informants over time developed process-oriented strategies, which in our categorization emanated either from the inner world of the informants (e.g. through re-framing of experiences and an emerging self-reliance) or from their outer contextual world (e.g. through a restructuring of the social network). The results are discussed from a resilience theoretical perspective in which the informants' strategies are illustrated by the conceptual pair of 'navigation' and 'negotiation', used to make sense of their inner and outer world-oriented strategies.

This paper investigates young care leavers’ expectations of their future after discharge from care. The results are based on qualitative longitudinal data where 16- to 21-year-old care leavers (n = 15) were interviewed twice, first when still in care but planning for their discharge (T1) and the second time 6–9 months later (T2). The analysis using a general inductive approach showed that their expectations were dependent on the time horizon and that there was an obvious difference between the young informants’ short- and long-term expectations. Their short-term expectations consisted of worries connected to their approaching discharge (at T1) and how to cope with challenges of everyday life after discharge from care (at T2). These results seem to echo negative outcomes shown in previous quantitative research. However, the informants’ long-term expectations provide a different picture, being mainly positive in both interviews (T1 and T2). The results are discussed from a life course perspective, where the informants’ visions of their future are framed and understood in terms of the different stages of their transition process.

På väg mot en annan vardag. Individers meningsskapande vid pensionens inträde ur ett socialt ojämlikhetsperspektiv