Search

Under 2022 bereddes 8352 barn och unga vård med stöd av 2 eller 3 §§ LVU. Trots att LVU i grunden är en skyddslagstiftning till för att socialtjänsten ska kunna ingripa när barn far illa är LVU ett område där domstolar och socialtjänst fortlöpande kritiseras i media på grund av just detta. Att skydda barn som far illa är en samhällelig skyldighet som följer av barnkonventionen och en av konventionens grundpelare, artikel 3 om barnets bästa, finns uttryckt i 1 § femte stycket LVU. I paragrafen anges att vid beslut enligt lagen ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Formuleringen om barnets bästa i LVU lades till i syfte att förstärka barnperspektivet, för trots att det är en skyddslagstiftning för barn och unga hade rättsutvecklingen en tendens att inte alltid sätta den unge först. Liknande resonemang fördes i samband med att barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020. I propositionen angavs att det inte tydligt går att utläsa myndigheternas bedömningar och avvägningar i beslut som rör barn och det framgår inte heller på vilket sätt beslutsfattaren har tagit hänsyn till barnets bästa, trots att det fanns uttryckliga bestämmelser om barnets bästa. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tydligt det idag går att utläsa myndigheternas bedömningar och avvägningar i beslut som rör barn, eller mer specifikt: att granska hur barnets bästa används när förvaltningsdomstolarna fattar beslut om tvångsvård enligt 2 och 3 §§ LVU. Undersökningen ämnar utreda i vilken utsträckning barnets bästa finns med i domskälen och på vilket sätt barnets bästa används vid beredande av vård enligt LVU. Totalt granskas 187 domar. Detta görs med den rättsdogmatiska metoden och med hjälp av kvantitativa och kvalitativa verktyg. Det finns ingen klar definition av barnets bästa, men av barnets bästa framgår att en bedömning ska göras i varje enskilt fall. Barnets bästa ställer dessutom krav på att det framgår av domen vad som anses vara barnets bästa, av vilken anledning och vilka o

Lagen om särskilda bestämmelser av vård av unga, LVU, är den lag i svensk rättsordning vilken reglerar tvångsvård av barn och unga. Under de senaste decennierna har lagen kontinuerligt varit föremål för diskussion och omarbetning, inte sällan i syfte att låta lagen i större utsträckning genomsyras av ett barnrättsperspektiv. Betonandet av barnet som en egen rättighetsbärare har blivit särskilt relevant bland annat till följd av Sveriges åtaganden med anledning av barnkonventionen, inte minst då konventionen inkorporerades till svensk lag år 2020. Strävan mot ett starkt barnrättsperspektiv har nyligen resulterat i reformen lex lilla hjärtat, vilken trädde i kraft 1 juli 2022. Genom en ändring av 21 § LVU var reformens huvudsakliga syfte att stärka barnets bästa, trygghet och stabilitet vid upphörande av tvångsvård vilken beretts med stöd av 2 § LVU, det vill säga till följd av föräldrarnas omsorgsbrister i de s.k. miljöfallen. I linje med den generellt uttalade viljan att stärka barnrättsperspektivet vid tvångsvårdens upphörande har ytterligare en diskussion uppdagats och fortsatt pågått. I flertalet LVU-relaterade utredningar, liksom till följd av omfattande resonemang i doktrin, har framarbetats förslag om att låta införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit att beakta vid tvångvårdens upphörande. Ett välutvecklat förslag till sådan förändring har framför allt presenterats i den nya promemorian ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU”, vilken framarbetats på uppdrag av socialutskottet. Med förslaget om det självständiga rekvisitet förstås huvudsakligen en skyldighet för socialnämnden och förvaltningsdomstolen att överväga respektive pröva om det är förenligt med barnets bästa att låta tvångsvård, vilken beretts i familjehem med stöd av 2 § LVU, upphöra eller om den i stället ska fortgå på denna grund. Trots de förekommande resonemangen på området har någon därtill knuten lagändring ännu inte kommit till stånd. Syftet med att införa barnets bästa som et

Den svenska straffmyndighetsåldern innebär att barn under 15 år som begår brott inte kan dömas till någon påföljd. Det finns däremot en process vid namn bevistalan som kan pröva om ett barn under 15 har begått ett allvarligt brott. Denna återfinns i 38 § LUL. Bevistalans syfte vid dess tillkomst var att ge barnavårdsorganen ett gott underlag för deras arbete. 1 juli 2023 trädde en lagändring i kraft som väsentligen ändrade förutsättning-arna för att en bevistalan ska väckas, bland annat för att bättre tillgodose sam-hällets och brottsoffrets intresse. Denna uppsats syftar till att undersöka änd-ringen utifrån lagtext, förarbeten och rättsfall. Metoden för denna uppsats är den rättsdogmatiska. Eftersom denna process påverkar barn ska därefter änd-ringen analyseras utifrån barnkonventionens principer om barnets bästa och en barnvänlig straffprocess. Uppsatsen har därför ett barnrättsperspektiv och kritik mot ändringen lyfts inom detta perspektiv. Det huvudsakliga syftet med ändringen av 38 § LUL var att bevistalan ska väckas i fler fall. Genom att undersöka mängden bevistaleprocesser som med-delats innan och efter ändringen kan sägas att det har skett en avsevärd ökning i mängden bevistaleprocesser. Även andra ändringar går att notera – däribland en ny presumtionsregel, en ändrad initiativrätt och sänkta krav på vilka åkla-gare som får föra bevistalan. Vare sig ändringen överensstämmer med barnkonventionen kommer uppsat-sen fram till följande slutsats. Lagstiftaren har inte tydligt nog redogjort för hur de anser att ändringen tillgodoser varken principen om barnets bästa eller kravet i den barnvänliga straffprocessen om att icke-straffmyndiga barn bör behandlas utanför domstol., The Swedish age of criminal responsibility means that children under 15 who commit offences cannot be sentenced to any penalty. There is, however, a process in § 38 LUL that can determine whether a child under 15 has commit-ted a serious crime, called an evidentiary proceeding. At the time of its crea-tion, the purpose of an evidentiary proceeding was to provide the child wel-fare authorities with comprehensive information for which they could base further treatment on. On 1 July 2023, a significant amendment in § 38 LUL entered into force that substantially changed the conditions for bringing such a case to the court, in part to better serve the interests of society and victims. This paper aims to ex-amine the amendment through the legal text, legislative history, and court cas-es. The methodology of this paper is the legal-dogmatic one. Since this pro-cess affects children, the amendment will then be analysed from the perspec-tive of the UN Convention on the Rights of the Child's principles on the child’s best interests and child-friendly justice. The paper therefore has a chil-dren’s rights perspective and criticism of the amendment is raised within this perspective. The main intention of the amendment to § 38 LUL was to increase the num-ber of evidentiary proceedings brought to the court. By examining the amount of evidentiary proceedings handled before and after the amendment, this has happened. Other changes can also be noted - including a new presumption rule, a change in who can initiate a proceeding, and different requirements for the prosecutor handling the case. Whether or not the amendment complies with the Convention on the Rights of the Child, the paper comes to the following conclusion. The legislator has not sufficiently explained how they have considered that the amendment fulfils either the principle of the child’s best interest or child-friendly justice.

The purpose of this study is to investigate how social services and the judiciary see and assess the child's best interests based on legal cases. The focus is on how the child's best interests are taken into account and how the child's voice is being heard. With the critical discourse analysis, we want to gain an insight into what this may be due to and how social services and the law viewed the various cases. We made a criteria-based selection and chose to analyze three different legal cases that have the criterion that they address children who have been killed in some way. To get answers to our questions, we have chosen a qualitative approach in the form of discourse analysis. By studying the language in the texts we analyze, we get the opportunity to see how it presents reality. By focusing on a critical discourse analysis, we search for connections between language in our empirical research and power and social work. To do that, we based our study on a text analysis. This is because in our case mainly judicial rulings and preliminary investigations as empirical evidence is a flexible way to examine how the concepts of the child's best interest and the child's voice emerge in the judiciary and social services and how they are used in practice. In conclusion, a common thread is that the best interests of the child are often overshadowed by current norms and which attitude the parents have. This means in practice that the child's best interests are a hollow concept that can be filled based on the surrounding context. This means that when we have a norm in society that says that parents and children belong together and that a family should be seen as a unit, the best interests of the child are compatible with the best interests of the family even if this is not the case. Furthermore, it appears that there are many stress conditions in the various cases. The parents argue for their right to the children rather than the children's right to their parents. Nevertheless

The purpose of this paper is to investigate how the principle of the best interest of the child is applied in custody disputes. Since the principle has no distinct legal definition, the district court has room to interpret what they consider to be the best interest of the child in each individual case. A qualitative content analysis has been conducted to achieve the purpose of the study, which has been designed to examine how the principle of the best interest of the child is defined and argued for in custody disputes. Arguments regarding discretion noticed in both Lipsky's and Dworkin's theory of discretion, together with Petrażycki’s theory about intuitive law, will form the theoretical framework of the study. The theoretical framework will be applied in the analysis to study the results. The results and analysis are based on different themes related to the best interest of the child, which for example includes the child’s opinion and the principle of continuity. The findings indicate a range of discretion based on differing definitions of the best interest of the child both among similar cases and within the same case. The conclusion of the study illustrates how the principle of the best interest of the child can be applied differently due to the individual discretion provided by the law.

This study aimed to understand how "the best interest of the child" appears in court judgments and how it is motivated. More specifically, the aim is to study in what ways district courts take the child's best interest into account and how it is reflected in their judgments. Also what aspects are considered when assessing the child's best interest and if the child's individual needs and wishes are taken into consideration in the judgments? The chosen method for this study was a qualitative document analysis of 24 different custody dispute cases from four district courts in Sweden. To analyze our result we used the theory of translations (Rövik, 2000) and Shier's participation model (2001). The study showed that the best interest of the child requires a comprehensive assessment based on the specific case, influenced by many more aspects. It therefore becomes problematic to describe objective circumstances that the court considers in a custody dispute, apart from violence and abuse which are included in a risk assessment. In cases where one parent was awarded sole custody, the principle of continuity and the suitability of the parents weighed heavily and were justified based on reasoning about the best interest of the child. Both children and parents are at risk of being negatively affected, both physically and psychologically, by conflicts between the custodial parents. What is in the best interest of the child in these specific situations is a subjective matter of interpretation left to the individual assessor.

Syftet med denna studie är att genomföra en diskursanalys av tingsrättsdomar för att undersöka hur subjektpositionerna barn, mamma och pappa konstrueras och representeras i rättsliga texter vid vårdnadstvister, samt att analysera vilka konsekvenser detta har för de inblandade parterna. Studien avser även att belysa hur dessa subjektpositioner kan förstärka eller utmana traditionella könsroller och maktstrukturer inom tingsrätten. Målet är att besvara följande forskningsfrågor: Hur konstrueras subjektpositionerna barn, mamma och pappa i tingsrättens domar vid vårdnadstvister? Vilka sociala konsekvenser uppstår från de underliggande normer och värderingar som formar dessa subjektpositioner? Studien genomförs med en kvalitativ metod, baserad på en dokumentstudie med diskursanalytisk grund för analysen. Materialet omfattar totalt nittio domar från en tingsrätt i södra Sverige. Analysen inleds med en kodningsprocess för att identifiera mönster i domarna, vilka sedan analyseras med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori samt Judith Butlers teorier om genus och identitet. Resultaten visar att tingsrätten konstruerar subjektpositioner för barn, mammor och pappor på ett sätt som återspeglar och förstärker traditionella könsnormer och maktstrukturer. Barn tillskrivs ofta en passiv och underordnad roll, präglad av sårbarhet och, i sällsynta fall, mognad. Mammor förväntas vara den primära vårdnadshavaren, med betoning på deras omsorgsförmåga där rollen som den lämpliga eller olämpliga mamman framträder. De kan även tillskrivas rollen som den våldsutsatta mamman. Pappor bedöms som lämpliga baserat på deras ekonomiska resurser och tillskrivs oftare våldsamt beteende än mammor, vilket förknippas med att vara en olämplig förälder. Studien belyser också att dessa stereotypa framställningar kan ha betydande konsekvenser för hur barn, mammor och pappor behandlas i vårdnadstvister., The purpose of this study is to conduct a discourse analysis of district court rulings to investigate how the subject positions of child, mother, and father are constructed and represented in legal texts in custody disputes, and to analyze the consequences this has for the involved parties. The study also aims to highlight how these subject positions can reinforce or challenge traditional gender roles and power structures within the district court. The goal is to answer the following research questions: How are the subject positions of child, mother, and father constructed in the district court's rulings in custody disputes? What social consequences arise from the underlying norms and values that shape these subject positions? The study is conducted using a qualitative method, based on a document study with a discourse-analytical foundation for the analysis. The material includes a total of ninety rulings from a district court in southern Sweden. The analysis begins with a coding process to identify patterns in the rulings, which are then analyzed using Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory as well as Judith Butler's theories on gender and identity. The results show that the district court constructs subject positions for children, mothers, and fathers in a way that reflects and reinforces traditional gender norms and power structures. Children are often attributed a passive and subordinate role, marked by vulnerability and, in rare cases, maturity. Mothers are expected to be the primary custodians, with an emphasis on their caregiving abilities, and the role of the suitable or unsuitable mother appears. They may also be attributed to the role of the abused mother. Fathers are assessed as suitable based on their financial resources and are more often attributed violent behavior than mothers, which is associated with being an unsuitable parent. The study also highlights that these stereotypical portrayals can have significant consequences for how chi

Barnaga förbjöds år 1979 och fram tills dess ansågs våldet vara ett familjeproblem. Idag harvåld mot barn och unga fått stor uppmärksamhet i politiken vilket har lett till starkare juridisktskydd för våldsutsatta barn. Ett exempel på detta är att det nu är straffbart att låta barn bevittnavåld i hemmet. Uppsatsen syftar till att analysera vad som krävs för ett omhändertagande medstöd av LVU 2 §. Syftet har besvarats genom en rättsdogmatisk metod som innefattar tolkningav relevanta rättskällor inklusive socialtjänstens föreskrifter, förarbeten, rättspraxis från HFDsamt doktrin. Analysen visar att socialtjänsten, tillsammans med andra myndigheter såsom polis,har ett viktigt arbete för att skydda våldsutsatta barn. Trots detta visar uppsatsen på bristeri den nuvarande lagstiftningen där rekvisiten i LVU 2 § tolkas olika i liknande fall.

Taking a child into public care and placing them in a foster home is a decision that profoundly impacts both the child’s and the parent’s life. It is a serious in- terference in their lives, where the aim is to terminate the care as soon as the circumstances permits it and then reunite the child with its biological parents, according to the principle of reunification. This principle is emphasized in The Care of Young Persons (Special Provisions) Act, LVU. However, it is also important to consider the child’s need for continuity. To strike a fair balance between these principles, a thorough investigation of both aspects is necessary. This thesis focuses on examining how these principles are weighed when deciding to terminate the care in accordance with section 21 of LVU. The legal dogmatic approach is used in this examination and the questions are analyzed from a perspective of children’s rights. Furthermore, research in developmental psychology suggest that children can form secure attachments within foster homes and that it may be in their best interest to remain in these stable environments. Premature termination of the care can have adverse effects on the child’s development and overall well-being. However, it is important to note that the legislation strictly separates the assess- ment of whether the circumstances that led to the care order still exist from the assessment of whether it is in the child’s best interest to continue staying with their foster family. One can argue that interfering with a child’s life in a foster home conflict with their right to family. Therefore, it is crucial to investigate how the act aligns with the child’s right to family when considering the termination of a foster placement. The legislation claims that the child’s need for continuity is addressed through other provisions, but these are insufficient as they separate legal proceedings and do not adequately cater to the child’s need for stability. Furthermore, the legisla- tor re

This qualitative document study aimed to examine how the district court has judged the visitation rights for children subjected to violence at home; in accordance with the Children and Parents Code chapter 6, section 2a and 2b. Therefore a qualitative content analysis was used to analyse cases of visitation in 14 district court sentences. The sociology of childhood constituted the study's theoretical perspective. The research identified weaknesses in how the district court interpreted and applied the principles of the child's best interest and participation. The need for close and quality contact seemed apparent to the district court, while the need of protection was assessed with more flexibility and contextuality. The result also found that the violence was occasionally disregarded and the consideration of children's opinions varied. Additionally, the child's participation was limited to consultation alone. These shortcomings could lead to children being forced to undergo visitations with a violent parent., Den här kvalitativa dokumentstudien syftade till att undersöka hur tingsrätten, utifrån föräldrabalken 6 kap. 2a och 2b §§, bedömde umgängesrätten för barn som hade utsatts för våld i hemmet. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av 14 tingsrättsdomar i mål om umgänge. Barndomssociologin utgjorde studiens teoretiska perspektiv. Resultatet identifierade brister i hur tingsrätten tolkat och tillämpat principerna om barnets bästa och barnets rätt till delaktighet. Det framstod som att tingsrätten betraktade behovet av en nära och god kontakt med båda föräldrarna som självklart, medan behovet av skydd bedömdes mer flexibelt och kontextuellt. Resultatet belyste också att tingsrätten ibland bortsåg från våldet och att barnets åsikter beaktades i varierande omfattning. Barnets delaktighet begränsades dessutom till enbart konsultation. En konsekvens av dessa brister var att barn riskerade att tvingas till umgänge med en våldsam förälder.

In recent years, several cases have been brought to attention in media where children have been harmed while interacting with a violent parent. In some cases, the child has died due to the violence. The aim of this study is to analyze how district courts considers the best interest of the child in decisions regarding visitation rights where there is alleged or proven violence against the child. Examples from a well-known Swedish case “the case of Tintin” is used. Previous research was gathered through a literature search in the databases Scopus and Discovery. The method used was a qualitative literature analysis of seventeen verdicts concerning decisions on visitation rights. The theories that were used were the attachment theory and developmental ecology. Results showed that the best interest of the child is assessed differently in different courts and the right to both parents tend to outweigh the safety of the child., Under de senaste åren har flera fall uppmärksammats i media där barn har farit illa vid umgänge med en våldsam förälder. I några av fallen har barnet dött till följd av våldet. Syftet med denna studie är att analysera hur tingsrätten tar barnets bästa i beaktande vid beslut om umgängesrätt där det påstås eller bevisligen har förekommit våld mot barnet. Exempel från ett känt svenskt fall vid namn ”fallet Tintin” används för att belysa det valda ämnet. Genom en litteratursökning i databaserna Scopus och Discovery inhämtades tidigare forskning. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av sjutton domar rörande beslut om umgängesrätt. Teorierna som användes var anknytningsteorin och utvecklingsekologin. Resultatet visade att barnets bästa bedöms olika i olika tingsrätter och rätten till båda föräldrar tenderar att väga tyngre än barnets säkerhet.

Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur barns behov och vårdnadshavares samtycke påverkar barnavårdsutredningars arbete och beslut. Studiens tidigare forskning behandlar bedömningar och beslut, samtycke och samarbete med föräldrar, barnets bästa och behov, barnets och föräldrars rättigheter samt socialsekreterares förutsättningar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från två svenska kommuner, baserat på ett bekvämlighetsurval utifrån ett målstyrt urval. Resultaten visar att socialsekreterarna anser att deras bedömningar av barns behov inte påverkas av vårdnadshavares samtycke. Dock anses beslut om insatser påverkas av vårdnadshavares samtycke, så länge det inte finns skäl för tvångsåtgärder. Socialsekreterarna identifierar bemötande, motivationsarbete, kunskap om arbetets möjligheter och arbetslivserfarenhet som viktiga framgångsfaktorer. Socialsekreterarna upplever organisatoriska begränsningar, resursbrist, en negativ syn av socialtjänsten hos vårdnadshavare samt att rådande lagar är bristfälliga och motstridiga som viktiga motgångsfaktorer. Med grund i studiens resultat dras slutsatsen att vårdnadshavares samtycke kan väga tyngre än barns behov i barnavårdutredningars beslut och att barnets bästa därmed inte alltid har högsta prioritet. Det dras även slutsatsen att det finns mycket som kan begränsa socialsekreterare i deras arbete, men att det också finns många möjligheter inom dessa begränsningar som socialsekreterare kan arbeta utifrån., This study aims to investigate social workers' experiences of how children's needs and parental consent influence assessments and decisions in child welfare investigations. The study's previous research addresses assessments and decisions, consent and cooperation with parents, the best interests and needs of the child, the rights of children and parents, and the conditions for social workers. Semi-structured interviews were conducted with six social workers from two Swedish municipalities, using a convenience sample based on purposive sampling. The results show that social workers believe their assessments of children's needs are not influenced by parental consent. However, decisions regarding interventions are considered influenced by parental consent, provided there are no grounds for compulsory measures. Social workers identify treatment of clients, motivational work, knowledge of work opportunities, and work experience as key success factors. They see organizational limitations, resource shortages, negative perceptions of social services by guardians, and inadequate and conflicting laws as key obstacles. Based on the study's results, it is concluded that parental consent can outweigh children's needs in child welfare investigation decisions, and thus the best interest of the child is not always top priority. It is also concluded that while there are many limitations in their work, there are also numerous opportunities within these constraints that social workers can utilize.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare beaktar barnets bästa när ett våldsutsatt barn placeras i familjehem. Därmed har socialsekreterares uppfattning av barnets bästa, hur det tillämpas vid placering av våldsutsatt barn samt huruvida handlingsutrymmet är tillräckligt stort för att kunna beakta barnets bästa undersökts. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är empowerment samt Michael Lipskys definition av gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme. Studien utgår ifrån ett kvalitativt angreppssätt i form av semistrukturerade intervjuer mot bakgrund av ett målinriktat urval. Resultatet från intervjuerna har analyserats tematiskt och utgör således grunden för vidare diskussion. Resultatet i studien visar främst på att socialsekreterare tolkar barnets bästa genom att se till barnets skydd och trygghet. Detta tillämpas genom att göra barnet mer delaktig i beslutsprocessen genom att ta hänsyn till barnets önskemål vid placering. Samt ständigt se till barnets specifika situation och därmed ta beslut och överväga faktorer som säkerställer barnets trygghet. Resultatet visade även olika uppfattningar kring socialsekreterarnas handlingsutrymme där en del ansåg sig ha tillräckligt med handlingsutrymme för att kunna ta beslut för barnets bästa, medan övriga upplevde det motsatta. Samtliga intervjupersoner stod dock eniga i att det främsta som hindrar deras handlingsutrymme är bristen på familjehem., The aim of this study is to examine how social workers consider the child’s best interest when an abused child is placed in a foster home. Thus, the social workers’ perception of the child’s best interest, how it is considered when placing an abused child in foster care and whether the social worker discretion is large enough to be able to take the child's best interest into consideration has been investigated. The theoretical framework from which the study is based upon is empowerment and Michael Lipsky's definition of the discretion of street-level bureaucrats. The study is assessed using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with a purposive sample. The results from the interviews have been thematically analyzed and thus form the basis for further discussion. The results of the study mainly show that social workers perceive the best interest of the child by ensuring their protection and safety. This is applied by making the child more involved in the decision-making by taking the child’s desires into consideration when placing the child. Also, by constantly looking at the child’s specific situation and thus making decisions that ensures the child’s safety. The results also showed different perceptions regarding the social worker discretion where some participants felt they had enough discretion to make decisions in the best interest of the child, whereas some participants felt the contrary. However, all participants agreed upon the fact that the main difficulty with their discretion is the lack of foster homes.

Extensive research has been conducted about district courts granting abusive parents visitation rights, but less research has been done about an abusive parent being awarded sole custody of the child. This study is a discourse analysis aimed at examining how Swedish courts resonate when they award sole custody to a parent accused of abuse against a child or the other parent. In addition to this, the aim was to study how the courts take the child’s best interests, and right to have their views regarded, into account when reaching a verdict in custody cases. The result has shown that the court tends to focus on the child’s need for a good relationship with both parents, rather than the child’s own opinions, wishes and the potential risks caused by an abusive parent. Furthermore, the court tends to dismiss the child’s and the abused parent’s reports of abuse as untruthful. In the course of the analysis we have discovered that the court might see the abused child’s reports as deceptive for two reasons: either that the child isn’t considered to be competent enough to understand what it just expressed, or that the child has been coerced by the abused parent to express certain opinions. Additionally, the court sometimes uses the abused parent’s statement against them as a reason for them not being an appropriate custodian. The allegations of abuse can also be seen as a way for the abused parent to be granted sole custody. In conclusion, our result indicates that a child’s need for both parents is seen as the main reason for one parent to be awarded sole custody, which is aligned with the discourse of good contact. The risk of a child not having a relationship with both parents is considered to be greater than the risk of the child being abused and the abuse is therefore considered a non-risk, which aligns with the discourse of non-risk. If the court is to take the child’s views into account when reaching a decision, they must be considered as competent and truthful in thei, Det har gjorts mycket forskning om att tingsrätter ger våldsamma föräldrar umgängesrätt, men mindre forskning har gjorts om att en våldsam förälder anförtros ensam vårdnad om barnet. Denna studie är en diskursanalys med syfte att undersöka hur svenska domstolar resonerar när de anförtror ensam vårdnad till en förälder som har anklagats för våld mot ett barn eller den andra föräldern. Förutom detta så var syftet också att studera hur domstolarna tar barnets bästa, och deras rätt komma till tals och bli lyssnade på, i beaktande när de kommer fram till ett beslut i vårdnadsmål. Resultatet har visat att domstolen tenderar att fokuserar på barnets behov av en god kontakt med båda föräldrarna, snarare än barnets egna åsikter, önskningar och den potentiella risk som en våldsam förälder kan medföra. Fortsättningsvis så har domstolen en tendens att förklara bort barnets och den våldsutsatta förälderns uppgifter om våld med att de är icke trovärdiga. Genom analysens gång så har vi upptäckt att domstolen kan anse att barnets uppgifter är icke trovärdiga av två anledningar: antingen att barnet inte ses som kompetent nog att förstå vad den precis har uttryckt, eller att barnet har blivit påverkat av en förälder att berätta diverse saker. Dessutom så använder domstolen ibland den våldsutsattas förälderns uppgifter emot den som en anledning för att den föräldern inte är en lämplig vårdnadshavare. Anklagelserna om våld kan också ses som ett sätt för den våldsutsatta föräldern att anförtros ensam vårdnad. Risken för att barnet inte får en god kontakt med båda föräldrarna anses vara mer betydande än risken för att barnet blir utsatt för våld och våldet anses därmed vara en icke-risk, vilket går i linje med icke-riskdiskursen. Om domstolen ska ta barnets synpunkter i beaktande när de kommer fram till ett beslut måste barnet anses vara kompetent och pålitlig i sina utsagor. Som vårt resultat har visat så förekommer det sällan att domstolen förlitar sig på barnets uppgifter.

I denna kandidatuppsats utforskas hur lagstiftningen för unga lagöverträdare mellan 15-17 år som misstänks eller döms för grova brott har förändrats under tidsperioden 1993-2023 ur ett kritiskt barnrättsteoretiskt perspektiv. Under denna tidsperiod ska barnets rättigheter framträda under lagstiftningsprocessen och studiens syfte är att undersöka huruvida barnets rättigheter framkommer vid utvecklingen av nya ungdomspåföljder. Studien belyser den ökade tendensen av lagstiftaren att tillämpa strängare straff som respons på ungdomsbrottslighet och i bekämpandet av kriminella nätverk. Detta reflekterar ett skifte från fokus på rehabilitering, till allt mer straffande åtgärder med inslag av kontroll och frihetsberövande. Denna studie granskar hur dessa förändringar påverkas av barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention och diskuterar den komplexitet som uppstår när barn misstänks eller döms för grova brott, samt vid utformandet av ungdomspåföljder. Genom riktad kvalitativ innehållsanalys av fyra statliga offentliga utredningar identifierades flera centrala teman, såsom skiftet i ansvarande myndigheter, utveckling av straffsystemets principer, balansen mellan samhällsskydd och rehabilitering, barnkonventionen och barnperspektiv, barnets bästa och barnets behov. Denna studies resultat visar att det har skett en markant ökning av straffande åtgärder, vilket har lett till att unga lagöverträdare i högre grad hamnar inom Kriminalvårdens system snarare än att få stödjande åtgärder från socialtjänsten under senare tid. Detta har resulterat i en förskjutning där samhällsskydd prioriteras framför rehabilitering och barns rättigheter enligt barnkonventionen, där särskilt principen om barnets bästa riskerar att åsidosättas.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka på vilket sätt tingsrätten beaktar de två centrala aspekterna vid bedömningen av barnets bästa; risken att barnet eller en närstående far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna när det förekommer uppgifter om våld. Ett delsyfte i studien var att undersöka i vilken utsträckning barnets åsikt beaktas av tingsrätten vid bedömningen av barnets bästa. Vi har studerat 10 domar rörande vårdnad, boende och umgänge, alla domar kommer från samma tingsrätt under 2023. Empirin har analyserats utifrån en ad hoc analysmetod som kombinerar två tillvägagångssätt, allmän tolkningslära och kvalitativ textanalys. Studiens resultat visar att tingsrätten visserligen utgår från begreppet barnets bästa i sina beslut, men att bedömningen av barnets bästa varierar. Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna visade sig vara av stor vikt, i många fall får behovet prioritet över risken att barnet eller någon närstående far illa. Likaså visade resultatet att uppgifter om våld tenderar att osynliggöras eller nedprioriteras i tingsrättens resonemang och att fokus i stället ligger på samarbetsförmåga och upprätthållande av kontakt. Barnen fick komma till tals i majoriteten av de studerade domarna men huruvida barnets åsikt beaktades av tingsrätten varierar beroende på barnets ålder och den åsikt barnet ger uttryck för. Resultatet i vår studie är överensstämmande med tidigare forskning inom området, barnets absoluta rätt att inte utsättas för våld eller övergrepp tenderar att nedprioriteras till förmån för barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Barnets bästa ska vara det avgörande intresset vid tvister om vårdnad. Principen om barnets bästa finns idag lagreglerat i bland annat föräldrabalken och sedan år 2021 är FN:s konvention om barnets rättigheter inkorporerad svensk lag. Gemensam vårdnad är en utgångspunkt som sedan länge ansetts vara det bästa för barnet men det finns situationer då ensam vårdnad är det bättre alternativet utifrån principen om barnets bästa. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad barnets bästa egentligen innebär vid tvister om vårdnad och hur barnets rätt till delaktighet realiseras i praktiken. För att ta reda på syftet har den rättsdogmatiska metoden använts. Resultatet visade på att barnets bästa inte har en tydlig definition och att rätten till delaktighet innebär att barnet bland annat ska få möjlighet att uttrycka sina egna åsikter. Att utreda barnets bästa innebär en individuell bedömning vilket i sin tur gör begreppet dynamiskt.

Denna studie ämnar utröna familjerättssekreterares upplevelser av rollen i det familjerättsliga arbetet om vårdnads-, boende- och umgängesfrågor, med betoning på principen om barnets bästa. Fokuset för studien är yrkesverksamma familjerättssekreterares narrativ om sitt handlingsutrymme samt förhållningssätt till gällande lagrum. Studien härrör från en kvalitativ forskningsansats, varigenom datat har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra familjerättssekreterare, samt analyserats genom induktiv tematisk analys. Studieresultatet visar att familjerättssekreterarna upplever ett stort formellt handlingsutrymme i det familjerättsliga arbetet, vilket kan återföras till att professionen verkar inom en hög grad av organisatorisk självständighet. Tillvaratagandet av rådande handlingsutrymme är inte utan upplevda svårigheter; framträdande orsaker till detta utgörs av en delvis vag arbetsreglering, osäkerhet genom bristande informationsunderlag och juridisk bevisning, samt omständigheter inom familjerna. Studien visar att rättsliga utmaningar bevittnas i rollen som familjerättssekreterare genom oklarheter i principen om barnets bästa, samt motsättningar mellan barns rättigheter. Förhållningssättet till dessa medför omfattande krav på det professionella omdömet med avseende på bedömningen av vad som är barnets bästa, samt motiveringen av densamma inför framförandet till beslutsfattande instans. Professionens möjligheter att påverka barnets situation upplevs gedigna genom dess utredningar och förslag till beslut som ges stort gehör i domsluten. Undantag går att finna när föräldrarna når överenskommelse i domstolen, varigenom en maktlöshet infinner sig i rollen.

Både skola och socialtjänst har en skyldighet att samverka med varandra vid behov för barnets bästa. Ärenden som berörs av Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är exempel på situationer då samverkan ofta är nödvändig. Studien syftar till att undersöka hur lärare och socialarbetare upplever samverkan mellan skola och socialtjänst vid LVU. Som teori har samverkansmodell och ekologisk systemteori används i studien. Undersökningen genomfördes via sex semistrukturerade intervjuer med tre socialarbetare och tre lärare. Efter intervjuerna transkriberades materialet och analyserades enligt tematisk analys. Tre teman och sju subteman identifierades. Resultatet visade att lärarnas och socialarbetarnas upplevelser av samverkan mellan skola och socialtjänst skiljer sig åt. Många av de hinder som lyfts fram grundar sig i bristande kommunikation och kunskaper om varandras yrkesroller. Det visade även att samverkan är nödvändigt för barnets bästa i LVU-ärenden men att det finns behov av mer resurser och arbete. I nuläget upplever lärare och socialarbetare en viss frustration på grund av detta. Resultatet diskuterades även i förhållande till de valda teorierna samt till begreppet ”barnets bästa”., Both school and social services have an obligation to collaborate with each other whenever it is necessary for the best interest of the child. Errands with children who are under the Care of Young Persons (Special Providions) Act (Lagen om vård av unga, or shortened LVU) are examples of situations when this collaboration is often necessary. The study aim was to investigate how teachers and social workers experience collaboration between school and social services during LVU. As theories, collaboration model and ecological systems theory were used in the study. The study was conducted via six semi-structured interviews with three social workes and three teachers. After the interviews had been conducted, the material was transcribed and analyzed accordning to thematic analysis. Three themes and seven subthemes were identified. The result showed that the teachers´ and socialworkers´ experiences of collaboration between school and social services differ, and that many of the obstacles highlighted are basically the result of lack of communication and knowledge of each other´s professional roles. The study also showed that collaboration is necessary for the child´s best interest during LVU-errands, although collaboration need more resources and work. According to our study, teachers and social workers experience a certain amount of frustration due to the fact that the collaboration is not working as desired. The result was also discussed in relation to the selected theories and to the concept of ”the best interest of the child”.

In October 2022, the Swedish government announced a political agreement named the Tidö Agreement which presented multiple collaborative projects aimed at facing current societalissues in Sweden. In the agreement, a suggestion regarding increased information sharingbetween professionals in work with children and youth was presented as a part of the crimeprevention work. The aim of this qualitative study is to describe and analyze the role ofinformation sharing when working with children and youth, based on the experience of school counselors', social workers' and police officers'. Data collected from two semi-structured focus group interviews with seven professionals have been thematically analyzed, using Danermark’s (2007) theory of cooperation. The results indicate that political decisionsthat are perceived as difficult to interpret for professionals are used restrictively. In additionto the design of the laws, the respondents request guidance in how existing laws should beapplied, rather than new laws being established. Cooperation between school counselors',social workers' and police officers' seem to be limited by external factors, and multiplebarriers hinders a well-functioning cooperation. An overall conclusion is that politicaldecisions have a clear impact on practical work, and information sharing cannot be solelyreduced to positive or negative aspects.

This study aimed to examine how Swedish courts consider children’s opinions in custody cases relative to their age and maturity, following Sweden’s 2020 implementation of the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC). Specifically referring to UNCRC articles 3 and 12. The results of this study are based on a qualitative text analysis of court custody cases, in which we’ve aimed to broaden the understanding of how the court considers the child’s opinion. The empiricism of this study is based on 18 custody cases of children between the ages of 10 and 15. The theoretical framework of this study is Lundy´s model of participation and additionally legal dogma. The overall conclusion of this study is that the court lets children participate by having dialogues during the custody investigation, in which they are free to express their opinions about the parents' custody. However, in 16 out of 18 cases, it is unclear under which circumstances these dialogues were being held. Furthermore, we found that the child's age has a prior impact on their right to participate in court. Opinions expressed by younger children or children with a lower maturity level have little to no impact on the outcome of the decision. However, most cases often don't include a statement regarding the interplay between age and maturity or an assessment of the child's maturity. Lastly, we found that the principle of best interests of the child is superior to the principle of taking the child's opinion into account, the child’s opinion doesn’t have an impact on the outcome of the decision if it doesn’t align with their best interests.

This study aims to explore social workers' perceptions of their own capacity to work with children exposed to violence, focusing on maintaining the child's well-being and safety. The study examines the opportunities and limitations within their area of work, considering factors like consent, national laws and professional experience. The study employed qualitative methods to explore social workers' experiences with children exposed to violence. Participants were recruited purposely both direct and indirect via email and different social media platforms, and semi-structured interviews were performed. Data gathered were then analyzed thematically, revealing insights into child welfare and legal impacts. In the concluding discussion, we will address how social workers describe their experiences working with children exposed to violence, focusing on securing the child's well-being and safety, and explore the opportunities and limitations within their area of action. Respondents underscored the weight of responsibility and insufficiency, highlighting the necessity of relying on intuition in decision-making. Respondents also point out exhaustion due to emotional stress, how the experience of stigma and lack of consent can cause challenges, limiting assistance to children. These insights shed light on complexities within social work and child welfare practices.

Studiens övergripande syfte är att studera hur domstolar hanterar barns delaktighet i domar genom att analysera hur barns åsikter beaktas i domar, om barnets ålder har någon betydelse i beslut samt hur barnets bästa motiveras i umgängesfrågor. Studien baseras på 21 domar, från år 2023, framtagna från hovrätterna i Sverige. I de 21 olika domarna behandlas umgänge, ålder, barnets bästa och barnets åsikter. Studiens analysmetod är riktad innehållsanalys, förutbestämda kategorier som skapats utifrån studiens frågeställningar har varit som stöd i analysen. Slutsatserna i studien är att barns åsikter är underrepresenterade i domarna samt att barns åsikter ges liten vikt i domsluten. Slutsatserna visar även att det görs standardiserade bedömningar kring vad som är barnets bästa, trots att bedömningarna ska vara individuella. Samtidigt anses det av domstol att barnets bästa är att ha umgänge med båda föräldrarna, även om det går emot barnets åsikt. Studiens resultat visar att åldern har liten betydelse i om barnets åsikter beaktas av domstolarna. Tidigare forskning hävdar dock att ålder har en avgörande betydelse i om barnets åsikt beaktas eller inte. Studiens resultat visar att barn under sex år inte får sina åsikter dokumenterade i domarna, är barnet över sex år finns en ökad chans att åsikterna dokumenteras i domarna.

This study is discussing how to reduce the risk of abuse during visitation with a parent that the child does not live with full-time. In January of this year, 2023, an 8-year-old boy was murdered by his father during a 2-hour court ordered visitation. The parents had been engaged in a custody battle for most of the boy’s life and the mother had gained sole custody last year. The study explores the remits of the social services, the custodians, and the courts within the area of visitation rights for the child. Where do the responsibilities lie and who can prevent anything like what happened to the boy called Tintin from happening again? The essay methodically works through current legislation, policies and professional guidelines in the form of a text analysis and then explores relevant research and court rulings with a critical eye to find gaps in the delivery of the legislation and guidelines. Special attention is given to the rights of the child and the rights and responsibilities of the parents or custodians. The study finds that the legislation has not kept up with current family dynamics and that the courts determine the rights of the child from a general perspective rather than an individual one as is required by the legislation.A lot of the responsibility for risk-assessment before a visitation with the other parent lies on the parents themselves. It is normally the parents that bring a custody case about visitation rights to the social services or to the courts. It is rare that the social services bring a case to court even though the legislation is there in order to protect the child in case the parent does not. Research quoted in the study reveals that domestic violence is present in a majority of court cases relating to custodial matters but that the courts may suffer from a lack in knowledge or from a failure to look at the impact of said violence on the individual child. The study finds that the conflict between the two parents often take cente, Sammanfattning I denna studie vill jag undersöka vilket handlingsutrymme, det vill säga möjligheter till handling, som vårdnadshavare och socialnämnd har när det gäller att skydda barn från riskumgängen. Frågan kom till sin spets i januari 2023 då 8-årige Tintin blev mördad av sin pappa under ett två timmars umgänge fastställt i domstol. Tintins föräldrar hade legat i en vårdnadstvist under större delen av sonens liv och hans mamma hade fått enskild vårdnad året innan.Studien undersöker det institutionella handlingsutrymmet, det som styrs av lagar och regler, hos socialtjänsten, familjerätten, domstol och vårdnadshavare i den familjerättsliga frågan om umgänge. Finns det möjligheter att förhindra att det som hände Tintin händer igen? Studien arbetar sig metodiskt igenom aktuell lagstiftning, riktlinjer och styrande myndigheters handböcker för att sedan undersöka relevant forskning inom området och granska hur lagarna omsätts i praktiken. Särskilt fokus sätts på barnets rätt och vårdnadshavarens ansvar. I sista avsnittet görs en framtidsspaning där en rad lagförslag är på gång både i form av en revidering av föräldrabalken och inom områdena barns delaktighet och våld i nära relation.Resultaten visar att lagstiftningen inte har hängt med i förändringarna som skett i den svenska familjebilden det senaste årtiondet och att domstolarna behöver mer utbildning i hur våld påverkar barn. Studien hänvisar till forskning och aktuella undersökningar som visar att våld finns med i bilden i majoriteten av alla familjerättsliga mål i domstol. Studier av domslut visar att domstolarna ofta gör mer generella bedömningar av barnets bästa hellre än individuella vilket lagen påkallar, detta är ett av områdena som kommande lagstiftning fokuserar på. När det gäller de olika aktörernas handlingsutrymme visar studien att ett stort ansvar för riskbedömningar inför umgängen läggs på vårdnadshavarna och att fokus på nuvarande och kommande lagstiftning är att minska antal ärenden i domstol. Äve

In the last decades a child rights perspective with an assessment of the child’s best interest has become an increasingly important consideration when making decisions about poor familieseligibility for social assistance. This thesis takes a starting point in these decisions and examinesthe child rights perspective in court cases. Utilizing a Foucauldian inspired poststructuralperspective and sociology of law this thesis analyzes what’s rendered sayable regarding a childrights perspective and what norms it produces. The analysis show that a child rights perspective is expressed in terms of the child’s right to not experience acute financial distress and the child’s best interest as economic self-sufficient parents. Even though children are mentioned in the court cases, they are positioned through a general idea of children or serve merely as anincentive to parents strive towards employment. Tensions between children’s rights policy and norms within the administration of social assistance tend to formulate children’s rights as a parental obligation. Within this tension the articles from the UN Convention of the Rights of the Child serve as a mean for legitimacy and making assessment of parental ability to fulfill children’s right to a reasonable standard of living.

Barns lek sker 80% av tiden utanför lekparken och med förtätningen av städerna minskar barnens förutbestämda lekytor ännu mer. Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 har diskussionen ökatkring hur vi skapar barnvänliga miljöer och vad artiklarna innebär för utformningen av staden.Barnkonventionen medför att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som direkt eller indirekt rör barn. För planprocessen innebär det att barnets bästa ska synliggöras i alla delarna, från Start-PM till Laga kraft. En metod som tagits fram för att hjälpa beslutsfattare att beakta barnets bästa är barnkonsekvensanalys(BKA). Vilken effekt BKA har på projekten varierar och det verkar saknas en utvärdering av hur det blev i slutändan. Studien syftar därmed till att undersöka vad barnets bästa innebär för utformningen av ett gaturum och om BKA som metod synliggöra det i planprocessen.Studien består av dels en litteraturstudie som bland annat sätter upp ett ramverk kring barnvänlig miljö,belyser barns utvecklingsstadier och förmågor, Hart´s delaktighetsstege och gaturummets uppdelning ochbetydelse i staden. Därefter genomförs en intervjustudie i syfte att skapa större förståelse för ramverkets betydelse för gaturummet, men också för att fördjupa kunskapen kring om hur man arbetar med BKA. Sedan gör studien en innehållsanalys av strategidokument från Stockholms stad, för att titta på hur staden arbetar för att uppnå barnkonventionens artiklar, samt för få en insikt kring vad stadens ambition är för att bli en barnvänlig stad. Sist genomfördes en fallstudie över planområdet Norra Djurgårdsstaden (NDS)Gasverket Västra med syfte att se om barnets bästa synliggjordes i planprocessen med hjälp av metoden BKA. Litteraturstudien fann tre huvudord som tillsammans ansågs beskriva barnvänlig miljö översiktligt och därmed bidrar till en hälsosam utveckling hos barnen. Dessa tre ord är attraktivitet, självständighet och delaktighet. Intervjustudien resulterade inte i en exakt beskrivning av vad dessa ord

I den svenska processrätten finns centrala regler som stadgar att domstolar ska verka för att de tvistande parterna, i de fall det är lämpligt, uppnår en samförståndslösning. För att en domstol ska avgöra om det är lämpligt att förordna ett alternativt tvistlösningsförfarande, behöver de under förberedelsen av målet undersöka om det är lämpligt i det specifika fallet att förordna en annan tvistlösningsmetod än en klassisk rättegång. Enligt den svenska familjerätten är vårdnadsmål indispositiva tvistemål. I indispositiva tvistemål kan domstolen förordna en samförståndslösning om det tillgodoser det skyddsvärda intresset. I vårdnadsmål är det skyddsvärda intresset barnets bästa, vilket rätten ska utreda ex officio. Det innebär att det är domarens ansvar att undersöka om ett mål kan vara lämpligt för alternativt tvistlösningsförfarande eller om det ska avgöras av domstol. I undersökningen ska domstolen inom ramen för sin processledning utreda om rätten behöver tillföra mer material till processmaterialet. Medling sker till stor del bakom stängda dörrar och det finns begränsat med material som visar hur medling genomförs och vilka omständigheter som leder till vilka utfall. Uppsatsen undersöker domar där medling förordnats för att analysera hur medlingen sker i praktiken och vilken tvistlösningsmetod som i flest fall leder till gemensam eller ensam vårdnad. Uppsatsen undersöker även om det kan identifieras fler omständigheter som leder till att en viss tvistlösningsmetod väljs.

The study aims to, based on a critical discourse analysis, study the judgments in administrative courts in LVU cases in order to identify the occurrence of the concept of the best interests of the child and the significance it is given. The UN Convention on the Rights of the Child stipulates that childrens’s rights are safeguarded, that children must have the opportunity to participate in decisions that affect them and that in all measures concerning children, the child´s best interests must come first. On January 1, 2020, the UN Convention on the Rights of the Child became Swedish law with the aim of further clarifying the rights of the child and ensuring that they are safeguarded and taken into account by law enforcement. Incorporation of the Convention on Rights of the Child is described as having contributed to a more children’s right-based approach in all public activities, which it intends to study and review. Previous research in the field shows that children's participation and decision-making processes that concern them are often deficient, despite the fact that many children wish for increased participation. Previous research has also been able to demonstrate that, however, there are no general guidelines for how the legal objective of the best interests of the child should be achieved in legal processes. The critical discourse analysis used to analyze 10 of the administrative court's judgments in LVU cases has been able to demonstrate that the administrative court does not use the concept of the child's best interest in its assessments and decisions at all.

With the increase in unaccompanied children in 2015, it has become common to discuss the legal status of unaccompanied children. By the Swedish law persons under the age of 18 are considered to be minors and therefore have no ability to make decisions in personal matters with legally binding effects. A childs case does not always require the same seriousness as adult cases to be able to obtain a residence permit. This leads to at different asylum process for unaccompanied children who lack guardians upon arriving to Sweden. Various assessments are made for unaccompanied children that adults do not need to undergo for a residence permit. Through the legal dogmatic method, an analysis and report has been made in relation to the EU law, current Swedish laws and international commitments that affect unaccompanied childrens rights within Swedish legislation. The courts way of assessing grounds for protection, as well as how these are tried has been analyzed. The concept of unaccompanied children has been defined, but the focus on their rights in Sweden has also been reported., I samband med ökningen av ensamkommande barn under år 2015 har det blivit ofta förekommande att diskutera ensamkommande barns rättsliga ställning. Personer som är under 18 år betraktas enligt svensk rätt som omyndiga och har därför ingen förmåga att med rättslig bindande verkan fatta beslut i personliga angelägenheter. Ett barns ärende behöver inte alltid ha samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna personer ska kunna få uppehållstillstånd vilket leder till en annorlunda asylprocess för ensamkommande barn som saknad vårdnadshavare vid ankomsten till Sverige. Det görs olika bedömningar för ensamkommande barn som vuxna inte behöver genomgå för uppehållstillstånd. Genom den rättsdogmatiska metoden har det gjorts en analys och redogörelse i relation till EU-rätten, gällande svenska lagar och internationella åtaganden som påverkar ensamkommande barns rättigheter inom den svenska lagstiftningen. Domstolarnas sätt att bedöma skyddsgrunder samt hur dessa prövas inför domstolar har bedömts och analyserats. Begreppet ensamkommande barn har definierats men även fokus på deras rättigheter i Sverige har redogjorts.

Riksbankens Jubileumsfond

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialsekreterare på barn- och ungdomsenheten inom olika socialtjänster i ett län i Mellansverige arbetar utifrån barnets bästa. Målet med uppsatsen var att öka förståelsen för hur socialsekreterare kan förstå begreppet barnets bästa och hur det kan användas i arbetet med barn. Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer där sju socialsekreterare intervjuades för att besvara våra forskningsfrågor. Det insamlade materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har genomgående analyserats med hjälp av Lipskys gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt med en socialkonstruktivistisk ansats. Resultatet visade på att socialsekreterare inte har en specifik, fastställd definition av vad barnets bästa innebär, då det skiljer sig från individ till individ. Resultatet visade även på att socialsekreterare använder sig av barnets bästa genomgående i utredningen, genom att göra barnet delaktig. Vidare framkom att socialsekreterare har erfarenheter av att arbeta fram risk- och skyddsfaktorer under utredningen som leder fram till bedömningar om barnets bästa. Diskussion fördes om att tidsbrist inom organisationen påverkar socialsekreterarnas möjligheter att utföra sitt arbete utifrån barnets bästa. Diskussionen innehöll även reflektioner om hur kommunernas möjligheter att erbjuda olika insatser påverkar socialsekreterarnas beslut. En slutsats blev att socialsekreterare kontinuerligt arbetar utifrån barnets bästa i sina utredningar och bedömningar. En annan slutsats åskådliggjorde att socialsekreterare behöver använda sitt handlingsutrymme för att se klientens enskilda situation och kunna ta beslut med hänsyn till klienten och ramarna för organisationen., Our main aim with this essay was to investigate how social workers at the child and youth unit within various social services in a county in Central Sweden work with the best interests of the child. The goal of the essay was to increase the understanding of how social workers can understand the concept of the best interests of the child and how it can be used in their work with children. The data was collected through qualitative interviews where seven social workers were interviewed to answer our research questions. The collected material was processed in the form of a qualitative content analysis. The result has been analysed with the help of Lipsky's theoretical understanding of ’street level bureaucrats’ and ’discretion’, and this analysis was conducted with a social constructivist approach. The results showed that social workers do not have a specific, unitary definition of what the best interest of the child stands for, as it differs depending on the individual. The results also showed that social workers pay attention to the concept of the child's best interests throughout their investigations, by involving the child. Furthermore, it emerged that social workers have experience from working out risk and protection factors that produce assessments about the best interests of the child. Another factor that was discussed in the data is the lack of time within the organization affecting the social workers' ability to carry out their work based in the child's best interest. This discussion also included reflections on how the municipalities' abilities to offer different interventions affect the social workers’ decisions. The conclusions were that social workers continuously work with the concept of the best interests of the child in their investigations and assessments. Social workers need to use their discretion to see the client's individual situation and be able to make decisions with regards to the client about the framework for the organization.

This paper examines how a group of preschool teachers describe their work with transitions in preschool, between departments, from the best interest of the child. The study uses semi-structured interviews, conventional qualitative content analysis, and the hermeneutic spiral. The selection consists of preschool teachers from various preschools in Sweden working on departments with children aged 1-4 years, 1-3 years, and 1-2 years. The purpose is to demonstrate how preschool teachers within the same preschool can create continuity in children's development and learning from one department to another. Results show that group size and resources sometimes conflict with what teachers perceive as quality and individual children's needs. In the selection process, the most crucial factor was the child's social development and maturity, as well as maintaining friendships. In cases where children needed to move to another department due to logistics, teachers evaluated if the child was "ready." However, it was clear that some children who were not ready still had to move due to the number of children. The study also shows that the preschool teachers had different time frames for transitions and planning. While some had a specific time of the year for transitions, others had them throughout the year. The conditions for transitions varied depending on how the operations were structured. Finally, the study concludes that preschool teachers need more time to plan, prepare, and execute well-planned transition visits to avoid frustration. Overall, this paper highlights how preschool teachers work with transitions, the factors affecting the decision-making process, and the challenges of creating continuity in children's development and learning. Despite practical challenges and limitations, teachers strove to make decisions in the best interest of both the children and the preschool., Den här uppsatsen undersöker hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med övergångar i förskolan, mellan avdelningar, utifrån barnets bästa. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer, konventionell kvalitativ innehållsanalys och den hermeneutiska spiralen. Urvalet består av förskollärare från olika förskolor i Sverige som arbetar på avdelningar med barn i åldrarna 1-4 år, 1-3 år, och 1-2 år. Syftet är att visa hur förskollärare inom samma förskola kan skapa kontinuitet i barns utveckling och lärande från en avdelning till en annan. Resultaten visar att gruppstorlek och resurser ibland strider mot vad lärare uppfattar som kvalitet och individuella barns behov. I urvalsprocessen var den mest avgörande faktorn barnets sociala utveckling och mognad, samt att upprätthålla vänskap. I de fall barn behövde flytta till en annan avdelning på grund av logistik, utvärderade lärare om barnet var "färdigt". Det stod dock klart att en del barn som inte var redo ändå måste flytta på grund av antalet barn. Studien visar också att förskollärarna hade olika tidsramar för övergångar och planering. Medan vissa hade en specifik tid på året för övergångar, hade andra det under hela året. Förutsättningarna för övergångar varierade beroende på hur verksamheten var uppbyggd. Slutligen drar studien slutsatsen att förskollärare behöver mer tid för att planera, förbereda och genomföra välplanerade övergångsbesök för att undvika frustration. Sammantaget belyser denna uppsats hur förskollärare arbetar med övergångar, de faktorer som påverkar beslutsprocessen och utmaningarna med att skapa kontinuitet i barns utveckling och lärande. Trots praktiska utmaningar och begränsningar strävade lärare efter att fatta beslut i både barnens och förskolans bästa intresse.

The study’s purpose was to investigate how Family Law appraises the Children´s Rights Conventions principle "the best interests of the child" when assessing visitation in cases with domestic violence, moreover, how the approaches can impact the children. Four family law caseworkers were interviewed through a combined interview and vignette study. The empiricism was analysed with a thematic analysis. Results indicated that the interviewees take the child's best interests into account by acknowledging their opinions. The results showed an inherent problem with a family-oriented stance in investigations. The child's relationship with parents is highly valued, which can be against the child's best interests. Ultimately, violence was seen as a serious risk factor in visitation proceedings, this contributes to negative consequences on the child. Despite that the Convention now is law, the results showed contradictions regarding what the best interest of the child is, therefore continued research is needed on the issue., Syftet med studien var att undersöka familjerättens förhållningssätt till Barnkonventionens grundprincip om barnets bästa vid bedömningar av umgänge i ärenden där det förekommer våld i hemmet, samt vad förhållningssätten kan innebära för barnet. Fyra familjerättssekreterare intervjuades genom en kombinerad intervju- och vinjettstudie. Empirin analyserades med en tematisk analys. Studiens bärande resultat visade på att familjerättssekreterarna beaktar barnets bästa genom att låta barnet få komma till tals. Resultatet fann även ett inneboende problem med ett familjeorienterat synsätt i umgängesutredningar. Det framkom att barnets relation till båda föräldrarna värnas högt vilket kan strida mot barnets bästa. Slutligen fann studien att våld utgör en allvarlig riskfaktor i umgängesutredningar och bidrar till negativa konsekvenser för barnet. Trots att Barnkonventionen är lag påvisade resultatet motstridigheter om vad barnets bästa innebär, och därför behövs fortsatt forskning i frågan.

This study aimed to analyze how the Court of Appeal takes the child's best interest intoaccount when considering a custody transfer decision in favor of the family homeparents. The analysis of this study´s chosen Court of Appeal judgements were codedthrough a thematic analysis to gather recurring patterns in the Court of Appealsestablishment of the child's best interest. Some of the most recurring patterns that thestudy concluded were the child's needs, the child's own will on the basis of age andmaturity, the biological parents adequacy as well as if there had been any functioningaccess between the biological parents and the child during the time of placement in thefamily home. The results were analyzed through the attachment theory as well as antheory of legal interpretation, which led to an understanding of the part attachmenttheory plays in custody cases, both the child's attachment to its biological parents andfamily home parents. The study could also conclude that the interpretation of the child'sbest interest in a legal matter depended on how the child's legal role was considered bythe Court of Appeal. The consideration of the child's best interest were seen to varybetween cases that led to an transfer of custody for the family home parents and caseswhere the custody transfer were rejected, based on what the Court of Appeal consideredthe Child´s best interesest to be in each particular case., Denna studie syftade till att analysera hur hovrätten beaktar barnets bästa i rättsfall somgäller vårdnadsöverflytt till familjehemsföräldrar. Studiens valda hovrättsdomar analyserades utifrån en tematisk analys Återkommande mönster i hur hovrätten argumenterade för-, och fastställde barnets bästa i sin bedömning eftersöktes. Några av de meståterkommande mönstren tematiserades under rubrikerna barnets behov, barnets egenvilja utifrån ålder och mognad, de biologiska föräldrarnas lämplighet och ett fungerande umgänge under tiden för placering. Resultatet analyserades utifrån ett anknytningsteoretiskt- och ett rättsteoretiskt perspektiv, vilket bidrog till en djupare analys avanknytningens roll i en vårdnadsöverflytt, både barnets anknytning till de biologiskaföräldrarna såväl som till familjehemsföräldrarna. Även framkom det att beroende påhur hovrätten ser barnets roll i en rättslig process, så varierar tolkningen av barnetsbästa. Hur hovrätten beaktade barnets bästa skiljde sig i de domar som kom att leda tillen vårdnadsöverflytt, kontra de domar som kom att leda till ett avslag i frågan om envårdnadsöverflytt på så sätt att det som ansågs vara barnets bästa, skiljde sig från fall tillfall.

The purpose of this thesis is to understand how the Swedish Migration Board and the Social Services interpret the principle of "the best interests ofthe child" based on the specific conditions and tasks of the authorities. The essay strives to deepen the understanding of the street-level bureaucrats'room for action when they interpret and apply the principle of the child'sbest interests, as well as the impact these interpretations can have on thechildren. Scientific research shows that street-level bureaucrats may havelimited room for action when they have to investigate “the best interests of the child”, due to the existing legal framework, which leads to physical orpsychological consequences for the children. This paper will focus on howstreet-level bureaucrats interpret the principle of “the best interests of thechild” and how various legal frameworks of the authorities affect the scopeof action for the social workers. This study is based on nine interviews (fivefrom the Social Services and four from the Swedish Migration Board). It shows the experiences of how these street-level bureaucrats can accommodate the child's best interests in their daily work.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som styr socialsekreterares arbete med barns rätt och delaktighet samt vilken betydelse barnkonventionen har i socialsekreterarens arbete och om det har skett någon förändring sedan barnkonventionen inkorporerades som lag. Studien baserades på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tre av intervjuerna genomfördes med personer som arbetar som socialsekreterare och två intervjuer med personer som i dagsläget arbetar som biträdande enhetschefer på en familjeenhet. Resultatet av studien har bearbetats utifrån en tematisk analys, för att sedan analyseras utifrån de teoretiska perspektiven systemteori, ekologisk systemteori och gräsrotsbyråkrati samt de teoretiska begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Det som framkommit av studien gällande våra frågeställningar om faktorer som möjliggör och hindrar socialsekreteraren i arbetet för barnets rätt och barnets bästa, har summerats i två huvudteman med tillhörande subteman. Resultatet av studien har visat att barnkonventionen länge varit en självklar del i socialsekreterarens arbetssätt, både praktiskt och teoretiskt. Därför har lagförandet av barnkonventionen inte gjort någon större skillnad hos socialsekreterarna på familjeenheten. Däremot visar studien att de större förändringarna som skett efter att barnkonventionen blivit lag snarare handlar om andra aktörers arbete, vilket i sin tur har medfört en betydande skillnad i socialsekreterarnas arbete för barnets rättigheter och bästa. Studiens övergripande slutsatser kan sammanfattas i följande punkter; Samhällssystemen styr socialsekreterarens förutsättningar att utföra sitt arbete, Barnkonventionen har gett verktyg för andra aktörer att inta ett barnrättsperspektiv, De organisatoriska förutsättningarna på varje enhet spel en stor roll samt Politikens prioriteringar påverkar socialsekreterarens förutsättningar i stor utsträckning. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att det är många andr, The purpose of this thesis has been to investigate the factors that are influencing govern social workers' work with children's rights and participation and the importance of the Convention on the Rights of the Child in the work of social workers and whether any changes has occurred since the Convention on the Rights of the Child was incorporated into law. The study was based on five qualitative semi-structured interviews, three of which were conducted with social workers and two with current assistant unit managers in a family unit. The empirical data was analysed using thematic analysis, and the analysis was guided by the theoretical perspectives of systems theory and street level bureaucracy, as well as the theoretical concepts of child perspective and children's perspective. The study has shown that the Convention on the Rights of the Child has always played a natural part in the social workers' working methods, both practically and theoretically. However, the study also reveals that the major changes that have occurred since the Convention on the Rights of the Child became law are more related to the work of other actors rather than the social workers encountered in this study. The overall conclusions of the study can be summarized in the following points; Social systems determine the social worker's ability to perform their work, Political priorities affect the social worker's conditions to a great extent, The Convention on the Rights of the Child has provided tools for other actors to adopt a child rights perspective, The organizational conditions in each unit play a major role. In conclusion, the results of our study show that there are many factors other than just laws that affect the conditions for the social worker to be able to perform their work adequately, therefore there are currently more obstacles than opportunities for a social worker to work for the rights and best interests of the child.

Placering i familjehem är en vanlig insats när barn och unga inte bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i sin ursprungsfamilj, de utgör i Sverige majoriteten av placeringar i samhällsvård. De barn som blir placerade i familjehem för stadigvarande vård och fostran har rätt till en stabil och trygg vård. Trots detta sker sammanbrott vilket kan försätta barnen i ytterligare en utsatt situation. Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka socialarbetares tankar om och arbete för att förebygga sammanbrott hos barn som är placerade i familjehem. Frågeställningar i studien har varit: Vilka är orsakerna till att sammanbrott sker? Vilka former av adekvat stöd minskar risken för sammanbrott?I studien genomfördes fem intervjuer med socialsekreterare i två medelstora kommuner i Stockholm. I analysen framkom tre huvudteman; Matchning, det vill säga hur väl, samt vilka förutsättningar det finns att matcha det placerade barnet med det tilltänkta familjehemmet. Sammanbrott och omplacering, med det menas att barnet behöver flytta till en ny placering innan att vådbehovet uppfyllts. Nätverkshem, de hem som tar emot barn som de känt sen tidigare, dessa kan vara vänner till familjen eller släktingar. Den analyserade empirin har sedan tolkats med hjälp av systemteori och tidigare forskning. I studien framgår att den främsta orsaken till sammanbrott är en bristfällig matchning mellan barn och familjehem. Det framkom även att placering av ett barn behöver göras med ett helhetsperspektiv där matchningsprocessen innefattar rätt skolform, ett familjehem som har förstått uppdraget samt rätt stöd från socialsekreterarna. Helhetsperspektivet jämförs i studien med det systemteoretiska synsättet. I studien framgår även att socialsekreterarna på familjehemsenheten inte är huvudansvariga när det kommer till att matcha familjehem och barn utan att det snarare är handläggare på utredningsenheten samt familjehemsrekryterare i samråd med sina chefer som sköter matchningsprocessen., Placement in foster care is a common intervention when children and young people are not able to have their needs met in their biological family. Foster homes are the most frequent form of placements in community care in Sweden. Children who are placed in a foster home for permanent care and upbringing have the right to a stable and safe care. Despite this, breakdowns occur, which can put the children in another vulnerable situation. The purpose of this qualitative study has been to investigate how social workers work to prevent breakdowns in the care of children that are placed in foster homes. Questions in the study have been: What are the reasons why breakdowns occur? What forms of adequate support reduce the risk of breakdown? In the study, five interviews were conducted with social workers in two medium-sized municipalities in Stockholm. In the analysis, three main themes emerged: Matching, namely, how well the social workers can match the child with the foster care homes. Breakdowns and relocations, when the child has to move before the care needs are fulfilled Network homes, the foster homes that care for someone that they know, it can be the child of a friend or a relative. The analyzed empirical evidence has then been interpreted with the help of systems theory and previous research. The study shows that the main causes of breakdowns are a poor match between children and foster homes. It also emerged that placement of a child needs to be done with a holistic perspective where the matching process includes the right type of school, a foster home that understands the mission and the right support from the social workers. In the study, the holistic perspective is synonymous with general systems theory. The study also shows that the social workers in the family home unit are not primarily responsible when it comes to matching family homes and children, it is rather the investigation unit and foster home recruiters in consultation with their managers. The inve

Den första paragrafen i artikel 3 och i artikel 12 i lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, betonar vikten av barnets bästa och barnets delaktighet. Denna studie syftar till att förstå hur dessa aspekter beaktas i domstol av de involverade parterna i processen enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga under åren 2022 och 2023. För att genomföra studien begärdes fem rättsfall ut från en av fyra kammarrätter i Sverige. Utifrån bakgrund, teori och tidigare forskning analyseras rättsfallen med hjälp av kritisk diskursanalys. Resultatet visar att barnets bästa resoneras olika beroende på part, samt att parter med störst auktoritet såsom yrkesverksammas uttalanden ges större beaktning vid domslut. Vårdnadshavare ifrågasätts ofta angående deras omsorgsförmåga. Vårdnadshavarnas uttalanden kring barnets bästa är ofta ett tecken på bristande insikt i omsorgsförmågan enligt de professionella i yrkesverksamma. Barnets delaktighet framhävs inte på samma vis som barnets bästa i rättsfallen., The first paragraph in the third article and in article 12 of Convention on the Rights of the Child (2018:1197), the significance of prioritizing the best interests of the child and their participation is emphasized. This study aimed to understand how these two aspects are considered in court by the various parties involved in the process of Swedish Care of Young Persons (Special Provisions) Act (SFS 1990:52) (LVU) during year 2022 and 2023. To conduct this study we requested 5 court judgements from one of the four administrative courts in Sweden. Based on the background and previous research we analyzed the cases using critical discourse analysis. It shows that the best interest of the child can be motivated differently depending on parties, in these court judgments the parties with most authority as professionals are given greater consideration in court. The caregivers often are questioned regarding their ability to provide care for the child. Their opinion on the best interest of the child, which in most cases is to live in the caregivers home, according to professionals, is a sign of lack of insight into their caregiving. Children participation on the other hand, which also is a part of reaching the best interest of the child (Prop:2017/18:186), was not always given the same extent.

Denna studies syfte var att undersöka hur barnrättsperspektivet diskuteras i domslut gällande vårdnadstvister samt hur stor vikt barnets bästa har i slutligt domslut. Även att undersöka om det finns några likheter och skillnader i motiveringen och domslutet sedan FN:s konvention om barns rättigheter blev en del i svensk lagstiftning. I studien har följande frågeställningar besvarats: Hur diskuteras barnrättsperspektivet i vårdnadstvister och hur stor vikt läggs vid barnets bästa i slutligt domslut? Hur har användandet av barnrättsperspektivet förändrats sedan barnkonventionen blev en del i svensk lagstiftning samt vilka likheter och skillnader finns i motiveringar och domslut i vårdnadstvister? I studien har åtta domslut från tidsperioden 2016–2019 samt åtta domslut från 2020–2023 analyserats genom en jämförande kvalitativ innehållsanalys samt ur ett barndomssociologiskt perspektiv och ett rättssociologiskt perspektiv. Studiens resultat har visat på likheter i tidsperioderna gällande hur stor betydelse ska tillskrivas till faktorer som vårdnadshavarnas samarbete och föräldrarnas förmåga att skydda barnet från en hotfull och skadlig miljö. Likheter gällande saknade diskussioner kring barnets anknytning och barnets delaktighet förekommer även i båda tidsperioderna. Resultatet har visat på utmärkande skillnader i tidsperioderna då det skett en ökning av barnperspektiv i domslut, både genom barnets inkludering och hur barnets åsikter beaktas och tillmäts betydelse. Resultatet påvisar även en reducering gällande diskussionen om barnets anknytning till föräldrarna efter att barnkonventionen blev del av svensk lag. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på en smärre förändring gällande barnperspektivet i de domslut som studerats, sedan barnkonventionen blev en del i svensk lagstiftning., The purpose of this study was to examine how the best interests of the child are discussed in the judgment of the court regarding child custody cases and how much impact the child's best interest has in the final judgment. Also, to examine similarities and differences in the inquiry and final judgment since the United Nations Convention on the Rights of the Child became a part of Swedish law. The following questions were answered in the study: How is the child rights perspective discussed in custody cases and how much importance is given to the best interests of the child in the final judgment? How has the use of the child rights perspective changed since the Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law and what similarities and differences are there in justifications and judgments in custody cases? In the study, eight verdicts from 2016-2019 and eight verdicts from 2020-2023 have been analyzed through comparative qualitative content analysis and discussed within the theoretical framework of childhood sociology and sociology of law. The results of the study have shown similarities in the periods regarding how much importance should be attributed to factors such as the cooperation of the guardians and the parent's ability to protect the child from a threatening and harmful environment. Similarities regarding missing discussions about the child's attachment and the child's participation also occur in both periods. The results have shown significant differences in the time periods when there has been an increase in the child's perspective in judgments, both through the child's inclusion and how the child's opinions are considered and given importance. The results also show a reduction in the discussion of the child's attachment to the parents after the Convention on the Rights of the Child became part of Swedish law. In summary, the study's results point to a minor change regarding the child perspective in the verdicts studied, since the United Nati

The present study investigated the incorporation of the UN Convention on the Rights of the Child into Swedish law through an examination of the juridical difficulties in the state and municipalities. The study employed three methods: Qualitative content analysis, juridical method, and a semi-structured interview. The results show that the incorporation alone is not sufficient but is a project that needs continuous efforts to have thorough effects on children’s rights. As the phrasing of the Convention is vague it results in difficulties in exercising the rights, especially regarding the best interest of the child. Furthermore, the Swedish law prohibits children under 18 years old to bring an action to court in certain issues such as migration cases. Additionally, as Sweden has not ratified the third optional protocol of the Convention regarding the right to seek justice from the Committee on the Rights of the Child in case of a violation of rights on a national level, this further limits children to exercise their rights. On the municipal level, dissemination of information and knowledge regarding the Convention, cooperation between municipal bodies and the government, commitment for change, and access to adequate resources are all important tools for the implementation.

Denna kvalitativa dokumentstudie syftar till att undersöka på vilket sätt tingsrätten, utifrån Föräldrabalken 6 kap. 2 a §, beaktar barnets behov av skydd från våld och barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrar i umgängesfrågan i vårdnadsmål där uppgifter om våld förekommer. Detta har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys av nio tingsrättsdomar i mål om vårdnad, boende- och umgänge. Socialkonstruktionism och barndomssociologi utgör studiens teoretiska grund. Studiens resultat visar en tendens där tingsrätten tillmäter barnets behov av kontakt med den våldsutövande föräldern större vikt än behovet av skydd från våld. Behovet av kontakt tycks ses som givet för barnet medan behovet av skydd från våld bedöms från fall till fall. Vidare finner studien en distinktion mellan våld riktat direkt mot barn och våld riktat mot förälder i tingsrättsdomarna där förälders utsatthet mer sällan betraktas som en risk för barnet. I tingsrättens bedömning om umgänge tenderar uppgifter om våld redovisade i föräldrarnas sakframställan att bortses från. Att tingsrätten inte beaktar uppgifter om våld i riskbedömningen får direkta konsekvenser för barnet som riskerar att bli kvar i våldsamma miljöer. Sammantaget innebär detta att våld inte tillmäts tillräcklig betydelse i riskbedömningen. Studiens resultat reser frågor om i vilken mån tingsrätten efterlever sitt uppdrag att skydda barn från våld.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt migrationsrättens uppdrag att reglera invandring genom dombeslut förhåller sig till barnets bästa/barns mänskliga rättigheter. Därtill har barnets psykologiska påverkan av migrationsprocessen även undersökts. Detta genom en dokumentanalys i form av en kvalitativ innehållsanalys av domar och två reportageböcker. En rättssociologisk utgångspunkt har använts i studien och har innefattat både en innehållsanalys av materialet samt tolkning av lagtext. De teoretiska utgångspunkterna i arbetet har varit Cullbergs kristeori och medborgarskapsteorier. I resultatet presenteras de koder och teman som identifierats i innehållsanalysen av materialet. Koderna tid och kultur tematiseras som anpassning, rädsla tematiseras som skyddsskäl och vårdbehov tematiseras som exkludering. I analysen kopplas sedan resultatet samman från både domarna samt reportagen och det analyseras vidare. Det förs även en diskussion om metoden och teorierna i koppling till resultatet. Avslutningsvis poängteras studiens värde och implikationer för vidare forskning samt praktik. Studien visar på att barnets bästa i många fall blir sekundärt och att barn far illa i migrationsprocessen. Dessutom visar resultatet på vilka konsekvenser detta kan ha för barnet. Diskrepansen i Migrationsdomstolens uppdrag, barnets sårbarhet samt de negativa konsekvenserna av migrationsprocessen har synliggjorts i denna studie.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att analysera rättsliga konstruktioner av barnrättsdiskursen i umgängesmål när föräldern utövat fysiskt eller sexuellt våld mot barnet eller den andre föräldern. Studiens frågeställningar bestod av att besvara hur diskursen kring barnets bästa samt föräldrarätten framställs och konstrueras i tingsrättens bedömningar. För att uppfylla studiens syfte har en tematisk analys av 14 domar om umgänge från en tingsrätt i Sverige 2022 genomförts. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats och det teoretiska ramverket består av begreppet diskurs samt ett rättsligt perspektiv. Författarna har undersökt två huvudteman bestående av de två aktuella diskurserna samt flera underkategorier kopplat till tecken som lyfte fram olika aspekter av diskurserna. Under huvudtemat kring barnets bästa hittade författarna tre aspekter som tingsrättens använde för att konstruera begreppet i sina bedömningar. Dessa aspekter bildade underkategorierna; barnets åsikter - barnet som subjekt eller objekt, barnets behov av skydd och barnets behov av en god kontakt med båda föräldrarna. Under huvudtemat diskursen kring föräldrarätten fann författarna två underkategorier, den synliga föräldrarätten och det diskursiva förhållandet mellan barnet och föräldern. Studiens analys visade att de två huvudsakliga spåren tingsrätten gick på i skapandet av diskursen kring barnets bästa var behovet av god kontakt med föräldrar alternativt behovet av att skydda barnet. Vidare visade analysen på brister vad gäller att låta barnen komma till tals i tingsrättens bedömning då beskrivningar av barnets vilja helt saknades i 12 av 23 fall. I 10 av 23 fall beviljades umgänge trots att barnets inte fått komma till tals alternativt att tingsrätten inte tillmätt barnets åsikter betydelse. Vad gäller föräldrarätten hittade författarna tre fall där förälderns behov uttalat påverkade bedömningen. Angående det diskursiva förhållandet mellan barnet och föräldern fann författa

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att studera hur barnets bästa framställs i förvaltningsrättens domar av upphörande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, samt att analysera hur socialnämnd, förvaltningsrätt, föräldrar och barnet själv argumenterar för barnets bästa. Studien syftar även till att undersöka hur föräldraförmåga sätts i relation till barnets bästa. I vår studie har 43 domar granskats med hjälp av tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit barndomssociologi samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att barnets bästa inte framställs begreppsligt, utan i relation till den goda barndomen och det goda föräldraskapet. Den goda barndomen innefattar i det här sammanhanget att barn ska växa upp under trygga förhållanden som präglas av stabilitet, kontinuitet och känslomässig omsorg. Det goda föräldraskapet kännetecknas av insikt, samarbete och mottaglighet för förändring. Ett gott föräldraskap kännetecknas också av föräldrar som har förmågan att tillgodose barnets behov och kan sätta barnets behov i första hand. Föräldrar i domarna konstrueras av socialnämnd och förvaltningsrätt som föräldrar som saknar föräldraförmåga, och därmed inte har förmåga att tillgodose barnets bästa. Föräldrar argumenterar ifrån att föräldrarna själva erhåller ett gott föräldraskap. Både barn och föräldrar påtalar återföreningsprincipen och framför vikten av att barnet bor med sin biologiska familj. Barnets uppfattning av vad som är bäst för barnet kopplas till känslor av trygghet till barnets omsorgspersoner.

År 2021 trädde en ny lag om barnfridsbrott i kraft, vilket innebär att det är straffbart att barn bevittnar brott i nära relationer. Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av hur barnfridsbrottslagen påverkat det praktiska arbetet med barn som har bevittnat våld i nära relationer. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare genomfördes. Empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt för analysen valdes organisationsteori ur ett Human Resource-perspektiv samt begreppen “barnperspektivet” och “barnets bästa”. Resultatet tolkades även mot bakgrund av tidigare forskning om barnfridsbrottslagen och socialtjänstens praktiska arbete med barn som upplevt våld. Resultatet visade att ett fåtal av socialsekreterarna upplevde sig ha tillräckligt med kunskap om lagstiftningen och majoriteten önskade mer kunskap. De mest påtagliga förändringarna i arbetet efter införandet av lagen var att socialsekreterare bör överväga om polisanmälan ska göras, det blir tydligare i kommunikation med föräldrar att det är brottsligt för barn att bevittna våld samt att lagen möjliggör att kunna bryta det våldsamma mönstret. De mest framträdande utmaningarna var att det krävs ett grundbrott, att det är svårt att närma sig våldsproblematiken med både föräldrar och barn samt att polisförhör tenderar att dröja. Förbättringsmöjligheter som socialsekreterare önskade var tydligare beskrivningar på; centrala begrepp och ansvarsfördelningar mellan olika professioner. Slutsatsen var att socialsekreterare är i behov av mer stöd och resurser för att kunna arbeta med barnfridsbrottslagen på bästa sätt och för att de ska kunna ha en samsyn kring arbetet., In Sweden, since 2021, it is illegal to let children witness domestic violence. In this qualitative study, we investigate social workers’ experiences regarding the question of how the respective law affects their work with children and adolescents. We conducted seven semi-structured interviews with social workers. The data was analyzed through a qualitative content analysis. The theoretical starting point of the analysis was organization theory from a Human Resource-perspective and the concepts “child perspective” and “best interest of the child”. We also refer to previous research on the new law and the practical work of the social services. The results of the study show that a few social workers feel that they have enough knowledge of the legislation and the majority wish for more knowledge. The most obvious change is that social workers need to consider filing a police report, that it can be clearly communicated that it is criminalized to let children witness domestic violence and a possibility to break the violent pattern. Challenges with the law was that a fundamental crime is required, to approach the problem of violence with parents and children and that police interrogation tends to be delayed. Suggestions for improvements are clearer descriptions of central concepts and distribution of responsibilities between different professions. The conclusion was that social workers need additional support and resources to be able to work with the new law in the best way to be able to have a consensus regarding the work.