Search

Sedan januari 2020 gäller FN:s barnkonvention som svensk lag. Inkorporeringenföregicks av diskussion och debatt där olika synsätt på nödvändighetenoch lämpligheten med att göra konventionen till svensk lag fördes fram.I förarbeten till inkorporeringslagen tydliggjordes att stort ansvar lades pådomstolar och andra rättstillämpare att uttolka vad barnkonventionen somsvensk lag ska betyda och innebära i enskilda fall. Samtidigt betonades attfortsatt transformering, dvs. reformer av svensk rätt, troligen skulle kommaatt behövas för att leva upp till konventionen. De som förespråkade inkorporeringenmenade att barns rättigheter skulle komma att stärkas, medan desom var skeptiska och kritiska menade att konventionen inte är konstrueradför direkt tillämplighet och att inkorporering skulle behöva åtföljas av tydligvägledning till rättstillämparen i olika situationer och kontexter.När några år nu har gått sedan den svenska barnkonventionslagen börjadegälla väcks frågan om hur det står till med barns rättigheter i 2020-taletsSverige? Stärktes barns rättigheter? Har domstolar givit auktoritativa beskedom hur konventionen ska tolkas och tillämpas och har lagstiftaren tagitsitt ansvar för fortsatt transformering? Detta är frågor som denna artikelbehandlar genom några nedslag i rättstillämpning och lagstiftningsinitiativ.Syftet är ytterst att diskutera vilka utmaningar som finns i att realisera ochrespektera barns rättigheter samt vilken roll politik och juridik spelar ochvilket ansvar olika aktörer – lagstiftaren, domstolar och andra rättstillämparepå olika nivåer – har och borde ta i att förverkliga konventionen. Avstamp tasi vad inkorporeringen av barnkonventionen inneburit rent rättsligt, varefteren analys följer om vad åtgärden kan sägas ha medfört mer konkret, dvs.vad som hänt (och inte) i rättstillämpning och lagstiftning. Artikeln avslutasmed en diskussion om utmaningar med att förverkliga barnkonventionenefter inkorporeringen, inklusive relationen mellan juridik och polit

Bakgrund: De senaste åren har det insjuknat över 360 000 barn i cancer, men de exakta siffrorna är osäker. Som förälder är det förfärligt när ens barn insjuknar i cancer. Föräldrarna vill inte att deras barn ska lida och barnen vill ha respekt från både sina föräldrar och de sjuksköterskor som ger omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn mellan sex och 18 år med cancer inom heldygnsvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudiedesign innehållandes elva vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Dataanalysen grundar sig på den kvalitativa innehållsanalysen med induktiv ansats av Elo och Kyngäs. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i en huvudkategori: ’’Sjuksköterskors användning av holistisk omvårdnad’’ och tre kategorier: ’’Yrkeskompetens, Etisk stress och Personcentrerad omvårdnad’’ och totalt åtta underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av både teoretisk och praktisk kunskap för att enklare kunna identifiera symtom samt agera självständigt. Visa respekt gentemot patienten och patientens familj är viktigt för sjuksköterskor likaså ha öppen och ärlig kommunikation. Detta är mer komplicerat för nyexaminerade eller nyanställda inom området gentemot erfarna sjuksköterskor men alla oavsett erfarenhet och kompetens är i behov av mer utbildning. Nyckelord: Sjuksköterskor, Barn, Cancer, omvårdnad, Background: In recent years, more than 360 000 children have been diagnosed with cancer, but the exact numbers are uncertain. As a parent, it is terrible when your child is diagnosed with cancer. Parents don't want their children to suffer and children want respect from both their parents and the nurses providing care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for children aged six to 18 with cancer in inpatient care. Method: Qualitative literature study including eleven scientific articles from the databases PubMed and CINAHL. The data analysis is based on the qualitative content analysis with an inductive approach by Elo and Kyngäs (2008). Results: The content analysis resulted in one main category ''Nurses' use of holistic nursing'' and three categories ''Professional competence, Ethical stress and Person-centered nursing'' and a total of eight subcategories. Conclusions: Caring for children with cancer is a complex environment where adequate training and competent nurses are necessary to provide good care. Pediatric oncology inpatient care involves a lot of suffering, stress and grief, but also provides nurses with work that gives meaning and new perspectives in life. Keywords: Nurses', children, cancer, nursing.

Bakgrund I värden hade 1,79% (2 482 500 miljoner) av de barn som föddes år 2017 ett medfött hjärtfel, där incidensen bland pojkar var 1,91% (1 372 000 minjoner) och flickor 1,66% ( 1 109 500 miljoner). Av de som föddes i Sverige 2017 hade 1-1,5% (503-755) ett medfött hjärtfel. Syfte Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av att vara vårdnadshavare till barn som vårdas och har medfött hjärtfel. Metod En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i PubMed, Scopus och Cinahl. Fridbergs femstegs modell användes för att analysera studierna. Resultat Analysen resulterade i två huvidkategorier: "Upplevelser av förändring och känslomässiga utmaningar" och "Att hantera vardagslivet kring vården". Bristande information från sjukvårdspersonal skapade otrygghet och minskad tillit. Inkludering av vårdnadshavare i omvårdnaden framstod som viktig samt gav kontroll och förståelse. Vid diagnos och operation upplevde vårdnadshavare känslor som chock och överväldigande. Den ekonomiska bördan försvårades för vårdnadshavarna, särskilt vid långa avstånd till sjukhuset. Konklusion Sammantaget pekar studien på behovet av förbättring inom vården för att stödja vårdnadshavare mer effektivt vid vård av barn med medfött hjärtfel. Vidare visar studien på en känslomässig turbulens hos vårdnadshavare där stödet från vården brister.

Ryggmärgsbråck är en diagnos inom neuralrörsdefekter som kännetecknar missbildning av ryggmärgen. Symtomvariationen är bred där vissa har nedsatt eller ingen motorisk och sensorisk funktion samt nedsatt känsel eller kognition. Barnens symtombild leder ofta till sämre aktivitetsutförande. Metoder som syftar till att öka förmågan med träning av strategier samt sätta upp tydliga mål och delmål har visat viss inverkan men att tillräcklig kunskap fortfarande saknas för särskilda Arbetsterapeutiska insatser och åtgärder för barn med ryggmärgsbråck. Syftet med denna kvantitativa litteraturöversikt är att undersöka arbetsterapeutiska interventioner som inverkar på aktivitetsutförandet för barn med ryggmärgsbråck. Vid huvudsökning brukades databaserna Pubmed och Cinahl. Sex artiklar inkluderades som redovisades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller. Slutsatsen visade viss inverkan på aktivitetsutförandet men att specifika arbetsterapeutiska interventioner inte kunnat specificeras, däremot visade studien att interventionernas tillvägagångssätt ansågs ha god inverka på aktivitetsutförandet hos barn med ryggmärgsbråck.

SAMMANFATTNING Introduktion: I Sverige drabbas ca 300 barn av cancer varje år och ca 85% överlever. För barn mellan 1–14 år är det den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. Att uppnå en familjefokuserad omvårdnad är viktigt för att ge det sjuka barnet stöd men också för att kunna stötta varje enskild individ i familjen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barn och unga vuxnas upplevelser av att ha ett syskon med cancer. Metod: En beskrivande design med kvalitativ litteraturöversikt som datainsamlingsmetod användes. Tio artiklar togs fram från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Dessa studerade syskon från nio olika länder. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultatanalysen genomfördes genom att läsa samtliga artiklar flera gånger, sammanfatta och sedan diskutera likheter och skillnader. Utifrån det skapades sedan teman med tillhörande underteman. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudteman; känslor, hantering av känslor och social hälsa. Syskonen upplevde olika starka känslor som kunde hanteras på olika sätt. Känsla av ensamhet och exkludering i familjen var vanligt förekommande och kunde lättare hanteras genom att få anpassad information. Ett ökat ansvar i familjen och hemmet var också vanligt. Detta kunde upplevas som en börda eller som ett sätt att hjälpa till. Stöd från vänner upplevdes på olika sätt, många uppskattade det men tyckte att det kunde vara svårt att prata om situationen. Slutsats: För att kunna arbeta familjecentrerat är det viktigt att sjuksköterskan förstår hur barn och unga vuxna upplever att ha ett syskon med cancer. I studien framkom det att de ofta kunde känna sig ensamma och bortprioriterade. Det är viktigt att uppmärksamma detta och därför fortsätta studera området., Introduction: About 300 children get sick with cancer every year in Sweden and about 85% survives. It’s the most common cause of death for children between 1–14 years in Sweden. The whole family is affected by the cancer in different ways. It’s important for the sick child and to be able to support all individuals in the family to achieve a family-focused care. Aim: The aim of the study was to describe experiences of children and young adults who have a sibling with cancer. Method: A qualitative literature study with a descriptive design for data collection was conducted. Ten articles were selected from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles studied siblings from nine different countries. To review the articles the template for qualitative articles by SBU was used. The results were analyzed by reading all of the articles several times, summarize the results and then discuss similarities and differences. Based on this, three main themes were established. Results: The results were categorized into three different themes; emotions, dealing with emotions and social health. The siblings experienced different kind of emotions that they dealt with in various ways. A feeling of loneliness and exclusion from the family was common and could be managed more easily by getting customized information. It was also common for the siblings to get a greater responsibility in the family and household. Some participants saw this as a burden, while some participants saw this as way of helping out. The support from friends was experienced in different ways, while several of the siblings thought it was a good thing, they also thought it was difficult to talk about the subject. Conclusion: To be able to work in a family-centered way, it’s important for the nurse to understand how the experiences of children and young adults of having a sibling with cancer are. In the study it became clear that they often could feel lonely and deprioritized. This is important to re

Background: When a child is diagnosed with cancer, parents are very affected. This requires nurses to consider the needs of the entire family. A good understanding of parents’ experiences in this situation can help nurses support them through this tough period. Aim: The purpose of this study was to describe parents’ experiences when their child was diagnosed with cancer. Method: The method used is an integrated summary of qualitative research inspired by metasynthesis (Friberg, 2022a). The analysis of ten scientific articles resulted in three themes and eleven subthemes. Results: The three themes were; An emotional roller coaster, A new reality, The significance of support. The result indicates that parents are significantly affected when their child is diagnosed with cancer. The emotions that arose were many and varied, which made support from others necessary. Conclusion: The nurse have a crucial role for the parents and can contribute in a variety of ways to ease the situation and enhance well-being. It is important to involve the parents and see the family as a unit through family-centered care. A strong relationship between the nurse, child and parents contributes to ease the parents' experience during their child's time of illness., Cancer omfattar olika sjukdomar som orsakats av okontrollerad celldelning- och tillväxt. Barncancer är en cancerform som drabbar cirka 350 barn om året i Sverige. Examensarbetet beskriver föräldrars erfarenheter när barnet drabbats av cancer. Det framkom att föräldrarna påverkades i stor utsträckning och att känslorna var många och varierande. I resultatet framkom att det kan kännas svårt att se ljuset i livet och att påträngande känslor av oro ständigt existerade. Den känsla som beskrevs mest utmanande var rädslan att förlora sitt barn. Lidande i olika former var framträdande genom hela sjukdomstiden och yttrade sig genom att föräldrar kände hjälplöshet, otillräcklighet och känslor av skuld. Föräldrarna poängterade vikten av att få individualiserad och adekvat information från vårdpersonalen då brist på information bidrog till ökad osäkerhet. Att som sjuksköterska kunna möta både barn och föräldrar var något som framkom som en viktig aspekt. Vikten av ett gott bemötande och stöd genomsyrade resultatet vilket styrker vikten av att tillgodose hela familjens behov. Det framkom att engagerade sjuksköterskor som visade empati var värdefullt och kontinuitet av samma sjuksköterska var uppskattat. Barnets sjukdomstid var en stor påfrestning och kunde ses som ett hot för familjens trygga vardag. Detta kunde upplevas som en splittring av familjen då de många gånger var tvungna att leva åtskilda. Den psykiska påfrestningen hos föräldrarna kunde också medföra olika aspekter som påverkade familjens vardag. Vissa familjer kunde uppleva stärkta relationer och tiden tillsammans sågs som värdefull. Det framkom även nya prioriteringar och värderingar om vad som ansågs vara viktigast i livet, liksom upprätthållande av hälsa. Det blev lättare att se lyckan i små saker i livet. Slutsatser som kan dras är att sjuksköterskan har en viktig roll och kan göra mycket för att öka välbefinnandet hos föräldrarna under den tuffa tiden. Familjecentrerad vård kan vara en god grund för att involve

Bakgrund: Övervikt hos barn är ett växande folkhälsoproblem som hotar barns psykiska och fysiska hälsa. Distriktssköterskan har i uppdrag att främja barns hälsa i sitt arbete på barnavårdscentralen och kan med hjälp av familjefokuserad omvårdnad se till barnets helhet. Föräldrarna har ett stort inflytande över sina barns levnadsvanor och det är därmed av stor vikt att undersöka upplevelsen av det hälsofrämjande arbetet utifrån deras perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur föräldrar till barn med övervikt upplever distriktssköterskans hälsofrämjande arbete på barnavårdscentralen. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med 9 föräldrar som erhåller eller har erhållit stöd och behandling via barnavårdscentralen när barnet var i åldern 2 – 5 år. Data analyserades utifrån kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i 2 huvudkategorier: ”Baksidan av tillväxtkontroller” och ”Skiftande uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet”. I “Baksidan av tillväxtkontroller” identifierades 2 underkategorier: “Olika syn på barnets övervikt” och “Känslan av att vara övervakad utan nytta”. I “Skiftande uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet” identifierades fyra underkategorier: “Konkret rådgivning”,“Användbar rådgivning och positiva effekter”, “Brister i rådgivning och kompetens” och“Kampen mellan att följa råden och göra det bästa för sitt barn”. Slutsats: Behandlingen på barnavårdscentralen väckte mycket känslor hos föräldrarna och de hade sitt barns bästa i fokus huruvida de valde att följa behandlingen eller inte. Föräldrarna beskrev både positiva och negativa upplevelser av distriktssköterskans rådgivning och bemötande, vilket till stor del påverkade om familjen förändrade sina levnadsvanor., Background: Obesity in children is a growing public health problem that threatens children's mental and physical health. The district nurse is tasked with promoting children's health through her work at the childcare centre and, with the help of family-centred care, can taken care of the child as a whole. Parents have a great influence over their children's lifestyle and it is therefore of great importance to examine the experience of the health promotion work from their perspective. Aim: The purpose of the study is to shed light on how parents to overweight children experience the district nurse's health promotion work at the childcare centre. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Semi-structured interviews with 9 parents who receive or have received support and treatment via the childcare centre when the child was aged 2 -5 years. The data was analysed based on qualitative latent content analysis. Results: The results are reported in 2 main categories: “The back side of growth controls” and “Changing perceptions of health promotion work". In "The back side of Growth controls" could 2 subcategories be identified: "Different views on the child's obesity" and "The feeling of being observes without benefit". In "Changing perceptions of health promotion work" 4 subcategories could be identified: "Concrete advice", "Useful advice and positive effects", "Deficits regarding advice and competence" and "The struggle between following the advice and doing the best for one's child". Conclusions: The treatment at the childcare centre aroused a lot of emotion in the parents and they had their child's best interests in focus regardless they chose to follow the treatment or not. The parents described both positive and negative experiences of the district nurse's advice and treatment, which largely influenced whether the family changed their lifestyle.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall bland barn och unga. Palliativ vård är aktuellt när ett barn inte längre bedöms kunna botas från sin cancersjukdom. När ett barn drabbas av cancer drabbas även en hel familj, där mycket ansvar ligger hos föräldrarna. Både barnets och föräldrarnas behov behöver respekteras under den palliativa vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ett barn med cancersjukdom i ett palliativt skede. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökning som genomfördes i Scopus, Web of science, Pubmed och Cinahl. Inspiration från Fribergs femstegsmodell användes för att analysera studierna. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier: “Föräldrarnas emotionella resa när barnet inte längre går att bota”, “Öppen kommunikation är viktigt men svårt” samt “Betydelsen av att få stöd”. Kategorierna innehåller subkategorier. Konklusion: Föräldrars emotionella resa vid palliativ vård av ett cancersjukt barn är komplex och påverkas av faktorer som stöd från familj, hemmiljö, hälso- och sjukvårdspersonal, öppen kommunikation och möjligheten att vårda barnet hemma. För att förbättra stödet till familjer i liknande situationer och optimera palliativ vård för barn och föräldrar krävs en djupare förståelse för dessa aspekter., Background: Cancer is one of the most common causes of death among children and young people. Palliative care becomes relevant when a child is no longer deemed curable from their cancerous illness. When a child is diagnosed with cancer, it affects the entire family, placing a significant burden on parents. Meeting the needs of both the child and the parents is crucial during palliative care. Aim: The aim of the study was to describe experiences of being a parent to a child with cancer in a palliative stage. Methods: A literature review based on nine qualitative studies. Database searches were conducted in Scopus, Web of Science, PubMed, and CINAHL. Inspiration from Friberg's five-step model was utilized for analyzing the studies. Results: From the analysis, three categories emerged: “The parents emotional journey when the child is no longer curable”, “Open communication is important but challenging” and “The significance of receiving support”. The categories contain subcategories. Conclusion: The emotional journey of parents in the palliative care of a child with cancer is intricate and influenced by factors such as family support, home environment, healthcare professionals, open communication, and the ability to care for the child at home. To enhance support for families simular situations and optimize palliative care for both children and parents, a deeper understanding of these aspects is essential.

Bakgrund: Vård av barn med cancer är ett komplext arbete och det ställs stora krav på sjuksköterskor för att se till att bästa möjliga vård och omhändertagande ges. Komplikationer som uppstår vid cancer är allvarliga och barnets hälsa påverkas negativt både fysiskt och psykiskt. Symtomen ser annorlunda ut beroende på cancertyp och lokalisation i organen. Behandlingsalternativen som tillämpas är långvariga och leder till olika biverkningar som påverkar barnets hälsa och livsvärld. Samtidigt som barnet vårdas behöver närståendes inkluderas samt erbjudas stöd och omsorg. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda barn med cancer.Metod: En kvalitativ litteratursammanställning med induktiv ansats. 10 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2013-2023 hämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. De valda artiklarna analyserades enligt fem steg, inspirerat av metasyntes. Resultat: Tre huvudteman, med sju subteman identifierades. De tre huvudteman som identifierades var blandade känslor, vikten av att involvera patienten, närstående och vårdpersonal i vården och erfarenhet och kunskap har en stor betydelse hos sjuksköterskan.Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever att det finns brist på kunskap och utbildning för att vårda barn med cancer. Sjuksköterskorna är i behov av stöd och hjälp från andra professioner för att bäst lämpad vård ska tillämpas och för att sjuksköterskor ska kunna bearbeta sina känslor. Uppsatsen lyfter vikten av erfarenhet och kunskapsutveckling inom området för att styrka sjuksköterskor i den professionella yrkesrollen i att vårda barn med cancer.

Bakgrund: Leukemi-blodcancer är en sjukdom som ökar tillväxten av omogna vita blodkroppar i benmärgen och rubbar den normala blodbildningen vilket leder till anemi och en ökad infektionskänslighet. Akut lymfatisk leukemi (ALL) är en akut form av leukemi som framför allt drabbar barn och ungdomar. De vanligaste symtomen är feber, trötthet, smärta och blekhet. Behandlingarna pågår under en längre tid med allvarliga biverkningar som är intensiva för barn och föräldrar. Föräldrarna utgör en stor del av barnets familj, därmed påverkas deras välbefinnande av barnens lidande till följd av sjukdomen. Sjukdomen medför risken att barnet eventuella avlider. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi (ALL). Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats valdes då den var lämplig utifrån studiens syfte som var att undersöka föräldrars upplevelser. Datainsamlingen skedde via databaserna Pubmed och Cinahl. Den insamlade data kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2022b) granskningsfrågor för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet sammanfogades till tre huvudteman och sju subteman vilka återspeglar föräldrarnas upplevelser. De tre huvudteman är I väntan på diagnos och påbörjan av behandling, Former av stöd och Hemkomst efter ALL behandling på sjukhuset. Slutsats: Det är av största vikt att beakta familjen som ett system när ett barn insjuknar i en sjukdom som akut lymfatisk leukemi (ALL). Till följd av denna utmanande period upplever föräldrar ett lidande, därmed är det avgörande att sjuksköterskan implanterar en familjefokuserad omvårdnad. Detta för att ge en tryggare och bättrad omvårdnad där både barn och föräldrar beaktas.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen 1800 personer med diabetes typ 1 varav 900 är barn. Sjukdomen är autoimmun, kräver behandling livet ut och innebär ett stort egenvårdsansvar. Det kan leda till allvarliga konsekvenser om egenvården inte följs och eftersom föräldrar bär ansvar för sina barns hälsa är det av intresse att undersöka deras erfarenheter. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar. Databassökningen genomfördes i Cinahl och PubMed och inkluderade artiklar kvalitetsgranskades. Analysen som inspirerades av Fribergs femstegsmodell ledde fram till två kategorier och sex underkategorier. Resultat: Litteraturstudien visar att föräldrar upplever en komplicerad livssituation och att inte kunna släppa taget när deras barn drabbas av diabetes typ 1. Oro och rädsla är framträdande känslor och föräldrar kämpar med att lita på andra vuxna och att barnet inte ska känna sig annorlunda. Det är tydligt att föräldrar är i behov av stöd från sjukvården för att hantera dessa känslor. Konklusion: Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att diabetes typ 1 har stort inflytande på föräldrarnas liv och innebär ett betungande ansvar för deras behandling. Den belastande situationen leder till ökad risk för egen ohälsa och sjuksköterskor behöver därför vara medveten om deras upplevelser när de möter dessa föräldrar som patienter. Vidare forskning bör fokusera på pappors erfarenheter för att se hur känslor och andra erfarenheter skiljer sig mellan mammor och pappor., Background: In Sweden there are 1800 people each year being diagnosed with type 1 diabetes, 900 of those are children. The disease is autoimmune, requires continuing treatment and a substantial responsibility for self-care. It can lead to serious consequences if the self care is not followed, and considering the fact that the parents are responsible for their children's health, it is of interest to investigate their experience. Aim: To shed light on the experiences of being a parent to a child with type 1 diabetes. Methods: A literature study involving ten qualitative articles. The database search was performed in Cinahl and PubMed and the included articles were quality assured. The analysis, which was inspired by Friberg’s five-step model, resulted in two categories and six subcategories. Results: The study indicates that parents experience a complicated living situation and not being able to let go when their child is diagnosed with type 1 diabetes. Distress and fear are prominent emotions, and the parents are struggling with trusting other adults and worry that the child will feel different. It is clear that parents are in need of support from the healthcare system. Conclusion: Based on the study’s results type 1 diabetes has a significant impact on the parents lives, including a heavy responsibility for the treatment. The challenging situation leads to an increased risk of ill health, and therefore nurses might be aware of parents’ experiences when meeting them as patients.

Bakgrund: Sjuksköterskan som arbetar i ambulansen har en varierad patientgrupp, däribland barn. Detta kan i sig vara komplexa och sjuksköterskan kan ibland känna sig osäker och stressad. Därför är det viktigt att sjuksköterskan känner sig trygg och innehar kunskap om vårdandet av barn med andningsbesvär. Barn är känsliga för syrebrist vilket är en vanlig orsak till hjärtstopp. Barn har inte lika lätt att uttrycka sig som vuxna och bedöms inte heller på samma sätt. Barnets föräldrar är oftast närvarande i situationen vilket kan påverka mötet. Metod: En kvalitativ intervjustudie användes med en fenomenografisk ansats. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes på sjuksköterskor på tre olika ambulansstationer i Örebro län samt Värmlands län. Materialet analyserades i sju steg enligt en fenomenografisk analys. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att vårda barn med akuta andningsbesvär prehospitalt. Resultat: I resultatet framkom tre beskrivningskategorier som handlade om sjuksköterskans erfarenhet av att vårda barn med akuta andningsbesvär. Föräldrars påverkan, sjuksköterskans förberedelse, att kunna kommunicera. Konklusion: Vårdandet av barn är komplext i sin karaktär inte minst då föräldrars närvaro påverkar situationen, både positivt och negativt. Resultatet visade på kunskapsbrist och oerfarenhet som leder till stress hos sjuksköterskan. Det finns behov av vidare forskning och utbildning inom detta fenomen. Detta för att öka kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan som i sin tur bidrar till en ökad patientsäkerhet. Det kommer även leda till minskad stress och oro hos sjuksköterskan., Background: The nurse who works in the ambulance has a diverse group of patients, including children. This can be complex and the nurse can sometimes feel insecure and stressed. Therefore, it is important that the nurse feels safe and has knowledge about the care of children with respiratory problems. Children are sensitive to lack of oxygen, which is a common cause of cardiac arrest. Children do not find it as easy to express themselves as adults, nor are they examined in the same way. The child's parents are usually present in the situation, which can affect the meeting. Method: A qualitative interview study was used with a phenomenographic approach. Six semi-structured interviews were conducted on nurses at three different ambulance stations in Örebro County and Värmland County. The material was analyzed in seven steps according to a phenomenographic analysis. Aim: To illustrate the nurse experience of prehospital care of children with acute respiratory problems. Results: The result revealed three categories of descriptions that describes the nurse's experience of caring for children with acute respiratory problems. The influence of parents, the nurse´s preparation, being able to communicate. Conclusion: The care of children is complex in nature, not least because the presence of parents affects the situation, both positively and negatively. The results showed a insufficient of knowledge and inexperience that leads to stress among the nurses. There is a need for further research and education in this phenomenon. This is to increase the knowledge and experience among healthcare professionals but also to increase patient safety. It will also lead to reduced stress and anxiety for the nurse.

Introduktion: Autismspektrumtillstånd (AST) är en komplex neurologisk funktionsnedsättning som börjar tidigt i livet, under spädbarnsåldern eller i barndomen. De största utmaningarna för individer med AST ligger inom områden för social interaktion och kommunikation med andra människor, samt repetitivt beteendemönster. Syfte: Att utforska föräldrars erfarenheter och upplevelser av att vara förälder till ett barn med autismspektrumtillstånd (AST). Metod: En beskrivande allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes enligt Friberg (2017). Litteraturöversikten baserades på 10 vetenskapliga originalartiklar. Teoretisk referensram var Antonovskys teori, känsla av sammanhang, KASAM. Resultat: I resultatet presenteras tre kategorier: Brist på kunskap och förståelse, beskriver föräldrars erfarenheter av diagnosprocessen. Hälsa och autismens påverkan på familjen, beskriver föräldrars hälsa och upplevelser i det vardagliga livet. Välbefinnande, beskriver föräldrars sätt att kunna återhämta sig och få respit. Slutsats: Denna studie visade att föräldrar till barn med AST upplever stor stress och arbetsbelastning, både psykiskt och fysiskt, vilket beskrivs i studien som osynligt för samhället. I studien framkommer det att inom hälso- och sjukvården är det svårt att få en tidig diagnos, på grund av brist på kunskap och förståelse hos vårdpersonalen och när diagnosen väl var fastställd kunde det vara svårt för vissa föräldrar att hantera situationen. Föräldrar i studien upplevde utmaningar i olika miljöer, inklusive hemmet, offentliga platser, hälso- och sjukvården samt skolan. Studien visade på samhällets brist på förståelse för AST och dess stereotypa syn på barns beteende, vilket bidrar till att föräldrar känner sig dömda, missförstådda och isolerade. Trots detta har majoriteten av föräldrarna en stor motståndskraft (resiliens) och flera föräldrar i studien beskrev att ha ett barn med AST bidrog till att de har fått en ökad personlig utveckling, en mer jordnära livssy, Introduction: Autism Spectrum Disorder (ASD) is a complex neurological impairment that begins early in life, during infancy or childhood. The greatest challenges for individuals with ASD lie within the areas of social interaction and communication with other people, as well as repetitive behavior patterns. Aim: To explore parent’s experiences and perceptions of being a parent to a child with autism spectrum disorder (ASD). Method: A descriptive literature review with a qualitative approach was conducted according to Friberg (2017). The literature review was based on ten original scientific articles. Antonovsky’s theory, sense of coherence, SOC was used as the theoretical framework. Results: The results are presented in three categories: Lack of knowledge and understanding, which describes parent’s experiences of the diagnostic process. Health and the impact of autism on the family, which describes parent’s health and experiences in everyday life. Well-being, which describes parent’s ways of being able to recover and get respite. Conclusion: This study demonstrated that parent’s of children with ASD experience significant stress and workload, both mentally and physically, which is often invisible to society. The study reveals that within healthcare, it is often challenging to get an early diagnosis due to a lack of knowledge and understanding among healthcare professionals. Once the diagnosis is established, it can be difficult for some parent’s to handle the situation. The parent’s in this study experienced challenges in various environments, including the home, public places, health care, and school. The study highlights society’s lack of understanding of ASD and stereotypical views on children’s behavior which contribute to parent’s feeling judged, misunderstood, and isolated. Despite this, most parent’s demonstrate a resilience for adversity, an enhanced personal growth, a more realistic perspective on life, and a joy for their children’s achievements in life.

Bakgrund: I Sverige överlever idag cirka 85 procent av de barn som drabbats av cancer. När ett barn drabbats av obotlig cancer, kommer palliativ vård att bli aktuellt, vilket kan väcka olika känslor hos föräldrarna samt påverka hela familjens dynamik. Sjuksköterskans roll och den vård hen utför inom den palliativa vården utgår från de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Genom en ökad kunskap om föräldrarnas upplevelser kan sjuksköterskan erbjuda ett adekvat stöd till föräldrarna, vilket i sin tur kan minska risken för att föräldrarna fortsätter att bära på en svår och obearbetad sorg. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser vars barn drabbats av obotlig cancer. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ analys av narrativer som baserades på sju bloggar. Resultat: I föräldrarnas bloggar kunde olika känslor identifieras. Det var känslor såsom rädsla och sorg men även känslor i form av förstärkt kärlek och glädje i familjen. Föräldrarna beskrev också en fysisk påverkan i form av konstant trötthet. På grund av barnets obotliga cancerdiagnos förändrades livet. Trots att föräldrarna kunde känna sig ledsna och hjälplösa av att leva i ovissheten behöll de alltid hoppet.Slutsats: Studiens resultat har betydelse då det kan bidra till att sjuksköterskan får en ökad förståelse för föräldrars upplevelser. Vilket i sin tur skulle kunna förbättra stödet från sjuksköterskan vid bemötandet av föräldrar till barn med obotlig cancer.

Bakgrund ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom som skapar svårighet med impulsivitet, hyperaktivitet och koncentration. Barn med denna diagnos har stor risk att hamna i ett flertal ogynnsamma situationer. Inom vården läggs stort fokus av sjuksköterskan på barnet i sig, men ofta glöms föräldern i situationen bort. ADHD är en livsomställande diagnos för alla inblandade där föräldrarna också är i behov av stöd, för sig själv men även för barnet med ADHD. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha barn med diagnosen ADHD. Metod En litteraturöversikt som utgår utifrån tio vetenskapliga originalartiklar båda kvalitativa och kvantitativa forskningar. Resultat Resultatet i litteraturstudien visas i tre teman respektive underteman: Tema 1: föräldrars handlande gentemot barnen utifrån kunskap och strategier. Tema 2: påverkan på familjen och det sociala livet för föräldern som delas till två underteman: Familjestrukturens påverkan av barn med ADHD och påverkan på möjlighet och trygghet i det sociala livet. Tema 3: dagliga påfrestning som påverkar föräldralivet och delas till tre underteman: Stress, föräldrars psykiska hälsa och saknad stöd och hjälp. Slutsats Resultaten i litteraturstudien visar att upplevelsen av att ha barn med diagnosen ADHD i föräldrars liv var krävande, utmanade och stressande samt påverkade föräldrars sociala, fysiska och psykiska hälsa. Det visar att barn med ADHD påverkade familjestrukturen, hushållsekonomi och föräldrars jobb. Att vårda barn med ADHD var inte lätt för föräldrars sociala liv och skapade rädsla, oro, otrygghet och känsla av att vara otillräcklig samt inkompetenta för att ta hand om sitt barn. Det framkom också att föräldrar upplevde stigmatisering och isolering från människorna i samhället och anhöriga., Background ADHD is a neuropsychiatric disorder that creates difficulty with impulsivity, hyperactivity and concentration. Children with this diagnosis have a high risk of ending up in a number of unfavorable situations. In care, the nurse places great focus on the child itself, but the parent is often forgotten in the situation. As ADHD is a lifechanging diagnosis for everyone involved, the parents also need support, for themselves but also for the child with ADHD. Aim The purpose was to describe parents' experiences of having a child diagnosed with ADHD. Method A literature review based on ten original scientific articles, both qualitative and quantitative research. Results The results of the literature study are shown in three themes and subthemes: Theme 1: parents' actions towards the children based on knowledge and strategies. Theme 2: the impact on the family and the social life of the parent, which is divided into two sub-themes: The impact of the family structure on children with ADHD and the impact on opportunities and security in social life. Theme 3: daily stress that affects parental life and is divided into three sub-themes: Stress, parents mental health and lack of support and help. Conclusions The results of the literature study show that the experience of having a child with the diagnosis ADHD in the parents' lives was demanding, challenging and stressful and affected the parents' social, physical and mental health. It shows that children with ADHD affected the family structure, household finances and parents' jobs. Caring for children with ADHD was not easy for parents' social lives and created fear, anxiety, insecurity and feelings of being inadequate and incompetent to care for their child. It also emerged that parents experienced stigmatization and isolation from the people in society and relatives.

Introduktion: Få barn i dag når rekommendationerna för fysisk aktivitet och ges inte möjligheten att ta del av de positiva effekter som kan erhållas av daglig fysisk aktivitet. Organisationer på global och nationell nivå har satt upp mål för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitetsnivå. Dessa mål kan barn och ungdomar nå på olika vis, bland annat i skolan. Men i skolan ligger fokuset på skolprestationer och inte barnens hälsa. En skolfysioterapeut skulle kunna aktivera barnen för att nå de dagliga rekommendationerna, trots det finns det idag ett begränsat antal skolfysioterapeuter som är verksamma i landet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur fysioterapeuter inom elevhälsan ser på sin yrkesroll och de arbetsområden de har i elevhälsan. Metod: Studien var av kvalitativ design där fem fysioterapeuter intervjuades. De arbetar eller har arbetat som skolfysioterapeut under de senaste 12 åren. Semistrukturerade intervjuer spelades in via kommunikationsprogrammet Zoom och materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att skolfysioterapeuterna har brutit sig in på en ny arena. Arbetet kunde vara sårbart eftersom skolpersonalen och skolfysioterapeuten överlag hade varierande synsätt kring eleverna. De båda parterna var överens om att en jämlik skola för eleverna var viktig där goda samarbeten kunde skapa möjligheter till fina resultat. Slutsats: Skolfysioterapeuterna upplevde att de behövdes i skolan och kan komplettera skolans professioner med nödvändig kunskap för att eleverna ska få den hjälp de är i behov av. De hade många olika arbetsområden och upplevde sig kunna bidra till elevhälsan som arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att nå jämlik skola för alla elever.

Syfte: Syftet var att beskriva den prehospitala användningen av supraglottiska hjälpmedel hos barn. Metod: En litteraturstudie på magisternivå baserad på 11 orginal artiklar hämtade från CINAHL och PubMed. Resultat: Supraglottiska hjälpmedel placerades främst hos äldre barn <12 år med antingen hjärtstopp, trauma, respiratorisk instabilitet eller kramper. Flertalet olika supraglottiska hjälpmedel används internationellt och studierna beskriver att hjälpmedlen är tidseffektiva att placera, medför få komplikationer samt att den neurologiska funktionen är likvärdig med de som erhåller luftvägshantering med hjälp av endotrakeal intubation eller ventilation med mask och blåsa. Slutsats: Supraglottiska hjälpmedel används internationnelt hos pediatriska patienter i den prehospitala miljön, där placeringen av hjälpmedlet avgörs av kompetens och utbildningsnivå hos den prehospitala personalen. Vidare forskning krävs för att fasställa hurvida supraglottiska hjälpmedel hos den pediatriska populationen kan etableras prehospitalt och i synnerlighet hos barn under 12 år.

Många barn i Sverige deltar i någon form av organiserad idrott och fysisk aktivitet på fritidenmen barn med autism har svårt att hitta sin plats i föreningsidrott och därmed få tillräckligtmed fysisk aktivitet som främjar deras hälsa. Detta arbete syftar på att undersöka vilkabarriärer som barn med autism möter för att delta i organiserad idrott och fysisk aktivitet påfritiden ur deras föräldrars perspektiv. För denna studie har ett kvalitativt förhållningssätt valt.Semistrukturerade djupintervjuer har genomförts med fem föräldrar till barn med autism föratt samla in data om deras erfarenheter och tankar kring deltagande av deras barn iorganiserad idrott på fritiden. De valda intervjufrågorna har en koppling till tidigare forskningsom använts i denna studie. Deltagarnas svar på samtliga frågor har kategoriserats för attunderlätta jämförelse och analys av relevanta teman som kommit fram på intervjuerna isamband med studiens syfte. Resultaten från studien visar att flera olika faktorer påverkarbarnens upplevelser av deltagande i organiserad idrott och att dessa upplevelser läggergrunden för barnets relation till idrott och fysisk aktivitet. Resultaten tyder också på ett behovav kunskap och prioritering av inkluderande arbete i föreningarnas agenda. Några slutsatsersom kan dras i denna studie är att ökat kunskap genom utbildningsinsatser för personerinblandade i barnidrott på alla nivåer från tränaren på fältet till styrelserna om hurföreningarna kan bemöta och inkludera barn med autism i deras idrottsverksamheter samtanpassningar i idrotten som mindre grupper, mer personal eller flexibla träningsupplägg kanbidra till att barn med autism känner sig mer välkomna och motiverade att delta i idrott ochfysisk aktivitet på fritiden. Vidare lyfts en diskussion om föreningarnas ansvar i samband medsitt uppdrag om att tillgängliggöra idrotten för alla och om vilka andra aktörer bör bära ansvarför att uppfylla detta uppdrag.

Abstrakt Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som är både allvarlig och komplex. Det är vanligast att få diagnosen som barn. Att barn drabbas av diabetes typ 1 orsakar en livsförändring och ett stort ansvar hos föräldrarna. Det stora ansvaret kan i sin tur påverka föräldrarnas psykiska hälsa och deras livskvalitet. Vårdpersonal har ett ansvar att stötta och hjälpa dessa föräldrar. Därav är det av vikt att vårdpersonal har kunskap om föräldrarnas erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och APA PsycInfo. Samtliga studier kvalitetsgranskades utifrån Olsson & Sörensens granskningsmall för kvalitativa studier. Fribergs femstegsmodell användes som stöd vid analysen. Resultat: Resultatet utformades av tre huvudkategorier: Att ställas inför något nytt, att kunna känna trygghet och en ny vardag att hantera. Dessa byggde på sju subkategorier. Resultatet visade att föräldrar till barn med diabetes typ 1 upplevde den första tiden efter diagnos som en stor livsförändring. Den första tiden präglades av oro, stress och hinder för acceptans. Resultatet visade hur föräldrar högt värdesatte sjukvårdens stöd. Stöd och information bidrog till att föräldrar kände trygghet. Diagnosen medförde förändringar i vardagliga rutiner samt en mängd ny kunskap att ta till sig. Föräldrar upplevde att ökad erfarenhet underlättade hanteringen av barnets diabetes, vilket kunde minska negativa känslor hos föräldrarna. Konklusion: Att vara förälder till barn med diabetes typ 1 innebär en omfattande anpassning i vardagen. Diagnosen orsakar påfrestning på föräldrarnas livskvalitet, detta gällande flera aspekter. Denna studie bidrar till förståelse för dessa föräldrar och kan därmed öka kunskapen hos vårdpersonal.

När barn börjar i förskolan kan det innebära en stor omställning där barnen får möjligheter till att skapa nya relationer. Relationerna som utvecklas i förskolan kommer att ligga till grund för barns välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka och bidra med kunskaper om hur pedagoger arbetar för att stödja trygga relationer/anknytning till barn i åldern 1–3 år, samt hur pedagoger svarar på barns behov av trygghet i utforskandet under leksituationer. Två kvalitativa metoder tillämpades; strukturerade icke-deltagande observationer, samt semistrukturerade intervjuer. Anknytningsteorin tillämpades genom en tematisk analysmetod. Resultatet i studien visade att pedagogernas strategier var grundläggande för hur trygga relationer ska utvecklas till barnen. Pedagogerna tillämpade och berättade att den viktigaste strategin var lyhördhet, närvaro och anpassningsbarhet för att möta barnens kontaktsökande. Vår slutsats är att pedagogernas relationsarbete visade sig ha betydelse för barns välmående och för barns lek. Förskollärarna synliggör anknytningens olika aspekter som beskrivs vara grundläggande i hur barns relationer utvecklas, alla barns relationer ser olika ut och utvecklas på olika sätt. Vidare tar även förskollärarna upp hur viktigt det är att relationsskapandet ska ske på barns villkor för att en trygg relation ska vara möjlig., When children start preschool, it involves a big adjustment where the children get opportunities to create new relationships. The relationships that develop in preschool will form the basis of the child's development and their well-being. The purpose of the study is to examine and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote safe relationships with children in the age of 1–3 years old, as well as how preschool teachers respond to children's needs for security in the exploration during free play. Two qualitative methods were applied: structured non-participatory observations, as well as semi-structured interviews. The attachment theory was applied through a thematic analysis method. The results of the present study showed that the preschool teachers strategies were fundamental of how secure relationships should develop to the children. The preschool teachers applied and said that the most important strategy was sensitivity, presence, and adaptable preschool teachers to meet the children's contact-seeking. Our conclusion is that the preschool teachers relationship work proved to be important for children's well-being and for children's play. The preschool teachers describe the various aspects of attachment that are fundamental in how children's relationships develop. All children's relationships look different and develop in different ways. The preschool teachers want to highlight that the relationship must take place on the child's terms in order so a secure relationship can be possible.

The purpose of this study is to increase knowledge about how preschool teachers approach the use of signs as a support tool in preschool when it comes to children´s language development. The method used to collect information for this work was the qualitative method, with semi-structured interviews. The interview procedure is divided into five individual interviews with five different preschool teachers whose workplaces are in two different preschools. The theoretical perspective used was the socio-cultural perspective and the concepts from which the study is based are scaffolding, mediating tools and the proximal development zone. The results of this survey show that signs as support are used to a very large extent in preschool teaching. The preschool teachers considered that signs as support are an important part of the children´s language development as it increases their opportunities for both participation and equality for all, and that it helps the children to be able to communicate to reinforce what they mean. The conclusion of the study is that signs as support are used to a very large extent in teaching, something that increases the conditions for all children who have not reached their verbal language or for those who come from other countries and have to learn a new language. It creates opportunities for those who have communication difficulties to make themselves understood, which increases participation and community for everyone., Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur förskollärare ställer sig till användandet av tecken som stöd som redskap i förskolan när det gäller bar-nens språkutveckling. Den metod som användes för att samla in information till detta arbete var den kvalitativa metoden, med semistrukturerade intervjuer. Intervjuförfarandet är uppdelat i fem enskilda intervjuer med fem olika förs-kollärare vars arbetsplatser är på två olika förskolor.Teoretiskt perspektiv som användes var den sociokulturella perspektivet och de begrepp som studien utgår från är stöttningsinteraktioner, medierande red-skap och den proximala utvecklingszonen.Resultatet av denna undersökning visar att tecken som stöd används i mycket stor utsträckning i förskolans undervisning. Förskollärarna ansåg att tecken som stöd är en viktig del i barnens språkutveckling då det ökar deras möjlig-heter till både delaktighet och likvärdighet för alla, samt att det hjälper barnen att kunna kommunicera för att förstärka det de menar. Slutsatsen av studien är att tecken som stöd används i mycket stor utsträckning i undervisningen, något som ökar förutsättningarna för alla barn som inte har nått sitt verbala språk eller för de som kommer från andra länder och ska lära sig ett nytt språk. Det skapar möjligheter för de som har kommunikationssvårigheter, att göra sig för-stådda, vilket ökar delaktigheten och gemenskap för alla.

Det övergripande syftet med studien är att bidra med mer kunskap om förskollärares uppfattningar om försummelse i hemmet. Samt det specifika syftet med studien är att synliggöra på vilka sätt förskollärare beskriver att de arbetar med att upptäcka och åtgärda vid försummelse i hemmet. Tidigare forskning beskriver att det finns en kunskapslucka i förskollärares uppfattningar kring försummelse. För att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet försummelse samt arbetar kring det, är studien uppbyggd kvalitativ semistrukturerad intervju som metod. Det var totalt sex förskollärare som deltog från fyra olika förskolor. I resultatet framkommer att informanterna har viss kännedom kring försummelse, men de är mer osäkra på psykisk och emotionell försummelse än fysisk försummelse vilket kan medföra en utmaning kring att upptäcka försummelse. Informanterna i studien menar att det finns ett samband mellan en trygg anknytning till barnet och att se de tecken barnet visar på försummelse. Att vara en trygg anknytningsperson för barnet kan möjliggöra att kunna se när barnets beteende varierar. Det gör att barnet känner en trygghet och vågar visa tecken eller berätta vad som pågår i hemmet vilket hjälper pedagogerna på förskolan att upptäcka försummelse. Förskollärarna i studien förklarar att en god relation till vårdnadshavarna bådar gott för att upptäcka och åtgärda försummelse. I resultatet framgår även att flera av de intervjuade känner en oro kring att anmäla misstankar kring försummelse till Socialtjänsten. Slutsatsen i studien pekar på att det krävs att förskollärare får ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna hjälpa barnet som är utsatt för försummelse. Det kan göras genom fortbildning på förskolor. För att arbeta förebyggande kan detta tas upp ytterligare under förskollärarutbildningen., The overall purpose of the study is to contribute more knowledge about preschool teachers' perceptions of neglect in the home. Previous research describes that there is a knowledge gap in preschool teachers' perceptions of neglect. To investigate how preschool teachers interpret the concept of neglect and work around it, the study is structured a qualitative semi-structured interview as a method. There were a total of six preschool teachers who participated from four different preschools. The results show that the informants have some knowledge about neglect, but they are more uncertain about psychological and emotional neglect than physical neglect, which can lead to a challenge in detecting neglect. The informants in the study believe that there is a connection between a secure attachment to the child and recognizing the signs of neglect. Being a secure attachment figure for the child can make it possible to see when the child's behavior varies. This means that the child feels safe and dares to show signs or tell what is going on in the home, which helps preschool teachers to detect neglect. The preschool teachers in the study explain that a good relationship with the guardians bodes well for detecting and addressing neglect. The results also show that several of the interviewees feel anxious about reporting suspicions of neglect to the Social Services. The conclusion of the study points to the need for preschool teachers to gain additional knowledge on the subject to be able to help the neglected child. This can be done through continuing education at preschools. In order to work preventively, this can be taken up further during preschool teacher training.

Denna studie syftar till att öka kunskap om förskollärares implementering av, och syn på, det hälsofrämjande arbetet i förskolans verksamhet. Studien tar avstamp i det sociokulturella- och salutogena perspektivet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har semistrukturerade intervjuer använts, dessa har spelats in, transkriberats och bearbetatsgenom en tematisk analys. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetet innefattar att barnen erbjuds en välavvägd dygnsrytm, i vilket god omsorg, trygghet, relationsskapande, rörelse, lek samt meningsfull aktivitet inryms. Resultatet visar på hur förskollärarna arbetar aktivt med att planera och organisera verksamheten för att kunna möjliggöra detta. Bristen på dialog och olika förhållningssätt anses vara faktorer som försvårar det gemensamma arbetet. Likaså beskrivs personalfrånvaro, stress, socioekonomiska faktorer, barns hemmiljö och antal barn i barngruppen som hinder i det hälsofrämjande arbetet. Studiens resultat indikerar på vikten av att främja en likvärdig förskola och att förskolan ska vara en plats där barns upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet stärks. Slutsatserna riktar sig mot att utforma en förskola som främjar barns upplevelse av detta, där relationsskapande är ett grundfundament. Genom att använda sig av scaffolding och genom att utgå från barns proximala utvecklingszon främjas barns lärande ochutveckling, hälsa och välbefinnande. Genom att förskolläraren bär en medvetenhet för detta, en vilja att utvecklas och söka efter ny kunskap, blir förskolan en plats där barns hälsa och välbefinnande främjas.

Bakgrund: Övervikt är ett nationellt växande folkhälsoproblem. Barn och ungdomar med övervikt eller fetma riskerar i större utsträckning att utveckla en övervikt eller fetma i vuxen ålder, vilket gör det viktigt att bromsa sjukdomsförloppet så tidigt som möjligt. Vårdgivare som arbetar med barn och ungdomar med övervikt behöver utöver relevant kunskap och verktyg inom området även förståelse för vikten av rätt bemötande för att undvika att skuldbelägga barn och familj. Syfte: Att undersöka hur dietister som arbetar med barn och ungdomar med övervikt upplever samtalet med barnet och vårdnadshavare med fokus på framgångsfaktorer och utmaningar. Metod: Syftet besvarades genom åtta semistrukturerade digitala intervjuer med dietister som arbetade med barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen identifierade åtta kategorier. Resultatet belyser hur respondenterna anpassar sitt arbetssätt utifrån patienten samt vikten av att skapa en god relation med patienten. Det framkom hur respondenterna valde att prata med patienten på ett hälsofokuserat sätt och vikten av att förtydliga vårdnadshavarnas stora ansvar i behandlingen. Det fanns varierande tankar hos respondenterna angående när eller om det yngre barnet skulle delta i samtalet. Resultatet visade även hur interprofessionellt samarbete både kunde verka främjande och hämmande i samtalet och belyser vilka verktyg dietisten använder i samtalet och som underlättar arbetet. Slutsats: Studien visade att dietistens samtal med barn och ungdomar med övervikt genomsyrades av ett personcentrerat synsätt med fokus på barnet och dess förmåga och vilja att aktivt delta i behandlingen. Engagemang och ansvar från vårdnadshavarna lyftes som viktiga framgångsfaktorer. Resultaten stödjer bilden av att hög vikt upplevs stigmatiserat i samhället och att berörd patientgru, Background: Obesity is a nationally growing public health problem. Children and adolescents with overweight or obesity are at greater risk of developing overweight or obesity in adulthood, which makes it important to slow down the course of the disease as early as possible. Healthcare professionals who work with children and adolescents with overweight need, in addition to relevant knowledge and tools within the field, also an understanding of the importance of giving the right treatment to avoid placing blame on the child and family. Objective: To investigate how dietitians that work with children and adolescents with obesity experience the conversation with the child and guardian, focusing on success factors and challenges. Method: The objective was answered through eight semi-structured digital interviews with dietitians who worked with children and adolescents with overweight or obesity. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results: Eight themes were identified during the analysis. It describes how the respondents adjust their approach based on the patients and the importance of a good relationship between patient and dietitian. It was important to focus on health when talking to the patient and to clarify that parents have a main responsibility in the treatment of childhood obesity. There was a variety of thoughts about at what age, if at all, the young child should be a part of the dialogue. The result also describes how working multidisciplinary can affect the dialogue and witch tools there are to use, and what tools would be good to have in the work of a dietitian. Conclusion: The study showed that the dietician's conversations with children and adolescents with obesity were permeated with a person-centered approach putting focus on the children and their ability and willingness to actively participate in the treatment. Commitment and responsibility from the parents were highlighted as important factors f

The purpose of this study is to examine how preschool teachers experience their work with preschool children's physical, mental and social health. The study also highlights what conditions the preschool teachers experience they need for this kind of work to be possible. Many children spend a lot of their awake time in different preschools and that makes the preschools an important place for the children´s health. The preschools are also a place where the children can learn about their own, and others health. Eight preschool teachers have been interviewed in this study to reach the results that will be presented. The results have been analyzed from a sociocultural perspective. The questions that were examined in this study are: How do preschool teachers describe that they work with and teach about children's physical, mental and social health in preschool? What conditions do the preschool teachers think need to exist in the preschool in order for work with children's physical, mental and social health to be possible? The results indicate that the preschool teachers have knowledge about the three aspects physical, mental and social health but not necessarily knowledge on how to work with it in preschool. The results also show that most of the participants could describe their work with children's health but did not plan for activities with health in focus.

Studiens syfte är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkiga barn inom förskolan, samt hur pedagogerna arbetar för att främja barnens språkutveckling. En kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskolan har varit en inspirationskälla och till hjälp i mitt examensarbete. Studien kombineras och utgår från ett sociokulturellt perspektiv med ett centralt begrepp som tillhör perspektivet som kallas för den proximala utvecklingszonen. Mitt skriftligt inhämtade material genomfördes med tio pedagoger där jag fick varierande svar. Den övergripande frågeställningar: Vilka resurser, möjligheter och tillvägagångssätt har pedagoger idag för att underlätta kommunikation med flerspråkiga barn? Och vilka olika arbetssätt använder pedagoger för att utveckla språket för barn med annat modersmål än det svenska. Intervjufrågorna har ställts med öppna frågor för att få en överblick på pedagogernas förhållningssätt, uppfattning i arbetet med flerspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogernas engagemang och intresse har varit en viktig del i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Pedagogerna har samarbetat för erfarenhetsutbyte av kompetens och erfarenheter för att på bästa sätt kunna ge stöd och hjälp till flerspråkiga barn. Enligt respondenterna är möjligheterna till fortbildning om flerspråkiga barns språkutveckling beroende på egna individuella initiativ. Stöd från ledningen är bristfällig. Respondenternas svar pekar på att förskolans uppdrag att tillhandahålla likvärdig utbildning för alla barn är beroende av enskilda initiativ. Det kan tolkas som att uppdraget inte efterlevs.

Studiens syfte var att fördjupa kunskapen för hur yrkesverksamma inom socialtjänsten kommunicerar med barn i ett institutionellt sammanhang. Metoden som användes var tematisk analys av semistrukturerade intervjuer. Analysen utgick från fem intervjuer och dessa undersöktes med analysbegrepp från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att handläggare inom socialtjänsten anpassar sin kommunikation vid möte med barn. De beaktar faktorer som språk, miljö och barnens individuella behov. Syftet med denna anpassning är att skapa en trygg miljö som främjar förståelse och delaktighet. Handläggarna undviker en dömande inställning och normaliserar barnens känslor för att skapa en positiv påverkan på deras självförståelse. Utmaningen ligger i att balansera institutionella krav med barnens individuella behov. Slutsatser som kan dras är att handläggarna har en påverkan på interaktionen som äger rum inom institutionen, men att de också kan påverkas av institutionens behov vid möte med barn. Relevansen studien har är att få kunskap om hur handläggarnas kommunikation påverkar interaktionen med barnen. Detta bidrar till att man kan skapa förståelse för hur barnens lärande och självförståelse formas i institutionen.

The purpose of the study was to examine children's participation in contact orders where there is a risk of violence, and to gain an understanding of how the children's opinions emerge and are taken into account in the investigation. The collected data consists of 14 different contact orders where there is a risk of violence, that have been requested from various district courts around Sweden. To analyze the text content, we used thematic analysis, which means that we created sub themes and themes through coding, and then a matrix to create structure. What has been established in this study is that contact orders are complex, the main difficulty for the district court is the balance between the Convention on the Rights of the Child, article 19, which describes that children must be protected from harm, and the Parental Code ch. 6. 2 a § 2st, which means that the child has the right to good and close contact with both parents. When there is information about violence that is either not that serious or where there is no concrete evidence, the district court often chooses the right to both parents over the child's being protected from harm, this despite the fact that the child in question does not want to have contact. The child's participation is affected by the seriousness of the crime in question. The child has a greater chance of speaking out in cases of violence where the violence is not so serious, while they are denied participation to a greater extent when the violence is of a greater nature. Overriding the child in cases where the violence is of a larger scale shows that the sociological perspective of childhood participation is not fully implemented in the court. The court's leeway is also of great importance for the child's participation, they assess how much participation should be based on age and maturity and how much they should consider the child's will.

Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s.8) beskriver leken som grunden för utveckling, lärande och välbefinnande, samt att den ska ha en central plats i utbildningen. Vidare i styrdokumentet beskrivs leken som initierad av vuxna eller av barnen själva. Studiens syfte är att problematisera och diskutera om förskollärares förhållningsätt till barns fria lek i förskolan. För att uppnå studiens syfte använder vi oss av en kvalitativ insamlingsmetod där vi genomför intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare vid två olika förskolor. De frågeställningar som är grunden för vår studie är följande: Vilken förståelse har förskollärare av fri lek? Hur ser förskollärare på sin egen roll i relation till den fria leken? Resultatet i studien visar att förskollärarna ger en bild av den fria leken som en form av lek som är fri från vuxet styrande. Å andra sidan uttrycker de flera fördelar kring att vara delaktiga kring barns fria lek, då de ges möjlighet att bland annat förebygga konflikter och“avstyra” oönskade lekar. Utifrån studies resultat drar vi slutsatsen att det finns oklarheter kring fria lekens innebörd och att förskollärarna i studien styr leken på ett eller annat sätt.

Barn och unga utgör idag en attraktiv konsumentgrupp i fråga om marknadsföring. Marknadslandskapet har blivit allt mer individualiserat och sker till stora delar online och på sociala medier, där barn och unga har en hög närvaro. Det gör barn och unga särskilt såbara för vissa marknadsföringsmetoder, inte minst för alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter. Skyddet för barn och unga mot marknadsföring finns stadgat på både unionsrättslig nivå och på nationell nivå, vilket är varför unionsrätten presenteras först i arbetet. Unionsrätten sätter ramarna för allmänna skyddsbestämmelser som rör barn men fastställer även unionens syn på skadliga produkter såsom alkohol och spel. Däremot regleras frågorna om barns skydd för alkohol och spel genom icke bindande normgivning. Folkhälsa är ett område som präglas av unionsrättens kompletterande och samordnande funktion, vilket är varför relativt stor nationell frihet tillåts på området. Trots att det råder stor frihet i frågorna och att Sverige är en företrädare för folkhälsa så saknas uttrycklig skydd i Marknadsföringslagen som stadgar barns och ungas skydd. Det finns däremot särskilda skyddsregleringar i alkohollagen, spellagen och lagen om tobaksfria nikotinprodukter. Det här arbetet syftar till att fastställa det nuvarande skyddet för barn och unga mot marknadsföring av alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter. Dess andra syfte är att undersöka möjligheterna till att skydda barn och unga ytterligare mot sådan marknadsföring. Arbetet presenterar flertalet förslag som är möjliga utefter de rättsliga ramarna som fastställs av EU, däremot är vissa förslag mindre aktuella i dagsläget. En nordisk utblick görs även för att undersöka hur våra nordiska grannländer reglerar skyddet för barn och unga. Samtliga nordiska länder har särskilda bestämmelser för barn och unga i deras motsvarigheter till MFL, något som Sverige saknar. Det inspir

Inledning. Storleken på barngrupperna i den svenska förskolan har under de senaste åren ökat, samtidigt som allt fler förskollärare känner sig otillräckliga i sin yrkesprofession. Barnen i förskolans verksamheter har fått längre vistelsetid samtidigt som förskollärarna fått fler kringuppgifter. Förskollärarna påpekar att ökningen av barn i barngrupperna ger mindre tid för varje enskilt barn samtidigt som det försvårar arbetet med läroplanen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan storleken på barngruppen har för förskollärarens arbetsmiljö samt vilka möjligheter förskolläraren har att dela barngruppen. Metod Studien bygger på en mixad metod och inbegriper både kvantitativa och kvalitativa inslag. Datainsamlingsmetoden som används är en digital enkätundersökning skapad via SUNET Survey. Enkäten bestående av elva frågor mailades till tjugoåtta rektorer på förskolor i en större stad och mindre stad som sedan distribuerades vidare till förskollärarna inom rektorernas områden. Resultaten presenteras med hjälp av korstabeller och diagram. Resultat Studiens resultat visar att det förekommer allt större barngrupper inom förskolans verksamheter vilket skapar känslor av otillräcklighet och stress hos förskollärarna. Undervisningen påverkas då förskollärarna finner det viktigare att skapa lugn och ro i barngruppen genom att lösa konflikter och släcka bränder som uppstår på grund av barnantalet. Detta leder till att arbetsmiljön för barnen och förskollärarna påverkas negativt.

Barn i behov av särskilt stöd är ett fenomen som majoriteten av verksamma pedagoger inom förskolan kommer att stöta på i sitt arbetsliv. Detta innefattar barn som på något sätt behöver stöd i sin vardag. Det kan till exempel vara stöd i sin kommunikation med andra människor eller i sociala situationer. Syftet med vår studie är att skapa en större kunskap om hur verksamma pedagoger arbetar med barn som är i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. För att uppnå studiens syfte och få svar på vår frågeställning använde vi oss av en kvalitativ metod som innebar att dela ut enkäter med öppna frågor. Vårt val av metod grundade sig i att vi ville ha en djupare inblick i hur verksamma pedagoger arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Vår studie grundade sig i den sociokulturella teorin och framför allt begreppet den proximala utvecklingszonen. Resultatet visade att förskolans mest förekommande arbetssätt var arbete med bildstöd, tecken som stöd, mindre grupper under större delen av dagen samt kartläggning av både enskilda barn och hela barngruppen. Samarbete med specialpedagoger var även förekommande, då det enligt de verksamma pedagogerna har en viktig kompetens som behövs i arbete med barn i behov av särskilt stöd.

Barns utsatthet för våld i hemmet är ett samhällsproblem som skadar ett barn både fysiskt och psykiskt. Det blir därför av stor vikt att barn får det stöd och skydd som är nödvändigt. När viruset covid-19 bröt ut och orsakade coronapandemin påverkades stora delar av samhället, däribland barnen. Flertalet experter inom ämnet befarade att samhällsförändringarna orsakade av pandemin skulle förvärra våld i hemmet riktat mot barn. I efterhand råder det delade meningar om hur våldet föreföll sig där olika typer av undersökningar motsäger sig varandra. Detta arbete syftar till att undersöka hur yrkesverksamma på Barnahus och Polisen uppfattar de möjliga förändringar som coronapandemin medfört för barns utsatthet för våld i hemmet i Sverige. Detta undersöks med hjälp av frågeställningar; Hur uppfattar yrkesverksamma att förekomsten av våld och den form av våld som utövas mot barn förändrats under coronapandemin? och Vilka faktorer anses ha kunnat påverkat den möjliga förändringen?. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie innehållande 7 semistrukturerade intervjuer med 10 yrkesverksamma inom Polisen och Barnahus. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys där resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och rutinaktivitetsteorin av Cohen och Felson (1979). Studiens framträdande resultat tyder på en förhållandevis oförändrad lägesbild gällande barns utsatthet för våld i hemmet till följd av coronapandemin. Respondenterna presenterar även ett flertal faktorer som kan tyda på att deras upplevelser samt statistiken inte representerar den faktiska brottsligheten och att det finns ett stort mörkertal., Children exposed to domestic violence is a societal issue causing physical as well as psychological harm for a child. Therefore, it is of great importance that a child is provided with the support and protection that is necessary. When the covid-19 virus caused the global pandemic, significant parts of the society were affected, including children. Various experts in the field feared that the societal changes caused by the pandemic would aggravate domestic violence directed towards children. In retrospect, the opinions are differing regarding the occurrence of domestic violence against children where various studies contradict each other. This study aims to examine how professionals at Barnahus and police perceive the conceivable changes the covid-19 pandemic has caused regarding domestic violence perpetrated against children. This is examined through the following research questions: How do professionals perceive that the prevalence of violence and the types of violence perpetrated against children have changed during the covid-19 pandemic? and What factors are considered to potentially have influenced this possible change? This has been examined through a qualitative study containing 7 semi structured interviews with 10 professionals working at Barnahus and the Police. The collected data was analyzed using a thematic analysis and the result was discussed in relation to the previous research and the routine activity theory by Cohen and Felson (1979). The prominent findings in this study suggests that the prevalence of violence against children remained relatively unchanged during the covid-19 pandemic. Respondents also highlighted several factors indicating that their conception, as well as statistics might not portray the actual crime rates which suggests that there may be underreporting., 2024-01-12

Studien har sin grund i att barn inte ges samma förutsättningar att utveckla ett lärande beroende på deras könstillhörighet. Det här framkom i en rapport från år 2023 utgiven av Jämställdhetsmyndigheten, vilken visar att barn från förskolan upp till gymnasiet har olika förutsättningar till ett lärande beroende på kön. Tidigare forskning av bland annat Engdahl (2011), Hallström, Elvstrand och Hellberg (2015) samt Pyle och Daniels (2017) visar att barns lek har olika betydelse för deras lärande. I den här studien undersöks vilka sorters lekar barn leker idag samt hur deras lärande i leken ser ut ur ett genusperspektiv. Studien grundar sig på förskolepersonals perspektiv på barnens lek och lärande. Lek och lärande ses som centrala delar i den svenska förskolan idag. Under barns tidiga åldrar har lärande och lek stor betydelse för att barnen skall kunna inhämta nya kunskaper. Vårt syfte med denna undersökning var att utifrån pedagogers perspektiv ta reda på om det fanns någon skillnad mellan pojkars och flickors lek samt om relationen mellan genus och lek visar på någon skillnad på barnens lärande genom leken. Det undersöks genom att ta reda på vilka lekar barn leker inomhus respektive utomhus på förskolan samt genom att låta förskolepersonalen beskriva vilket lärande de kan koppla till pojkars och flickors lek. Metoden som användes för att utföra undersökningen var en semistrukturerad enkät med slutna frågor samt en öppen fråga, vilken skickades ut till verksamma pedagoger i förskolan. Enkäten skapades i verktyget Sunet Survey och skickades ut via mejl. Studiens resultat visar att pedagogerna anser att pojkar och flickor leker olika sorters lekar. Pojkar leker mest konstruktionslek samt rörelselek medan flickorna ägnar sig åt social lek. Enligt majoriteten av pedagogerna ser lärandet olika ut beroende på könstillhörighet även om barnen lekt samma sorts lek.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka förskole- och skolpersonals upplevelser och erfarenheter av barn som far illa och de omständigheter som leder fram till en orosanmälan. Empirin har samlats in med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med hjälp av rollteori. Resultaten påvisar att personalen är införstådd i det enskilda anmälningsansvar som föreligger utifrån 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SFS 2001:453), men att personalens förmåga att identifiera oro är såväl individuellt som kontextuellt betingad. Studien belyser också att personal inom skola och förskola anser att den utbildning och det stöd de får gällande orosanmälningar är bristfällig, varför de önskar en bättre samverkan med socialtjänsten. I analysen av det empiriska materialet framkommer att rollkonflikter och rolloklarheter kan uppstå i de fall personalen inte upplever en tydlig ram kring när, och hur, en orosanmälan ska göras. Slutligen belyser studien att samverkan mellan skolor/förskolor och socialtjänsten uppenbart behöver förbättras för att öka personalens anmälningsbenägenhet., The purpose of this work was to investigate preschool and school staff's experiences of maltreated children and the circumstances that lead to a report of concern. The data was collected using five semi-structured interviews and were then analyzed by using role theory. The results show that the staff are aware of the individual responsibility to report concern that exists based on 14 ch. 1 § of the Social Services Act (SFS 2001:453) and 29 ch. 13 § of the Swedish Education Act (SFS 2010:800), but that the staff's ability to identify concerns is both based on both individual and contextual factors. The study also highlights that staff in schools and preschools consider that the training and support they receive regarding reports of concern is insufficient, which is why they wish for better collaboration with the Social Services. In the analysis of the empirical material, it appears that role conflicts and role ambiguity can arise in cases where the staff do not experience a clear framework for when, and how, a report of concern should be made. Finally, this study highlights that collaboration between school/preschool and the Social Services clearly needs to be improved in order to increase the staff's willingness to report.

I förskolan är lek och språk en stor del av barnens vardag. Forskningen anser att lek är det främsta verktyget barnen kan använda sig av för att utveckla sitt språk. I leken får barnen chans att använda sin kommunikation och på så sätt träna sin språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna tänker kring barns lek och dess relation till språkutveckling. Vi har valt att inrikta oss på hur förskollärare som arbetar med yngre (1-3år) och äldre (3-6 år) barn resonerar kring frågan. För att undersöka detta har kvalitativ metod varit utgångspunkten. För att samla in vårt datamaterial har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Vi valde att spela in intervjuerna för att sedan transkribera innehållet. Åtta förskollärare har medverkat fyra som arbetar med barn mellan 1-3 år och fyra som arbetar med barn mellan 3-6 år. Förskollärarna har beskrivit deras relation samt arbete med lek som verktyg för språkutveckling. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin som innefattar att lärandet hos barnen sker i samspel med andra individer. Resultatet för studien skiljer sig delvis åt beroende på om förskollärarna arbetar med barn mellan 1-3 år eller 3-6 år. Det som framkommer i resultatet är att förskollärarna anser generellt att relationen mellan leken och språket påverkar varandra. För de barn som är mellan1-3 år är leken det viktigaste verktyget, barn behöver behärska leken för att kunna kommunicera i den. Förskollärarna anser att för barn mellan 3-6 år har språket en större påverkan. För att leken skall bli djup och att barnen ska kunna utvecklas i den krävs att de hanterar det talade språket. Resultaten visar även att förskollärarna anser att deras närvaranderoll i barns lek främjar till språkutveckling. De som arbetar med yngre barn 1-3 år arbetar med att uppmuntra barnen till att vilja prata genom att benämna ord och tillföra nya ord som skapar en språkutveckling. Det förskollärarna behöver ha i åtanke är att utvecklingen ska ske fr