Barck-Holst, Peter, Nilsonne, Åsa, Åkerstedt, Torbjörn, Hellgren, Carina, Barck-Holst, Peter, Nilsonne, Åsa, Åkerstedt, Torbjörn, and Hellgren, Carina
Little is known about how reduced working hours relate to social work stressors, coping and work-life balance. An exploratory mixed methods study was therefore performed at a Swedish social service agency participating in a quasi-experimental trial of work-time reduction by 25%, with proportionally reduced workload, and retained full-time pay. Social workers that reduced their working hours reported less emotional exhaustion (n = 28, p < 0.05) on the Maslach Burnout Inventory-Human Services Survey, and less reactivity in stressful situations connected to time urgency and irritation (n = 28, p < 0.05) on the Everyday Life Stress Scale. In interviews, the social workers described that despite using effective, problem-focused coping behaviour at work, both before and after work-time reduction, high caseload remained a central stressor, creating time conflicts that exacerbated stressful situations involving emergencies, practical setbacks, client aggression, report deadlines, and managerial stress. In contrast, the work-time reduction was described as fully resolving time conflicts and stress during free-time in situations that involved finding time for friends, household chores, rest, exercise and childcare. Results suggest that reduced working hours lowered emotional exhaustion and situational reactivity by increasing free-time recovery opportunities and decreasing total daily exposure to work stress, but future trials should also compare reduced work-time with reduced caseload., Kunskap saknas om hur arbetstidsförkortning påverkar stressorer i socialt arbete, coping och balans mellan arbetsliv och fritid. En explorativ mixad metod-studie genomfördes därför på ett svenskt socialkontor som deltog i en kvasiexperimentell studie av 25% förkortad arbetstid med proportionerligt minskad arbetsbelastning, och bibehållen heltidslön. Socialarbetare som minskade sin arbetstid upplevde mindre emotionell utmattning (n = 28, p < 0.05), mätt med Maslach Burnout Inventory-Human Services Survey, och mindre reaktivitet i stressande situationer relaterade till tidsbrist och irritation (n = 28, p < 0.05), mätt med Vardagens stress. I intervjuer beskrev socialsekreterarna att trots att de använde effektivt, problem-fokuserat coping-beteende på arbetet, både före och efter arbetstidsförkortningen, förblev hög ärendemängd en central stressor, som skapade tidskonflikter som förvärrade stressfulla situationer rörande akuta situationer, praktiska motgångar, aggressivitet från klienter, deadlines för utredningar, och chefsstress. Däremot beskrevs arbetstidsförkortning lösa tidskonflikter och stress på fritiden i situationer som rörde att hitta tid att träffa vänner, göra hushållssysslor, vila, motionera, och barnavård. Resultaten antyder att arbetstidsförkortning minskade emotionell utmattning och situationell reaktivitet genom att öka möjligheten till återhämtning på fritiden, och genom att minska den dagliga totala mängden stress, men framtida studier bör också jämföra arbetstidsförkortning med minskad ärendemängd., Titel på svenska:Coping och stressfulla situationer i socialt arbete före och efter arbetstidsförkortning, en mixad metod studie