Search

Energy consumption is a critical global concern, driven by increasing usage that aggravates greenhouse gas emissions and energy shortages. Recent events, such as the Covid-19 pandemic and the Ukraine-Russia crisis, have further underscored the need for households to understand and manage their electricity consumption efficiently. A comprehensive review of existing literature a long with interviews and survey reveals significant gaps in Swedish household’s understanding of the energy units kWh and kW. The research employs a Double Diamond design process, incorporating methods such as auto-ethnography, interviews, and surveys to gather insights. The Discovery phase involved self-reflection and diary-keeping on energy use, supplemented by interviews with Swedish householders to understand their habits and preferences. A survey measured device energy literacy, revealing common misconceptions about appliance energy consumption. Through a detailed analysis of Swedish households, the study examines how the different units of electricity consumption such as kW and kWh can be better communicated to users. The findings from the study revealing that Swedish householder’s lack knowledge kW an kWh helped to provide practical insights into how visualizations can empower consumers to make informed decisions about their energy use, ultimately contributing to more sustainable household practices., Energiförbrukningen är en kritisk global fråga som drivs av en ökande användning som förvärrar utsläppen av växthusgaser och energibrist. Den senaste tidens händelser, såsom covid-19-pandemin och krisen i Ukraina och Ryssland, har ytterligare belyst behovet av att hushållen förstår och kan hantera sin elförbrukning på ett effektivt sätt. En omfattande genomgång av befintlig litteratur samt intervjuer och undersökningar visar att det finns betydande luckor i hushållens förståelse av energienheter som kWh och kW. Forskningen använder designprocessen Double Diamond, med metoder som autoetnografi, intervjuer och enkäter för att samla in insikter. Upptäcktsfasen omfattade självreflektion och dagboksanteckningar om energianvändning, kompletterat med intervjuer med svenska hushåll för att förstå deras vanor och preferenser. En enkät mätte energikunskap och avslöjade vanliga missuppfattningar om vitvarors energiförbrukning. Genom en detaljerad analys av svenska hushåll undersöker studien hur de olika enheterna för elförbrukning, såsom kW och kWh, bättre kan kommuniceras till användarna. Resultaten syftar till att ge praktiska insikter i hur visualiseringar kan ge konsumenterna möjlighet att fatta välgrundade beslut om sin energianvändning, vilket i slutändan bidrar till mer hållbara hushållsmetoder.

This study investigates the potential of regression models to analyze semantic similarities in course descriptions using BERT embeddings, aiming to streamline the course recommendation process in international education. Focusing on cross-term multiple linear and polynomial regression models, the research assesses their effectiveness in mimicking the outcomes from the large language model with reduced computational complexity. The findings highlight that while cross-term multiple linear regression models offer reliable error metrics and consistency, they still do not fully capture the intricate semantic relationships present in the data. The study recommends further exploration into advanced machine learning techniques and diversifying embedding methods to improve accuracy and practicality in educational applications., Denna studie undersöker potentialen hos regressionsmodeller för att analysera semantiska likheter i kursbeskrivningar med hjälp av BERT-inbäddningar, med målet att effektivisera kursrekommendationsprocessen inom internationell utbildning. Genom att fokusera på flervariabel linjär och polynomiell regression med korsmultiplikation, utvärderar forskningen deras effektivitet i att efterlikna resultaten från den stora språkmodellen med reducerad beräkningskomplexitet. Resultaten visar att medan flervariabel linjär regression med korsmultiplikation erbjuder tillförlitliga felmått och konsistens, fångar de fortfarande inte fullt ut de intrikata semantiska relationerna i datan. Studien rekommenderar vidare utforskning av avancerade maskininlärningstekniker och diversifiering av inbäddningsmetoder för att förbättra noggrannhet och praktisk tillämpning inom utbildningsområdet.

Sportmarknaden har växt kraftigt under en längre period och är nu en viktig industri där allt fler aktörer konkurrerar om individers åtråvärda tid. Således har marknaden blivit betydligt mer kommersiell och ett sätt att undvika denna konkurrens är att skapa en ny sport. I denna studie kommer etableringen av en ny rekreationssport undersökas samt hur internationaliseringsprocessen ser ut. Tidigare forskning har behandlat professionell sport men saknar studier som riktar sig mot rekreationssporter. För att bidra till forskningen om rekreationssport har denna studie testat applicerbarheten av teorierna Blue Ocean Strategy och Uppsalamodellen i syfte att ta reda på hur en sport grundas, vilka fördelar man har som first mover, hur man försvarar sig samt hur expansion till internationella marknader går till. Detta har genomförts med en kvalitativ metod där grundarna av två svenska företag som driver rekreationssporter, ÖTILLÖ och Tough Viking, har intervjuats. Empirin visar att grundandet av en sport kräver stor passion, viljan att testa något nytt och en hybrid som gör sporter enklare och mer tillgängliga. Efter grundandet har first movern fördelen att sätta standarden i form av regler, välja de bästa platserna för eventet samt att företaget associeras med sporten. Den tydligaste strategin för att försvara sig är att företaget agerar likt ett förbund i syfte att avväpna nya aktörer och i den processen samtidigt få sporten att växa. Internationalisering av företagen sker för att sprida sporten och många sportspecifika faktorer styr valet av marknad vilket skiljer sig från Uppsalamodellen., The sports market has grown strongly over a longer period of time and is now an important industry where more and more actors are competing for individuals' desirable time. Thus, the market has become significantly more commercial and one way to avoid this competition is to create a new sport. In this study, the establishment of a new recreational sport will be examined and what the internationalization process looks like. Previous research has dealt with professional sports but lacks studies aimed at recreational sports. To contribute to research on recreational sports, this study has tested the applicability of the theories Blue Ocean Strategy and the Uppsala model in order to find out how a sport is founded, what advantages you have as a first mover, how to defend yourself and how to expand to international markets. This has been done with a qualitative method where the founders of two Swedish companies that run recreational sports, ÖTILLÖ and Tough Viking, have been interviewed. The empirical presentation shows that founding a sport requires great passion, the desire to try something new and a hybrid that makes sports easier and more accessible. After the founding, a first mover has the advantage of setting the standard in the form of rules, choosing the best venues for the event and that the company is associated with the sport. The most distinct strategy for defending itself is that the company acts like a sport federation in order to disarm new actors and in the same process make the sport grow. Internationalization of companies takes place to spread the sport and many sport-specific factors dictate the choice of market, which differs from the Uppsala model.

Onlineundervisningen på universitet runt om i världen har ökat drastiskt i och med Corona pandemin och det bidrar till att kraven på studenters förmåga att strukturera sitt lärande ökar. Den fysiska interaktionen mellan lärare och studenter saknas och digitala hjälpmedel är därför av intresse. De flesta universitet använder sig idag av lärplattformar för att förmedla kursmaterial till studenter. Tidigare studier visar att ‘learning dashboards’ kan motivera och ge studenter bättre insikt i hur de ligger till i kurser samt möjliggöra självreflektion för att på så sätt hjälpa studenten att agera vid behov. Däremot visar tidigare studier att även om det existerar flertalet ‘learning dashboards’ så är de flesta inte anpassade för studenters behov utan med lärare som huvudanvändare. Syftet med denna studie är att undersöka hur en ‘learning dashboard’ för studenter integrerad i en lärplattform ska vara utformad för att främja studenters lärande och upplysa om deras lärandeprogression. Vi ämnar även undersöka vilka indikationer på deras lärandeprogression som studenter anser är av störst relevans i en dashboard. Baserat på tidigare forskning utformades en low-fidelity prototyp av en ‘learning dashboard’ integrerad i lärplattformen Canvas, som sedan utvärderades med think aloud tester och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse av en ‘learning dashboard’ som ger en överblick av ens progression i kursen men att det är av vikt att den är synkroniserad med kursinnehållet och integrerad i en befintlig lärplattform. Studien visar också att det finns mer att undersöka kring vilka visualiseringar som är bäst lämpade beroende på vilken information som ska förmedlas., Online education has grown rapidly in universities all over the world due to the corona pandemic and with it, the demand on students' capability to structure their learning grows. There is an absence of physical interaction between students and teachers and therefore digital aid is of interest. Today, most universities are using learning management systems to provide course materials to students. Previous studies show that learning dashboards can help motivate and give students a better insight on how they are performing in courses and enable self-reflection, which can help the students to take action when needed. Recent studies also show that several learning dashboards exist, however, most of them are adapted for teachers and not for the students' needs. The purpose of this study is to examine how a learning dashboard integrated in a learning management system should be designed to promote students’ success in learning and enlighten them about their learning progress. We also aim to examine which indicators of their learning process the students think is of highest relevance in a dashboard. Based on previous studies a low fidelity prototype of a learning dashboard integrated in the learning management system Canvas was designed and then evaluated with think aloud tests and semi structured interviews. The result of the study shows that there is an interest in a learning dashboard that gives an overview of the progression in the course, but it is of importance that the dashboard is synchronized with the course material and integrated in an existing learning management system. The study also shows that there is more to examine about which visualizations