Search

Syftet med vårt examensarbete är att skapa fördjupad kunskap kring hur skola och arbetsliv kopplas samman på mellanstadiet och hur arbetet på mellanstadiet ser ut när det gäller att förbereda elever för framtida val av utbildning och yrke. De frågeställningar vi formulerat är: Hur arbetas det med arbetslivskunskap på mellanstadiet? Vilken betydelse anser rektorer att arbetslivskunskap på mellanstadiet har för elevers förmåga att göra väl underbyggda val? Vi har genom en kvalitativ metod genomfört strukturerade djupintervjuer med sju mellanstadierektorer på lika många skolor. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna Circumscription and compromise av Linda Gottfredson vilken handlar om begränsningar och kompromisser knutna till barns åldrar samt teorin Careership som är Hodkinson och Sparkes teori och som belyser fält, handlingshorisont och habitus.Vårt resultat visar att arbetslivskunskap, i form av kunskap om yrken och utbildning, breddar elevers syn på sig själva och omvärlden. Arbetslivskunskap som introduceras redan på mellanstadiet borgar för att elever bättre kan utföra väl underbyggda val. Detta är något som både de rektorer som intervjuas i studien, tidigare forskning samt teorier bevisar. Undersökningen visar att det inte finns något centralt styrdokument för hur det ska arbetas med arbetslivskunskap på mellanstadiet och det bidrar till att det ser olika ut från skola till skola.

Lärlingsutbildningen väcker allt större intresse både i Sverige och i andra europeiska länder. I boken fokuseras svenska erfarenheter och initiativ på lärlingsutbildningsområdet mot bakgrund av forskning på området och erfarenheter av lärlingsutbildning i Danmark, Norge, Nederländerna, England och Tyskland. Boken utgår från följande huvudfråga: vilka är förutsättningar för att etablera en omfattande lärlingsutbildning i Sverige? Erfarenheterna från lärlingsländerna visar att det ofta krävs långtgående regleringar för att skapa förutsättningar för samverkan och för att reducera de risker som annars hämmar enskilda företags beredskap att rekrytera och utbilda lärlingar. För att stärka de institutionella förutsättningarna för lärlingsutbildning i Sverige borde mer av parts- och branschsamverkan uppmuntras. De nationella programråden bör få beslutande funktioner när det gäller programmens ämnesplaner och kurser. Olika parter bör ha ett gemensamt ansvar för att lyfta yrkesutbildning som positivt och utvecklande, inte bara för näringslivet utan för individen och det demokratiska samhällssystemet. Ska intresset för utbildningen öka, förutsätts effektivare insatser i form av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Ett nytt ämne bör introduceras för grundskolans elever i årskurs åtta och nio: arbetslivskunskap. Boken avslutas med ett förslag att införa en utbildningsgaranti för att erbjuda utbildningsmöjligheter för arbetslösa unga utan relevant yrkesutbildning och för ungdomar som inte har lyckats fullborda en grundskole- eller gymnasieutbildning.

Studiens syfte var att få en djupare inblick i vilken betydelse högstadieelevers självkännedom, deras kunskaper om arbetslivet samt hur betydelsefulla personer påverkar deras val av gymnasieprogram. Syftet var även att ta reda på huruvida eleverna tänker på gymnasievalets betydelse för framtiden. En kvalitativ studie gjordes med sex elever i nionde klass som står inför gymnasievalet.Resultatet visade på brister gällande elevernas självkännedom samt deras kunskaper om arbetslivet. Eleverna påvisar tankar om framtiden men för en del är det inte lika tydligt. Samtliga elever har på ett eller annat sätt påverkats av närstående i samband med gymnasievalet. Dock känner eleverna att de tagit ett självständigt beslut. Resultatet analyserades med hjälp av teorierna careership och cognitive information process. Teorierna innefattar begrepp som förklarar hur orsaker kan påverka ett karriärval samt hur individer kan lösa sina karriärproblem.Studien gjordes då vi som blivande studie- och yrkesvägledare eventuellt kommer att arbeta med ungdomar i valsituationer och detta är viktiga komponenter att ta hänsyn till för att hjälpa eleverna att göra väl genomtänka val.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett åtgärdsprogram upplever hur skolan och åtgärdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgått från två forskningsfrågor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fått med sig från skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att åtgärdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien är kvalitativ och består av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 år som i nuläget befinner sig i två olika arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Resultat visar att våra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv. Dock menar samtliga informanter att deras medverkan i programmen har bidragit till att ge dem verktyg till att söka arbete, nya perspektiv och en ökad självkänsla. Resultatet har analyserats utifrån individualiseringstesen som innebär att individen i större utsträckning har ett eget ansvar att orientera sig på arbetsmarknaden än tidigare. Vidare har även handlingsteori använts som menar att lärande sker utifrån handling. Sammanfattningsvis pekar vårt empiriska material och tidigare forskning på att det är svårt för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och att det behövs mer kunskap om arbete, arbetsliv och arbetsmarknad.