Search

Studien är till för att få en fördjupad förståelse för varför utländska personer väljer att flytta till Sverige för att arbeta. Huvudfokus ligger i att fånga upp vilka faktorer som påverkat personernas beslut att flytta till Sverige. Studien söker svar på vad personer från andra länder finner Sverige som ett attraktivt land att arbeta och leva i. För att få förståelse för hur svenska arbetsmarknaden ser ut berör teoriavsnittet arbetskraftsinvandringen, den nya arbetskraftsinvandringsreformen som infördes 2008, den svenska modellen och hur kollektivavtalens influerade utformning av svensk arbetsmarknad. Studien genomförs med kvalitativ ansats genom intervjuer med relevanta personer. Personerna har ursprung i länder utanför Europa samt en person med ursprung i Tyskland. Studiens analys baseras på ett antal teman som fokuserar på de faktorer som främst påverkat intervjupersonerna. Teman belyser faktorer som bidragit till att intervjupersonerna valt att flytta till Sverige. För att besvara frågeställningarna fokuserar studien på intervjupersonernas personliga upplevelser av Sverige som land, både i deras arbete och i samhället.

After the second world war it became common for individuals in economically unstable countries to work migrate towards countries with better work opportunities. Common for this type of migration is that the individual only works for a few years before re-emigrating to their home country. In the town of Olofström in southern Sweden of the migrant workers an overwhelming majority instead chose to permanently settle. By examining the worker migration during the 60- and 70s in Olofström through archive studies and interviews with the individuals involved in the worker migration, this study aims to examine the push-pull-factors that were the basis for the individual's decision to permanently settle instead of re-emigrate. The study shows that it was partially a “lucky” coincidence that the surroundings of Olofström was very similar to the migrant workers home areas, but also that the municipality in Olofström was willing to spend enormous resources to develop their school system for the migrant workers' children played a big role. A well-built school system that gave the Finnish children an opportunity to receive a good education in both the foreign language and their mother tongue proved to be a bigger pull-factor than social acceptance was a push-factor.

Syftet med denna uppsats har varit att bidra med ökad förståelse för arbetskraftsinvandringen av forna jugoslaver i Sverige under åren 1960–1970. Detta har undersökts genom en litteraturstudie med hjälp av en kvalitativ ansats och hermeneutik som metod. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av socialkonstruktivismen. De frågeställningar uppsatsen ämnades besvara var: Hur gick rekryteringen av arbetskraft till?Vad bidrog till att de arbetskrafts invandrade integrerades i det svenska samhället?Undersökningen visade hur rekryteringen av arbetskraft gick till, från rekrytering till anställning, samt vilka faktorer som bidrog till att de arbetskrafts invandrade jugoslaverna kunde integreras i det svenska samhället. Slutsatsen blev att myndigheterna, tillsammans med personliga omständigheter som bakgrund och utbildning, hade en inverkan på förutsättningarna för att integreras i det svenska samhället.

I denna kunskapsöversikt har vårt syfte varit att undersöka hur den svenska läroplanen harförhållit sig till det mångkulturella samhällets utveckling i Sverige de senaste de senaste 60åren från Lgr 69 till Lgr 11. Vårt resultat visar ett samband mellan den ökade invandringentill Sverige och de mångkulturella aspekterna i läroplanen. När arbetskraftsinvandringen tarfart på 60-talet så ser vi att begreppet mångkulturalitet börjar att uppmärksammas. Någotman även kan se i läroplanen konstruerad några år senare. Detta är något som fortgårunder 80- och 90-talen då konsekvenserna av en starkt tilltagande invandring i Sverigefortsätter att påverka läroplanerna från 1980, 1994 och 2011. Exempel på hur denmångkulturella utvecklingen i det svenska samhället påverkar läroplanen är införandet avhemspråk under 80-talet samt hur läroplanen under 90-talet tydligt understryker attskolorna måste inkludera det mångkulturella perspektivet.

This study analyses the effect of labour immigration on wages and employment in the Swedish construction sector. We examine both the overall effect as well as the effect across the wage distribution. We use the interaction of nation wide immigrant flows and occupational licencing to instrument for immigrant flows. The results are mixed. The OLS-regression gives a significant and positive but small estimate, whilst the IV-regression gives a insignificant small negative estimate. Looking at the wage distribution, we find a positive OLS-estimate for the lower percentiles that diminishes when reaching higher percentiles. The IV-estimate is in this case flat at a zero effect. When examining the effect on Swedish employment we find a significant, negative effect, albeit small., Denna studie analyserar effekten av arbetskraftsinvandring på löner och sysselsättning i den svenska byggsektorn. Vi undersöker både effekten överlag, liksom effekten över lönefördelningen. Vi använder interaktionen av nationell arbetskraftsinvandring och yrkesspecifik licens som instrument för inflöde av arbetskraftsinvandring. Resultaten varierar. OLS-regressionen ger en signifikant och positiv skattning medan IV-regressionen ger en insignifikant och negativ skattning. När vi studerar lönefördelningen finner vi en positiv OLS-skattning för de lägre percentilerna som försvinner när man når de högre percentilerna. IV-skattningen är i detta fall platt på en nolleffekt. När vi undersöker effekten på svensk sysselsättning finner vi en signifikant och negativ effekt, dock är även denna effekt liten.

The purpose of this study is first and foremost to examine how the treatment of Nordic and non-Nordic migrant worker groups differed from each other during the time period 1947 to 1964, seen through the lens of the Swedish authorities. The study focuses primarily on the ”landsfiskal,” a now defunct civil servant position that served as a combination of prosecutor, bailiff and chief constable, as well as Statens Utlänningskommission, whose modern equivalent is the Swedish Migration Agency. The study is a blend of qualitative and quantitative research, using qualitative methods to determine if and how the treatment of different migrant groups differed by way of studying official protocols and other documents from the landsfiskal and Statens Utlänningskommission, as well as using the same material in a quantitative manner to support the qualitative study by determining which migrant groups appear in the study and how many members each group has. It is clear that the treatment of Nordic and non-Nordic migrant workers differed quite heavily during this time period, with the Swedish state showing great distrust and wariness toward the non-Nordic migrant groups, those from Eastern Europe in particular, and attempting to control them through such things as travel restrictions. Certain Nordic migrants have such restrictions and other methods of control placed on them as well, but not nearly to the extent or severity of those placed on the non-Nordic migrants. The exact reasons for the distrust and wariness displayed by the Swedish authorities has been unable to be determined.

Enligt EU-rätten ska arbetskraftsmigranter likabehandlas med inhemsk arbetskraft i fråga om lön. Syftet med denna studie är att undersöka om svensk rätt uppfyller det kravet i förhållande till högkvalificerade arbetskraftsmigranter. Analysen visar att den kombinerade effekten av tillträdesvillkor och innehållet i de kollektivavtal som reglerar högkvalificerade arbetstagares anställningsvillkor gör det svårt att säkerställa att de högkvalificerade arbetskraftsmigranterna likabehandlas med motsvarande inhemska arbetstagare. Studien visar också att svensk rätt inte ger högkvalificerade arbetskraftsmigranter något robust medel för att utkräva likabehandling. Mycket talar därmed för att svensk rätt inte uppfyller EU-rättens krav, åtminstone inte i förhållande till de arbetstagare som är anställda av en arbetsgivare i Sverige. För arbetstagare som är föremål för en företagsintern förflyttning eller utstationerade på annat sätt är EU-rättens krav mindre tydliga.

Sveriges migrationspolitik och debatten om den har genomgått betydande förändringar under de tio år som följt reformen av systemet 2008. Den här uppsatsen tittar på debatten i riksdagen om arbetskraftsinvandring från 2008 till 2018 och svarar på två frågor. 1. Hur ser konfliktlinjerna ut i svensk arbets- kraftsinvandringspolitisk debatt? 2. Hur har partiernas arbetskraftsinvandringspolitiska argumentation förändrats över tid? För att svara på frågorna konstrueras typargument utifrån en tvådimensionell skala över migrationspolitik med en materiell och en immateriell axel, samt tidigare erfarenheter av hur partier argumenterat för mer öppen respektive restriktiv politik. Inläggen i debatterna kodas sedan utifrån vilka av typargumenten som används. De svenska partierna går att dela in i två grupper: fem partier som är konsekvent för en mer öppen arbetskraftsinvandringspolitik – M, C, KD, FP och MP – och tre partier som är konsekvent för en mer restriktiv politik – S, V och SD. Den tvådimensionella modellen av migrationspolitisk konflikt är dåligt lämpad för att beskriva konflikten mellan dessa kluster. Bland de öppna använder Allianspartierna och i synnerhet M en mer materiell argumentation medan MP använder en mer immateriell argumentation. Bland de restriktiva använder S och V nästan uteslutande hänvisningar till att arbetskraftsinvandringen riskerar att pressa löner och villkor på den svenska arbetsmarknaden, medan SD också hänvisar till andra argument. Nästan ingen argumentation för mer restriktiv politik är immateriell. Över tid har argumentationen för en mer öppen arbetskraftsinvandring förändrats signifikant i riktning mot mer materiella och mindre immateriella argument, medan den restriktiva argumentationen har varit oförändrad. Troligen finns ett samband med den migrations- politiska debattens utveckling mot en mer restriktiv diskurs., Swedish migration policy and the debate surrounding it has undergone significant changes during the ten years that have past since the reform of 2008. This thesis looks at the debate in the Swedish parliament on labour migration from 2008 to 2018, and answers questions. 1. What are the conflict lines in Swedish labour migration policy debate? 2. How has the parties’ argumentation on labour immigration policy changed over time? To answer the questions, type arguments are created on a two-dimensional field with a material and an non-material axis, as well as previous experience of how parties argued for more open or restrictive policies. The arguments are coded with the type arguments used. The Swedish parties can be divided in two groups: five parties that are consistently for a more open labour migration policy – the Moderates, Centre Party, Christian Democrats, Liberals and Green Party – and three parties that are consistently for a more restrictive policy – the Social Democrats, Left Party and Sweden Democrats. The two-dimensional model of migration policy conflict is poorly suited to describe the conflict between these clusters. Among the open, the centre-right parties and especially the Moderates, use a more material argumentation, while the Green Party use a more non-material argumentation. Among the restrictive, the Social Democrats and Left Party use almost exclusively references to the fact that labor migration risks pressing wages and conditions on the Swedish labour market, while the Sweden Democrats also refer to other arguments. Almost no argumentation for more restrictive policy is non-material. Over time, the argumentation for a more open labour migration changed significantly towards more material and less non-material arguments, while the restrictive argumentation has remained unchanged. There is probably a connection with the development of the migration policy debate towards a more restrictive discourse.

Sammanfattning Denna uppsats har fått sin grogrund från medieuppmärksamhet kring utvisningar av arbetskraftsmigranter. Enligt medierna beror utvisningarna på små fel från arbetsgivarens sida som gör att de inte uppfyller kraven i Utlänningslagen för att få sina arbetstillstånd förlängda. Det har därav blivit av stort intresse att undersöka saken vidare för att få en klarhet i det som försiggår i vårt samhälle. I uppsatsen har genomgång av historisk bakgrund av arbetskraftsinvandring till Sverige inlett undersökningen av arbetet. Följt av att utreda i förarbeten om bakgrunden till vår nuvarande utlänningslag som reformerades år 2008. I uppsatsen har det undersökts om vad gällande rätt är avseende en förlängning av ett uppehålls- och arbetstillstånd. Arbetet har behandlat hur reglerna kring en förlängning inifrån Sverige hänger ihop och förutsätter för den enskilde, utifrån vad som framgår i lagtext, förarbeten och vad som etablerats ur rättspraxis från Migrationsöverdomstolen. Uppsatsen har utgått från den rättsdogmatiska metoden vid fastställande av gällande rätt samt vid analys av rättssäkerhetsaspekterna i rättstillämpningen. Uppsatsen har i syfte att fastställa gällande rätt samt utreda i vilken utsträckning rättstillämpningen av regelverket för förlängning av arbetstillstånd efter reformen kan anses vara i enlighet med lagstiftarens ändamål men också att fastställa i vilken utsträckningen motsvarar allmänna krav på rättssäkerhet. För att kunna utreda rättssäkeherhetens utsträckning i rättstillämpningen har Peczeniks kriterier för formell- och materiell rättssäkerhet tillämpats. Som material för att undersöka rättstillämpningen har rättspraxis från Migrationsöverdomstolen använts. I uppsatsens slutsats har det kommit fram till att rättstillämpningen är i hög grad och har strävan att tolka rättsreglerna till lagstiftarens ändamål. Vad gäller rättssäkerhetsaspekten av rättstillämpningen har uppsatsen kommit fram till att det råder brist i både formell- och materiel, Summary This thesis has been established due to the observations reported by the media concerning the subject of deportation of migrant worker in Sweden. According to the media, the reasons behind these deportations are due to insignificant errors made by the employers that contribute to the fail of fulfilling the conditions for granting the extension of work permit in accordance to swedish Alien Act. It has thereby aroused a great interest to investigate this issue and create a better understanding of this phenomenon in our society. The historical background of migrant worker to Sweden introduced the research of this thesis. Following by investigating the legislative history about the background for the Alien Act that was reformed in 2008. The thesis has been investigating upon the established law is regarding extension of work permit. Investigation has been done in order to find out how the the rules are interrelated to enable an application of extension permit from within Sweden, and what conditions are required by the applicant in accordance to the law, legislative history and what has established as precedents through Migration Court of Appeal. This thesis has employed the method of legal dogmatics in order to find the established law and enable the analysis of the aspects of law and order within the law practice. The purpose of this thesis is to determine the established law and to investigate the extent of the law practice of extension of work permit after the reform to be considered as unified with the purpose of the legislative body, then also to investigate upon the extent to regard the law practice to act within law and order with reference to the expectation of the society. In order to be able to investigate upon the extent of law and order in the law practice, the criteria for formal and material law and order by Peczenik has employed. The materials served for this investigation are cases from the Migration Court of Appeal. The conclusion of this thesis

Det juridiska ramverket för arbetskraftsinvandring reformerades under 2008 för att möta det ökade behovet av arbetskraft från tredje land. Genom reformen förenklades processen för arbetsgivare att anställa utländsk arbetskraft utifrån den enskilde arbetsgivarens behov. Vid införandet av det nya regelverket avskaffades den tidigare arbetsmarknadsprövningen och det infördes krav på att de löne-och anställningsvillkor som erbjuds ska vara i nivå med svenska kollektivavtal. Arbetstillståndet knyts under de första två åren till en viss arbetsgivare och ett visst yrke. För att beviljas förlängt arbetstillstånd krävs att löne-och anställningsvillkoren varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden. Om så inte är fallet riskerar arbetskraftsinvandraren att få avslag på sin ansökan om förlängt arbetstillstånd och utvisas ur landet. I uppsatsen konstateras att arbetskraftsinvandrare är eller riskerar att hamna i en situation där de hotas av utvisning, vilket belyses genom teorin om deportabilitet. Slutsatsen dras att det är staten som skapar den sårbara situation som uppstår för arbetskraftsinvandrare och att staten, genom lagstiftningens utformning, bidrar till konstruktionen av arbetskraftsinvandrares deportabilitet. Vid ansökningar om förlängt arbetstillstånd företogs från 2015 till 2017 en mycket strikt prövning av om förlängt arbetstillstånd kunde beviljas. Under 2017 presenterades två vägledande avgöranden från Migrationsöverdomstolen, vilka bidrog till att mildra den stränga prövningen som dittills hade tillämpats av underrätterna. Trots den nya praxisen är rättsläget vid prövningar av ansökningar om förlängt arbetstillstånd fortfarande delvis oklart och utvisningar av arbetskraftsinvandrare fortgår till viss del. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera huruvida det sätt på vilket prövningen av ansökningar om förlängt arbetstillstånd görs i svensk rätt är i enlighet med Sveriges internationella mänskliga rättigheter -förpliktelser. Närmare bestäm, In 2008 the legal framework for labour immigration was reformed to meet the increased demand of third country workers, due to a labour shortage in Sweden. The reform simplified the recruitment of third country workers by allowing employers to conduct an assessment of their need for these workers. The introduction of the new framework included the abolishment of the former labour market examination. Furthermore, offers of employment including wages and the terms of employment are required to be in accordance with Swedish collective agreement. During the first two years the work permit will be attached to a specific employer and profession. In order to be granted an extended work permit the wages and terms of the employment must have been satisfied by the employer during the period covered by the migrant worker’s first work permit. Where this is not the case the migrant worker may not be granted an extension of the work permit and is at risk of being deported. It is emphasised in this essay that the risk for migrant workers of being deported, can be illustrated through the theory of deportability. It is concluded that the state is responsible for migrant workers’ vulnerability. Through the design of the current labour immigration framework the state is considered to contribute to the construction of the deportability of migrant workers. During the examination of applications for extended work permits a very strict assessment process was applied by the courts from 2015 to 2017. In 2017 the Swedish Migration Court of Appeal presented two rulings which implied that a less severe examination of applications for extended work permits should be conducted. The case law has to some extent fulfilled its aim of making the assessment of applications for extended work permits less severe. However, the deportation of migrant workers continues to a lesser extent due to persisting uncertainty in the case law. The purpose of this essay is to examine and analyse whether the assessment

Since December 2008, Sweden has more liberal rules for labor immigration from ‘third countries’ – countries outside the European Union (EU) and European Economic Area (EEA) – than any other country in the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). The introduction of employer-driven labor immigration, motivated by the need to address labor shortages, resulted in large inflows of migrants in low-skilled occupations in labor surplus sectors. This article examines the situation of the approximately 500 restaurant and cleaning workers who were granted work permits in Stockholm in 2012. More than four out of ten labor migrants ‘switched track’ from asylum seekers, students, or family connection. Every second worker was recruited to companies without collective agreements. In several cases, a nationality/ethnic link between migrant and employer appears to exist. The reasons why so many low-skilled labor migrants in nonseasonal occupations were recruited are discussed. Finally, alternative explanations for the decline of this type of labor migration after 2011 are considered.

This dissertation considers how the transition from craft manufacture to mechanized glass production affected the organization of work and the consequences for the recruitment of labour. Based on gender and ethnicity, the dissertation studies the composition of the workforce, the significance of qualifications, and differences in career paths and length of stay have been investigated at Surte glassworks 1943–1978. Charles Tilly’s theory of durable inequality is applied to analyse whether primarily gender and ethnicity had any effect on the assignment of tasks and on discrimination. In conclusion, the results from Surte are compared with conditions at Kosta glassworks. Whereas Surte’s specialty was machine-made bottles, Kosta was geared to craft production of utility glass and art glass. After mechanization at Surte, machine-tenders were counted among the most qualified category, instead of the glass-blowers who had previously been in demand. Manufacture at a pace regulated by machines led to more routine chores such as inspection and packaging. At Kosta, with its focus on craft, glass-blowers still had the highest positions and had learned glass-blowing in the traditional way through practical exercise. At neither Surte nor Kosta did women have any opportunity to receive comparable training. After the Second World War there was a growing need for labour at both Surte and Kosta, and to keep production going the main alternative was foreign labour. The peak was reached in the 1960s, and of roughly 660 collectively employed workers at Surte in November 1964, almost 40% were immigrants, chiefly from Finland. Kosta at the same time, with just under 330 employees, had slightly under 10% foreign workers, mainly from Greece. Kosta attracted a number of skilled glass-workers from abroad, but the majority of immigrants there, and all those at Surte, lacked experience of glass manufacture At neither Surte nor Kosta, with their different production methods, is there any evidenc, Projektet delfinasierat av Kulturparken Småland.

Sverige har sedan december 2008 liberalare regler för arbetskraftsinvandring från ”tredje land” (länder utanför EU/EES) än kanske något annat land. De nya reglerna gäller alla yrken oberoende av kvalifikationsgrad eller om det är fråga om ett bristyrke eller inte. Artikeln handlar om de cirka 500 arbetskraftsmigranter från tredje land som 2012 beviljades arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna i Stockholms stad. Många var "spårbytare" från asylansökan till arbetskraftsmigrant. Arbetskraftsinvandrarnas utsatta position belyses i artikeln. År 2012 hamnade varannan migrant med nytt arbetstillstånd i Stockholms restaurang- och städbranscher i företag utan kollektivavtal. Utblickar görs mot utvecklingen på riksnivå. Sedan 2011 har antalet beviljade nya arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna successivt minskat såväl i Stockholm som i Sverige i dess helhet. Tänkbara förklaringar diskuteras i artikeln. De tio vanligaste länderna som arbetskraftsmigranterna kommer från redovisas år för år och summerat för hela perioden 2009-2015. Den summerade listan toppas av Kina följt av Turkiet, Syrien, Irak, Thailand, Bangladesh, Mongoliet, Egypten, Pakistan och Iran. Hos arbetskraftsinvandrarna från Kina, som i Stockholm nästan utan undantag var kockar 2012, kunde i så gott som samtliga fall konstateras en etnisk/nationell koppling mellan migranten och arbetsgivaren.

The following essay is a study about how migrant workers and immigration policies were discussed from Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, to the members of the union between the years 1960-1973. To find this out I set these questions: What sort of information appear in Mål och Medel concerning migrant workers and immigrant policies, and how does this change over time? How does Mål och Medel present the immigrant workers opinions? The method for the study is based on analyzing articles, interviews and others texts found in Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, and what they want to inform the members of the union about. The study’s results have found that during the early parts of the 1960s immigrant workers were not included in the union press at all. Towards the late 1960s the immigrants were discussed, but in a manner which implied that immigrants are naturally exploited and therefore must the immigration be controlled better. It also discussed immigrants had some sort of “adaptation problem” to the Swedish norm. The immigrants were expected to adapt themselves to become more like the normal “Swedish worker”. In the early 1970s the immigrant workers become gradually more included with the rest of the union members and are considered to be a great asset in Swedish workforce. During this period Mål och Medel also publishes immigrant workers opinions and frequently discusses the possibilities for education in Swedish for the foreign part of the workforce.

Denna text har tidigare publicerats i Utblick och inblick, festskrift till Claes Sandgren, 2012, Arbetskraftsinvandring, beroende och likabehandling

Uppsatsens syfte är att jämföra den danska och den svenska migrationspolitiken och undersöka varför det existerar skillnader mellan dessa till synes väldigt lika länder. Detta genom att framförallt granska de historiska och politiska aspekterna i respektive land. Frågeställningen grundar sig i varför det existerar stora skillnader i den aktuella migrationspolitiken. Vi utgår ifrån en mest-lika design som metod under uppstatsens gång. Den teoretiska referensramen belyser den historiska aspekten och de politiska mönstern. Utifrån dessa teorier skapas tre hypoteser som ligger till grund för det empiriska materialet i studien. Slutligen kommer endast två av dessa teorier att stärkas. De slutsatser som dras är att skillnaderna mellan migrationspolitiken beror på två faktorer, dels historiska erfarenheter och berikning av migration men även hur det den nationella politiken har formats genom åren.

Without immigration, populations across all the Baltic Sea states shrink. What happens when demographic pressures push countries of previously and persistently high emigration to rethink their immigration policies? In the Baltic Sea region, immigration still constitutes a largely unused resource for development and strengthened competitiveness. We have to start viewing human migration and mobility as the resources for welfare improvement that they have the potential to be. But in order to tap into this resource, it is crucial to manage the challenges associated with migration, mobility and integration.This report captures a selection of some of the most thought-provoking expert contributions to the project "Migration as part of a policy for increased competitiveness" - a collaboration of think tanks and research institutes working with issues of migration and integration in the Baltic Sea region. In eleven chapters that refl ect the wealth and range of knowledge that has been shared and discussed in the course of this project, the report covers themes such as multiculturalism, the dangers of austerity politics, and the Europeanisation of migration policy. It also gives an accessible overview of recent developments in migration and integration policy in the Baltic States, Sweden and Poland."I applaud this endeavour to promote cooperation and increased understanding of the Baltic Sea region"s migration and integration challenges and opportunities ahead."Jan Niessen, Director of the Migration Policy Group, Brussels, Titelvariant: Migration, austerity and new challenges to labour markets in the Baltic/Nordic region