Search

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om talare med svenska som första- respektive andraspråk skiljer sig i uppfattningen av vokalljud och vilka orsaker och förutsättningar som påverkar inlärningen av dessa. Fokus i studien var på svenskans främre rundade vokaler /ʉ̟/, /ø/, och /y/ som ofta vållar problem för andraspråksinlärare på grund av deras sällsynta förekomst i ett globalt språkperspektiv. För att skapa en bättre inblick tittade studien även på huruvida bakgrundsfaktorerna inlärningsålder och exponeringslängd påverkar andraspråkstalarnas framgång i identifieringen av avvikelserna. För att besvara studiens syfte och frågeställningar fick deltagarna delta i ett experiment där de fick lyssna på meningar innehållande manipulerat och icke-manipulerat uttal av de aktuella vokalljuden. Deltagarna fick markera om de uppfattade uttalet som avvikande eller inte. Deltagarna fyllde även i ett frågeformulär om deras språkbakgrund. Resultatet visade att deltagarna med svenska som förstaspråk presterade bättre i experimentet. Förstaspråkstalarnas prestation påverkades mycket beroende på vilken vokal som testades medan andraspråkstalarnas prestation i stället påverkades beroende på om vokalen var manipulerad eller inte. Gällande bakgrundsfaktorer visade sig exponeringslängd inte påverka prestationen signifikant hos andraspråkstalarna. Inlärningsålder hade en marginell signifikans endast i identifieringen av manipulerade vokaler som avvikande, där en tidig inlärningsålder korrelerade med fler korrekta svar.

I denna studie används en kvalitativ metod för att utforska elevernas syn på sin användning av sina språkliga resurser i sfi. Tre elever från två olika skolor i södra Sverige har intervjuats om sin syn på sina språkliga resurser för utvecklingen av svenska i svenska för invandrare (sfi). Semistrukturerade intervjuer valdes som undersökningsmetod för att ge en djupare förståelse av elevernas tankar och erfarenheter gällande språkinlärning, vilket berikar vår förståelse av ämnet. Teoretiskt används transspråkande teori för analys av studiens empiriska material. Jag valde transspråkande teori eftersom den är relevant för att förstå flerspråkig utbildning och elevers integration av olika språkliga resurser. Jag drar av denna studie slutsatsen att de intervjuade eleverna i studien upplever att deras språk spelar en viktig roll i deras lärande av svenska i sfi. De upplever sina språkliga resurser som en viktig hjälp i denna process. Deras språkliga resurser fungerar som en hjälp och underlättar deras förståelse och inlärning av det nya språket. En ytterligare slutsats som kan dras från studiens resultat är att språkinlärning är en komplex process. Den påverkas av en mängd faktorer, inklusive likheter och skillnader mellan språk, förvirring över ord med olika betydelser, samt utmaningar med uttal och alfabet. Studiens resultat betonar komplexiteten i språkinlärning. Alla eleverna säger att de använder digitala verktyg som Google Translate och lexikon som hjälp för att förstå svenska. Detta visar att användningen av digitala verktyg är en användbar inlärningsstrategi som kan vara en viktig resurs för språkinlärning.

Denna uppsats undersöker tre lärares syn på andraspråkselevers språkkunskaper och hur ämneskunskapen ger elever förutsättning till att klara studierna på Vård- och omsorgsprogrammet. Uppsatsen undersöker även hur sex andraspråkselever på Vård- och omsorgsprogrammet ser på sina möjligheter att klara studierna utifrån de språkkunskaper som de har. Den teoretiska basen är den sociokulturella teorin med fokus på den närmaste utvecklingszonen men även hur andraspråksinlärning sker utifrån det sociokulturella sammanhanget. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med lärarna och en enkät med eleverna. Svaren transkriberades och bearbetades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet lyfter fram att lärarna arbetar aktivt för att hjälpa eleverna att utveckla sitt språk och få en större förståelse för ämnen som ingår i utbildningen. Detta sker främst genom feedback och kontrollfrågor. Men även diskussioner är en viktig del av lektionerna. Elevernas ämneslitteracitet utvecklas och de berättar att genom lektioner och den arbetsförlagda praktiken får de även en större förståelse för begreppen och en förbättrad kommunikation. En viktig slutsats i studien är tidsaspekten. Eleverna vill ha både mer lektioner och längre tid för att kunna utveckla kunskapen. Ämneslitteraciteten, språksocialisering och att lägga undervisningen på rätt nivå är viktiga delar i utvecklingen av kunskapen hos eleverna. Lärarna ser begreppsutvecklingen som något som sker över tid och eleverna får under den arbetsplatsförlagda praktiken en större säkerhet i språkanvändningen. En snabbare utbildning gynna inte inlärningen och en komvuxutbildning är inte en lösning för att få ut människor i arbete. Det viktiga är att elever som läser på Komvux får den ämneskunskap som yrket kräver och att denna under utbildningen kopplas till praktik och teori och befästs genom användning.

Abstrakt Skönlitteratur […] ska användas som källa till insikter om andras erfarenheter, tankar och föreställningsvärldar, och för att ge eleverna en möjlighet att utveckla ett varierat och nyanserat språk. Innehållet ska väljas så att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper tas till vara (Skolverket 2022). Citatet ovan är hämtat från ämnet Svenska som andraspråks (hädanefter används förkortningen SVA) syfte på Skolverkets hemsida. Läsning av skönlitteratur ska fylla flera olika funktioner i den svenska skolan. Det ska bland annat vara känslomässigt utvecklande, bidra till en större världsbild, ökad förståelse för omvärlden och inte minst personlig utveckling i både språk och tankesätt. Denna studie undersöker vad som påverkar elevers, i grundskolans senare år 7–9, läslust. Studien är en kvalitativ intervjustudie där jag har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet, relationell pedagogik, scaffolding samt den proximala utvecklingszonen. Jag har intervjuat elever med svenska som andraspråk i grundskolans senare år 7–9 samt en verksam lärare och en bibliotekarie. Studien visar att faktorer som bokgenre, klassrumsklimat, skolmiljön och ljudvolym påverkar hur eleverna läser i skolan. Efter att jag intervjuat bibliotekarien så visar resultatet och tillika tidigare forskning att man kan skapa en mer naturlig läslust med små medel som att skapa läshörnor och tysta rum. Vetskapen om hur eleverna tänker kring läsmiljön ger möjligheter till att kunna anpassa lektioner och dess planering kring läsning av skönlitteratur i skolan och att då kunna minska motståndet mot att läsa skönlitteratur hos ungdomar. Även kunna ge förslag på hur skolan kan skapa goda förutsättningar för att öka elevers läslust. Resultatet visar också att både pojkar och flickor läser uteslutande i skolan men flickor läser i större utsträckning hemma. Samtliga elever väljer främst skönlitterära böcker i genren kärlek men även genren skräck var en favorit.

Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan andraspråksinlärares typ av motivation (instrumentell eller integrativ) och deras språkfärdigheter i svenskans fonologi och syntax. Genom en enkätundersökning och ett experiment i freeware-programmet ”PsychoPy” undersöktes deltagarnas motivationsnivåer samt deras förmåga att identifiera korrekta och inkorrekta språkavvikelser. Resultatet visade att deltagare med hög instrumentell motivation tenderade att vara mer kritiska till uttalet och hade en tendens att felaktigt bedöma korrekta uttal som inkorrekta, samtidigt som de var bättre på att identifiera faktiskt inkorrekta uttal. Deltagare med högre integrativ motivation visade en signifikant negativ relation med hur väl de identifierar korrekt uttalade vokaler som korrekta. Motivationen visade dock ingen signifikant påverkan på förmågan att identifiera språkliga avvikelser i placeringen av negationer i huvudsatser och bisatser. Dessa resultat ifrågasatte tidigare antaganden om kopplingen mellan motivation och språkinlärning och understryker behovet av ytterligare forskning inom motivationsstudier, särskilt med invandrare som deltagare.

Denna studie handlar om hur lärare uppfattar och tillämpar motivationshöjande strategier i engelskämnet. Studien utgick från en kvalitativ metod, där data samlades in genom att intervjua verksamma och behöriga lärare i engelskämnet med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärare har en positiv uppfattning kring de motivationshöjande strategierna som forskningen identifierat, såsom att bygga relationer, skapa en trygg miljö, anpassa undervisning efter elevernas behov och att använda autentiskt material. Lärarna tillämpade de flesta strategierna på olika sätt beroende på vad som fungerar för elevgruppen. Resultaten visade även att relationsbyggandet är en viktig faktor för att motivera eleverna till att vilja lära sig, särskilt för eleverna i årskurs fyra då de genomgår en stor övergång från årskurs tre till årskurs fyra.

The purpose of this study is to investigate how Sweden is among the countries with the fewest hours of English instruction in lower secondary school and yet is the country ranked among those with the highest English proficiency in Europe. The research questions that this study aims to answer are a) what knowledge is enabled in the current L2 curricula in Sweden, Denmark, Finland, France and Spain? and b) what teaching methods are used and what effect might this have on students' English proficiency? The methodology in this study is a comparative literature review using J.S. Mill's theory of The Most Similar System Design. Some results show that all countries' L2 curricula teach the same skills, convey the same values, and see communication as an important starting point for learning. However, the results show that the status of English is highest in Denmark as they are the only country advocating that students should develop their own voice and English identity. Also, a key explanatory factor to the different English proficiency outcome may be that Sweden and Denmark concentrate on meaning-focused teaching while Finland, France and Spain have more form-focused textbook teaching. This study has contributed to the field of research on L2 learning, mainly in the theoretical direction of Krashen's five language hypotheses.

Motivation är ett välbeforskat fenomen inom skolvärlden. Däremot är forskningsfältet kring läromedel som främjar motivationen hos eleverna inte lika utbrett. I och med regeringens uttalande om att satsa mer på fysiska läroböcker i skolan ställs höga krav på de läroböcker skolorna använder sig av. Motivation är en av de avgörande faktorerna för att eleverna ska lyckas med skolarbetet. Syftet med denna undersökning är att se om, hur och i vilken utsträckning välkända motivationsstrategier synliggörs i ett välanvänt läromedels uppgifter i svenska som andraspråk 1 på gymnasienivå. Detta har genomförts genom en innehållsanalys av läroboken Svenska impulser 1 – SVA. Undersökningens resultat visar att läroboken innehåller flertalet välkända motivationsstrategier samt att dessa förekommer i hög utsträckning. De olika motivationsstrategierna presenteras olika frekvent i materialet genom olika typer av uppgifter. Slutsatser som kan dras av denna studie är att boken ur ett motivationsfrämjande perspektiv visar goda möjligheter att genom välkända motivationsstrategier öka möjligheterna för eleverna att motiveras genom bokens uppgifter. Vidare jämförande studier är något som krävs för att få en heltäckande bild av hur motivationsfrämjande olika läromedel inom kursen är.

Denna studie handlar om lärares konstruktion om andraspråkighet samt arbetssätt, bemötande och anpassningar för läs-och skrivsvårigheter hos elever med svenska som andraspråk. Syftet med arbetet är att få fördjupade kunskaper om hur lärare konstruerar andraspråkighet, det vill säga hur de skapar och konstruerar sin förståelse av språkliga färdigheter hos elever med svenska som andraspråk. Studien syftar även till att utforska lärares arbetssätt, bemötande och anpassningar för andraspråkselevers språkliga utmaningar inom ramarna för ordinarie undervisning. Vidare bygger studien på kvalitativa forskningsmetoder, som grundar sig på diskursteori och dess olika aspekter såsom socialkonstruktivism, bristdiskurser och maktperspektiv. Metodansatsen inkluderar semi-strukturerade intervjuer med sex verksamma lärare samt etnografiska observationsmetoder, som genomfördes på tre olika skolor i en storstad i Sverige. Resultaten visar att de deltagande lärare har varierande perspektiv om andraspråkighet samt olika former av arbetssätt för att anpassa undervisningen för andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. I detta sammanhang betraktar de deltagande lärarna andraspråkighet både som en tillgång och ett hinder för språkutveckling hos elever med svenska som andraspråk. I resultaten framgår det att lärarna anpassar sig till och bemöter andraspråkselever på varierande undervisningsmetoder i syftet med att utveckla deras läs- och skrivförmågor. Några exempel kan vara anpassad undervisning, anpassade läromedel, extra undervisning, bildstöd, översättningsmetoder, användning av digitala hjälpmedel samt språkliga aktiviteter såsom sång, dans, drama, högläsning, kortlek med mera. De översiktliga resultaten visar inga skillnader mellan elever med svenska som förstaspråk (L1) och svenska som andraspråk (L2) när det gäller lärarnas arbetssätt, bemötande och anpassningar inom ramarna för den ordinarie undervisningen. Detta tyder på att lärarna anpassar sitt tillvägagångssätt och bemöter va

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare arbetar med metoden, tecken som stöd samt i vilka sammanhang metoden anses vara gynnsam. Denna studie undersöker hur användandet av tecken som stöd ser ut i den svenska grundskolan samt i vilka pedagogiska sammanhang metoden kan användas som resurs. Studien tar upp tecken som stöd i undervisning för och kommunikation med elever med språkstörning samt inom andraspråksundervisning. Den lyfter även generella vinster hos elever som använder tecken som stöd. Undersökningen genomförs med kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger. Dessa nämns som respondenter. Dessa respondenter representerar olika befattningar som klasslärare, specialpedagog och SVA-lärare. Analys av intervjuresultaten genomförs utifrån två perspektiv: en innehållsanalys samt en med inspiration från en fenomenografisk ansats.

A monolingual target language (TL) teaching norm has been promoted in second language learning over recent decades. Despite this, international studies indicate substantial variation in how and why teachers use the TL. This study investigates the extent of TL use during English lessons in Swedish classrooms in primary school, and how the choice of language correlates with teachers’ beliefs regarding second language learning (SLL) and the inclusion of the first language (L1). This study discusses the teachers’ didactic considerations and implementations of languages during their English lessons, and the teachers’ view on how the students are affected by the use of the TL in the classroom. Semi-structured interviews are carried out with three certified primary school English teachers. The interview data from this study show that the teachers’ main perception of TL use is that it should be used as much as possible. However, they all occasionally include the use of L1 in order to aid comprehension and prevent students’ anxiety. All three teachers emphasized the importance of a safe learning environment, especially when learning a new language. Even though the teachers agreed that the knowledge criterias for the subject of English in primary school do not place high demands on the students’ abilities in English, they as teachers place higher demands. The reason being that Swedish students’ level of English is higher than ever before and in turn teachers’ expectations are higher.

I denna uppsats undersöks syntaktiska drag som på olika sätt bidrar till komplexitet i texter skrivna av vuxna inlärare av svenska som andraspråk. Dessa drag benämns som komplexitetsdrag och inkluderar nominala bisatser, adverbiella bisatser, relativa bisatser, adjektivattribut, prepositionsattribut och infinitivattribut. Först undersöks vilka komplexitetsdrag som utgör indikatorer på utveckling på olika nivåer hos andraspråksinlärare genom att texter från tre grupper i inlärarkorpusen SweLL (Volodina m.fl., 2019) benämnda som nybörjarnivå, fortsättningsnivå och avancerad nivå analyseras utifrån frekvensen av de olika komplexitetsdragen. En jämförelse av de genomsnittliga relativa frekvenserna i respektive grupp visar att nominala och adverbiella bisatser används i mindre utsträckning på avancerad nivå än på lägre nivåer medan attributiva relativa bisatser, adjektivattribut, prepositionsattribut och infinitivattribut används mer frekvent på högre nivåer. En negativ korrelation mellan å ena sidan nominala/adverbiella bisatser och å andra sidan attribut i nominalfrasen observeras också. En kvalitativ undersökning av ett antal textutdrag från materialet indikerar även skillnader mellan grupperna när det gäller användandet av mer eller mindre frekventa verb i konstruktioner med nominala bisatser som komplement, abstraktionsgrad i prepositionsattributen och grad av inbäddning i nominalfrasen. Resultaten ger visst stöd för att Biber m.fl:s (2011, s. 30–31) hypotes att utvecklingen av komplexitetsdrag i engelska sker enligt en förutsägbar ordning i fem steg är giltig även i svenska.

Uppsatsens syfte är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka nio sva-lärares, speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att identifiera och utreda språkintroduktionselever med kognitiva funktionsnedsättningar, samt vilka anpassningar och stöd som erbjuds på språkintroduktion. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med under hösten 2023. Resultatet visar att många faktorer spelar in. Såväl hur skolan arbetar mellan elevhälsoteam och övrig skolpersonal som samarbetet med den överlämnande skolan gällande att vidarebefordra all kartläggning gällande eleven påverkar identifiering och utredning. Stoffträngsel på utbildningarna skapar brist mellan sva-lärare och speciallärare/specialpedagoger, professionerna har liten förståelse för varandras kunskapsområde. Eleven gagnas av att skolan har nära och god kontakt med vårdnadshavare eftersom en relation präglad av misstanke och motstånd kan göra att eleven inte får tillgång till det stöd och utredning den har rätt till då en vårdnadshavare till omyndig elev kan säga nej. Eleven drar även fördelar av att få tillgång till modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmålet. Dels kan detta ge indikationer om eleven har samma svårigheter på modersmålet eller om problematiken är andraspråksrelaterad, dels kan ett stärkt modersmål göra det lättare för eleven att även lära sig det andra språket. Uppsatsen bidrar till förståelse för dessa elevers utbildningsutmaningar.

På grund av oroligheter i världen tvingas många människor på flykt från sitt hemland och söker skydd i ett annat land, däribland Sverige. Att lära sig det svenska språket är något som nyanlända barn och unga som anländer till Sverige tidigt behöver lära sig, något som tidigare forskning visat kan vara krävande både för de nyanlända eleverna och deras lärare. Vi har därför utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer med åtta svensklärare genomfördes för att undersöka deras upplevelser av att undervisa nyanlända elever och deras språkutveckling av talat språk. Arbetets fokus har legat på att ta reda på vilka utmaningar svensklärare möter vid undervisning av nyanlända elever och vilka resurser samt tillvägagångssätt de använder. Därtill har vi även utforskat lärarnas inställning till kooperativt lärande som en möjlig metod för språkutveckling av nyanlända elever. I studien har vi använt det interaktionella perspektivet som teori vilket belyser vikten av samtal och interaktion för språkinlärning. Resultatet av vår undersökning visade att de intervjuade lärarna upplevde att tidsbrist och en hög arbetsbelastning var de största utmaningarna gällande undervisning av nyanlända elever. Vad gäller resurser och förutsättningar för att undervisa nyanlända elever visade vårt resultat att det fanns en markant brist på dessa bland respondenterna. Slutligen visade även resultatet att respondenterna beskriver att de använder sig av kooperativt lärande i elev-elev-konstellationer eftersom de har märkt att de nyanlända eleverna blir mest motiverade av att tala svenska i dessa förhållanden, vilket bidrar till deras språkutveckling.

Syftet med studien är att ta reda på vilken plats språken svenska och engelska har i klassrummen hos lärare i årskurs 4–6. Studien är genomförd via klassrumsobservationer, på två svenska skolor som har elever med olika kulturella bakgrunder, det vill säga olika förstaspråk. Resultaten visar att lärarna använder en blandning av svenska, engelska och kodväxling under lektionerna. Användningen av de tre olika språkformerna varierade beroende på lektionstid och arbetsuppgifter.

Syftet med denna kvantitativa och explorativa studie var att undersöka vilka orsaker som kan ligga till grund för hur andraspråkstalare noterar avvikelser i genuskongruens. Denna experimentella studie utgjordes av sju andraspråkstalare med olika förstaspråk. Resultaten och analysen visade att det inte fanns någon skillnad på hur deltagarna uppfattade avvikelser i de olika genusen utrum och neutrum. Däremot fanns det skillnad på hur andraspråkstalare uppfattade de olika funktionsorden. Pronomenet sitt uppfattades mest vilket gick emot hypotesen. Negativ eller positiv transfer var omöjlig att analysera i resultaten på grund av en liten deltagargrupp. Däremot kunde vi se att inlärningsålder som bakgrundsfaktor hade stor betydelse för inlärningen av genuskongruens. I studien diskuteras möjligheten att det finns en känslig period där hjärnan är mottaglig för förändring och kommer fram till att språkinlärning vid en ung ålder har mer fördelar än hur många år individen har lärt sig ett språk., LiLa

Investigations of the Swedish upper secondary school show that almost one fifth of the students struggle with low motivation. Hence, this paper concentrates on two different contexts in which increased motivation for ESL has been highlighted: contexts where songs and music are used, and extramural contexts. Nevertheless, there is a research gap in the combination of these two aspects. Therefore, the aim of this study is to investigate the role of songs in extramural contexts regarding motivation and vocabulary acquisition. Moreover, the purpose is to investigate these contexts in the plurilingual and culturally rich country of South Africa and thereafter explore how this can be implemented in the Swedish ELL classroom. Hence, a student questionnaire and two qualitative interviews with youth leaders were used to answer the two research questions: To what extent does the use of songs in extramural contexts affect the perceived vocabulary acquisition among high school students and youth leaders in South Africa? Furthermore, how does extramural use of English songs affect the perceived motivation and joy for learning English as a second language? The results revealed a positive impact of songs in extramural contexts, where social media was the most common context, both regarding motivation and vocabulary acquisition. Nevertheless, the effects were stronger when using songs productively, and the genre that had most effect on the vocabulary was HipHop. Hence, there is much to bring into the Swedish ELL classroom from the song-based extramural contexts, which can fulfil and develop requirements from the Swedish National Curriculum.

Sammandrag Studiens syftade till att undersöka om andraspråksinlärare av svenska lägger märke till syntaktiska avvikelser (förlängda pauser i tre olika positioner i meningar) och semantiska avvikelser (utbytta ord) i auditivt presenterade svenska meningar. Vidare syftade studien till att undersöka om det finns något samband mellan andel uppmärksammade avvikelser och inlärningsfaktorer (inlärningsålder, exponeringens längd och användning av andraspråket). En metodkombination bestående av frågeformulär och experiment användes. Det antogs att andraspråksinlärare skulle lägga märke till större andel syntaktiska än semantiska avvikelser och att andel uppmärksammade avvikelser skulle vara relaterade till de tre inlärningsfaktorerna. Resultaten visade att deltagarna la märke till större andel syntaktiska än semantiska avvikelser och att det inte fanns något samband mellan någon av inlärningsfaktorerna och andel uppmärksammade avvikelser (medelvärde kollapsat över syntaktiska och semantiska avvikelser). Det är dock viktigt att notera att trots ett för experiment mycket begränsat antal deltagare (sju) fanns det signifikanta och marginellt signifikanta samband mellan notering av vissa avvikelser och vissa inlärningsfaktorer., Linnaeus University Language Processing Lab (LiLa Lab), LiLa, LiLa Lab

Over the past few decades, as a result of globalization and increasing global migration, Sweden has witnessed significant demographic changes. This has created a multicultural and multi-linguistic society. New languages, backgrounds and more differences to take into account have presented teachers with a challenging task in designing their teaching. Teachers' attitudes towards students’ languages and methods that acknowledge and encourage the use of students’ full linguistic repertoire are highlighted as essential in order to create conditions in which the students can succeed. Despite this, it appears in previous research that many teachers lack sufficient pedagogical tools in order to provide the students with the linguistic stimulus they require. The aim of this qualitative study is to examine and contribute with knowledge about how language developing approaches might promote learning in multilingual F-3 classrooms. The aim is formulated through the following research questions: · How to the teachers describe that the language development approach affects their teaching? · How do the teachers describe the opportunities and obstacles they experience when it comes to taking advantage of students’ linguistic resources in teaching? The data for this study has been collected through four semi-structured interviews with teachers with experiences of teaching in multilingual classrooms. The study’s theoretical basis is based on the theory of social practices where learning and language development is described as a result of the interaction and interplay amongst the students and teachers in the classroom's social context. The results show that the teachers have a positive attitude towards multilingualism and that the teaching is designed with a particular focus on language development. In the result the teachers also give prominence to showing curiosity towards students' languages and creating conditions for understanding and participation as key facto

Genom denna studie har tre läroböcker analyserats med syftet att åskådliggöra hur dessa förhåller sig till grammatik och grammatikinlärning. Genom läroplanen (GY11) och kursplanen för Svenska som andraspråk får lärare en stark motivering till språkutveckling och bearbetningen av explicita grammatikkunskaper med en bristfällig insikt i hur denna undervisning kan formuleras. Målet var att bygga upp en medvetenhet kring hur läroböcker är uppbyggda. Genom detta skapas möjligheter till att lärare kan reflektera kring ämnet och få en mer omfattande förståelse för hur man kan förhålla sig till de innehåll och de metoder som läroböcker tillhandahåller. Studiens resultat visar att läroböckerna skiljer sig i hur de förhåller sig till språknivå, språkhandlingar samt ett kontrastivt perspektiv, vilka var studiens ingångar. En av läroböckernas grammatikkapitel använder ett förenklat språk både gällande metaspråkliga termer och syntax, medan de andra två inte förhåller sig till ett förenklat språk. Vad gäller språkhandlingar använder läroböckerna, i olika grad, frågor för att stimulera till diskussion och språkreflektion. Två av böckerna visar också vissa förbindelser till ett kontrastivt förhållningssätt.

Den muntliga kommunikationen är viktig för elevers andraspråksutveckling i engelska. Elever behöver utveckla olika strategier för att samtala och skapa förståelse när ordförrådet inte räcker till. Forskningsöversikten har i syfte att undersöka den muntliga kommunikationens betydelse i engelskundervisningen. Syftet besvaras genom två frågeställningar: hur muntlighet framställs i andraspråksundervisningen och vilka undervisningsstrategier som används för att främja muntliga färdigheter i engelska. De sociokulturella och sociokognitiva perspektiven är genomgående i det analyserade materialet. Materialet visade även två utgångspunkter i andraspråksundervisningen, den enspråkiga- och tvåspråkiga undervisningen. Artiklarna som ligger till grund för forskningsöversikten är vetenskapliga och utgår från ett internationellt perspektiv. Dessa är sökta från två olika databaser, ERIC och Swepub. Materialet utgår från ett antal olika inkludering- och exkluderingskriterier. Resultatet visar att användningen av andraspråket skiljer sig i olika klassrum vilket beror på exempelvis lärarens och elevernas inställning till att tala på engelska. Slutligen visar resultatet att elever känner sig oroliga över att göra misstag och för att förhindra detta kan olika sociala aktiviteter användas.

The aim of this qualitative study is to explore two high school level Swedish as a Second Language (SVA) and two Swedish for Immigrants (SFI) teachers’ approach to their adult students’ use of machine translation in the classroom. The study also aims to explore the teachers’ approach to whether they incorporate machine translation into their teachings. The study is conducted through qualitative interviews of a total of four teachers, and the results show that the SVA-teachers did not experience that their students use machine-translation, whilst the SFI-teachers did. This is due to the linguistic level that their students are at, respectively. Furthermore, the results show that the SVA-teachers did not implement the usage of machine translation into their teachings, apart from when the students are performing digital exams and have access to a website that provides definitions (Swedish-Swedish), but also translations of single words. The SFI-teachers, on the other hand, did implement the usage through exercises that require students to translate words into their first language. All teachers did question the intention of the usage and the commonly known shortcomings of such systems.

Extramural English (EE) activities are activities in English that students spend time on outside of school. Previous studies have often concluded that EE activities have a positive effect on students’ English proficiency. The phrasal verb is a language feature which often causes problems for learners of English as a second language. Phrasal verbs are multi-word phrases whose meaning cannot be guessed by the learner, often causing them to avoid using them. This study investigates the phrasal verb usage among Swedish secondary school students and if it is possible to link the usage to level of engagement in popular EE activities. The source of data for this study is the Swedish Learners English Corpus (SLEC), which contains texts written by Swedish secondary school students. An important feature that makes this corpus suitable for this study is that the metadata contains information about time spent on EE activities among the students. The analysis of the phrasal verb usage is structured around a three-level analysis of phrasal verb constructions. Although some differences in the use were noted, the study shows that phrasal verbs are a language feature which is not affected by amount of time spent on EE activities to a significant extent., Extramural engelska (EE)-aktiviteter är aktiviteter på engelska som elever spenderar tid på utanför skolan. Tidigare studier har ofta kommit fram till att EE-aktiviteter har en positiv effekt på elevernas engelska kunskaper. Frasverb är en språkfunktion som ofta orsakar problem för elever som studerar engelska som andraspråk. Frasverb är fraser som består av flera ord och vars betydelse inte kan gissas av eleven, vilket ofta får dem att undvika att använda dem. Denna studie undersöker användningen av frasverb bland svenska högstadieoch gymnasieelever och om det är möjligt att koppla användningen till hur mycket tid de spenderar på populära EE-aktiviteter. Datakällan för denna studie är ’Swedish Learners English Corpus’ (SLEC), som innehåller texter skrivna av svenska högstadie- och gymnasieelever. En viktig del som gör denna korpus lämplig för studien är attkorpusens metadata innehåller information om hur mycket tid som läggs på EE-aktiviteter bland studenterna. Analysen av användningen av frasverb-konstruktioner är uppbyggd kring en analys i tre nivåer. Även om vissa skillnader i användningen noterades, visar studien att frasverb är en språkfunktion som inte påverkas av mängden tid som spenderas på EE-aktiviteter i betydande utsträckning.

Denna studies syfte är att undersöka lärarupplevelser kring transspråkande inom svenskt skolsammanhang. För att besvara syftet ställdes tre frågor som bidrog med en omfattande resultat baserade på lärarupplevelser. För att besvara frågorna genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod och svaren analyserades genom en innehållsanalys och abduktiv ansats. Studiens resultat tyder på att lärare använder transspråkande som en organiserad, omedveten eller osystematisk form i undervisningen. Resultaten visar också att lärarna upplever att transspråkande påverkar elevernas skolutveckling positivt genom meningsfullhet,goda relationer, inkludering och globalisering men också negativt i förhållande till utmaningarna. Utmaningarna är lärarnas och elevernas språkkunskaper, läroplanen, konflikthanteringen och exkludering. Detta innebär även att lärare upplever såväl möjligheter som utmaningar med transspråkande i klassrummen. Lärarnas upplevelser och studiens tidigare forskning samt bakgrund innehar aspekter som går att relatera till varandra beträffande transspråkandes positiva effekter på elevernas skolutveckling, kunskapsutveckling, identiteter och inkludering. Lärarna upplever dock att utmaningarna som de upplever överstiger möjligheterna vilket gör att möjligheterna inte kan betraktas som fördelaktiga enligt lärarnas upplevelser och studiens analys., The purpose of this study is to investigate teacher experiences around translanguaging within a Swedish school context. To answer the purpose, three questions were asked that contributed to a comprehensive result based on teacher experiences. To answer the questions, qualitative semi-structured interviews were conducted as a method and the answers were analyzed through a content analysis and abductive approach. The results of the study indicate that teachers use translanguaging as an organized, unconscious, or unsystematic form in teaching. The results also show that the teachers feel that translanguaging affects the students' school development positively through meaningfulness, good relationships, inclusion and globalization, but also negatively in relation to the challenges. The challenges are the teachers' and students' language skills, the curriculum, conflict management and exclusion. This also means that teachers experience opportunities as well as challenges with translanguaging in the classroom. The teachers' experiences and the study's previous research and background have aspects that can be related to each other regarding translanguaging's positive effects on the students' school development, knowledge development, identities and inclusion. However, the teacher’s experiences that the challenges exceed the opportunities, which means that the opportunities cannot be considered beneficial according to the teachers'experiences and the study's analysis.

Forskning inom andraspråksinlärning har visat att inlärares grammatiska kompetens kan beskrivas utifrån CAF, ett ramverk som innefattar tre dimensioner av performans: komplexitet (eng. complexity), korrekthet (eng. accuracy) och flyt (eng. fluency). Dessa tre dimensioner undersöks utifrån mått som mäter olika språkliga strukturer och fenomen. Sådana studier har genomförts internationellt men det saknas liknande forskning i en svensk kontext. Syftet med föreliggande undersökning är att analysera den skriftliga performansen hos vuxna inlärare av svenska som andraspråk för att kunna avgöra det bästa tillvägagångssättet för en undersökning av skriftlig språkutveckling hos avancerade inlärare. Närmare bestämt utreds hur de olika måtten förhåller sig till varandra, hur de skiljer sig åt beroende på inlärarens språkfärdighetsnivå och hur de utvecklas under ca en termins språkstudier. De 44 undersökta texterna är skrivna av 22 inlärare indelade i två språkfärdighetsnivåer (motsvarande B2 respektive C1 på GERS-skalan) inom ramen för deras deltagande i intensiv språkundervisning av akademisk svenska. I undersökningen analyserades texterna utifrån mått på produktivitet, korrekthet och komplexitet. Resultaten, som delvis stämmer överens med tidigare forskning, visar att komplexitet, både lexikal och syntaktisk, utvecklas signifikant över tid samt att produktivitet och syntaktisk komplexitet visar på signifikanta skillnader mellan de två språkfärdighetsnivåerna. Inga signifikanta korrelationer fanns mellan produktivitet, korrekthet och komplexitet men signifikanta korrelationer sågs mellan olika komplexitetsmått och mellan olika korrekthetsmått. Utifrån diskussionen om undersökningens resultat presenteras en rad överväganden som bör göras vid framtida studier, vilket lägger grunden för framtida forskning utifrån CAF-ramverket inom svenska som andraspråk.

Jag ska presentera huvuddelarna i en nyare studie som syftar till att utforska användning av vuxna elevers förstaspråk genom språkstödjare och de möjligheterna de skapar för elevers inkludering i sfi studieväg 1. Studiens resultat presenteras som fyra bidrag från språkstödjare som verkar vara avgörande för inkludering av vuxna elever i svenska som andra språkutbildning. Dialog möjliggjort av en transspråkande miljö framställer inkludering som interaktionellt utrymme där eleverna kan hitta sina egna vägar till förståelse genom respons. Språkstödjares socioemotionella arbete med elever som inte vågar ta kommunikativa risker i klassrummet visar upp inkludering som en balans mellan undervisningens krav och elevernas psykologiska styrka att bemöta den. I språkstödjares samverkan kring elevers möjligheter att förankra deras framväxande språkliga kunskap i deras vardag, lyfts inkludering fram som ett pedagogiskt engagemang i att skapa meningsfullt och värdefullt undervisningsinnehåll. Språkstödjares uppgift att tillgängliggöra lärarens skriftliga återkoppling till eleverna genom deras starkaste språk synliggör inkludering som en kapacitet hos elever att självreglera utvecklingen av sina andra språk genom en metaspråklig medvetenhet.

For two decades, it has been a statutory provision in the Higher Education Act to strive for widening participation. This has led to new and more diverse student groups, one of which being students with a mother tongue other than Swedish. Recurrently, their writing ability tends to be focused in the debate. In the field of Academic Literacies, writing is considered to be a socio-culturally rooted practice, in which teachers’ attitudes strongly impact the writing process. This article presents a study of teachers’ attitudes towards second language students’ writing, aiming to shed light on norms and conditions surrounding L2 students’ academic writing. Teachers’ written feedback concerning linguistic features has been analysed based on theories on feedback practices. The same teachers have also been interviewed regarding their feed-back, using stimulated recall-technique. The results show that the teachers’ feedback reflect different perspectives on the writing process, as well as their own role in the education system. In sum, the study shows that the lack of collegial consensus allows for parallel norms to exist, which results in the students within the same educational program being exposed to a wide range of expectations regarding how texts ought to be written., Under två decennier har högre utbildning haft breddad rekrytering som målsättning, vilket har fört med sig nya och mer heterogena studentgrupper. En av dessa är studenter med annat modersmål än svenska, och återkommande tenderar deras skrivförmåga att fokuseras i debatten. Att skrivande är sammankopplat med det sociala sammanhang där skrivandet sker har beskrivits väl inom fältet Academic Literacies. I den här artikeln presenteras en studie med fokus på lärares attityder och förhållningssätt till andraspråksstudenters skrivande. Syftet med studien är att belysa normer som präglar skrivandets sammanhang, för att på så vis få en bättre bild av de förutsättningar som präglar och omgärdar andraspråksstudenters skrivande i olika ämnen under deras utbildningsprogram. För att undersöka detta har lärares skriftliga respons som rör språket analyserats med avstamp i teorier om respons. De lärare som skrivit responsen har också intervjuats om sin respons med hjälp av stimulated recall-teknik. Resultaten visar att lärarnas respons präglas av deras egna erfarenheter, syn på skrivprocessen samt den egna rollen inom utbildningen. Sammantaget visar undersökningen att bristen på kollegial samsyn mellan ämnen inom programmet ger utrymme för parallella normer att existera, vilket resulterar i att studenterna möter ett brett spann av förväntningar på hur texter ska utformas.

Abstrakt Jag har gjort en fallstudie där jag har sammanställt och analyserat fyra olika texter som är skrivna av en nordsamisk arvspråksskribent som har nordsamiska som ett av sina andraspråk och svenska som modersmål. I studien har jag tittat på språkliga svårigheter i skrivandet, utmaningar kopplade till specifik texttyp och på vilket sätt de språkliga utmaningarna har hanterats av skribenten efter att läraren har lämnat kommentarer på texten. Studien visar att skribenten haft vissa grammatiska svårigheter och att vissa morfologiska delar har varit speciellt problematiska. Man ser också att problem på sats- och meningsnivå ökar i och med att textens komplexitet ökar. Studien visar att hjälp och vägledning från läraren hjälper skribenten att implementera strategier för att kunna rätta till de fel som finns i texten. Dock blir även denna korrigering svårare att utföra i takt med att meningarnas struktur och komplexitet ökar., Abstrákta Mun lean dahkan dáhpáhusdutkamuša mas lean buohtastahttán ja gielalaččat guorahallan njeallje teavstta maid lea čállán okta árbegielatčálli. Čálli leat davvisámegiella nubbegielas ja ruoŧagiella eatnigielas. Teavsttain mun lean guorahallan čállimii gullevaš gielalaš hástalusaid, čállinhástalusaid teakstatiippaid ektui ja dan mo čálli lea čoavdán daid hástalusaid mat teavsttaid álgoveršuvnnain leat ja dan mielde makkár bagadusa čálli lea ožžon oahpaheaddjis. Dutkamuš lea čájehan ahte čállis leat moadde giellaoahpalaš čuolmmat ja ahte moadde morfologalaš oasit leat leamaš erenoamážit čuolbmái. Go kompleksiteahtta teavsttain lasiha ja gihput ja cealkagat šaddet guhkit ja viiddit de maiddái dagahit eanet hástalusaid čállái. Veahki ja bagadus oahpaheaddjis sáhttá veahkit čálli implementeret strategiijaid ja njulget čuolmma teavsttas. Maiddái dát njulget šaddá eanet váttis čállis go cealkagat struktuvrra ja kompleksitehta lasiha.

Syftet med föreliggande översikt är att belysa rådande tematik och aktuella trender inom forskningsfältet svenska som andraspråk (sva) på basis av doktorsavhandlingar skrivna 2013–2021. Utgångspunkten är en tidigare översikt av forskningsfältet norska som andraspråk (noa) grundad i doktorsavhandlingar. I de avhandlingar som klassificerats inom sva-fältet, utifrån författarens självpositionering, undersöks vilka forskningsämnen som representeras, huvudsakliga trender, framträdande teoretiska perspektiv samt hur trender och perspektiv i sva ser ut i förhållande till noa. Analyserna visar de båda forskningsfältens multidisciplinära karaktär på olika sätt. Utifrån en tidigare indelning av noa urskiljs i sva tre huvudsakliga perspektiv: (1) inlärning, (2) språk- och kulturkontakt samt (3) undervisning. I sva – liksom i noa – är undervisningsperspektivet mest framträdande där liknande teoretiska ramverk återkommer. Skillnader gäller både teman och elevgrupper. Medan sva har ett större fokus på (ämnesspecifik) litteracitet i relation till ungdomar och vuxna, ägnar sig noa mer åt undervisning av skönlitteratur samt bedömning, och främst i undervisning av yngre elever. Avslutningsvis diskuterar vi betydelsen av liknande översiktsstudier inom andraspråksfältet i Norden., The aim of this overview is to highlight current themes and trends in the research field of Swedish as a Second Language (SSL) on the basis of doctoral dissertations written in 2013–2021. The starting point for the analysis is an earlier overview of the research field of Norwegian as a Second Language (NSL) based on doctoral dissertations. In the dissertations that were classified in the SSL field, from the self-positionings of the authors, we investigated which research topics are represented, main trends, prominent theoretical perspectives, and how trends and perspectives in SSL relate to those in NSL. The analyses show the multidisciplinary nature of both research fields in various ways. Based on an earlier classification of NSL, three main perspectives within SSL are identified: (1) learning, (2) language and culture contact, and (3) teaching. In SSL – like in NSL – the teaching perspective is most prominent, including similar theoretical frames. Differences concern both themes and student groups. While SSL has a greater focus on (subject-specific) literacy in relation to youths and adults, NSL is more concerned with the teaching of literature, and assessment, primarily in the teaching of younger learners. Finally, we discuss the importance of similar overviews in the second-language research field in the Nordic countries.

The aim of this paper was to investigate how adult second language learners of Swedish have perceived their social space with their classmates during courses that they have studied online due to the COVID-19 pandemic. The research questions that fulfilled this aim looked at (1) the students’ perceptions of three qualities connected to a positive social space: availability, support and trust; and (2) their perceived learning outcomes from the interaction that has taken place within this perceived social space. This study used a mixed method where a quantitative method that consisted of questionnaires was interrelated with a qualitative method that consisted of voluntary comments in the questionnaire as well as follow-up interviews. Thirteen students answered the questionnaire, and three of them were interviewed. The results showed that the most positive impact on their social space is connected to their trust for one another and the most negative impact is connected to the availability of their classmates as well as the use of the functions in th communication platform. The results also showed that the most positive effect on their perceived learning outcomes is connected to the opportunity to discuss and use the language in various ways and the most negative effect can be connected to differences in proficiency levels.

Many students who study Swedish as a second language have a typical development curve, however some students struggle with learning how to decode letters and words. Learning to read requires decoding skills and these skills are usually learnt in primary school. Second language learners arriving in Sweden as teenagers or adults have a varying school background and some of them has not learned how to read in their first language. This study explores if a short period of intensive training in phonics could be helpful for second language learners to learn to decode in Swedish. The results shows that second language learners may improve their decoding skills if they get a short period of intensive training in phonics. The participants were also positive towards this form of training.

För att hitta relevant material till vår kunskapsöversikt har vi utgått från lämpliganyckelbegrepp som vi haft användning av i undersökningen. De sökord som legat till grundför vår kunskapsöversikt har bland annat varit ”bilingual”, ”språkutveckling”,”transspråkande” och ”modersmål”. Denna studie grundar sig på artiklar skrivna avforskare, samt avhandlingar. Med hjälp av det valda materialet har resultatet kunnat besvaravår frågeställning: ”Hur påverkar modersmålet och modersmålsundervisningenandraspråkselevers utveckling i det svenska språket?” I undersökningen har tio olikavetenskapliga artiklar använts och resultatet av undersökningarna har visat vilken storpåverkan modersmålet och modersmålsundervisning har för inlärning av ett andraspråk.Det som skiljer de olika artiklarna åt, är att de använder sig av olika tillvägagångssätt för attfå fram resultat. Det har handlat om intervjuer, longitudinella studier och enkäter. I dennakunskapsöversikt har både nationella och internationella studier använts, för att få enbredare uppfattning av hur modersmålet och modersmålsundervisning påverkarspråkinlärningen, i Sverige såväl som i andra länder än Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett tvärspråkligt angreppssätt vid läsning av en novell kan ge eleverna en djupare förståelse för det skönlitterära verket, där läsning på modersmålet är den oberoende variabeln. Denna kvasiexperimentella studie genomfördes i en klass i ämnet Svenska som andraspråk nationell delkurs 4 och utformades som ett boksamtal. Studien besvaras primärt genom hypotesprövning. I den kvantitativa jämförelsen, som baseras på en kvalitativ analys utifrån Xenia Hadjioannou och Jane S. Townsends (2015) etnografiska diskursanalys, undersöker vi det bakomliggande motivet till deltagarnas yttranden (drag). För att få en djupare förståelse för boksamtalen genomfördes även semideltagande observationer samt en avslutande enkätundersökning. I den inledande kvalitativa analysen samt under observationerna kan en skillnad mellan grupperna observeras där gruppen som fick läsa novellen på både sitt första- och andraspråk uppvisar en djupare förståelse för novellen. Däremot visar den efterföljande kvantitativa hypotesprövningen inte ett statistiskt signifikant resultat varav resultatet inte kan generaliseras till populationen. Trots att studiens nollhypotes inte kan förkastas tyder studiens kvalitativa resultat på att andraspråkslärare bör använda sig av boksamtal i undervisningen samt ge eleverna möjlighet till läsning på sitt modersmål för att, om inte annat, bejaka elevernas tidigare erfarenheter.

Considering teacher talk as the main input into the English as a foreign language classroom, this study aims to highlight and gain a deeper understanding of how target language use can look like in a foreign language classroom in Sweden. To investigate in this essay, the following research questions are addressed: • What is the teachers´ attitude towards the use of the target language in English teaching? • To what extent does the teacher communicate orally in English during English lessons? And on what occasions does the teacher choose to use the target language andthe first language during English lessons? The study was conducted in four different elementary schools, and four teachers were observed who taught in different grades. An interview was held after every observation, and through the interviews a deeper understanding was obtained. The material consists of notes through observation schedules and recordings of interviews and recording of observation. The study is based on Krashen's (1981) input hypothesis as well as Vygotskijs (2001) notion of Zone of proximal development. Research indicates that using the target language consistently can create learning opportunities for students, and a relaxing environment for them to use the target language themselves fluently during English lessons. Furthermore, studies has alsoshown using the first language can affect the students own language production and learning of the target language. However, other have shown that in some cases it can be an advantage to use the first language to include all students during English lessons, especially for the weak students in the class. Therefore, taking into consideration these different perspectives, I investigate four teachers´ use of English and Swedish in the Swedish EFL classroom.The findings show that three out of the four teachers observed used the target language in the beginning of the English lesson, while giving instructions, commanding the students to use the target l

I den här uppsatsen undersökes inlärning av svenska som andraspråk hos två grupper av ungdomar på en gymnasieskola i Sverige. Fokus i studien riktas mot användningen av ordinlärningsstrategier vid andraspråksinlärning hos dessa informanter, dvs. vilka typer av strategier och hur inlärares användning av dessa strategier kan beskrivas med särskilt fokus på bestämning av okända ords betydelser. Fokus riktas även mot betydelsen som användningen av dessa strategier har på informanternas resultat. Särskilt fokus riktas på användningen av strategier när eleverna härleder och/eller genererar de okända för dem ords betydelser utifrån sammanhanget under läsprocessen, vilket kallas lexical inferencing (LIF) inom språkvetenskap. I studien tillämpas think-aloud- metoden för undersökning av informanternas färdigheter i lexical inferencing, dvs. informanterna informerarmuntligt sina tankar och slutsatser om de okända ords betydelser i den givna läspassagen. I studien görs analys och förs resonemang och diskussion om varför vissa strategier används och vilka implikationer dessa kan ha på mer eller mindre framgångsrik ordinlärning. Studiens resultat visar bl.a. att informanterna använder sig av hela spektrumet av kognitiva, metakognitiva, sociala och affektiva strategier, men att de använder sig av dessa strategier i olika stor utsträckning och i olika grad av skicklighet. Studiens resultat visar också att det är svårt att påstå något entydigt om sambandet mellan användning av inlärningsstrategier och framgång i LIF eller om samvariation mellan strategierna, men att det finns indikationer på samvariation mellan kognitiva och sociala strategier, mellan kognitiva och metakognitiva strategier samt mellan affektiva och metakognitiva strategier. Det finns äver indikationer på hur dessa påverkar framgången i LIF och ansats till att förklara varför dessa samvariationer leder till mer eller mindre framgångsrik härledning görs i studiens analys- och diskussionsdel.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur andraspråkarens språkbakgrund kan påverka inlärningen av svenska, samt att ta reda på om förkunskaper i engelska eller inte kan påverka inlärningsprocessen av svenska. Det hölls 5 intervjuer och totalt 7 individer deltog. Dessa deltagare hade varierande språkbakgrunder. Resultatet visade att talare kan både ha nytta och uppleva problematik när individen använder sig av tidigare språkkunskaper under inlärningsprocessen av svenska, i informella sammanhang. I formella sammanhang blev det tydligt att förkunskaper i engelska var fördelaktigt, då det blev möjligt för läraren att förklara svensk grammatik på engelska när inläraren av svenska inte förstod. Resultatet visade också att förkunskaper i engelska kan underlätta till stor del men också skapa hinder på vägen. Det kan underlätta i den mån att många i Sverige talar engelska och personen som lär sig har möjligheten att kommunicera muntligt trots att hen inte pratar svenska. Däremot kan det förlänga processen, i och med att talaren kan förlita sig på engelskan och riskerar att inte bli tillräckligt motiverad att lära sig svenska.

I dagens skolor är allt fler elever flerspråkiga. De flerspråkiga eleverna bär med sig språket som en resurs i undervisningen och tenderar därmed att utveckla en djupare och bredare kunskap inom andraspråksinlärningen. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur och med vilket resultat grundskollärare med inriktning årskurs 4–6 beskriver att de arbetar transspråkande för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling inom svenskämnet.Följande frågeställningar har besvarats för att uppfylla studiens syfte: • På vilka sätt beskriver lärare att elevers förstaspråk påverkar andraspråksutvecklingen? • På vilka sätt uppger lärare att de använder elevers förstaspråk för att arbeta språkutvecklande? • Vilka resultat anser lärare kunna uppnå med att arbeta transspråkande? En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts med sammanlagt fem grundskollärare med inriktning årskurs 4–6. Samtliga lärare undervisar i svenskämnet och arbetar i en flerspråkig skolverksamhet, vilket innefattar erfarenhet av arbete med flerspråkiga elever. Studien har sin utgångspunkt inom det sociokulturella perspektivet. Resultatet som framkom i undersökningen visar att samtliga lärare har varierade uppfattningar kring transspråkande som arbetssätt. Det synliggörs att transspråkande implementeras i olika grader och på varierade sätt i klassrummen. Resultatet tyder på att lärarna har olika mycket erfarenheter och de anser att det finns andra sätt att arbeta på för att utveckla andraspråket. En del av lärarna menar att flerspråkiga elevers andraspråksutveckling främjas genom bland annat samspel med andra och digitala verktyg som hjälpmedel., In today´s schools more pupils are multilingual. The multilingual pupils carry the language with them as a resource in the teaching and thus tend to develop a deeper and broader knowledge in second language learning. The purpose of the study is to increase knowledge about how teachers describe that translanguaging is implemented in the Swedish subject and how it affects the second language development of the multilingual pupils.The following questions have been answered to fulfill the purpose of the study: • In what ways do teachers describe that pupils’ first language affects second language development? • In what ways do teachers use pupils’ first language to work on language development? • What results do teachers think they can achieve by working translingual? A qualitative semi-structured interview study has been conducted with a total of five elementary school teachers with a focus on grades 4-6. All teachers teach the Swedish subject and work in a multilingual school, which includes experience of working with multilingual pupils. The study is based on the sociocultural perspective.The results that emerged in the survey show that all teachers have varied perceptions about translanguaging as a way of teaching. It is visible that translanguaging is implemented in different degrees and in varied ways in the classrooms. The results indicate that the teachers have different amounts of experience and they believe that there are other ways of working to develop the second language. Some of the teachers believe that multilingual pupils’ second language development is promoted through, among other things, interaction with others and digital tools as aids.

The aim of this study is to investigate how teachers interpret the reading strategies in the revised English as aSecond Language (ESL) syllabus from 2021, and what advantages and disadvantages they see with the syllabuswhen they teach reading strategies. Previous studies suggest that it is beneficial to teach reading strategies in school.The revised ESL syllabus for upper secondary in Sweden mentions reading strategies but gives no definition orinstruction, making it the teachers’ responsibility to choose an interpretation. However, there is not much researchon the interpretation of reading strategies in ESL in a Swedish context nor in upper secondary school.The study was made through interviews, which where analysed thematically, and a survey, where univariate analysiswas used. The results showed that most teachers were confident using and explaining the strategies, but ofteninterpreted them in different ways. The results also showed that while most teachers think the phrasing in thesyllabus is clear, there are some ambiguities. Most teachers also said they had the resources they needed, but somedidactic resources were mentioned as lacking by some.Conclusions from these results are: that the revised ESL syllabus provides room for interpretation and gives teachersautonomy which they see as positive; that the differences in strategy interpretation can affect the students’ right toequal education; that there are strategies of which teachers are unsure; and that the lack of some resources is anobstacle in the implementation of the syllabus and the teaching of reading strategies. Implications of this thesis arethat policy makers can use it in their development of future educational policy documents, and that teachers can useit to educate themselves on their role in interpreting the syllabus in their work.

Flerspråkigt stöd inom sfi – utmaningar och möjligheter Presentationen ges i form av en föreläsning följt av en dialog om flerspråkigt stöd för vuxna nyanlända inom svenska för invandrare (sfi). Föreläsningen baseras på resultatet av det praktiknära forskningsprojektet Flerspråkigt stöd för vuxna nyanlända inom sfi. Under dialogen diskuteras utmaningar och möjligheter med ett flerspråkigt stöd. Med en övertygelse om att en användning av modersmålet främjar vuxna sfi-elevers andraspråksinlärning på studieväg 1, tog ett arbetslag på sfi i Örebro kommun in språkstödjare i undervisningen. Att utarbeta nya pedagogiska roller och att samordna klassrumsinteraktionen mellan lärare och språkstödjare visade sig dock vara utmanande. Exempelvis blev frågan om när och hur elevernas modersmål kan användas som resurs inom svenska som andraspråksinlärning ett kritiskt område att undersöka. Då initierades ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans med Örebro universitet. Syftet var att utveckla arbetssätt och pedagogiska kompetenser hos både lärare och språkstödjare, för att på så sätt förbättra elevernas inlärningsmöjligheter. Medverkande är Oliver St John från Örebro universitet och Julia Myllylä från sfi i Örebro kommun. Läs mer om projektet Flerspråkigt stöd för vuxna nyanlända inom sfi, Språkstödjare projektet, SFI

I den här kandidatuppsatsen undersöks bruket av mentala verb bland L2-talare av japanska. Teoridelen behandlar den betydelse som evidentiella markörer och Kamios teori om informationsterritorium har för ämnet. Därefter redogörs för den kvantitativa studie som har utförts i form av en korpusundersökning. Den genomförda studien har hämtat sina data från en inlärarkorpus och försökt identifiera av vilka talare och i vilka sammanhang språkfel relaterade till mentala verb vanligen görs. Tre typer av språkfel har kunnat beläggas: hyperkorrektion, övergeneralisering samt transfer, oönskad påverkan från ett annat språk. Det har också funnits statistiskt säkerställda resultat som visat att mindre komplexa texter innehöll fler språkfel relaterade till ämnet än vad som hade kunnat förväntas av en jämn fördelning.