Search

Länsstyrelsen i Jönköpings län har i samarbete med Skara stift genomfört en analys för att ta reda på var det finns sandiga och grusiga marker på stiftets mark. Dessa marker kan ha potential som livsmiljö för gaddsteklar och andra vilda pollinatörer. Under 2022 har Calluna AB fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län att genomföra en inventering i fyra lokalområden i Jönköpings län som ligger på mark som tillhör Skara stift. Syftet med inventeringen var att undersöka vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden. Varje lokal har besökts vid ett tillfälle under juli 2022. All fältinventering har genomförts genom håvning och visuella observationer. Huvudfokus har legat på att eftersöka och inventera gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa grupper av tvåvingar (till exempel blomflugor) har dokumenterats. Totalt dokumenterats 100 insektsarter, där 51 arter var gaddsteklar, 18 arter var fjärilar, 19 arter var tvåvingar och de resterande 12 arterna var skalbaggar. En rödlistad art noterades under inventeringen. På den artrikaste lokalen påträffades 25 gaddstekelarter och på den artfattigaste lokalen noterades 15 arter av gaddsteklar. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna. Dessutom bedöms vilka av lokalerna som är av sådant naturvärde att fördjupade inventeringar kan vara motiverade.

Under 2022 har Calluna AB haft i uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län att genomföra en inventering av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i VIP-projekt Emådalen, vilket omfattade sex lokalområden i Vetlanda kommun. VIP står för ”vilda pollinatörer”. Syftet med inventeringen var att undersöka vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden. Alla lokalområden har besökts vid sammanlagt tre tillfällen under maj-augusti 2022. All fältinventering har genomförts genom håvning samt visuella observationer. Huvudfokus har legat på att eftersöka och inventera gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa grupper av tvåvingar (exempelvis blomflugor och svävflugor) har artbestämts och dokumenterats. Totalt dokumenterades 198 insektsarter under inventeringen. Av dessa utgjorde 111 arter steklar, varav 108 arter var gaddsteklar. I övrigt noterades 38 arter av fjärilar, 34 arter av flugor samt 15 arter av skalbaggar. Tio rödlistade arter påträffades under inventeringen. Dessutom noterades även ett flertal andra insekter som har varit rödlistade tidigare eller som är intressanta av andra skäl, exempelvis att de är ovanliga eller ställer höga krav på sin livsmiljö. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna.

I Jönköpings län pågår sedan år 2020 regional miljöövervakning av gaddsteklar. Genomförandet av den regionala miljöövervakningen av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer under åren 2020 – 2022 är möjlig att genomföra med anledning av regeringens satsning på vilda pollinatörer. Inventeringen följer den metodik som utarbetats inom den regionala miljöövervakning av gaddsteklar som pågått i Västra Götalands län sedan år 2010. Under år 2022 har Calluna AB haft i uppdrag att genomföra den regionala miljöövervakenningen av gaddsteklar i Jönköpings län. Uppdraget har bestått av att genomföra inventering med färgskålar, samt att registrera blombesökande insekter vid pollinatörsslingor med 500-metoden, inom totalt tio ekorutor spridda i länet. Syftet med övervakningen är att på sikt kunna se trender för förekomster av gaddsteklar och vilda pollinatörer i länet. Färgskålsinventeringen resulterade i fynd av totalt 1202 gaddstekelindivider av sammanlagt 142 arter. I genomsnitt påträffades 35 arter och 120 individer på de undersökta lokalerna. Inga rödlistade arter noterades i färgskålarna, men däremot påträffades ett flertal naturvårdsintressanta arter, vilka är intressanta antingen för att de har ett värde som indikatorarter för artrika miljöer eller för att de är ovanliga eller sällan rapporterade. Inventeringen med pollinatörsslingorna resulterade i fynd av 1 050 blombesökare av 122 taxa. I genomsnitt noterades 105 individer och 28,2 arter längs pollinatörslingorna. Längs pollinatörsslingorna noterades sex rödlistade arter. Dessutom påträffades flera ovanliga och/eller naturvårdsintressanta insekter längs pollinatörsslingorna. I rapporten görs jämförelser av årets resultat med inventeringsresultatet från de föregående åren (2020–2021). Om miljöövervakningen får pågå under lång tid så kan den bli en mycket värdefull indikator på tillståndet för gaddsteklar i länet.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har valt ut tolv av länets fornvårdsområden som ligger på eller i nära anslutning till sandiga marker. Fornvårdsområdena utgörs av gravfält, rösen, domarringar eller slottsruiner och hävdas antingen med bete eller slåtter. Under 2022 har Calluna AB haft i uppdrag att genomföra en inventering av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i dessa tolv fornvårdsområden. Syftet med inventeringen var att få reda på vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden. Inventeringen genomfördes med färgskålar och frihåvning på varje lokal. Totalt konstaterades 165 insektsarter på lokalerna. Av dessa var 115 arter gaddsteklar, varav 73 arter (63 %) utgjordes av olika bin. De resterande arterna bestod av fjärilar och flugor, med 28 respektive 22 påträffade arter. Totalt påträffades sex rödlistade arter under inventeringen: bryngökbi Nomada opaca, ängsmetallvinge Adscita statices, svävflugedagsvärmare Hemaris tityus, sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae, klubbsprötad bastardsvärmare Z. minos samt mindre bastardsvärmare Z. viciae (samtliga NT). Utöver de rödlistade arterna påträffades även flera arter som är intressanta av andra skäl, antingen för att de har ett värde som indikatorarter för artrika miljöer eller för att de är ovanliga eller sällan rapporterade. Den lokal där flest gaddstekelarter noterades var Uppåkra i Sävsjö med 44 konstaterade arter. Därefter kom Kejsarkullen i Nässjö kommun och Nystorp i Eksjö kommun, med 40 respektive 34 gaddstekelarter. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna.

A radical shift in technology is necessary to enable future air transport solutions. Sustainability targets for aeroengine manufacturing mean more than reducing CO2 and NOX. The future will open up possibilities and bring new challenges when introducing hybrid- and electrical propulsion technologies using new materials, technology solutions and new business models. This article reports on findings from a longitudinal study and many years of collaboration between researchers and industry experts, where a first-tier aeroengine manufacturer transforms their product development capabilities to enable sustainable product development. The article highlights some activities undertaken and identifies critical challenges and opportunities remaining for a manufacturer of next-generation aeroengine solutions. It is argued that the challenge for aeroengine manufacturers to develop new-generation propulsive technologies will require a systemic change in the undertaking of design and development. The opportunities of sustainable technologies are evident yet require: (1) means to tighter integrate business and technology development, (2) the ability to quantify and assess sustainability impacts of different concept solutions, and (3) means to utilise natural resources, alloys and materials for a circular and life-cycle optimised solution.

I Jönköpings län pågår sedan år 2020 regional miljöövervakning av gaddsteklar. Miljöövervakningen är en del av regeringens satsning på vilda pollinatörer gällande åren 2020–2022 och följer den metodik som utarbetats inom den regionala miljöövervakning av gaddsteklar som pågått i Västra Götalands län sedan år 2010. Under år 2021 har Calluna AB haft i uppdrag att genomföra den regionala miljöövervakningen av gaddsteklar i Jönköpings län. Uppdraget har bestått av att genomföra inventering med färgskålar, samt att registrera blombesökande insekter vid pollinatörsslingor med 500-metoden, inom totalt femton ekorutor spridda i länet. Syftet med övervakningen är att på sikt kunna se trender för förekomsten av gaddsteklar och vilda pollinatörer i länet.

Under 2020 har Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetat med att anlägga äng i ett demonstrationsområde på gammal vall i Grenåsa i Jönköpings län. Under 2021 genomförde Calluna en inventering av gaddsteklar och andra pollinatörer i denna demonstrationsäng. Syftet med inventeringen var att ta reda på vilka gaddsteklar och andra pollinerande insekter som förekommer i ängen. Demonstrationsängen besöktes vid tre tillfällen under våren och sommaren 2021. Fältinventering genomfördes genom håvning samt visuella observationer och huvudfokus låg på att eftersöka gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa tvåvingar har artbestämts. Totalt konstaterades 47 insektsarter under inventeringen. Av dessa var 22 arter gaddsteklar, 16 arter fjärilar, fem arter tvåvingar och fyra arter skalbaggar. En rödlistad art påträffades, nämligen sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae (NT). Dessutom noterades flera naturvårdsintressanta gaddsteklar och fjärilar. Inventeringen visar att det finns en varierad gaddstekelfauna i demonstrationsängen, där arterna sinsemellan uppvisar en variation med avseende på födonisch, grad av pollenspecialisering och bosubstrat. Då åtgärderna har genomförts så nyligen kan man även förvänta sig att nya arter kommer att kolonisera området under de kommande åren.

Under 2020 har Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetat med att anlägga äng i ett demonstrationsområde på gammal vall i Röttle i Jönköpings län. Under 2021 genomförde Calluna en inventering av gaddsteklar och andra pollinatörer i denna demonstrationsäng. Syftet med inventeringen var att ta reda på vilka gaddsteklar och andra pollinerande insekter som förekommer i ängen. Demonstrationsängen besöktes vid tre tillfällen under våren och sommaren 2021. Fältinventering genomfördes genom håvning samt visuella observationer och huvudfokus låg på att eftersöka gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa tvåvingar har artbestämts. Totalt konstaterades 54 insektsarter under inventeringen. Av dessa var 24 arter gaddsteklar, 16 arter fjärilar, 12 arter tvåvingar och en art vardera av skalbaggar och skinnbaggar. Flera mindre allmänna gaddstekelarter påträffades samt två naturvårdsintressanta arter. Dessutom noterades en ny art för Småland, nämligen gräsblomflugan Melanostoma mellarium. Inventeringen visar att det finns en varierad gaddstekelfauna i demonstrationsängen, där arterna sinsemellan uppvisar en variation med avseende på födonisch, grad av pollenspecialisering och bosubstrat. Då åtgärderna har genomförts så nyligen kan man även förvänta sig att nya arter kommer att kolonisera området under de kommande åren.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har i samarbete med Linköpings stift genomfört en analys för att få fram var det finns sandiga och grusiga marker på stiftets mark. Dessa marker kan ha potential som livsmiljö för gaddsteklar och andra vilda pollinatörer. Under 2021 har Calluna AB haft i uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län att genomföra en inventering på tio lokaler i Jönköpings län som ligger på mark som tillhör Linköpings stift. Syftet med inventeringen var att undersöka vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden. Varje lokal har som utgångspunkt besökts vid ett tillfälle under juni-juli 2021. All fältinventering har genomförts genom håvning samt visuella observationer. Huvudfokus har legat på att eftersöka och inventera gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa grupper av tvåvingar (t ex blomflugor) har dokumenterats. Totalt dokumenterades 122 insektsarter, där 65 arter var gaddsteklar, 31 arter fjärilar, 17 arter tvåvingar och de resterande nio arterna var skalbaggar. Fem rödlistade arter noterades under inventeringen. På de artrikaste två lokalerna påträffades 17 gaddstekelarter och på de artfattigaste noterades åtta arter av gaddsteklar. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna. Dessutom bedöms vilka av lokalerna som är av sådant naturvärde att fördjupade inventeringar kan vara motiverade.

Under 2020 har Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetat med att anlägga äng i ett demonstrationsområde på gammal vall i Stenberga-Boda i Jönköpings län. Under 2021 genomförde Calluna en inventering av gaddsteklar och andra pollinatörer på denna demonstrationsäng. Syftet med inventeringen var att ta reda på vilka gaddsteklar och andra pollinerande insekter som förekommer i ängen. Demonstrationsängen besöktes vid tre tillfällen under våren och sommaren 2021. Fältinventering genomfördes genom håvning samt visuella observationer och huvudfokus låg på att eftersöka gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa tvåvingar har artbestämts. Totalt konstaterades 60 insektsarter under inventeringen. Av dessa var 33 arter gaddsteklar, 12 arter fjärilar, åtta arter tvåvingar och resterande sju arter bestod av skalbaggar och en skinnbagge. En rödlistad art påträffades, nämligen ängsmetallvinge Adscita statices (NT). I övrigt noterades ytterligare ett tiotal arter som är intressanta av andra skäl, antingen för att de är ovanliga eller för att de har ett värde som signalarter eller indikatorer för biologisk mångfald. Inventeringen visar att det finns en varierad gaddstekelfauna i demonstrationsängen, där arterna sinsemellan uppvisar en variation med avseende på födonisch, grad av pollenspecialisering och bosubstrat. Då åtgärderna har genomförts så nyligen kan man även förvänta sig att nya arter kommer att kolonisera området under de kommande åren.

Integritet eller "privacy" är ett komplext begrepp och har med uppkomsten av ansatser och regelverk såsom Fair Information Practices (FIP:s), Privacy by Design (PbD) och GDPR blivit alltmer omtalat. PbD som ansats förespråkar ett organisationsomspännande perspektiv på integritet och ansatsen har kritiserats för att bland annat vara vag och svår att implementera i praktiken. I tidigare studier har stort fokus legat på utvecklarna och deras svårigheter med PbD. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka och beskriva hur personer med ett formellt ledarskap och deras organisationer arbetar med integritetsfrågor i förhållande till ansatsen. Uppsatsens empiriska resultat består av tre intervjuer med personer som besitter ett formellt ledarskap. Resultatet av vår studie pekar på att organisationerna inte följer ansatsen Privacy by Design vid hantering av integritetsfrågor. Flera av PbD:s principer kan däremot spåras till aktiviteter som organisationerna utför. Samtliga företag arbetar aktivt med integritet i utvecklingen av system men det framgår att utgångspunkten till integritet ser olika ut hos organisationerna. En organisation säger exempelvis att affären kommer först och en annan menar att integritet styr deras tekniska innovation.

The use of decision-making models in the early stages of the development of complex products and technologies is a well-established practice in industry. Engineers rely on well-established statistical and mathematical models to explore the feasible design space and make early decisions on future design configurations. At the same time, researchers in both value-driven design and sustainable product development areas have stressed the need to expand the design space exploration by encompassing value and sustainability-related considerations. A portfolio of methods and tools for decision support regarding value and sustainability integration has been proposed in literature, but very few have seen an integration in engineering practices. This paper proposes an approach, developed and tested in collaboration with an aerospace subsystem manufacturer, featuring the integration of value-driven design and sustainable product development models in the established practices for design space exploration. The proposed approach uses early simulation results as input for value and sustainability models, automatically computing value and sustainability criteria as an integral part of the design space exploration. Machine learning is applied to deal with the different levels of granularity and maturity of information among early simulations, value models, and sustainability models, as well as for the creation of reliable surrogate models for multidimensional design analysis. The paper describes the logic and rationale of the proposed approach and its application to the case of a turbine rear structure for commercial aircraft engines. Finally, the paper discusses the challenges of the approach implementation and highlights relevant research directions across the value-driven design, sustainable product development, and machine learning research fields., open access

This thesis concerns the task of designing and building a system around a natural-language understanding (NLU) bot to help automate email communication, using cloud computing technology. Focus lies on a serverless environment within the Amazon Web Services (AWS) infrastructure. Unique email addresses were employed to easily keep track of email threads connected to specific requests, and a storage solution was developed in Amazon Simple Storage Service (S3) to store inbound attachments connected to each procurement request. The NLU bot was trained on existing email data and deployed to classify inbound email content. The classification was then used by the system to determine adequate responses. Templates were used for outgoing emails, which required a large amount of data in order to be useful. The thesis initially sought to develop a fully automated system but that goal was modified to require human approval of outgoing emails to closely monitor the accuracy of the NLU as well as to give a user-friendly experience. This decision resulted in a system that required more time and work from the user but that provided better reliability and accuracy. Improvements of the template matching mechanics would provide better template suggestions for outgoing email and is a main focus for future work. In hindsight, more resources were required for adapting and training the NLU bot in order for it to produce better classifications, which would have made it possible to more fully test the capabilities of the system., Den här rapporten behandlar design och uppbyggnad av ett system kring en språkteknologisk applikation för att automatisera e-postkommunikation med hjälp av molntekniker. Fokus ligger på en serverlös miljö inom Amazon Web Services (AWS) infrastruktur. Unika e-postadresser användes för att enkelt kunna hålla uppsikt över olika e-posttrådar kopplade till olika upphandlingsfall. En lagringslösning utvecklades i Amazon Simple Storage Service (S3) för att spara inkomna bilagor kopplade till varje sådant fall. Den språkteknologiska applikationen tränades på existerande e-postdata och användes för att klassificera innehållet i inkommen e-post. Klassifikationen användes sedan av systemet för att välja ut adekvata svar. För utgående e-post användes mallar, vilket krävde en stor mängd data för att den skulle vara användbar. Examensarbetet hade initialt som mål att utveckla ett helt automatiserat system, men det målet ändrades under arbetets gång till att kräva godkännande från en människa för utskick av utgående e-post. Detta gjordes för att bättre kunna kontrollera hur bra de valda svaren blev samt för att ge en bättre användarupplevelse. Beslutet resulterade i ett system som krävde att användaren lade ner mer tid och arbete men som gjorde reliabiliteten och precisionen bättre. Förbättringar för matchningen mellan e-postinnehåll och mallar skulle ge bättre svarsförslag för utgående e-post och är ett huvudfokusför det fortsatta utvecklingsarbetet. I efterhand kan konstateras att mer resurser krävdes för att anpassa och träna den språkteknologiska applikationen för att den skulle kunna producera bättre klassifikationer, vilket kunde ha möjliggjort en mer komplett testning av systemet.

Insect pollinators are declining, which often is related to intensified agriculture. Less focus has been on the effect of forestry. In many boreal forests, clear-cutting has replaced fire as the main disturbance agent, which has been negative for many species. Therefore, prescribed burning is performed, often on clear-cuts. Knowledge on the effect of fire on pollinators is, however, scarce. We sampled pollinators and their resources in 22 burned and 15 unburned clear-cuts in and around a large wildfire area in Sweden, three years after fire. We compared potential pollinator resources as well as richness, abundance and community composition of four groups of pollinators: bees (totaling 583 individuals), wasps (1226), hoverflies (416), and butterflies (7 2 8) between burned and unburned clear-cuts. Moreover, we analyzed the effect of burn severity (depth of remaining humus). We show that the diversity and cover of potential nectar/pollen plants were clearly lower in burned clear-cuts, while potential nesting resources were higher. Butterfly richness was 67% lower and abundance 89% lower in burned clear-cuts. Differences in richness and abundance were smaller for bees, wasps, and hoverflies, but their species composition differed. We found no effect of burn severity on pollinators or their resources. We conclude that burned clear-cuts have fewer pollinators three years after fire, which is driven by a loss of butterflies. However, changes in species composition from clear-cut fires could complement the fauna of unburned sites when mixed at landscape level. Future studies should follow vegetation and pollinator communities over longer time periods following clear-cut burning.