Search

Learning about evolution can be challenging for students, as a full understanding may require them to see the world in new ways, to master a disciplinary language and to understand complex processes. Drawing on a long line of theoretically grounded arguments of philosophers and researchers for including wonder in science teaching, we report on the results of an empirical study with the primary aim of investigating the role of wonder in students’ learning about evolution. The study was carried out through a formative intervention in which two researchers in science education collaborated with a seventh-grade teacher. Over a period of six weeks, 45 students participated in lessons and workshops aimed at eliciting a sense of wonder in relation to concepts that are known to impact the learning of evolution. We incorporated four ‘triggers’ to elicit students’ wonder in the science class: aesthetic experiences, defiance of expectations, agency and awareness of a mystery within the ordinary. Logbook entries and interviews with student pairs provided empirical material for a qualitative analysis of the role of wonder in the students’ meaning-making about, learning of and engagement in evolution. The results show that it is possible to design science teaching that triggers students’ wonder in relation to an intended learning object. The results also reveal that the participating students described their sense of wonder in qualitatively different ways and that they still struggled to make sense of the concept of evolution after six weeks of teaching.

Additional file 1.

The aim was to explore the documentation in shared care plans regarding the fulfilment of policy requirements and shared decision-making. The sample consists of 15 shared care plans established for older people in Sweden. The analysis was performed using directed content analysis. The requirements in the Swedish law and the 15 indicators of shared decision making (SDM) in the Multifocal Approach to the Sharing in SDM inventory was used to define the main categories. The policy requirements were fulfilled to a varied extent. All the care plans were established in collaboration between the municipality and the county council, but social services were not represented in six of them. The older person and next of kin were present at 14 of the care planning meetings. The individual’s agreement to the establishment was documented in ten of the plans but how and what the person had agreed to was not specified further. The headings focused at the policy requirements and did not support a care planning process, or a documentation based on SDM. Six out of 15 indicators of SDM were reflected. The decision-making process needs to be acknowledged more in the process of establishing shared care plans for older people. El objetivo era explorarlos planes de atención compartida según elcumplimiento de los requisitos de la política y la toma de decisiones compartidas. La muestra consta de 15 planes de atención compartida establecidos para mayores en Suecia. Se utilizaron los requisitos de la ley sueca y los 15 indicadores de toma de decisiones compartidas (TDC) del inventario del Enfoque Multifocal de la TDCpara definir las categorías principales. La persona mayor y sus familiares estuvieron presentes en 14 de las reuniones de planificación de la asistencia. El acuerdo de la persona con el establecimiento estaba documentado en 10de los planes. Se reflejaron 6de los 15 indicadores de TDC, pero los títulos se centraron enlos requisitos de la política. El proceso de toma de decisiones debe ser más reconocidoen las plantillas que se utilizan en los planes de atención compartida para promover que elproceso de planificación de la atención y ladocumentación se basenen el TDC. Title in Spanish: Exploración de Planes de Atención Compartida para Mayores en Relación al Cumplimiento de los Requisitos Políticosy la Toma de Decisiones Compartidas.This work was supported by funding from the Swedish Institute for Health Sciences, Vårdalinstitutet.

Det blir allt fler äldre personer i samhället idag eftersom vi lever längre. Ett större antaläldre personer kan innebära att fler närstående blir involverade i den äldre personenslivssituation och vård. Den personcentrerade omvårdnadsmodellen visar att närståendeär en viktig resurs för den äldre och för den äldres välbefinnande. Idag ska närståendekunna vara ett naturligt inslag i vården av den äldre personen. Sedan år 2009när nya bestämmelsen i Socialtjänstlagen kom, har vården ett ansvar att ge närståendestöd och vägledning. Detta leder till att en dialog mellan vårdpersonal och närståendeär betydande för att främja den äldres hälsa, men också för att främja närståendes delaktighetoch välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelserav att ha en äldre person vid ett vård- och omsorgsboende. Studien har en kvalitativstudiedesign. Tre fokusgruppsintervjuer och två enskilda intervjuer genomfördesmed sammanlagt 26 närstående till en äldre person på ett vård- och omsorgsboende.Intervjuerna analyserades med en konventionell innehållsanalys. Ett gott bemötandeoch en öppen kommunikation med vårdpersonalen gjorde att de närstående kände sigvälkomna och sedda som en viktig del i vården. Närstående upplevde trygghet då desjälva och den äldre personen kände sig hemmastadda på vård- och omsorgsboendet.Slutsats: Personalen har en betydelsefull roll för närståendes välbefinnande och delaktigheti vården på ett vård- och omsorgsboende.

Detta dokument är tänkt att belysa hur innovationskultur kan förstås samt att ge stöd i förändringsarbete, och också stimulera medarbetare och chefer i detsamma. Förhoppningen är även att detta dokument kan ge politiker och andra aktörer en bild av hur det är att arbeta med verksamhetsnära projekt. Dokumentet belyser erfarenheter från en kunskapscirkel som genomförts inom ramen för projekt Testbed för äldreomsorgen, vilket inbegriper samverkan Malmö stad och Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö Högskola. Detta dokuments tillkomst hade inte varit möjlig utan medverkan av deltagarna i kunskapscirklarna, chefer, övriga medarbetare och förtroendevalda. Varmt tack till alla. Tack också till Vinnova som varit medfinansiär till Testbed för äldreomsorgen. Kunskapscirkeln planerades och genomfördes av detta dokuments författare. Malmö stad har etablerat en testbädd i nära samarbete med Mötesplats Social Innovation, Malmö högskola och Medeon AB med finansiellt stöd av VINNOVA. Det har skett inom ramen för projektet – ”Testbed för äldreomsorgen i Malmö stad”, juni 2013-oktober 2016. Sedan november 2016 ingår testbädden i ordinarie verksamhet. Testbed för äldreomsorgen erbjuder innovatörer att utveckla och testa behovsdrivna idéer och lösningar i praktiken, i reell miljö. Idéerna och lösningarna ska svara mot behov hos kvinnor och män som är 65 år eller äldre och som bor i ordinärt boende. Lösningarna ska bidra till att öka kvaliteten i vård och omsorg (Mötesplats Social innovation, 2016; Malmö Stad, 2017). En central del av Testbed för äldreomsorgen har varit att försöka skapa grundförutsättningar för en innovationskultur inom Malmö stads vård- och omsorgsverksamhet. Med innovationskultur avses i dokumentet en kultur där personalen har möjlighet att ta initiativ till och vidareutveckla idéer och lösningar som på olika sätt kan förbättra den dagliga verksamheten.

Validerat; 20160113 (global_studentproject_submitter)

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares arbetssätt vid stora barngrupper samt hur de arbetar mot riktlinjer och mål i förskolan. Förutom det undersöks även vilken roll ramfaktorer har vidhantering av stora barngrupper. En större barngrupp menas i denna studie de barngrupper i förskolan som har fler barn än Skolverkets rekommendationer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Litteraturgenomgång belyser det ramfaktorteoretiska tänkandet, påverkan av storlek på barngruppen, arbetssätt samt ramar för verksamheten. I studien framkom att förskollärare känner sig otillräckliga men att de även har arbetssätt som reducerar antalet barn till mindre grupper för att kunna sträva mot styrdokumentens intentioner. Denna studie visar att det finns en påverkan på barngruppen om det är fler antal barn än rekommenderade, förskollärare hinner inte alltid se vad som sker men även blir ljudnivån hög samt att det bidrar till en stressig miljö, för så väl barn som personal. Å andra sidan är antalet barn inte alltid det som avgör om en barngruppen upplevs som stor eller inte. Positiv påverkan på barngrupper i förskolan med större antal barn är en bredare kamratkultur och att de får lättare att finna vänner. Arbetssätt som förskollärare använder sig av är exempelvis valtavlor, uppdelningar av olika slag, välplanerade aktiviteter. Dessa arbetssätt styrs av ramfaktorer.

The classic view of trout (Salmo trutta) life history is that trout begins its life in freshwater, migrates to the ocean after about 1-4 years and then returns to freshwater to spawn. As trout fry have been caught at the mouth of the River Emån, near the Baltic Sea, researchers have speculated that some trout emigrate during their first year of life. The purpose of this study was to describe the variation in the length of time trout reside in freshwater before they migrate to the ocean for the first time. Another purpose was to investigate whether it was possible to discern where and how long the fish spent in freshwater and saltwater during different parts of their lives. Between 2007 and 2009, 23 adult trout were captured in the River Emån in southeastern Sweden. From each fish, a microchemical analysis of the sagitta otolith was conducted. The analysis focused on measuring the ratio of strontium:calcium from the center of the otolith to its outer edge at 6μm intervals. Based on this analysis, I found that 26% of the trout in the population emigrated to sea before they had reached the age of one. The largest proportion (48%) of trout emigrated between 1 to 2 years of age. The results of my study indicated that there was a significant correlation between age and the number of times that the fish remained in freshwater. I also analyzed the ratio of zinc:calcium and manganese:calcium. The analysis of zinc showed annual fluctuations, including a high value during the fish's first year and a seasonal pattern, with higher values of Zn:Ca in spring and summer. My results also showed some variation of the trace element manganese, half of the fish showed a peak in their first year. The results of this study indicate that by analyzing the concentrations of trace elements in otoliths one can describe individual variation in brown trout movement patterns and life history. Den klassiska bilden för örings (Salmo trutta) livshistoria är att den växer upp i sötvatten, vandrar ut till havet efter ca 1-4 år för att sedan återvända till sötvatten för att leka. Då det fångats laxfiskyngel nära mynningen av Emån vid Östersjön har man funderat på om en del öringar utvandrar till havet under sitt första levnadsår. Syftet med denna studie var att beskriva variation i hur lång tid öringar vistas i sötvatten innan de utvandrar till havet för första gången. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det gick att urskilja var och hur länge fiskarna vistades i söt- och saltvatten under olika delar av fiskarnas liv. Under åren 2007 till 2009 infångades 23 vuxna öringar i Emån i sydöstra Sverige. Från varje individ gjordes en mikrokemisk analys av sagittaotoliternas spårämnes sammansättning. En analys handlade om att mäta koncentrationen strontium:kalcium från otolitens mitt till dess ytterkant i steg om 6μm. Baserat på denna analys fann jag att 26 % av öringarna i populationen utvandrat till havet innan de hade nått ett års ålder. Den största andelen öringar utvandrade mellan 1 till 2 års ålder. Resultatet av min undersökning indikerade att det fanns ett signifikant samband mellan ålder och antal gånger som fisken vistats i sötvatten. Jag utförde även analys av kvoten zink:kalcium och mangan:kalcium. Analysen av zink visade på årliga svängningar med bl.a. ett högt värde under individens första år samt ett säsongsmönster med högre värden under vår och sommar. Mina resultat påvisade även en viss variation av spårämnet mangan där hälften av individerna markerade en tydlig topp under sitt första år. Resultaten från denna studie visar att genom att analysera spårämnens olika koncentrationer i otoliter kan man beskriva individuell variation i öringens rörelsemönster och livshistoria.

Syftet med denna studie är att beskriva hur den fysiska inomhusmiljön på ett fritidshemsom är integrerat i skolans lokaler är utformad samt hur pedagogerna avser att miljönskall användas. Syftet är även att skildra hur barnen i praktiken använder denna miljö.Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur ser den fysiska inomhusmiljön utpå det undersökta fritidshemmet? Hur talar pedagogerna om på vilket sätt denna inomhusmiljöär tänkt att användas? Hur använder barnen inomhusmiljön? För att få svarpå frågorna utgår studien ifrån en forskningsöversikt. Det centrala i denna är olikaaspekter av miljön och dess användning. Den empiriska undersökningen är genomfördpå en avdelning där intervjuer och observationer användes. Slutresultatet visar att inomhusmiljönpå fritidshemmet bär på många möjligheter men den sätter även gränser. Detfinns en diskrepans mellan hur pedagogerna talar om miljön och hur barnen använderden.

Studiens syfte är att genom långtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer på höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan användes för vidare analys. Accelerometerinställningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skärningspunkter för de olika intensitetsnivåern var 6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivåerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer är tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat på den ackumulerade tiden av MVPA/vecka. Beroende av vilken intensitetsnivå som oberverats styr hur lång mätperiod som krävs för att uppnå ett önskvärt reliabilitetsvärde av 0,8. För att observera inaktivitet krävs 16 veckor, för MVPA krävs 4 veckor och hög intensitet krävs 6 veckor. Sammanfattnigsvis, studien visar att genom att observara deltagarnas fysisika aktivitetnivå över en längre period inkluderas deras indivduella variation samt variationen inom gruppen. Variationen av hur lång mätperiod som krävs för de olika intensitetsnivåerna indikerar på hur variabelt beteende som fysisk aktivitet är över tid.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad. Enkäten var strukturerad och innehöll både öppna och slutna frågor. Det resultat som framkom var att de flesta pedagoger ansåg att de hade en betydelsefull roll när det gällde barns lärande om mat och matvanor, och de ansåg att maten är en viktig del i förskolan. Trots detta behöver en del arbete göras för att förskolan ska vara en främjande arena för att skapa goda matvanor hos barnen, framförallt då barnens matvanor skilde sig mycket åt förskolorna emellan. Slutsatsen blir då att trots att pedagogerna själva anser sig ha stor betydelse för att ge barnen ett positivt förhållningssätt till mat, skulle kommunens förskolor kunna arbete för att förbättra måltiderna och måltidssituationen i förskolan.

Att den värld som dagens företag existerar i blir mer och mer dynamisk och komplex är något de blivit tvungna att förlika sig med. För att möta denna mer rörliga verklighet har systemutvecklingsprojekten gått från att använda sig av sekventiella metoder till de som är mer iterativa. Att ett stort antal IT-projekt fortfarande misslyckas är ett känt faktum, men spekulationerna om varför det går fel är åtskilliga. Ett ämne som upprepade gånger hämnar högt upp på listan över anledningar till varför projekten misslyckas är kraven. I de agila metodbeskrivningar lämnas dock kraven utanför beskrivning av tillvägagångssättet för projektet, kraven kommer in under hela utvecklingsperioden men beskrivningarna av hur detta sker är reducerad. Detta är då grunden till vår frågeställning, kraven kommer åtskilliga gånger på en pallplats över anledningar till att projekten misslyckas och de agila metoderna som tagits fram för att främja den komplexa världen men inte beskriver hur dessa skall tas in. Vår frågeställning för studien är därför; Hur hanteras kravinsamlingen inom de agila systemutvecklingsprojekten? För att söka svaret på frågeställningen inleddes arbetet med att skapa en bred teoretisk grund, detta dels för att förbättra vår kunskap samt för att inneha så mycket kunskap som möjligt för nästkommande steg i arbetet, den empiriska studien. Den empiriska studien gjordes då vi anser att svaret kräver inblick utifrån yrkesaktiva som dagligen arbetar med fenomenet. Denna studie bestod av sju semi-strukturerade intervjuer där samtliga personer besitter en gedigen bakgrund inom yrket. Det insamlade materialet utgjorde ett underlag för analysen där tolkningar stod till grund för slutsatsen vilken besvarar frågeställningen. Resultatet av studien visar på att en rad av olika arbetssätt används i praktiken för insamlingen av krav. Något som påvisades av de som intervjuades under den empiriska studien var att i dagens utvecklingsprojekt är det en oerhört viktig aspekt för kravinsamlarna att förstå kundens processer. Både för att veta vilka frågor de skall ställa men även för att själva få klarhet i hur de skall kunna hjälpa kunden. Att merparten av de agila systemutvecklingsprojekten startas med en fast budget samt en fast tidsplan skalar av leverantörernas möjligheter att vara flexibla gentemot kundens nya önskemål i form av löpande krav. Program: Dataekonomutbildningen

Vårt syfte med studien var att belysa lärarbehörigheten i träningsskolan. Studien har varit inriktad på vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom träningsskolan. Vi har betraktat lärarbehörigheten utifrån två perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgår från Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebär och hur lärarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lärarbehörigheten uppfattas. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestående av tre temaområden: träningsskolan, lärarbehörighet och kompetens samt ”en skola för alla”, för att få svar på våra frågeställningar. Vi har för studien intervjuat sex pedagoger, med fyra olika utbildningar, samt två rektorer. Alla respondenterna är verksamma inom träningsskolan. Studiens resultat visar att rektorerna i första hand anser att specialpedagogen är den som innehar adekvat lärarbehörighet. Flertalet av respondenterna i studien anser att en pedagogisk grundutbildning till förskollärare och sedan påbyggnadsutbildning till specialpedagog är relevant behörighet för klassläraren i träningsskolan. Pedagogens yrkesroll beskrivs som dubbel, i betydelsen av att pedagogen ansvarar för elevernas undervisning samt innehar en handledande och arbetsledande funktion i arbetslaget. De verksamma pedagogerna uttrycker att rollen som klasslärare är komplex och innebär att pedagogen behöver kompetens om elevernas olika funktionshinder, kompetens för att utforma undervisningen utifrån enskilda elevens förutsättningar samt kompetens att samverka med föräldrar, assistenter och externa stödinstanser. Avslutningsvis kan vi i studien konstatera att det är angeläget att se över behovet av utbildning och kompetens för framtida pedagoger till träningsskolan. I dagsläget finns det ingen utbildning som både ger en juridisk och en funktionell behörighet för att arbeta som klasslärare i träningsskolan.

Bakgrund: Sjukdomen schizofreni innefattas av symtom såsom vanföreställningar, vrede och apati samt har en hög självmordsprevalens. Närstående får ofta en minskad livskvalitet pga. de stora påfrestningar de utsätts för. De behöver stöd från vården för att orka vara delaktiga i den sjukes liv. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person som har schizofreni och på så vis öka sjuksköterskans förståelse för denna individgrupp. Metod: En allmän litteraturstudie över tidigare genomförda empiriska studier. Resultat: De negativa upplevelserna var dominerande och innefattades bl.a. av oro för vredesutbrott, sorg över den sjukes förändrade personlighet, skuldkänslor över att själv vara frisk och brist på stöd från sjukvårdspersonal. Positiva upplevelser beskrevs bl.a. som hopp om framtiden, acceptans av sjukdomen, stöd från vänner och personlig utveckling. Slutsats: Sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal behöver en ökad kunskap och förståelse om de närståendes situation för att kunna stödja och handleda dem. Adekvat stöd uppnås genom lyhördhet, öppenhet och beredskap för de närståendes behov. Background: Schizophrenia includes symptoms suchlike misconceptions, rage and apathy and has a high prevalence of suicide. Next of kin often gets a reduced quality of life because of the strains they are exposed to. They need support from health services so they can manage to be a part of the ill person’s life. Aim: Describing experiences of being next of kin to a person with schizophrenia and there by increase the nurse’s understanding to this group of individuals. Method: An ordinary literature review of empirical studies. Findings: The negative experiences were dominated and included e.g. worry about outbursts of rage, sadness for the changed personality of the mentally ill person, feelings of guilt for not being ill and lack of support from health carers. Positive experiences were described e.g. as hope for the future, acceptance of the illness, support from friends and personal development. Conclusion: To be able to support and guide next of kin, nurses and other health carers need an increased knowledge and understanding of their situation. Adequate support is obtained by being sensitive and open but also to have readiness for the needs of next of kin.

During the last year in the Innovation Engineering Program, at Halmstad University, a degree project was performed that was carried out during Fall semester in 2006 and Spring semester 2007. The project was performed by two students in corporation with LIC Audio AB, a company in Stockholm. The degree project was meant to result in a communication aid for people with a cognitive handicap. The project focused on people suffering from dementia because of the expressed need within this group. This aid should first and foremost help in a conversation between a person with dementia and another person, like a relative or nursing home staff. The two main problems that occur during a conversation with a person suffering from dementia is that the dementian have a hard time understanding the conversation, because of the disease, and that they, because of their age, have reduced hearing ability and even though they would need a hearing aid, they don’t use it. It was established early on in the project that the aid wasn’t supposed to be handled by the dementian but by the other person in the conversation. Through studies of different focus groups and a close contact with experts in the area, the project group have developed an aid where the basic function is based on improving the communication through pictures and amplified sound. The solution has passed through both functional tests and user tests and has been evaluated by a large network of involved stakeholders, with very positive results. The project has already gained funding from Hjälpmedelsinstitutet in the purpose of adjust the product to a serial production and further funding have been applied for to put the product in production. An application for patent was filed the 30/5 2007, by the patent office Albihns IP AB. The products further development is secured through the consulting agency Innovation Team Sweden AB, which has been assigned to the future project of bringing forth a complete product. A student on the program of Medical Technology, at the Royal Institute of Technology, is going to conduct a market research of the national and international markets. In this research the products opportunities on different markets will be analyzed.

The aim of this thesis was to investigate old people's care and quality of life during the last period of life, but also to investigate their own and next-of-kin's experience of this phase. The thesis is based on four studies using separate samples. The sample (n=1198) in study I was drawn from the care and services part of the sub-study ?Good Aging in Skåne? (GAS). The criteria for inclusion in study I were: being 75 years and older having died during the years 2001?2004 and having received public care and services at home or in special accommodation. The study sample in study II comprised 411 people being 75 years and older of whom fifty of the respondents (the study group) had died one year after data collection, the 361 survivors were considered a comparison group. In study III, 17 people aged 75 years or older, who received municipal help and/or care and had a life-threatening disease and/or received palliative care, were interviewed. In study IV 17 next-of-kin's of people aged 75 years and older who had recently died and had received help and/or care from the municipality in the last phase of life, were interviewed. Quantitative descriptive statistics, comparative statistics and logistic regression analysis, but also qualitative content analysis, were used when analysing the data. The results showed that in the last year of life, 82% of those living at home and 50% of those living in special accommodation were hospitalised. The results also showed that those living at home and those with several hospital stays more often died in hospital than those living in special accommodation and those with fewer hospitals stay. More visits to physicians in outpatient care predicted death in hospital, while living in special accommodation and PADL dependency predicted death outside hospital (Paper I). The results in paper II showed that the study group had a lower QoL than the comparison group. Factors that effected the quality of life negatively were more admissions to hospital and a larger number of health complaints. The analysis showed that factors predicting mortality were older age and more health complaints. The older persons? experience of their situation could be understood as Turning inwards to come to peace with the past, the present and approaching death while being trapped by health complaints. Six categories embraced the experience of aspects that constitute a good life in the last phase of life; Maintaining dignity, Enjoying small things, Feelings of ?being at home?, Being in the hands of others, trying to adjust, Still being important for other people and Completing life while facing death (Paper III). The next of kin's experience of this situation could be understood as Being a companion in the transition towards an inevitable death feeling of having the major responsibility and needing to be acknowledged by professionals, which included the categories: Being a companion on the path to death; Focusing on the needs of the dying person, and making adjustments to everyday life; Feeling the major responsibility, and Gaining strength from support. The results showed that older peoples? last phase of life is coloured by health complaints and frequent visits to hospital, which in turn affects their quality of life. Their own experience of this situation was being in the hands of several care providers, and trying to adjust to the situation. To provide high quality care in this phase it is important to increase the co-operation between various care providers. It also seems important for older people to have the possibility to enjoy the small things in life, being able to still be involved in the world around, and to be supported to complete life in order to achieve peace of mind. As the next-of-kin are involved in the care and are emotionally affected by the situation, their needs for support should also be acknowledged. This means they need to be seen by the professionals as well as by others around in order to retain their sense of participation, even when professional care providers are involved. The last period of life among older people has been very little explored, even though it is well known that for the majority of the population death will occur in old age, both in Sweden and in other western countries. The intention in Swedish society is to provide high quality end of-life care for everyone (SOU 2001:6), not just to those receiving care in a hospital or hospice, but also to those receiving care in their own homes or in special accommodation. The trend in Europe is for old people to remain in their own homes for as long as possible and to receive the help and care they need there, including end-of-life care. Providing high quality care for older people may, however differ from providing care for younger people since the former may value other things in life and since their life is restricted by health problems of various kinds, at least those receiving public care at home or in special accommodation. Thus knowledge derived from research that includes younger people in palliative care cannot easily be transferred to those in very old age. Informal care is often provided for older people. Being the next-of-kin of an old, dying person implies not only being involved in their care but also in the emotional stress generated by the forthcoming loss of a loved one. In order to provide high quality care in the last period of life it is important to know about the factors that are related to quality of life (QoL) but also about the distribution of care and place of death. There are also very few investigations, from their own perspective, of the life situation of old people in the last phase in life. Such knowledge is essential if our understanding of their situation is to be improved. It is also important to explore the next-of-kin's experience in this situation, particularly since the next-of-kin is often involved in the care of the person even if they receive public care. The overall aim of this thesis was to investigate old people's care and quality of life during the last period of life, but also to investigate their own and next-of-kin's experience of this phase. The thesis is based on four studies using separate samples; two studies that have a quantitative approach (Papers I and II) and two that have a qualitative approach (Papers III and IV). The aim of Paper I was to investigate age, living conditions, dependency, care and service among old people during the last year of life, but also the place of death and the factors that predict the place of death. The sample was drawn from the care and services part of the sub-study ?Good Aging in Skåne? in Swedish called Gott Åldrande i Skåne (GÅS). The GÅS study is in turn a part of the longitudinal multicentre study entitled the Swedish National study on Ageing and Care (SNAC), which started in year 2001. The criteria for inclusion in study I were: being 75+ years, having died during the years 2001?2004 and having received public care and services at home or in special accommodation. The study sample consisted of 1198 people with a mean age of 87.6 years. The results showed that in the last year of life, 82% of those living at home and 50% of those living in special accommodation were hospitalised. The median length of stay was 10 days for the group living at home and 6.7 days for the group living in special accommodation. Those living at home were younger and less dependent in ADL than those living in special accommodation during their last year of life. The results also showed that those living at home and those with several hospital stays more often died in hospital than those living in special accommodation and those with fewer hospital stays. In the total sample more visits to physicians in outpatient care predicted death in hospital, while living in special accommodation and PADL dependency predicted death outside hospital. Old people thus consume a considerable amount of municipal care as well as outpatient and in-hospital medical care in their last year of life, especially those who lived at home. Those living at home also more often died in hospital. The aim of Paper II was to examine the last period in life among old people aged 75 years or older in need of help with IADL, with the focus on quality of life, sense of coherence, health complaints and self-reported diseases, but also to investigate factors associated with QoL and those predicting mortality. The study sample comprised 411 people of whom fifty of the respondents (the study group) had died one year after data collection, the 361 survivors were considered a comparison group. The sample was a sub-sample of that of the larger study, ?Quality of life and care of older person in special accommodation or living at home with support from next-of-kin and/or public care. A population study? called in Swedish ?Livskvalitet, omvårdnad och omsorg till äldre i särskilt eller eget boende med stöd av närstående och/eller offentlig vård. En populationsstudie?. The results showed that the study group had a lower QoL than the comparison group. Factors that effected the quality of life negatively were more admissions to hospital and a larger number of health complaints. The analysis showed that factors predicting mortality were older age and more health complaints. The study indicate that old people in their last period of life need help with IADL, and have lower a QoL compared to those who not are in this phase. This group of people also has more health complaints, which in turn affects their QoL negatively. In Paper III, the aim was to investigate the experiences of aspects that engender a good life in the last phase of life among people (75 + years) receiving municipal care. The participants were older people living in a municipality in Southern Sweden, aged 75 years or older, who received municipal help and/or care and had a life-threatening disease and/or received palliative care. In all 17 people, 10 women and 7 men, aged 78-100 years were included. Of the respondents, 9 people lived at home and 8 in special accommodation. Qualitative interviews were conducted with the emphasis on the older person's current life situation and especially on what engendered a good life. The interviews were analysed using qualitative content analysis. The results of the study showed that the experience of their current situation could be understood as Turning inwards to come to peace with the past, the present and approaching death while being trapped by health complaints. Six categories embraced the experience of aspects that constitute a good life in the last phase of life; Maintaining dignity, Enjoying small things, Feelings of ?being at home?, Being in the hands of others, trying to adjust, Still being important for other people and Completing life while facing death. The struggle to maintain dignity as opposed to being in the hands of others must be highlighted in the care of old people at the end of life. The study confirmed theories suggesting that the last period in life means turning inwards, reflecting on an entire life as a way of completing it. The aim of Paper IV was to investigate the experience of being a next-of-kin of an older person in the last phase of life, as narrated after the older person's death. Qualitative interviews were performed with the next-of-kin of people aged 75 years and older who had recently died and had received help and/or care from the municipality in the last phase of life. The sample consisted of seventeen people, eleven women and six men, of whom seven were spouses, nine were children and one was a grandchild. The interviews were analysed using qualitative content analysis. The results showed that the experience of the next of kin could be understood as Being a companion in the transition towards an inevitable death feeling of having the major responsibility and needing to be acknowledged by professionals, which included the categories: Being a companion on the path to death; Focusing on the needs of the dying person, and making adjustments to everyday life; Feeling the major responsibility, and Gaining strength from support. From the next-of-kin's view this phase meant being main responsible for their relative and needing to be acknowledged by professionals. This indicates the importance of having professionals standing by, ready to support the next-of-kin when needed, for the best possible care to be provided for the dying person as well as for his/her next-of-kin. The results from the studies in the thesis indicate that older peoples? last phase of life is coloured by health complaints and frequent care in hospital, which in turn affects their quality of life. Their own experience of this situation was being in the hands of several care providers, and trying to adjust to the situation. In order to provide high quality care in this phase it is important to increase the co-operation between various care providers with the aim of meeting the older person's wishes and needs concerning place of care as well as of death. It also seems important to highlight individual needs that promote quality of life in this period, such as having the possibility to enjoy the small things in life and being able to still be involved in the world around. It is also important to support the need to complete life by facilitating narrations of their life story in order to achieve peace of mind. As the next-of-kin are involved in the care and are emotionally affected by the situation, their needs for support should also be acknowledged. This means they need to be seen by the professionals as well as by others around in order to retain their sense of participation, even when professional care providers are involved.

Syftet i denna uppsats är att få insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i årskurs 7-9 inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgångspunkten är ett queerteoretiskt perspektiv. En av de två metoder som använts i uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Metoden har tillämpats för att se vilken syn skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har på sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrån kursplanen i biologi och SO. Skollagen, läroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm. Den andra metoden som nyttjats är kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilärare och två SO-lärare som undervisar i sex och samlevnad på nio olika skolor. Utifrån intervjuerna har det visat sig att skolorna organiserar undervisningen om homosexualitet utifrån hur sex- och samlevnadsundervisningen organiseras, varför det undervisas om homosexualitet på olika sätt. I undervisningen om homosexualitet utesluter de lärare som intervjuats till stor del läroböcker. Flertalet av lärarna belyser homosexualitet en till två lektioner och integrering av homosexualitet i hela sex- och samlevnadsundervisningen är ovanligt. På vissa av de studerade skolorna har inte alla elever fått undervisning om homosexualitet. Det finns så ett osynliggörande av homosexualitet och ett exkluderande av homosexuella elever. Generellt tas homosexualitet av lärarna för given och homosexualitet omnämns i regel som en fast identitetskategori istället för något mångtydigt, relationellt och flytande. För lärarna som intervjuats är styrdokumenten inte ett rättsnöre för undervisningen om homosexualitet inom sex och samlevnad.

Detta kompendium har tagits fram för att användas inom Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Det primära syftet med kompendiet är att det ska användas som bestämnings- och referenslitteratur av fältpersonalen i samband med NILS fältinventering av grova träd i ängs- och betesobjekt (Glimskär m fl 2006). I kompendiet ingår samtliga lavarter på grova träd som inventeras i fält. I NILS inventeras främst vanligt förekommande arter som indikerar höga naturvärden i betesmarker. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket. NILS ingår i programområde landskap. Ängs- och betesinventeringen som ingår i NILS finansieras av Jordbruksverket. Syftet med NILS är att följa upp nationella miljökvalitetsmål för olika naturtyper och att visa om genomförda miljöskyddsåtgärder leder till önskade förbättringar eller inte. Arbetet med detta kompendium har utförts av Naturcentrum AB på beställning av Institutionen för Skoglig Resurshushållning och Geomatik, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.

På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland har Naturcentrum AB sammanställt en katalog medkänd förekomst av flodpärlmussla i vattendragen i Västra Götalands län. Sammanställningen kananvändas som underlag vid miljöövervakning och vid beslut om åtgärder gällande flodpärlmusslan. Varje vattendrag har ett eget faktablad med en karta, en kort beskrivning av området och kändauppgifter om flodpärlmussla. Vattendragen är indelade under respektive avrinningsområde. Medbefintliga uppgifter som underlag har vattendragens totala musselbestånd uppskattats och enbedömning av skyddsvärde, med avseende på flodpärlmusslor, har gjorts.Sammanlagt ingår 49 faktablad över vattendrag, inom 15 avrinningsområden. Flodpärlmusslor harunder de senaste åren konstaterats i 39 av vattendragen. Flertalet bestånd är små och saknarreproduktion. I elva av vattendragen har juvenila musslor hittats, men oftast rör det sig endast om ettfåtal och åtgärder krävs för att få livskraftiga bestånd.Bedömningen av skyddsvärde, med avseende på flodpärlmussla, är gjord efter en skala med fyragrader: Mycket högt skyddsvärde, högt skyddsvärde, skyddsvärde och inget skyddsvärde. Bedömningen är gjord i ett regionalt perspektiv. Antalet vattendrag som fick bedömningenmyckethögt skyddsvärdevar 12 stycken. De hyser stora musselbestånd och i nio av dem har små, juvenila,musslor hittats. Antalet vattendrag som fick bedömningenhögt skyddsvärde var 10 stycken. De hysermåttligt stora bestånd och i två av dem har juvenila musslor hittats. Det stora flertalet av vattendragen,25 stycken, fick bedömningenskyddsvärde. De hyser små bestånd, av vilka flera håller att dö ut, ochinga juvenila musslor har hittats. Slutligen fick två av vattendragen bedömningeninget skyddsvärde,med avseende på flodpärlmussla. De hyser inga flodpärlmusslor och förutsättningarna förflodpärlmusslor är dåliga.

The present study describes and compares quality of life (QoL) and factors which predict QoL among people aged 75 years and over who receive help with activities of daily living (ADLs) from formal and/or informal helpers. The subjects were living at home or in special accommodation in Sweden. A postal questionnaire was sent to a randomly selected and age-stratified sample of 8500 people. The response rate was 52.8% (n = 4337), and 1247 people [mean age (+/- SD) = 86.4 +/- 5.9 years] received help and indicated who helped them with ADLs. The findings suggest that a greater age, being a woman, being a widow/widower, a higher number of health-related complaints, needing more help with ADLs and a lower QoL were found among those receiving help in special accommodation in comparison with those receiving help at home. The extent of help was highest among those receiving help in special accommodation. Having help with ADLs every day at home indicated having help from both informal and formal helpers, while respondents receiving help from only informal or only formal helpers received the smallest amount of help with ADLs. A need for greater help with ADLs, and a higher number of self-reported diseases and complaints determined low QoL, whilst a social network (contact with more than three people) and a greater age determined high QoL. However, who the helpers were did not have a significant influence on QoL; it was the extent of help with ADLs that influenced QoL negatively and the density of the social network that influenced QoL positively.