Search

Kollegialt lärande är en metod där arbetslaget definierar problem och utmaningar i den egna praktiken i ett professionsutvecklande syfte. Föreliggande studie fokuserar på kollegialt lärande i arbetslaget i förskolan där samarbetet mellan förskollärare och barnskötare är av stor betydelse. Av den anledningen utgår studien från både ett förskollärarperspektiv och ett barnskötarperspektiv av det kollegiala lärandet i förskolan. För att synliggöra en varierad bild av kollegialt lärande i förskolan syftar denna studie till att söka kunskap om förskollärares och barnskötares resonemang om den egna professionsutvecklingen. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteorin där sociala system likt förskolans organisation, betraktas som öppna och i ständig utveckling. Studien är baserad på intervjuer med förskollärare och barnskötare där deras resonemang av kollegialt lärande lyfts fram. Analysen av dessa resonemang resulterade i tre teman; Resonemang om kollegialt lärande, Förskollärarens och barnskötares roll i det kollegiala lärandet samt Upplevelser av det kollegiala lärandets bidrag till förskolebarnets lärande och utveckling. Resultatet visar betydelsen av kollegialt lärande för att uppnå variation och således ändra konstansen för att tillföra ny kunskap till arbetslaget. Nivåer i organisationen där hierarkier har betydelse för att uppnå struktur i lärandeorganisationen samt upplevelser av att ett helhetstänkande där hela arbetslagets kompetenser är betydelsefulla, dominerar i alla tre teman. Studien har bidragit till att öka kunskapen om att kollegialt lärande är en effektiv metod att använda i förskolans kontext i ett professionsutvecklande syfte. Emellertid visar studien att kollegialt lärande är avhängigt av ett tillvaratagande av hela arbetslagets kompetens samt betydelsen av att förskolläraren leder och strukturerar samarbetet mellan kollegorna., Collegial learning is a method where the work team defines problems and challenges in their own practice for the purpose of professional development. The present study focuses on collegial learning in the work team in preschool where the cooperation between preschool teachers and nannies is of great importance. For that reason, the study is based on both a preschool teacher’s perspective and a nannie’s perspective on collegial learning in preschool. To create a visible and varied picture of collegial learning in preschool, this study aims to seek knowledge about preschool teachers and nannies reasoning about their own professional development. The study’s theoretical point of departure is system theory, where social systems, like preschools organization, are considered open and in constant development. The study is based on interviews with preschool teachers and nannies where their reasoning for collegial learning is highlighted. The analysis of these reasoning resulted in three themes: Reasoning about collegial learning, the role of the preschool teachers and nannies in the collegial learning and experience of the contribution of the collegial learning to the preschool child learning and development. The result shows the importance of collegial learning to achieve variation and thus change the constancy to add new knowledge to the work team. Levels in the organization where hierarchies are important for achieving structure in the learning organization, as well as experiences of holistic thinking where the competencies of the entire work team are important, dominate in all three themes. The study has contributed to increasing the knowledge that collegial learning is an effective method to use in the preschool context for a professional development purpose. However, the study shows that collegial learning is dependent on utilizing the competence of the entire work team as well as the importance of the preschool teachers leading and structuring the collaboration betwe

Det livslånga lärandet behövs i alla kontexter, vilket även omfattar kontexten inom en anställning. Karriärvägledning för det livslånga lärandet som sker på arbetsplatser kallas ofta medarbetarsamtal eller vidareutvecklingssamtal. I detta väcks en nyfikenhet för hur chefer bedriver karriärvägledning samt hur chefer ser på funktionen av samtalet med sina medarbetare. Syftet med denna studie är att undersöka vilken funktion samtalet utgör i en karriärvägledande kontext, för att förstå hur karriärvägledning bedrivs inom ett urval av större organisationer i Sverige. Våra tre frågeställningar är: Vad innebär karriärvägledning utifrån mellanchefers upplevelser? Hur använder sig mellanchefer av samtalet i karriärvägledning inom ett urval av större organisationer i Sverige? Vilka samtalskompetenser används av mellanchefer i karriärvägledande samtal? För att besvara dessa frågor har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts, med sju verksamma mellanchefer inom stora organisationer i Sverige. För att analysera och förstå vårt resultat har olika teoretiska utgångspunkter applicerats som verktyg. Dessa är: Patton och McMahons The Therapeutic System, Bourdieus kapital och fält, Egans The Skilled Helper och Coaching. Studiens resultat visar en spänning i mellanchefers arbete med karriärvägledning, eftersom de dels måste förhålla sig till medarbetarnas intresse, dels organisationens intresse. Det framgår även i resultatet att den neutralitet som behövs för karriärvägledning är svår att upprätthålla för mellanchefer, på grund av deras styrande yrkesroll. Hur mellanchefer bedriver karriärvägledande samtal är synonymt med delar av karriärvägledarprofessionen, exempelvis i vilka samtalskompetenser som används. Detta innebär däremot inte att karriärvägledningen är likställd.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare skapar en inkluderande so-undervisning som innebär att alla elever ges möjlighet att samspela och delta i undervisning utifrån deras egna förutsättningar. Den sociokulturella teorin och det kritiska perspektivet användes som ett par glasögon i de avslutande delarna av studien. För insamling av empiri användes semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade lärare. Anteckningar och inspelningar analyserades och kategoriserades utifrån teman. Resultaten av intervjuerna visar, för att åstadkomma en inkluderande undervisning, inte bara inom so-ämnena, krävs det att hela skolorganisationen intar ett inkluderande förhållningssätt. För att uppnå detta måste lärarna inneha en positiv inställning till inkludering samt att det bör finnas ett gott samarbete med både vuxna och barn. Olika anpassningar är av vikt för det inkluderande samspelet. Resultaten som framkommer genom intervjuerna och som belyses i de olika kategorierna pekar i riktning mot att lärarna strävar efter en skola för alla där undervisningen ska vara inkluderande, gynnsam och likvärdig. Studiens resultat visar på viktiga aspekter som spelar in för att en skola och dess lärare ska kunna inta ett inkluderande förhållningssätt.

Aims: Invariant natural killer T (iNKT) cells, a T cell subset that is CD1d-restricted and expresses a semi-invariant T cell receptor, have been proposed to contribute to dyslipidaemia-driven cardiovascular disease due to their ability to specifically recognize lipid antigens. Studies in mice have attributed pro-atherogenic properties to iNKT cells, but studies in humans investigating associations of iNKT cells with incident coronary events (CE) are lacking. Methods and results: Here, we used flow cytometry to enumerate circulating iNKT cells (CD3+ CD1d-PBS57-Tetramer+) in a case-control cohort nested within the prospective population-based Malmö Diet and Cancer Study (n = 416) to explore associations with incident first-time CE during a median follow-up of 14 years. We found a significant inverse association between CD4- and CD8- double negative (DN) iNKT cells and incident CE, with an odds ratio of 0.62 [95% confidence interval (CI) 0.38-0.99; P = 0.046] comparing the highest vs. the lowest tertile of DN iNKT cells. The association remained significant after adjustment for cardiovascular risk factors with an odds ratio of 0.57 (95% CI 0.33-0.99; P = 0.046). In contrast, total iNKT cells were not significantly associated with incident CE after adjustment, with an odds ratio of 0.74 (95% CI 0.43-1.27; P = 0.276). Conclusion: Our findings indicate that animal studies suggesting an atherosclerosis-promoting role for iNKT cells may not translate to human cardiovascular disease as our data show an association between high circulating numbers of DN iNKT cells and decreased risk of incident CE.

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan elevers förståelse för det formella matematiska språket och deras färdigheter i ämnet. Det är därför nödvändigt att lärare använder och undervisar om det formella matematiska språket i sin kommunikation i klassrummet. Avsikten med studien var att synliggöra i vilken utsträckning matematiklärare i årskurs 4-6 använder det matematiska språket under genomgångar. Avsikten var även att ta reda på hur lärare förtydligar det formella matematiska språket för eleverna. Studien genomfördes med observation som datainsamlingsmetod, där fyra lärare observerades fem gånger vardera. Resultatet av studien visar att lärare använder det formella matematiska språket i sina genomgångar i relativt hög utsträckning. Lärarna använder även olika förklaringsmodeller för att tydliggöra det formella matematiska språket för eleverna., Previous research has shown that there is a relationship between students' understanding of the formal mathematical language and their skills in the subject. It is therefore necessary that teachers use and teach the formal mathematical language in their communication in the classroom. The purpose of the study was to make visible the extent to which mathematics teachers in grades 4-6 use the mathematical language during their introductions. The aim was also to find out how teachers clarify the formal mathematical language for students. The study was conducted using observation to collect data, where four teachers were observed, five times each. The result of the study showed that teachers use the formal mathematical language in their introductions. The teachers also use different explanatory models to clarify the formal mathematical language for the students.

Studiens syfte var att undersöka vilken rollutomhusmiljön har för barnens utveckling i förskolans verksamhet. Studien var upplagd i form av en enkätundersökning om vad förskollärare anser att utomhusmiljön bidrar med till barnens utveckling, vilka förmågor de anser att barnen övar på i utomhusmiljön samt hur förskollärare uppfattar att utomhusmiljön kan utvecklas i verksamheterna och hur den ideala utomhusmiljön kan se ut. Den metod som användes under arbetet i studien var en enkät som skickades ut online i grupper på sociala medier där medverkan var frivillig. Studien utgår från Fröbels pedagogik där leken har en stor betydelse för barnens lärprocesser. Fröbel använde sig av olika så kallade lekgåvor och dessa lekgåvor är olika objekt som barnen fick möjlighet att använda sig av på många olika sätt. Målet med dessa lekgåvor var att barnen skulle utveckla förstående för olika begrepp som matematik, geometri och begreppsbildning. Fröbel var även intresserad av den botaniska trädgården och i förskolan får barnen tillgång till naturen med vistelse utomhus. Fröbels pedagogik lever kvar i även dag i våra kommunala förskolor, med inriktning att arbeta tematiskt och med naturen. Studiens resultat besvarades med en kvantitativ analys för barn i ålder 1–3 och 3–6 och en kvalitativ analys för barn i ålder 1–3 och 3–6. Resultatet visade att grovmotoriken är färdigheten som utvecklades starkast i båda barngrupperna. Förskollärarnas ideal när det kommer till utomhusmiljön i förskolan är att de vill att förskolans gård ska vara barnanpassad för de olika åldrarna samt att det ska finnas skydd från väder och vind. En stor vegetation som erbjuder grönska i olika former är något som förskollärarna ansåg att det skulle finnas mera av. Materialet utomhus skall erbjuda barnen en utmaning i deras lärande, även att förskollärarna vill att förskolans gårdar skall kunna delas in för att kunna bedriva undervisning ute utan att bli avbrutna av andra barn och pedagoger.

Aims Pro-protein convertase subtilisin-kexin type 9 (PCSK9), which is expressed mainly in the liver and at low levels in the heart, regulates cholesterol levels by directing low-density lipoprotein receptors to degradation. Studies to determine the role of PCSK9 in the heart are complicated by the close link between cardiac function and systemic lipid metabolism. Here, we sought to elucidate the function of PCSK9 specifically in the heart by generating and analysing mice with cardiomyocyte-specific Pcsk9 deficiency (CMPcsk9−/− mice) and by silencing Pcsk9 acutely in a cell culture model of adult cardiomyocyte-like cells. Methods and results Mice with cardiomyocyte-specific deletion of Pcsk9 had reduced contractile capacity, impaired cardiac function, and left ventricular dilatation at 28 weeks of age and died prematurely. Transcriptomic analyses revealed alterations of signalling pathways linked to cardiomyopathy and energy metabolism in hearts from CM-Pcsk9−/− mice vs. wild-type littermates. In agreement, levels of genes and proteins involved in mitochondrial metabolism were reduced in CM-Pcsk9−/− hearts. By using a Seahorse flux analyser, we showed that mitochondrial but not glycolytic function was impaired in cardiomyocytes from CM-Pcsk9−/− mice. We further showed that assembly and activity of electron transport chain (ETC) complexes were altered in isolated mitochondria from CM-Pcsk9−/− mice. Circulating lipid levels were unchanged in CM-Pcsk9−/− mice, but the lipid composition of mitochondrial membranes was altered. In addition, cardiomyocytes from CM-Pcsk9−/− mice had an increased number of mitochondria–endoplasmic reticulum contacts and alterations in the morphology of cristae, the physical location of the ETC complexes. We also showed that acute Pcsk9 silencing in adult cardiomyocyte-like cells reduced the activity of ETC complexes and impaired mitochondrial metabolism. Conclusion PCSK9, despite its low expression in cardiomyocytes, contributes to cardiac me, QC 20230907

High body weight (BW) in dogs has been associated with developmental as well as degenerative diseases, but the heritability of BW in dog breeds is largely unknown. The aim of the current study was to estimate heritability and genetic change (genetic trend) for BW in a range of dog breeds in Sweden. Body weight registrations from 19 dog breeds (with n ranging from 412 to 4,710) of varying body size, type and usage were collected from 2007 to 2016. The average BW of the breeds was 8 to 56 kg. The BW registrations were performed when the dogs were 12 to 24 mo of age (18 to 30 mo for one large-sized breed) in connection with an official radiographic screening program for hip dysplasia. Collected weight records were used to estimate heritability and genetic trends for BW. Several statistical models were used. The preliminary model included the fixed effects of breed (P < 0.001), sex (P < 0.001), year of screening (P < 0.001), litter size (P = 0.06), parity of the dam (P = 0.03) and linear regression on age at screening (P < 0.001), the latter five effects all nested within breed, and the random effects of litter and dam. Season of birth and the quadratic effect of age were also tested, but were not significant (P > 0.10). For the genetic analysis, various mixed linear models were tested within breed with different combinations of random effects; the most complex model included random effects of litter, direct additive, and maternal genetic effects, and maternal permanent environmental effects. The average heritability for BW over all 19 breeds was 51%, with a range of 35% to 70%, and the additive genetic coefficient of variance was around 9%. Maternal heritability was 5% to 9% and litter variance was below 10% with one exception (15% in Shetland Sheepdogs). For nine breeds, there was a genetic trend of increasing BW, whereas seven breeds had a genetic trend of decreasing BW. The largest absolute genetic change over a 10-yr period was around 0.6 kg or ab