Search

Abstrakt (Sammanfattning) Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig och sällsynt motorneuronsjukdom där 220-250 personer årligen insjuknar i Sverige. De karaktäristiska dragen för ALS är en progressiv försämring av motoriska nervbanor, vilket leder till att nervceller successivt förtvinas och dör. De generella symtomen vid samtliga varianter av ALS är lokal svaghet i händer eller armar, benmuskulaturen samt svaghet i musklerna som styr svalget, talet och sväljningen. Eftersom det inte finns någon kurativ behandling läggs fokus på symtomlindring. Allmänsjuksköterskans funktion blir att utvärdera patientens behov eftersom sjukdomen progressivt förändras över tid samt att involvera det multidisciplinära vårdteamet för att skapa en individanpassad vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa individers upplevelser av att leva med sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Gör så här: En kvalitativ litteraturstudie som hade induktiv ansats. Som grund till studien valdes fem självbiografier som analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier och tretton underkategorier framkom vid analysen. De fem huvudkategorierna var En nedbruten kropp, En ångestfylld tillvaro, Maktlöshet över sjukdomens utmaningar, Nedvärderad av sjukdomen samt Att finna livsmening. Slutsats: Studien urskiljer fem huvudkategorier om upplevelsen av att leva med sjukdomen ALS. Väsentliga fynd var en nedbruten kropp, ångest, maktlöshet, att bli nedvärderad av sjukdomen samt att finna en livsmening. Resultatet som framkom skapar en flerdelad uppfattning för kvinnor och män av deras sjukdomsupplevelse. Studien framhåller betydelsen av allmänsjuksköterskans roll i att bemöta fysiska och emotionella påfrestningar hos patienter med ALS samt vikten av en individanpassad vård för att främja de drabbades livskvalité. Nyckelord ALS, Amyotrofisk lateralskleros, kvalitativ metod, självbiografier, upplevelser. Nubb Vi vill tacka vår handledare Sylvi Persson för di

Syftet med studien är att analysera förskollärares konstruktion av genus i förskolan utifrån sin roll som makthavare samt hur det beskrivs påverka mötet med barnen i praktiken. Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet och en kvalitativ metod där fokusgruppsdiskussioner använts som datainsamlingsmetod. Resultatet har delats in för att besvara studiens två forskningsfrågor; vilka utmaningar beskriver förskollärare med deras konstruktion av genus? samt vad påverkar förskollärares konstruktion av genus? Av resultatet har fyra diskurser identifierats som påverkar förskollärarens konstruktion av genus vilka berör förskolans läroplan, medvetenhet och reflektion, vårdnadshavares påverkan samt en intern konflikt mellan förskollärares konstruktion av genus inom och utanför förskolan. Dessa diskurser tydliggör förskollärarens position som makthavare i relation till barnets konstruktion av genus genom reproduktion av normativ makt. Studien visar även på ett behov av att förskollärare kontinuerligt och systematiskt bör reflektera och problematisera sina konstruktioner av genus för att medvetenhetgöra sig själva om vilka normer och värderingar som reproduceras i utbildningen. Detta kan i sin tur bidra till en förbättrad och genuin genusmedvetenhet i förskolans utbildning där alla barn, oavsett kön, ses och behandlas jämlikt.

This study explores foveated rendering for its quality impact on players in virtual reality (VR) video game settings. Foveated rendering has the potential to decrease the performance cost by only rendering the part of the scene where the user is looking at a higher resolution, which it achieves with the use of an eye tracker. A user study is conducted to test the perceived visualquality by playing a fast-paced shooter game that requires manyeye and head movements using a head-mounted display (HMD). The game is played with three different types of foveation: no foveation, static, and dynamic foveated rendering. Results show that the majority of participants did not notice a difference in the visual quality between the foveated and non-foveated game versions.

Snus förbjöds inom EU år 1992, men Sverige erhöll ett undantag från förbudet vid anslutning till EU år 1995. Anledningen till snusförbudet var att vissa medlemsstater redan infört förbud mot snus i nationell lagstiftning, vilket skapade en obalans på den inre marknaden. År 2016 lanserades vitt snus, en produkt som liknar snus men saknar tobak. Tobakssnus och vitt snus har sitt ursprung i Sverige. Vitt snus har nyligen förbjudits i flera medlemsstater, som Belgien, Nederländerna och delar av Tyskland. EU har ännu inte tagit ställning till frågan om vitt snus, vilket gör framtiden för vitt snus oviss. Syftet med EU:s tobakspolitik och regleringar är att tobaksvaror inte ska vara tilltalande och attraktiva för unga. EU har som mål att vara en tobaksfri generation år 2040 enligt Europas plan mot cancer. Denna uppsats undersöker om ett nationellt förbud mot vitt snus strider mot den fria rörligheten för varor och hur en framtida reglering kan se ut. Genom analys av tobaksvaror, tobaksdirektiv, svensk lagstiftning, ställningstagande från medlemsstater, EU:s inre marknad, fri rörlighet av varor och handelshinder har följande slutsatser framkommit. Eftersom Tobaksdirektivet är från 2014 är det möjligt att ett nytt tobaksdirektiv kommer införas inom en snar framtid. I ett nytt tobaksdirektiv borde vitt snus regleras, såvida inte ett separat direktiv skapas för tobaksfria nikotinprodukter. Tobakspolitiken tar alltmer sikte på nikotin, eftersom nikotin är den beroendeframkallande komponenten. Det är möjligt att vitt snus kategoriseras som snus och därmed omfattas av Sveriges undantag från snusförbudet. En sådan kategorisering kan utlösa diskussioner i andra medlemsstater och äventyra det svenska undantaget. Det är viktigt att identifiera varan vitt snus för att avgöra huruvida det kan regleras enligt befintliga regleringar för tobaksvaror eller om vitt snus är en egen vara som saknar regleringar. Vitt snus saknar harmoniser, Snus was banned in the EU in 1992, However, Sweden was granted an exception from the ban in 1995 when Sweden joined the EU. The reason for the ban on snus was that some Member States had already banned snus in their national legislation, creating an imbalance in the internal market. Nicotine pouches, which are similar to snus, were introduced in 2016. The distinction between snus and nicotine pouches is that nicotine pouches do not contain tobacco. Both snus and nicotine pouches are Swedish products. However, nicotine pouches have recently been banned in Member States such as Belgium, the Netherlands and parts of Germany. The EU has not yet taken a position on the issue of nicotine pouches, making their future unpredictable. The aim of the EU's tobacco policy is to prevent tobacco products from being appealing and attractive to young people, with a target of achieving a tobacco-free generation by 2040. The thesis examines whether a national ban on nicotine pouches conflicts with the free movement of goods and what a future regulation might entail. This thesis analyses the EU regulation of tobacco products and the Swedish legislation, as well as the position taken by Member States on the free movement of goods and trade barriers within the EU's internal market. It is expected that a new tobacco directive will be introduced in the near future, which will likely include regulations for nicotine pouches, unless a separate directive is created for tobacco-free nicotine products. Tobacco policy increasingly focuses on nicotine, as it is the addictive component. Nicotine pouches may be classified as snus due to their similar features, which means that nicotine pouches will be included in Sweden's exemption from the snus ban. It is possible that snus could then trigger discussions in other Member States and thus jeopardise the Swedish exemption. Classifying nicotine pouches as goods may determine whether banning them in national legislation would conflict with the free mov, Le snus a été interdit dans l'UE en 1992. Cependant, la Suède a obtenu une exception à l'interdiction en 1995, lorsque la Suède a rejoint l'UE. La raison de l'interdiction du snus était que certains États membres l'avaient déjà interdit dans leur législation nationale, créant ainsi un déséquilibre au sein du marché intérieur. Les sachets de nicotine, similaires au snus, ont été introduits en 2016. La distinction entre le snus et les sachets de nicotine est que les sachets de nicotine ne contiennent pas de tabac. Les sachets de nicotine ont récemment été interdits dans des États membres comme la Belgique, les Pays-Bas et certaines parties de l'Allemagne. L'UE n'a pas encore pris position sur la question des sachets de nicotine, ce qui rend leur avenir imprévisible. L'objectif de la politique antitabac de l'UE est d'empêcher les produits du tabac d'être attrayants pour les jeunes, avec pour objectif d'atteindre une génération sans tabac d'ici 2040. La thèse examine si une interdiction nationale des sachets de nicotine est en conflit avec la libre circulation des marchandises et ce que pourrait impliquer une future réglementation. Cette thèse analyse la réglementation de l'UE, la législation suédoise, la position prise par les États membres sur la libre circulation des marchandises et les barrières commerciales au sein du marché intérieur de l'UE. On s'attend à ce qu'une nouvelle directive sur le tabac soit introduite dans un avenir proche, qui comprendra probablement des réglementations sur les sachets de nicotine, à moins qu'une directive distincte ne soit créée pour les produits à base de nicotine sans tabac. La politique antitabac se concentre de plus en plus sur la nicotine, car c'est elle qui crée la dépendance. Les sachets de nicotine peuvent être classés comme snus en raison de leurs caractéristiques similaires et inclus dans l'exemption suédoise de l'interdiction du snus. Il est possible que le snus déclenche a

Bakgrund: Det sker separation mellan barn och föräldrar i förlossnings- och neonatalvården på grund av ofullständiga rutiner, ingen utbildning hos personalen samt ingen vana av arbetssättet. Forskning idag visar att närhet mellan barn och förälder är fördelaktigt för båda parterna. Enligt Socialstyrelsen (2021) ska förlossnings- och neonatalvården eftersträva en så kort separation mellan barn och förälder som möjligt, men att idag är inte sjukvården alltid anpassad för att barn och föräldrar ska kunna samvårdas ihop. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av separation från sitt barn som vårdas på en neonatalavdelning. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar som sökts fram via PubMed och CINAHL. Analys av data har gjorts enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föreliggande studies resultat belyser föräldrars upplevelser av separation från sitt barn på en neonatalavdelning. Resultatet redovisas utifrån tre kategorier; upplevelsen av fördröjd anknytning, samspel med vårdpersonalen samt en berg- och dalbana av känslor. Slutsats: Föräldrar på en neonatalavdelning upplever en fördröjd anknytning till sina barn relaterat till separation. Föräldrar upplever också oro, rädsla, ovisshet samt sorg under separationen. Trots separation upplevde föräldrar även emotionell närhet till sina barn. Vidare forskning och implementering av nya riktlinjer där barn och föräldrar kan undvika separation, minskar onödigt lidande för både barn och föräldrar.

This text is an exploration of collaborative thinking and writing through theories, methods, and experiences on the topic of the child, children, and childhood. It is a collaborative written text (with 32 authors) that sprang out of the experimental workshop Child Studies Multiple. The workshop and this text are about daring to stay with mess, “un-closure” , and uncertainty in order to investigate the (e)motions and complexities of being either a child or a researcher. The theoretical and methodological processes presented here offer an opportunity to shake the ground on which individual researchers stand by raising questions about scientific inspiration, theoretical and methodological productivity, and thinking through focusing on process, play, and collaboration. The effect of this is a questioning of the singular academic ‘I’ by exploring and showing what a plural ‘I’ can look like. It is about what the multiplicity of voice can offer research in a highly individualistic time. The article allows the reader to follow and watch the unconventional trial-and-error path of the ongoing-ness of exploring theories and methods together as a research community via methods of drama, palimpsest, and fictionary.

Introduction: In this study, foveated rendering has been explored as its impacton people in a virtual reality (VR) video game setting. Foveated rendering has thepotential to decrease the performance cost of virtual reality gaming by only renderingthe part of the scene where the user is looking. It achieves this with the use of aneye tracker. Although, this study does not focus on the performance gain.Related Work: The work that has previously been done has mostly focused onperformance. Studies that concentrate on how it affects people have only used ascene with a still or moving target in it. This work will expand upon this by includingit in a whole game instead. Method: A user study is conducted to test the perceived visual quality by playinga fast-paced game that requires a lot of eye and head movements. This is tested asa first-person shooter game, which is played thrice with different types of foveation.Those being no foveation, static, and dynamic foveated rendering and comparingthem with each other. The user study performed to test this had 20 participants whoplayed the game and answered a questionnaire afterward regarding the quality. These participants were experienced in normal gaming but had little previous experiencewith virtual reality. Results and Analysis: The results show that the majority do not notice a differencein quality between the game types. However, the type most people preferred wasfoveated rendering without the use of an eye tracker, called static foveation.Discussion: The results demonstrate that video games can effectively incorporatefoveated rendering, resulting in significant performance improvements with minimaldrawbacks. However, it is important to note that foveated techniques have certainhardware requirements that may limit their widespread adoption. One such require-ment is Variable Rate Shading, which is becoming increasingly prevalent as it issupported by all new graphics cards. This means that the market may more easilyadopt fov

Extensive research outlines a broad spectrum of physical and mental health benefits associated with participation in yoga. In particular, yoga can increase mindfulness as well as decrease anxiety, depression, and stress. However, knowledge of the underlying mechanisms and conditions for promoting positive outcomes requires further study. Limited research has examined how the quality of the relationship between the yoga student and instructor may influence potential health benefits derived from participation in yoga. The present study investigated associations between levels of stress, emotional well-being, motives for yoga, relationship quality, and mindfulness during yoga. Analysis of data collected from 219 adults indicated that higher levels of stress and negative emotional well-being increased the likelihood that yoga was practised to address psychological motives rather than perceived physical health benefits. Additionally, relationship quality with the instructor was found to predict greater state mindfulness during the yoga session. The present study highlights the importance of the relationship quality between instructor and student; future research investigating the efficacy of yoga in optimizing mental health should consider how health outcomes might be influenced by motives for participation and interpersonal relationships.

Ämnesspråk förekommer i alla skolämnen och den här studien motiveras av att det finns lite forskning om ämnesspråk i grundskolans undervisning och framför allt i svenskämnet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare använder och förklarar grammatiska begrepp i undervisningen. Frågorna besvaras med stöd av intervjuer med lärare i årskurs 4–6 om vilka grammatiska begrepp de säger sig använda och hur de förklarar dem. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i en språkpyramid (Shanahan & Shanahan, 2008, s. 44) som visar språkutveckling i tre steg: basic literacy, intermediate literacy och disciplinary literacy, vilka vi benämner som ämnesspråk, skolspråk och vardagsspråk. Lärarsvaren kategoriseras sedan in i de olika stegen i pyramiden. Studien visar att lärarna introducerar traditionella grammatiska termer för satsdelar, ordklasser och böjningssystem. Det framkommer också att lärarna förklarar dem med stöd av både skolspråk och vardagsspråk.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av arbetet med talängsliga elever. Syftet gav upphov till tre frågeställningar om hur talängslan framträder, vilka utmaningar dessa elever står inför i skolan och vilka arbetssätt som lärarna anser gynnar de talängsliga eleverna. För att ge en bakgrundsinformation till arbetet beskrivs det vad talängslan innebär, diagnoser som kan påverka talet och vilka förväntningar som finns på eleven gällande talet utifrån styrdokument och skolans upplägg. För att ge en tydligare bakgrund beskrivs tidigare forskning som bedrivits om ämnet. Den tidigare forskningen varierar avseende vilka årskurser den riktar sig mot och har utförts med olika typer av metoder. Generellt påvisar den tidigare forskningen gynnande arbetssätt för eleverna och vilken roll läraren bör ha i dessa situationer. Som teoretisk bakgrund för arbetet har vi valt en sociokulturell ansats där vi i diskussionen kopplar samman resultatet med begrepp som mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare i årskurserna förskoleklass till årskurs 3. Den kvalitativa intervjumetoden består av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi utformat en intervjuguide som vi följt under intervjuerna. I analysen av det insamlade materialet har vi använt en kvalitativ innehållsanalys i syfte att strukturera och sortera svaren vilket fört oss fram till ett resultat. Resultatet visade att talängslan yttrar sig i situationer där eleven förväntas tala inför andra individer. Det kan handla om situationer där eleven ska tala i grupp men även när eleven ska svara på en fråga inför klassen. Informanterna menade även att viss bedömning kan vara svår när det gäller de talängsliga eleverna och att det sociala samspelet kan påverkas av talängslan. De uppgav att trygghet är viktig för att reducera talängslan och att tryggheten kan uppkomma genom ett tillå

The purpose of the study was to investigate what employees in fine-dining restaurants perceive to be desirable characteristics of a leader based on transformative, transactional, and authoritarian leadership. The study was qualitative and used a deductive thematic analysis with eight semi-structured interviews. The Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) designed by Bass (1985) and authoritarian leadership was used as the theoretical background. The two requirements to participate was for the respondents to have worked in a fine-dining restaurant within the last two years. The results showed that the desirable characteristics of a leader were committed, encouraging, solution-oriented, creative, patient, responsive, caring, ambitious, relationship-building, and communicative. The desirable qualities characterize a transformative leadership. The results of the study may be relevant to the development of leadership in fine-dining restaurants.

Arbetet syftar till att undersöka definitionen av begreppet upplevd trygghet och hur den upplevda tryggheten påverkar platsens användning. Vidare har arbetet identifierat trygghetsfaktorer som sedan har legat till grund för de strategier som sedan har omgestaltat planområdet. För att kunna identifiera trygghetsfaktorer och framställa strategier genomfördes tre metoder: dokumentstudie, platsanalys och enkätstudie. De trygghetsfaktorer som framkom från dokumentstudien var mänsklig närvaro, överblickbarhet, orienterbarhet, belysning, mänsklig skala, trygga gator och möjlighet att kunna stanna upp. De trygghetsfaktorer som visades vara till störst vikt för att öka den upplevda tryggheten framkom i den genomförda enkätstudien. Enkätstudien resulterade i att god belysning följt av mänsklig närvaro och god överblickbarhet gav ökad trygghet i stadsmiljön. Den sista metoden platsanalys genomfördes utifrån Gehls kvalitetskriterier och resulterade i att platsen inte uppfyllde goda trygghetskriterier. De utpekade trygghetsfaktorerna är viktiga för att skapa en tryggare stadsmiljö som på så sätt stödjer de mänskliga livsvillkoren.

Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess olika arbetsformer som bidrar till elevernas lust att lära. För att kunna synliggöra detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med enskilda lärare och deras elever i fokusgrupper. Den data som vi fått in har strukturerats enligt en tematisk analysmetod och sedan redovisats och tolkats enligt ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begreppet KASAM (känsla av sammanhang). I resultatet har vi jämfört data från lärare och respektive fokusgrupp med deras elever för att se om det finns likheter eller skillnader i deras upplevelse av matematiklektioner. Den insamlade datan visade att eleverna i ena fokusgruppen ville ha utmanande uppgifter medan den andra fokusgruppen ville visa och få bekräftat att de gjort rätt. Det fanns skillnader och likheter bland lärare och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära. De två lärarna hade olika skillnader och likheter jämfört med varandra i relation till sina elever. Lärare B hade en mer precis upplevelse av hur eleverna såg på olika arbetsformer. Lärare A hade en mer precis upplevelse av hur sina elevers lust att lära var. Utifrån vår insamlade data och resultat går det inte att dra en generell slutsats om likheter och skillnader till matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära.

Målet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur elever blir matematiker istället förprov-görare. För att ta reda på detta har vi valt att basera arbetet utifrån ett kooperativtförhållningssätt inom matematikämnet. I resultatet ser vi att matematikundervisning börstruktureras med ett kooperativt förhållningssätt för att främja kompetenta matematiker iställetför mekaniska prov-görare. Forskningen som besvarar första frågeställningen visade på att detkooperativa arbetssättet förbättrar elevens prestation och resultat om man jämför med etttraditionellt arbetssätt. Att sammanställa en rimlig slutsats av andra frågeställningen var dessvärresvårare då studierna inte påvisat ett lika markant resultat av elevens attityd till kooperativalärandesituationer.

Syftet med den här studien är att studera ämnesspråket i läromedel i svenskämnet för årskurs fem och analysera hur grammatiken beskrivs i tre läromedel. Analysmetoden som används är inspirerad av teorin Legitimation code theory med ett analysverktyg som bland annat mäter densitet och tyngdkraft i ett textinnehåll. Det mäter också hur abstrakta eller konkreta ord är i ett textinnehåll. I vår läromedelsanalys har ämnesspecifika begrepp i grammatik tagits ur och rankats i en skala mellan ett och tio där fem är en brytpunkt och fungerar som en pol mellan abstrakt idévärld och en konkret verklighet. Analysen visar att läromedlen innehåller faktatext, uppgifter och litterära texter. Faktatexterna och uppgifter håller sig på en abstrakt nivå medan de litterära texterna innehåller ett vardagsspråk som är konkret för eleverna. Mängden innehåll som handlar om grammatik varierar mellan läromedlen. Samtliga läromedel innehåller avsnitt om ordklasser medan endast två av dem tar upp meningsbyggnad. Det visar sig också att två läromedel har textinnehåll som pendlar frekvent mellan abstrakt och konkret nivå medan ett läromedel mestadels förhåller sig på en abstrakt nivå. Enligt tidigare forskning är det väsentligt att möta abstrakt text med konkret kontinuerligt i läromedel för att öka förståelsen av textinnehållet.

Using data from OMXS30, we study which of the models block maxima and peaks-over-threshold, based on extreme value theory, are the most accurate when estimating the risk measures Value-at-Risk and Expected Shortfall. To perform this analysis, the risk measures are backtested. The extreme observations are fitted to the generalized extreme value distribution and the generalized Pareto distribution using maximum likelihood estimation. This study conclude that when estimating Value at Risk, block maxima is a more accurate model. When estimating Expected Shortfall, the difference between the models is not statistical significant.

In her famous work Dust: Archive and the Cultural History (2001), Carolyn Steedman stated that “the Historian who goes to the Archive must always be an unintended reader, will always read that which was never intended for his or her eyes.” (Steedman 2001: 75). The fact that we are the unintended readers have ethical consequences, especially when the sources concern experiences of sensitive personal matters. In Sweden, when accumulating such sources from an archive, access will be regulated by rules enforced by law or by the archive. In order to safeguard the integrity of the historical subjects the archive might allow restricted access to sources, for example by redacting any personal information in the data made available to the researcher. However, when using private collections that are not stored in an archive, no professional gatekeeper is present to safeguard the integrity of the historical subjects. Instead we must rely on our own ethical judgements. Moreover, in several countries, ethical vetting boards now also have to approve of research projects on sensitive matters that involve individual historical – though possibly still living – actors. But what if the historian’s ethical judgement conflicts with the ethical vetting board’s? What happens to historical research if we adjust our knowledge interests towards queries and sources ethical vetting boards are likely to approve? In this blog post we discuss two cases from Sweden where the Regional Ethical Vetting Board at Linköping University has evaluated two research projects, which have dealt with letters in private collections. The respective decision processes illustrate the dilemmas and problems that the process of ethical vetting might pose to historians...., Flykt från skammen eller semester från familjen? marknaden för privata spädbarnshem och barnpensionat 1915-1975, En professionaliserad röst för barnen? BRIS och det nya samhällskontraktet mellan stat och samhälle

Syftet med detta arbete är att undersöka utmaningarna med multikulturellt ledarskap till sjöss, och hur dessa skiljer sig från multikulturellt ledarskap iland. Från tidigare forskning och litteratur samt med hänsyn till de speciella förhållandena ombord identifieras fem punkter för ett lyckat multikulturellt ledarskap till sjöss. Dessa punkter har sedan legat till grund för en intervjuguide, som använts i intervjuer med tolv sjömän ombord på ett fartyg i svenska handelsflottan. Sjömännen har bland annat tillfrågats om hur de tycker att ett bra ledarskap ska vara, deras förväntningar på ledarskap och hur miljön ombord påverkar dem. Av sjömännens svar och åsikter under intervjuerna har det framgått att de viktigaste egenskaperna (enligt sjömännen) hos en ledare är att vara rättvis, snäll och kunnig. Sjömännen är medvetna om förväntningar på ledarskap som tillhör deras roll ombord, men reflekterar inte nämnvärt över olika kulturers förväntningar på deras roll. Detta kan ha sin förklaring i att, utifrån intervjuerna och litteraturgenomgången, kan man uppfatta att ombord råder en fartygsspecifik kultur. Det är denna fartygsspecifika kultur som besättningen uppmärksammar och anpassar sig till, och den egna nationella kulturen blir sekundär. Avslutningsvis bedöms den största utmaningen med multikulturellt ledarskap till sjöss att kunna vara en rättvis och snäll ledare i en isolerad och påfrestande miljö., The purpose of this study is to investigate possible challenges regarding multicultural leadership at sea, and to see if these differ from challenges connected to multicultural leadership ashore. Considering the special conditions onboard a ship, and based on previous studies and literature, five components for successful multicultural leadership at sea has been identified. These five components have been the base of an interview guide, which has been used to conduct interviews with twelve seafarers onboard a Swedish flagged ship. The seafarers were asked what they consider to be good leadership, their expectations on leadership and how they feel affected by the environment onboard. According to the interviews, the seafarers feels that the most important traits for a leader is to be fair, kind and knowledgeable. The seafarers appear to be aware of the expectations connected to their roles onboard, but they do not seem to contemplate that people from different cultures may have different expectations on their role. Based on the literature study and the interviews, one can make out that a ship-specific culture rules the social environment onboard. The crewmembers seem to primarily adapt and adjust to this ship-specific culture, and their own national culture comes in second hand. In conclusion, the biggest challenge of multicultural leadership at sea is recognized to be the ability to be a fair and kind leader in an isolated and wearying environment.

Let n bugs constitute the corners of an n-sided polygon. If the bugs cyclically pursue each other, the positions of the bugs will satisfy a system of ordinary differential equations, which we study. We examine the system for different n, but focus on the case n=3. When n=3, the bugs form a triangle. In this case, the solution will converge to some point. We study how the convergence occur. Ignoring translation, rotation and scaling, the triangle converges to a line. Further, we also consider when the three bugs escape from each other. If we again ignore rotation, translation and scaling, the triangle converges to an equilateral triangle. Finally, most theory in this thesis is already known, but we present a new proof for the convergence when three bugs pursuit each other., Vi har n=3 insekter: S1, S2 och S3 placerade i ett plan. Insekterna kommer då, oavsett hur de placeras i planet, kunna ses som hörnen i en triangel. Vi låter sedan insekterna jaga varandra cykliskt. Hur ser vägen ut som insekterna tar? Redan 1877 formulerade Edouard Lucas denna fråga och sedan dess har problemet studerats och även kompletterats med nya frågor av flera forskare. Till exempel kan man fråga sig om alla insekter kommer att kollidera samtidigt eller inte. Dessutom kan antalet insekter ökas. I den här uppsatsen kommer vi framförallt att fokusera på när insekterna bildar en (ickedegenererad) triangel. I det fallet kommer alla insekterna att krocka samtidigt, även om en insekt är långt ifrån de två andra, så att triangeln som bildas är oliksidig. Om antalet insekter är större är det inte säkert att alla krockar samtidigt. Låt nu antalet insekter vara tre. Insekterna kommer alltså att krocka samtidigt, men hur rör de sig i förhållande till varandra fram tills kollisionen? Det kan visas att om insekternas startpositioner inte bildar en liksidig triangel, så kommer insekternas positioner gå mot att ligga på en linje. För ett större antal insekter verkar det som att så länge n<7 går insekterna mot att ligga på en linje, vilket överensstämmer med fallet ovan med tre insekter. Däremot om n är större än eller lika med 7 tycks insekterna konvergera mot en regelbunden polygon innan kollisionen sker. Som nämndes tidigare, är det inte säkert att alla insekter krockar samtidigt om antalet insekter är fler än tre. Om vi har fyra insekter kommer inte alla att krocka samtidigt om insekternas startpositioner bildar en konkav fyrhörning. Däremot kommer de kollidera samtidigt om fyrhörningen som insekterna utgör är konvex. Om antalet insekter är fler än fyra, är det vanligaste att alla insekter krockar samtidigt. Vidare, kan insekterna istället fly från varandra. Även här fokuserar vi på n=3. I det fallet kommer triangeln som insekterna bildar att expandera obegränsat men vi

This thesis had the purpose to look into the accuracy of the pulse oximeter, the experienced as well as the actual. A pulse oximeter utilizes optics to non-invasively estimate the oxygen saturation (SO2) in the blood with an indirect value (SpO2). The accuracy of the pulse oximeter and its two belonging sensors (ear and finger) was compared against the method that is considered to give the most reliable value of this parameter, i.e. arterial blood gas test (SaO2). The experienced accuracy was evaluated with the help of a questionnaire. The target group was healthcare professionals at four main hospitals in Stockholm, and further three departments were chosen at each hospital; lung, cardiology, and emergency department. Additional data was collected with help of measurements performed on patients, where readings from pulse oximeters were compared against arterial blood gas tests. Data was collected from two measurement sites on the body, the ear and the finger. Differences between SpO2 and SaO2 as well as differences between ear and finger for the same pulse oximeter were investigated. The result from the two methods indicated that the healthcare professionals were aware of existing deviations between SpO2 and SaO2, and some also had strategies to deal with them. The trend of the collected data was analyzed to draw a conclusion of the most accurate pulse oximeter according to the tests. There was not enough data collected to make any statistical conclusion, but according to the data none of the pulse oximeters fulfilled the set requirement. Differences existed when SpO2 was compared against SaO2, and also when SpO2 from the ear and finger for the same pulse oximeter were compared against each other. According to the data, one pulse oximeter was concluded to be more accurate than the others. Suggestions for future work can be to collect a bigger amount of data to be able to draw a statistical conclusion, and eventually focus on interviews to look deeper into the healt, Den här uppsatsen syftade till att undersöka pulsoximeterns mätnoggrannhet, så väl den upplevda som den faktiska. En pulsoximeter utnyttjar optik för att icke-invasivt uppskatta syremättnaden (SO2) i blodet med ett indirekt värde (SpO2). Mätnoggrannheten hos pulsoximetern och dess två sensorer (öra och finger) jämfördes med den metod som anses ge det mest korrekta värdet av denna parameter, dvs. analys av arteriellt blodgastest (SaO2). Den upplevda mätnoggrannheten studerades med hjälp av enkät. Målgruppen var sjukvårdspersonal anställda på fyra stora sjukhus i Stockholm, och vidare valdes tre avdelningar; lungvårds-, hjärtintensivvårds- och akutvårdsavdelningen. Vidare samlades data in genom utförda mätningar på patienter, värden erhållna med hjälp av pulsoximetrar jämfördes med blodgastester. Data samlades in från två mätställen, öra och finger, för respektive pulsoximeter. Skillnader mellan SpO2 och SaO2 samt skillnader mellan öra och finger för samma pulsoximeter undersöktes. Resultatet av de två metoderna visade att sjukvårdspersonalen är väl medvetna om att skillnader existerar mellan SpO2 och SaO2, och även att många hade strategier för att hantera dessa. Trenden hos data som samlades in med hjälp av testerna utnyttjades för att kunna dra en slutsats angående mätnoggrannheten i relation till blodgastester. För lite data samlades in för att kunna dra någon statistisk slutsats, men data pekade på att ingen av de testade pulsoximetrarna uppfyllde den av författarna fastställda accepterade skillnaden. Skillnader visade sig existera vid jämförelse mellan SpO2 och SaO2, och även när SpO2 från örat och finger för samma pulsoximeter jämfördes mot varandra. Enligt data var en av de testade pulsoximeterna mer noggrann än de andra. Förslag på framtida arbete kan vara att samla in mer data för att ta fram ett statistiskt resultat, samt eventuellt komplettera datainsamlingen med intervjuer för att vidare undersöka strategier och arbetssätt hos sjukvårdspersonalen.