Search

Walking Football (WF) is one type of recreational football increasing in popularity, targeting older adults. Further knowledge on the intensity and physical workload of WF, characteristics of the players, the social context, and reasons for playing WF is needed. Thus, the aim of the study was to characterize the individuals that regularly play WF and their experience of WF, and the physiological characteristics of the sport. Sixty-three players from three clubs taking part in organised WF in Sweden were included. The players participated in up to four WF-games and underwent performance tests and answered a questionnaire. The participants mean age was 70.9 years, ranging from 63 to 85 years with 71% (n = 27) of the men and 68% (n = 13) of the women having a BMI > 25. Fifty-one percent (n = 27) of the players had hypertension, and 73% (n = 39) regularly used prescription drugs due to illness. During WF, the players covered on average 2,409 m (2,509 m for men and 2,205 m for women, p = .001). Expressed in percentage of their age-estimated maximal heart rate, mean heart rate represented 80 ± 9 and 80 ± 8% of max for men, and 78 ± 9 and 79 ± 9% of max for women in the first and second halves, respectively, hence WF can be considered a moderate intensity activity for older adults. The main reason for WF participation was to socialize. WF includes a considerable number of accelerations and decelerations, making it more energetically and mechanically demanding than walking.

Background In patients with idiopathic inflammatory myopathies (IIM), autoantibodies are associated with specific clinical phenotypes suggesting a pathogenic role of adaptive immunity. We explored if autoantibody profiles are associated with specific HLA genetic variants and clinical manifestations in IIM. Methods We included 1348 IIM patients and determined the occurrence of 14 myositis-specific or-associated autoantibodies. We used unsupervised cluster analysis to identify autoantibody-defined subgroups and logistic regression to estimate associations with clinical manifestations, HLA-DRB1, HLA-DQA1, HLA-DQB1 alleles, and amino acids imputed from genetic information of HLA class II and I molecules. Findings We identified eight subgroups with the following dominant autoantibodies: anti-Ro52, -U1RNP, -PM/Scl,-Mi2,-Jo1,-Jo1/Ro52,-TIF1 gamma or negative for all analysed autoantibodies. Associations with HLA-DRB1*11, HLA-DRB1*15, HLA-DQA1*03, and HLA-DQB1*03 were present in the anti-U1RNP-dominated subgroup. HLA-DRB1*03, HLA-DQA1*05, and HLA-DQB1*02 alleles were overrepresented in the anti-PM/Scl and anti-Jo1/ Ro52-dominated subgroups. HLA-DRB1*16, HLA-DRB1*07 alleles were most frequent in anti-Mi2 and HLA- DRB1*01 and HLA-DRB1*07 alleles in the anti-TIF1 gamma subgroup. The HLA-DRB1*13, HLA-DQA1*01 and HLA-DQB1*06 alleles were overrepresented in the negative subgroup. Significant signals from variations in class I molecules were detected in the subgroups dominated by anti-Mi2, anti-Jo1/Ro52, anti-TIF1 gamma, and the negative subgroup. Interpretation Distinct HLA class II and I associations were observed for almost all autoantibody-defined subgroups. The associations support autoantibody profiles use for classifying IIM which would likely reflect underlying pathogenic mechanisms better than classifications based on clinical symptoms and/or histopathological features. Funding See a detailed list of funding bodies in the Acknowledgements section at the end of the manuscr

Objective Copy number variation of the C4 complement components, C4A and C4B, has been associated with systemic inflammatory autoimmune diseases. This study was undertaken to investigate whether C4 copy number variation is connected to the autoimmune repertoire in systemic lupus erythematosus (SLE), primary Sjogrens syndrome (SS), or myositis. Methods Using targeted DNA sequencing, we determined the copy number and genetic variants of C4 in 2,290 well-characterized Scandinavian patients with SLE, primary SS, or myositis and 1,251 healthy controls. Results A prominent relationship was observed between C4A copy number and the presence of SSA/SSB autoantibodies, which was shared between the 3 diseases. The strongest association was detected in patients with autoantibodies against both SSA and SSB and 0 C4A copies when compared to healthy controls (odds ratio [OR] 18.0 [95% confidence interval (95% CI) 10.2-33.3]), whereas a weaker association was seen in patients without SSA/SSB autoantibodies (OR 3.1 [95% CI 1.7-5.5]). The copy number of C4 correlated positively with C4 plasma levels. Further, a common loss-of-function variant in C4A leading to reduced plasma C4 was more prevalent in SLE patients with a low copy number of C4A. Functionally, we showed that absence of C4A reduced the individuals capacity to deposit C4b on immune complexes. Conclusion We show that a low C4A copy number is more strongly associated with the autoantibody repertoire than with the clinically defined disease entities. These findings may have implications for understanding the etiopathogenetic mechanisms of systemic inflammatory autoimmune diseases and for patient stratification when taking the genetic profile into account., Funding Agencies|Swedish Research Council for Medicine and Health; Swedish Rheumatism Association; Swedish Society of Medicine; Swedish Heart Lung Foundation; Stockholm County; Karolinska Institutet; Wallenberg Scholarship; King Gustav Vs 80-Year Foundation

Objective Idiopathic inflammatory myopathies (IIMs) are a heterogeneous group of complex autoimmune conditions characterized by inflammation in skeletal muscle and extramuscular compartments, and interferon (IFN) system activation. We undertook this study to examine the contribution of genetic variation to disease susceptibility and to identify novel avenues for research in IIMs. Methods Targeted DNA sequencing was used to mine coding and potentially regulatory single nucleotide variants from ~1,900 immune-related genes in a Scandinavian case–control cohort of 454 IIM patients and 1,024 healthy controls. Gene-based aggregate testing, together with rare variant– and gene-level enrichment analyses, was implemented to explore genotype–phenotype relations. Results Gene-based aggregate tests of all variants, including rare variants, identified IFI35 as a potential genetic risk locus for IIMs, suggesting a genetic signature of type I IFN pathway activation. Functional annotation of the IFI35 locus highlighted a regulatory network linked to the skeletal muscle–specific gene PTGES3L, as a potential candidate for IIM pathogenesis. Aggregate genetic associations with AGER and PSMB8 in the major histocompatibility complex locus were detected in the antisynthetase syndrome subgroup, which also showed a less marked genetic signature of the type I IFN pathway. Enrichment analyses indicated a burden of synonymous and noncoding rare variants in IIM patients, suggesting increased disease predisposition associated with these classes of rare variants. Conclusion Our study suggests the contribution of rare genetic variation to disease susceptibility in IIM and specific patient subgroups, and pinpoints genetic associations consistent with previous findings by gene expression profiling. These features highlight genetic profiles that are potentially relevant to disease pathogenesis.

Norrlandsmodellen gör Umeå till modell för framtidens samhällsbyggnad. I Umeå. I Norrland. I ett Sverige som ska visa vägen mot tillgänglighet och demokrati i vår tid. I en värld som behöver läka ihop centrum och periferi, stad och landsbygd, konsumtion och återbruk. Medborgarna har redan engagerats. Och med dem i centrum öppnar sig en unik möjlighet att utveckla ett framtidens Umeå. De gamla europavägarna ger plats för framtiden att gradvis växa fram. Staden kan sys ihop och stadsdelarna får bättre kontakt med varandra. En hållbar livsmiljö, kunskapsstaden och kulturstaden Umeå får en jordmån att växa in de krav som ställs idag: smarta klimatlösningar, zero waste och ökad lokal demokrati samt självförsörjning. Allt börjar i medborgarna. Och fortsätter i samverkan. Välkommen till NORRLANDSMODELLEN., Ett iterativt manifest Med utgångspunkt i X:et och stadsdelarna kan: • idén om by-staden, den gröna staden byggd på gemenskap och samverkan, gradvis införlivas i stadendetta leder till en process där medborgarna är med och utvecklar sin egen stad, över tid och i process med politik, tjänstemän och näringslivdetta uppdaterade demokratisystem utvecklas genom ett förtydligande av stadens delar och dess möjlighet att genom stadsdelarna knytas samman genom X:et, möjligheten till den nya stadendetta utvecklas till en uppdaterad governancemodell, där erfarenheterna från den lokala demokratin tas vidare mot andra instanser, kommun, region, länsstyrelse och nationella organisa- tionerstaden kan knytas ihop så att det som efterfrågas av invånarna, kopplingar mellan stadsdelar, kan tas tillvara • infrastrukturen tänkas om så att biltrafiken reduceras, där den inte är nödvändig, och nya smartare transportsystem för både kollektivtrafik med större avstånd och för lokala transporter • ett matsystem utvecklas som medger en möjlighet till att fungera som staden anno 2028 och skapa möjlighet till ökad självförsör- jning, stadsodlingar och delningsekonomier och kopplas tillett designsystem med bl a nya prisrimliga bostadsformer som utvecklas stegvis och gradvis, som inkorporerar befintlig teknologi för träbyggnation med robotics, 3D-printing m.m. • fungera som ett innovativt drivhus och en inkubator för fram- tidens näringar i samklang med akademi och näringsliv och lång- siktigt skapa arbetstillfällen i Umeå med omnejd och med bäring på omvärlden, Publicerat av Rådet för Hållbara städer på Hållbarstad.se som ett resultat av det tvärdisciplinära teamet Norrlandsmodellens arbete i New European Bauhaus projektet Visioner i:Norr.Visioner i norr är en öppen utlysning där multidisciplinära team bjöds in att skissa på visioner för framtidens livsmiljöer i Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå. Skissarbetet har delvis skett på plats i respektive kommun. Bakom utlysningen står Rådet för hållbara städer genom Boverket, ArkDes, Energimyndigheten, Vinnova och Formas och tillsammans med de sex kommunerna. Utlysningen är en inspirerat av EU-initiativet New European Bauhaus, som går ut på att uppmuntra arkitekter, designers, ingenjörer, kreatörer, konstnärer, forskare, studenter och andra att ta sig an utmaningen att skapa vackra, hållbara och inkluderande livsmiljöer. ”Visioner: i norr” är ett första steg i en satsning på att engagera många i omställningen av vårt samhälle. Skissarbetet handlar om att på ett visionärt, konkret och lokalt förankrat sätt visa vägen till nydanande livsmiljöer som värnar om människa och miljö. Det är bland annat satsningar på grön industri i flera av kommunerna som gör att de är intressanta och potentiella internationella förebilder när det gäller klimatomställningen och skapandet av attraktiva livsmiljöer., New European Bauhaus / Visioner I: Norr

Kommunikation och språk är väsentligt för alla sociala sammanhang, så även i förskolan där barn ska få tillgång till kommunikativ och språklig stimulans. Hur förskolor arbetar med kommunikation och språk kan däremot variera eftersom arbetssätt behöver utgå från den specifika förskolan och barngruppen. Vad barnen får möjlighet att möta är samtidigt beroende av förskollärares värderingar och förhållningssätt vilka kan speglas i deras arbete med barnen. Om barnen inte får tillgång till kommunikativa och språkliga sammanhang som stöttar deras förmåga kan barn hamna i språklig sårbarhet. Det behöver skapas förutsättningar i barns omgivning där förskollärares arbete är av väsentlig betydelse för att förebygga att barn hamnar i språklig sårbarhet. Syftet är att undersöka hur fem förskollärare uppfattar sitt arbete med kommunikation och språk för alla barn i förskolans olika lärmiljöer. Examensarbetet har baserats på en kvalitativ metod där förskollärare har intervjuats från tre olika förskolor i Halmstad kommun. Studien vilar på en fenomenografisk ansats där tematisk analys har använts vid bearbetning och analys av den insamlade empirin. Studiens resultat visar att kommunikation och språk är viktigt för förskollärarna även om deras arbetssätt kan skilja sig åt. Det som är gemensamt för respondenterna är betydelsen av att skapa möjligheter, trygga relationer och mötesplatser för barn så att bans kommunikation och språk kan utvecklas. Kommunikation och språk kan uppfattas på många olika sätt där både verbal och icke-verbal kommunikation behöver tas hänsyn till.

Sammanfattning Praktiska metoder är en undervisningsmetod som har blivit mer aktuell i dagens undervisning och kan ses som ett paraplybegrepp inom såväl matematikämnet som de naturorienterande ämnena, vilket innefattar tydliga praktiska moment i undervisning där eleverna får hantera, påverka eller observera material som studeras. I de naturorienterande ämnena kan praktiska metoder omfatta observationer, experiment och laborationer som syftar till att eleverna blir mer delaktiga och tillåts använda sina sinnen för att pressa lärande bortom faktakunskaper mot fördjupad förståelse. Praktiska metoders roll för elevernas inlärning och förståelse för vetenskapliga fenomen är därför angeläget att studera för att kunna identifiera undervisningsmetodens värde för lärande inom de naturorienterande ämnena. Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena där fokus läggs på lärarnas inställning till dess undervisningsmetoder, innebörden de lägger vid begreppet samt i vilken utsträckning praktiska metoder väljs att undervisas. Vidare undersöks vilka förutsättningar och hinder som påverkar genomförandet av praktiska arbetssätt samt vad lärare upplever praktiska metoder har för inverkan på elevernas lärande och motivation. Metod I studien har en kvalitativ metod tillämpats i form av intervjuer, vilka innefattar ett urval av sex lärare verksamma i årskurs 1–3 i de naturorienterande ämnena från olika kommuner i Sverige. Utformningen av intervjufrågorna har baserats på undersökningens problemställning och samtliga intervjuer har genomförts digitalt eller via telefon. Datainsamlingen från intervjuerna har analyserats utifrån en beprövad analysmetod för att säkerställa en systematik samt underlätta tolkningsarbetet. Resultat Utifrån lärarnas utsagor har resultatet i studien delats in i tre olika kategorier: lärares förhållningssätt, påverkande faktorer samt inverkan på elevernas lärande och

Praktiska metoder/hands-on learning är en undervisningsmetod som har blivit mer aktuell i dagens undervisning. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att det finns en koppling mellan undervisningen och världen utanför, vilket gör att undervisningen bör innehålla undersökande och experimenterande uppgifter för att främja nytänkande (Lgr 11 rev. 2019). Detta innebär en omvandling av den traditionella utbildningsmodellen till en som drar nytta av elevernas naturliga benägenhet att lära sig. Denna kunskapsöversikt syftar till att analysera och sammanställa forskning som belyser vikten av praktiska metoder/hands-on learning inom de naturorienterande ämnena samt till att analysera hur begreppet definieras. Vidare undersöks om praktiska metoder kan påverka elevernas motivation och förståelse av undervisningen. Urvalet samlades in via systematiska sökningar i databasen Eric (ProQuest), konsultation och manuell sökning. Utifrån förvalda urvalskriterier valdes totalt nio publikationer ut som besvarar kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. Kunskapsöversikten grundar sig i följande frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om praktiska metoder/hands-on learning inom grundskolans naturorienterande ämnen? Hur definierar forskningen praktiska metoder/handson learning? Vad i praktiska metoder/hands-on learning tyder på att elevernas motivation och förståelse utvecklas? I majoriteten av kunskapsöversiktens artiklar framkommer att praktiska metoder/hands-on learning ses som en framgångsrik undervisningsmetod för såväl elevernas lärande som motivation i de naturorienterande ämnena. Forskningen visar att praktiska metoder bidrar positivt till bland annat kunskapsinlärning, attityder och engagemang i undervisning. Flertalet beskrivningar som ges av begreppet praktiska metoder/hands-on learning handlar om att eleverna ska genomföra olika undersökningar och aktiviteter, vilket syftar till att ha en direkt interaktion med olika naturvetenskapliga fenomen. Motsatsen till praktis

En av de mest värdefulla åtgärder som ett demokratiskt samhälle kan göra för barns hälsa är att skapa goda uppväxt- och lärandemiljöer från tidig ålder. I Sverige har föräldrar fria händer att bestämma över sitt/sina barns vistelse innan skolstart, vilken kan bestå av förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och/eller hemmet. Studier visar att när förskolors miljöer ger barn möjlighet att vara aktiva, delaktiga och engagerade i samspel med vuxna och andra barn blir de också stimulerade (Persson, 2012). Omfattande forskning, både nationell och internationell (OECD, 2012, 2015, 2017) visar på att för barn ifrån de lägre socio ekonomiska klasserna kan vistelse i förskola vara avgörande för hur det går senare i livet. Förskolan har därmed fått en skolförberedande roll och att lärande, språk- och kunskapsutveckling har satts i förgrunden. En annan viktig aspekt som Sammon et al. (2004) belyser är förskolans roll i kampen mot social exkludering att erbjuda barn som befinner sig i riskzon en bättre skolstart. Om förskolan ska verka socialt utjämnande, inkluderande och bidra till alla barns utveckling, lärande och hälsa är de mest utsatta barnen och barn i behov av särskilt stöd av särskilt intresse. Longitudinella uppföljningar har visat att erbjudande om förskola till barn i riskzonen kan innebära samhällsekonomiska vinster genom minskad kriminalitet, ökad anställningsbarhet och social anpassning till samhället (Schweinhart et al., 2004). I vår longitudinella studie följer vi sex elever födda 2003 som i förskolan identifierats behöva stöttning i sin språkliga utveckling. Dessa elever följs fram till och med årskurs 6 med fokus på deras resultat i svenskämnet. Datamaterialet utgörs av intervjuer med de två specialpedagogerna som identifierade och utformade insatserna till dessa sex elever i förskolan. Specialpedagogiska insatser i skolgången samt resultaten ifrån nationella prov i åk 3 och åk 6 i svenska samt betyg i svenska i åk 6 från dessa sex elever har även samlats in. R