Search

Forskningsfråga: Vilka faktorer bidrar till att influencerskapade företag inom den svenska modebranschen kan ta ut en prispremie? Syfte: Analysera vilka faktorer som påverkar influencerstartade företags prispremier och varumärkesstyrka, samt bidra med vägledning och verktyg till företag som är aktiva digitalt. Metod: Studien är en fallstudie som antar en deduktiv ansats med en kvalitativ metod. Studien bygger på empiri från en enklare enkätundersökning, sju semistrukturerade djupintervjuer samt nätnografi. Teoretiska perspektiv: De teoretiska ramverk som används är Customer Based Brand Equity-modellen samt Social identitets- och kategoriseringsteorin, vilka knyts samman med konceptet om prispremier. Resultat: Studiens resultat visar att relationen mellan influencern och kunderna samt kundernas upplevda identitet är kritiska faktorer för att företag som är skapade av influencers ska kunna ta ut en prispremie. Slutsats: De tre faktorer som spelar störst roll för prispremier är följares upplevda relation till influencern, organisk marknadsföring samt samhällets och varumärkets följsamhet av trender., Research question: What factors contribute to influencer-created companies in the Swedish fashion industry being able to charge a price premium? Purpose: Analyze the factors that influence the price premiums and brand equity of influencer-started companies, as well as provide guidance and tools for companies that are active digitally. Methodology: The study is a case study adopting a deductive approach with a qualitative research method. It is based on empirical data from a survey, seven semi-structured in-depth interviews and netnography. Theoretical perspectives: The theoretical frameworks used are the Customer Based Brand Equity model and Social Identity theory and Self-categorization theory, which are applied and linked to the concept of price premiums. Result: The empirical data indicates that the relationship between influencers and their followers, as well as their social identity, plays a critical role in influencer-created companies' opportunity to take out a higher price. Conclusions: The three factors that play the biggest part in creating price premiums are customers' perceived relationship with the influencer, organic marketing and trend following.

This paper aims to review the criminal policy presented on the Social Democrats and theModerates official website with respect to the incapacitative effect, and seeks to examine theextent to which the political parties presented an evidence-based criminal policy regardingincapacitative effect. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative content analysiswas carried out on each party's criminal policy, found on their websites. Political content wasthen set in relation to criminological research regarding the phenomenon. The Social Democratsdo not express anything in direct terms about the incapacitative effect, although their policiesindirectly imply a belief in the effect. The Moderates highlighted the incapacitative effect as acrime prevention measure, which is not in accordance with the research presented by the study.The parties, preferably the Moderates, have an overconfidence in the crime prevention effect ofthe incapacitation effect when compared to what the empirical evidence maintains.

Skolmatematiken är ett ämne som länge haft negativa associationer och stereotyper kopplade till sig. Förutom det har matematiken i skolan också många negativa känslor relaterade till sig där matematikångest blivit ett allmänt känt begrepp. Stereotyper inom matematiken är även något som inte bara förekommer i skolan utan är även en del i den allmänna vardagen då vi stöter på dem via traditionell eller sociala medier. Tidigare forskning inom området har fokuserat på att kartlägga de allmänna stereotyper som finns samt undersöka matematikens stereotyper kopplade till genus. Målet med denna studie är att utforska gymnasieelevers olika stereotyper inom matematiken och klargöra vilka färdigheter och förmågor de elever som anses bra respektive dåliga inom ämnet besitter samt vad eleverna anser krävs för att bli bra på matematik. Intervjuer med totalt sex gymnasieelever från olika program och olika skolor runt om i Sverige genomfördes och användes för analysen. Resultatet av studien visade att de allmänna stereotyper kring ämnet som eleverna uttryckte stämmer till stor del in på de stereotyper som tagits fram i tidigare forskning. Exempelvis menade eleverna att matematik handlar om att komma fram till lösningar och att ämnet i sig kan beskrivas som något oförutsägbart och den matematiska förmågan associerades med något som var medfött. De elever som anses bra på matematik menade eleverna var engagerade och aktiva under lektionerna och har möjlighet att hjälpa andra. De besitter även förmågan att ”se” lösningar och samband samt använda olika metoder. Till sist menade eleverna att för att lyckas inom ämnet krävs det att man lägger ner mycket tid på studierna. Dessa förmågor och färdigheter som eleverna lyfte var utmärkande för de som anses bra på matematik kunde till viss del relateras till tidigare forskning kring färdigheter för problemlösning.

The determination of the solar oxygen abundance is a topic that has long beenunder debate, where the exact value has varied between researchers. These variationsin the oxygen abundance have implications on our understanding of the Sun and itsinterior as well as our understanding of other stars. The aim of this report is to explorethe di erences between three observations; the Liège, Hamburg and SST, and their effecton the solar oxygen abundance calculated from the 777 nm triplet. In the reportit was found that the abundance from the Liège and SST data was lower and in betteragreement (A(O) ≈ 8.709 dex) compared to the Hamburg data (A(O) ≈ 8.732 dex).One of the potential reasons for these di erences explored in the thesis were the e ectsof magnetic elds. After comparing the di erences it was argued that the SST dataset as well as the Liège could be considered more reliable compared to the Hamburg.The argued abundance was therefore of a somewhat lower value which does not helplessen the inconsistency between solar models and helioseismology., Bestämningen av mängden syre i solen har länge varit ett debatterat område där det exakta numeriska värdet varierat bland forskare. Dessa variationer av mängden syre ger konsekvenser för vår förståelse av solen och dess inre samt för vår förståelse av andra stjärnor. Syftet med denna rapport är att utforska skillnaderna mellan tre observationer; från Liège, Hamburg och SST, samt deras påverkan på mängden syre i solen beräknad från 777 nm tripletten. Rapporten fann att mängden syre beräknad från Liège- och SST-datan både var lägre samt stämde bättre överens (A(O) ≈ 8.709 dex) i jämförelse med mängden från Hamburg observationen (A(O) ≈ 8.732 dex). En potentiell anledning till skillnaden i resultat som utforskades i denna uppsats var påverkan av magnetiska fält. Efter jämförelse av skillnaderna kunde det konstateras att datan från SST så väl som från Liège kan anses mer pålitliga i förhållande till Hamburg-datan. Den förespråkade mängden syre var åt det lägre hållet vilket inte bidrar till minskningen av avvikelserna mellan modeller av solen och mätningar via helioseismologi.

Behovet av fler förskoleplatser och fler bostäder för äldre ökar i takt med pågående urbanisering, kommunala besparingar som leder till nedskärning av olika verksamheter och att vi tenderar nå en högre livsålder. Förskolor och vård- och omsorgsboenden har ett antal gemensamma nämnare för sina målgrupper. Barn och äldre har ett beroende av omsorg och stöd av personal, de ska ha tillgång till en miljö som är lugn och trygg men som också kan erbjuda aktiviteter och social stimulans. Hos båda verksamheterna finns det även behov av exempelvis tillagningskök, personalrum, varumottag och avfallshantering. Förutom detta har båda verksamheterna behov av tomtmark. Detta kan vara en avgörande faktor om var och hur dessa verksamheter kan etableras under pågående befolkningsökning med förtätning i våra städer och vid kommunala nedskärningar till följd av ekonomiska besparingar. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka hur dessa två verksamheter kan samlokaliseras och hur en sådan byggnad kan utformas för att tillgodose verksamheternas enskilda och gemensamma behov och samtidigt möjliggöra för aktiv och passiv interaktion mellan barnen, de äldre och personalen. Arbetet påbörjades med en litteraturstudie för att samla information och kunskap inom ämnena social hållbarhet och sambandet med den fysiska miljön i förskolor och vård- och omsorgsboenden. Utifrån litteraturstudien togs en intervjuguide fram som användes under platsbesöken på två förskolor, två vård- och omsorgsboenden samt två samverkanshus. Från platsbesöken har även författarnas egna reflektioner sammanställts. Platsbesöken och litteraturstudien har därefter sammanställts till en syntes med åtta punkter som bedöms vara viktiga att beakta vid planering av en kombinerad verksamhet. Syntesen har därefter använts som underlag till konceptutvecklingen där målgruppernas olika behov konkretiserades genom skisser som ledde till en konceptbyggnad. Denna konceptbyggnad är utformad för att kunna anpassas beroende på vil

This thesis contains four independent research papers, which investigate the causal relations between several aspects of health and economic outcomes at different stages of the life course. The first paper investigates the causal effects of maternal deprivation and maltreatment during various periods of childhood on adolescent health and human capital. Using hospital data and information onninth year GPA for the entire Swedish population born in 1978-1995, we exploit between-sibling variation in the age at exposure to maternal psychiatric hospitalization. Our results indicate a greatly elevated risk of hospital admission due to self-harm and substance-related diagnoses during late adolescence among individuals exposed to maternal psychiatric hospitalization in childhood. We also find a relatively small negative impact on girls' ninth year GPA. Taken together, the results suggest substantial adverse effects on psychosocial health for individuals exposed to maternal psychiatric hospitalization during childhood. The detrimental effects on child health are especially pronounced for exposure at very early ages, especially for boys.The second paper uses draft data covering the entire population of Swedish males born in 1965-1975 to study visually impaired individuals' labor market outcomes. A detailed and objective measure of visual acuity lets me distinguish visually impaired individuals whose impairment comprises a work-limitation from those whose productivity remains unaffected. Together with detailed information on occupational categories, this allows me to separate effects of work limitations and selection into professional categories from consequences of discrimination due to wearing glasses. The data contains objective information on cognitive and non-cognitive ability and general health, allowing me to investigate the role of important mediators. While I do not find any evidence of discrimination against individuals wearing glasses, my results suggest that work-li

The literature on occupational health points to work pressure as a trigger of sickness absence. However, reliable, objective measures of work pressure are in short supply. This paper uses Danish day care teachers as an ideal case for analysing whether work pressure measured by the child-to-teacher ratio, that is, the number of children per teacher in an institution, affects teacher sickness absenteeism. We control for individual teacher characteristics, workplace characteristics, and family background characteristics of the children in the day care institutions. We perform estimations for two time periods, 2002–2003 and 2005–2006, by using generalized method of moments with lagged levels of the child-to-teacher ratio as instrument. Our estimation results are somewhat mixed. Generally, the results indicate that the child-to-teacher ratio is positively related to short-term sickness absence for nursery care teachers, but not for preschool teacher

I Sverige lever 40-50 procent av befolkningen med långvarig smärta. Smärtan kan påverka personen fysiskt, psykologiskt, samt kulturellt och kan leda till förändring av aktiviteter, minskad aktivitetsgrad och därmed minskad delaktighet i aktivitet. Behandling som finns är bland annat multidisciplinära rehabiliteringsprogram. GAP i vardagens aktiviteter är ett instrument som mäter delaktighet i aktivitet. Ett gap uppstår om man inte utför en aktivitet som man vill utföra eller om man utför en aktivitet som man inte vill utföra. Syftet med studien var att undersöka om patienter med långvarig smärta upplevde någon förändring av gap efter att ha genomgått en fem veckor lång intensivfas i ett smärthanteringsprogram och i så fall i vilken riktning? Sker det någon förändring av skattad smärtintensitet respektive hälsa? Och om antalet gap förändras, sker motsvarande förändringar i upplevd hälsa respektive skattad smärta? Urvalsgruppen bestod av 19 deltagare. Studien har en kvantitativ ansats med en pretest-posttestdesign. Utvärderingen gjordes med instrumentet GAP i vardagens aktiviteter och en egenhändigt komponerad enkät. Resultatet visade att antal gap i gruppen hade ökat vid andra mätningen. Sex av deltagarna hade minskning av antal gap, fyra deltagare hade samma antal gap och nio deltagare hade en ökning av antal gap vid den andra mätningen. Det hade skett en viss förbättring av självskattad hälsa och smärta. Inga likheter sågs mellan förändring av gap och självskattad smärta och hälsa. Slutsatsen var att antal gap i gruppen ökat vid andra mättillfället. För vidare forskning ser författarna gärna en urvalsgrupp med större antal deltagare, att en uppföljande mätning görs några månader efter att interventionen avslutats samt att en kontrollgrupp används.

In this thesis, employment and earnings differentials between visually or hearing-impaired and non-disabled Swedish workers are analyzed. The thesis investigates whether there are any differences and if so, how large, in the earnings and the employment probabilities of the visually or hearing-impaired and the non-impaired on the Swedish labor market. Due to the detailed measures of visual acuity and hearing capacity provided by the data, a great degree of differentiation between different degrees of impairment is made. Acknowledging the possibility of investments in schooling being affected by actual or perceived labor market discrimination, a cognitive test score is used as an alternative measure of skill that is likely to be exogenous. A pooled sample is used to estimate differences in employment probability and earnings between individuals with various degrees of impairment, using the test score as the main explanatory variable. The results indicate that the degree of impairment is negatively related to both employment probability and earnings for both groups, although the differentials are small in most cases. Productivity differentials are likely to account for the main part of the employment and earnings gaps, while discrimination does not seem to have a substantial impact.

Kvinnors och mäns relativa vilkor på arbetsmarknaden är intimt sammanknippade med fördelningen av betalt och obetalt arbete inom hushållet. Denna fördelning kan påverkas genom ekonomiska incitament och familjepolitiken har en viktig roll i detta sammanhang. Sverige står nu inför en familjepolitisk reform, bestående av ett vårdnadsbidrag, en jämställdhetsbonus och ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Denna uppsats diskuterar dessa reformers förväntade effekter på tidsallokeringen inom hushållet och hur dessa effekter kan förväntas skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. Den teoretiska ramen utgörs av Gronaus tidsallokeringsmodell och en hushållsmodell utformad av Blau et al. Erfarenheter av liknande reformer som har genomförts i Finland diskuteras även. De olika reformerna tycks vända sig till olika grupper i samhället och skillnaderna vad gäller reformpaketets förväntade effekter på tidsallokeringen inom familjen skiljer sig mellan olika grupper. Medan vårdnadsbidraget främst kan förväntas stärka incitamenten till en traditionell könsarbetsdelning i hushåll med låg inkomst, kan skatteavdraget för hushållsnära tjänster främst förväntas leda till att högavlönade kvinnor skulle kunna befrias från en del av hemarbetet och därmed ges möjlighet att öka sitt arbetsutbud. Jämställdhetsbonusen kan förväntas ha en utjämnande effekt genom att ge incitament till en minskad specialisering för hushåll över en stor del av inkomstskalan.

Good governance-begreppet introducerades av Världsbanken på slutet av 1980-talet som riktlinjer för hur en stat på bästa sätt skall organiseras och styras för att nå ekonomisk utveckling. Good governance-idealen innefattar bland annat öppenhet, transparens, rättsäkerhet och effektivitet, som sägs uppnås genom åtgärder som liberalisering och decentralisering. Banken har använt sig av konditionalitet då de ställt krav på anpassning till good governance till de länder som ansökt om utvecklingslån. Tidigare har good governance-kriterierna setts som absolut goda och tillämpbara i alla länder, i enlighet med ett best practice-synsätt. Många har kritiserat denna tillsynes förenklade världssyn och hävdat att agendan är alltför ambitiös och att banken bör ta hänsyn till mottagarländernas specifika kontexter för att nå bästa resultat. Under senare år har Världsbanken genomgått en rad förändringar som tyder på en mer pragmatisk och kontextbunden syn på utveckling. Ett ökat fokus på selektivitet och ownership kan skönjas. Good governance-agendans roll är fortfarande viktig, men för att underlätta för fortsatt reformarbete så behövs en vidare konkretisering av begreppet.