Search

Humans are curious beings. We investigate and explore. We experiment and learn from them. But that process of learning is not very easy to study. Each person learns in different ways. The verbal part of learning is just one piece of the puzzle. The process of learning happens in many other ways, which makes is hard to study (especially in the past). The aim for this thesis is to examine whether experiment could be a tool to use in that research. It also aims to see if cultural transmission theory could be a theoretical base to study learning processes. The thesis describes experiments as a method, the relations between theoretical and practical memory and how culture is usually transmitted. It also studies two examples of experiments that were carried out in order to study learning. The thesis discusses the result of the experiments separately and in connection to cultural transmission theory. It discusses the possibilities of experiments as a method and its relation to the process of learning. It also discusses the relevance of modern novices. Människan är en nyfiken varelse. Hon undersöker saker, prövar sig fram och lär sig av sina experiment. Något som bidrar till att vi dominerar planeten är att vi inte behåller kunskapen för oss själva, utan delar med oss. Detta inkluderar allt från sociala regler till redskapsrelaterade färdigheter och andra saker vi behöver för att klara oss. Inlärning är en process som sker på mer än det verbala planet, vilket gör det till ett svårstuderat ämne. Det blir ännu svårare i forntiden. Uppsatsen syftar till att undersöka om experiment skulle kunna vara ett verktyg för att studera den här inlärningsprocessen. Den syftar också till att se om kulturell transmissionsteori skulle kunna utgöra en teoretisk grund för dessa studier. Två experiment med fokus på inlärning används för att utvidga diskussionen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Hur kan experiment bidra till att förstå läroprocesser? Kan kulturell transmissionsteori vara en teoretisk grund för att förstå läroprocesser? Uppsatsen inleder med att redogöra för kulturell transmissionsteori. Teorin, som kretsar kring överföring av kulturell information till nästa generation, förklaras. Uppsatsen redogör för de grundläggande dragen, dess grundkomponenter samt vad som kan gå fel under överföringen. Den tar även upp den mer evolutionistiskt betonade inriktningen i teoribildningen kring hantverk, vilken brukar kallas för darwinism. Uppsatsen går sedan över till att fokusera på hur minnet fungerar, både på ett teoretiskt plan men även ett kroppsligt. Därefter beskrivs faktorer i inlärningssituationen som kan påverka resultatet, däribland hur undervisningen går till och vad situationen behöver för att fungera. Uppsatsen förklarar även experimentell arkeologi och hur detta kan appliceras i fallet inlärning. Även Chaîne Opératoire nämns. Därefter ges en övergripande beskrivning av de två exempel som uppsatsen använder sig av. Det ena exemplet innefattar mer än ett experimenttillfälle och med olika undervisningsmetoder. Dess nybörjarexperiment beskrivs sedan i detalj vad gäller utförande, resultat och de undervisningsmetoder hon använder sig av. Uppsatsen övergår sedan till att diskutera resultaten från experimentstudierna och vad man kan notera i det fysiska material som blev resultatet av experimenten. Det fysiska resultatet, alltså föremålen som experimenten resulterade i, sätts i relation till undervisningsmetod, know-how samt hur hög grad fel som uppstod. Resultatet pekar på att en aktivt engagerad lärare lyckas bäst med sin informationsöverföring. Därefter diskuteras hur pass relevant en modern novis egentligen är. Frågor om erfarenhet och djupare förståelse av fyndmaterialet lyfts samt frågan om exakta återgivningar. Därefter diskuterar uppsatsen Chaîne Opératoire, inlärning och kulturell transmission i relation till resultatet från experimenten. Chaîne Opératoire föreslås som ett möjligt sätt att strukturera och identifiera de olika stegen i den tillverkningsprocess som ett experiment går igenom. Begreppet diskuteras också som en teoretisk bas för att studera utvecklingen av know-how hos en elev, vilket bygger på att det finns material från en erfaren individ. Kulturell transmissionsteori diskuteras sedan som en ytterligare teoretisk grund i relation till inlärning och hur olika variationer mellan dess grundkomponenter skulle kunna användas i relation till studier av inlärning. Uppsatsen resonerar kring en kombination av experiment, Chaîne Opératoire och kulturell transmissionsteori som en möjlig teoretisk grund för ett ramverk som inkluderar kroppsliga som teoretiska aspekter samt som en möjlighet till att genom att utforska olika variationer av dessa eftersträva ett fysiskt resultat som är jämförbart med ett arkeologiskt material.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar om utformning och de yngre barnens språkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan användas för främjandet av språkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns språkutveckling. Det är viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder språkstimulering. Vi har intervjuat sex förskollärare. Syftet med studien var inte att jämföra olika förskolor men resultatet visade på skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollärare och förskollärare som inte arbetar utefter någon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollärare använder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssätt utifrån teman. Dessa teman uppkommer genom barns intresse. De arbetar inte specifikt med barns språkutveckling utan det ingår i temat precis som andra ämnen ingår. Övriga intervjuade förskollärare som inte är Reggio Emilia-inspirerade menar att bilder är ett bra kommunikationsmedel och de använder bilder i den fysiska inomhusmiljön för att skapa tillfällen till språkstimulans, såsom benämning och samtal.

IKT møter ofte motstand, går ofte skeis, og det er fortsatt en stor jobb å gjøre for å få et velfungerende IKT implementert i helsevesenet. Her er det nok av utfordringer fra begge sider. Når dette er konstatert så må man spørre: Er det et behov for «elektronisk anestesitilsyn»? Det er selvfølgelig viktig å finne ut hva som blir bedre med et elektronisk verktøy for å gjøre anestesitilsyn, spesielt når man vet at dette byr på utfordringer. For hvem er dette et behov? Hva skal den da inneholde og hvordan skal den brukes for å oppnå økt tilfredshet og bedre sikkerhet for pasientene? I min masteroppgave undersøker jeg først i EPJ hvor mange pasienter dette gjelder for å få en viss oversikt over problemets omfang. Empiriske data er innhentet fra intervjuer for å få et bilde av hvem dette er behov for, hva den skal inneholde og hvordan dette skal brukes. Intervjuobjektene er de fremtidige brukerne, pasienten som i dag ikke får mulighet til en forhåndssamtale før bedøvelsen og som kanskje ønsker en bedre (to-veis) informasjon med fleremuligheter for en dialog til å kunne påvirke valg av bedøvelse. Anestesilegen, som kan få mulighet til en kommunikasjon med pasienten og dermed få mer eksakte opplysninger, og anestesisykepleieren som ønsker seg en mer forutsigbar arbeidsdag. Resultatene av dette har blitt matet til et prototypeutkast, slik at jeg i oppgaven har valgt å gå ut over en ren kvalitativ analyse. Mine funn fra intervjuene viser at samtlige grupper kan tenke seg en elektronisk løsning, så lenge dette ikke går ut over pasientkontakten, med omsorg og nærhet til pasienten. Resipientene ser også flere muligheter i en elektronisk versjon som ikke finnes i dagens papir utgave. Noen nevner også fordeler i forhold til den forberedende samtalen, som verdsettes høyt, men som i min oppgave ikke skal erstattes med en elektronisk versjon. Jeg ønsker å belyse hvordan vi kan kompensere for tapt informasjon for pasienter og anestesipersonell, med en elektronisk løsning som kan gi mulighet for en dialog mellom pasient og anestesipersonell. Ut ifra intervjuresultatene har jeg laget et utkast til en prototype, som ble testet på noen medstudenter. Tilbakemeldingen var entydig, nemlig at et slikt produkt må utvikles i samarbeid med ulike faggrupper, men det som ble poengtert som aller viktigst var at ikke-fagpersoner må være med i prosessen. Videre planer med elektronisk anestesitilsyn er å utvikle en prototype som skal testes på en utvalgt pasientgruppe, men dette ligger en del frem i tid. Det finnes fortsatt ikke elektroniske løsninger i VV helseforetak som muliggjør for videoinformasjon til pasientene eller en dialog mellom pasienter og anestesipersonell. Men det endelige målet er at en elektronisk løsning av anestesitilsyn kan implementeres som et samhandlingsverktøy for pasienter og anestesipersonell på Bærum sykehus. Etter at behovet er kartlagt i denne oppgaven må det fortsatt arbeides parallelt med utvikling, testing og opplæring. Basert på teori som ble gjennomgått i forbindelse med denne oppgaven belyses nettopp problemer med IKT implementering i helsevesenet. Hvorledes dette byr på oppturer og nedturer og tar mye lenger tid enn planlagt blir diskutert. Min største erfaring med arbeidet av denne masteroppgaven, er at nytenking krever tid til refleksjon og må gjennom en slags modningsprosess. Derfor kan kanskje en langsiktig plan bare være en fordel!

The aim of this thesis is to study the possibility of the existence of a specialist in bone tools manufacturing during the Mesolithic. The thesis describes the climate during the Mesolithic, argues for an experimental approach, and describes social organization in hunter-gatherer-groups and the processes behind cultural transmission. It also gives some examples of excavation sites in Scandinavia. An experiment simulating a teaching situation is made, in addition to the theoretical information, with the intent to explore how advanced the crafting of bone really is. The physical result is then studied and documented. The outcome is then interpreted and discussed in connection with the theoretical knowledge and observations during the experiment. The end result points to the non-existence of specialists in bone crafting during the Mesolithic. Some reflection on the discussed subjects concludes the thesis.

The aim of this thesis is to study the possibility of the existence of a specialist in bone tools manufacturing during the Mesolithic. The thesis describes the climate during the Mesolithic, argues for an experimental approach, and describes social organization in hunter-gatherer-groups and the processes behind cultural transmission. It also gives some examples of excavation sites in Scandinavia. An experiment simulating a teaching situation is made, in addition to the theoretical information, with the intent to explore how advanced the crafting of bone really is. The physical result is then studied and documented. The outcome is then interpreted and discussed in connection with the theoretical knowledge and observations during the experiment. The end result points to the non-existence of specialists in bone crafting during the Mesolithic. Some reflection on the discussed subjects concludes the thesis.

Det är sjuksköterskans ansvarsområde att uppmärksamma, förebygga och behandla malnutrition. Ädelreformen, där ansvaret för äldre vårdtagare har flyttats från landstingsnivå till kommunnivå, har bland annat inneburit att tillgången till sjuksköterskor i hemsjukvården är liten i förhållande till antal vårdtagare. Detta tillsammans med låg kunskapsnivå om nutrition hos omvårdnadspersonalen om nutrition samtidigt med stor vårdtyngd, har lett till att brister i omvårdnaden inom nutrition kan fortgå en längre tid innan de uppdagas. Syftet var att undersöka sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma och åtgärda malnutrition hos äldre vårdtagare inom hemsjukvården och särskilt boende. En litteraturstudie med 20 vetenskapliga artiklar utfördes. Kunskapen om nutrition är överlag låg bland sjuksköterskor och övrig omvårdnadspersonal, bara en liten del av omvårdnadspersonalen kände till metoder för nutritionsbedömning och ännu färre använde nutritionsbedömningen i praktiken. Det individuella energibehovet för de äldre i studierna tillgodosågs inte i de flesta fall men ökat näringsintag med näringsberikad mat eller näringsdryck hade en positiv effekt för att motverka malnutrition. Vidare forskning om svenska förhållanden, där kunskapen hos omvårdnadspersonalen inventeras, skulle vara relevant för vidare utveckling av hemsjukvården. It is the nurse’s responsibility to observe, prevent and treat malnutrition. The reform of geriatric care, where the responsibility for the elderly residents has been moved from county council into municipality, has implied that access to nurses in Home Care Service is deficient in proportion to the amount of residents. This matter together with poor knowledge in nutrition among the nursing care staff, accompanied by high burden of care, have led to deficiencies in nutritional care, which can remain for a long time before revealed. The aim of the literature study was to examine the nurse’s ability to discover and treat malnutrition in elderly Home Care residents. A literature study based on 20 scientific articles was made. The nutritional knowledge among nurses and members of nursing care staff is generally low, only a small amount of the nursing care staff had knowledge in nutritional screening methods and even fewer used screening methods in practice. The individual requirement of energy for the elderly in the studies was in most of the cases not met, but increased energy intake through energy enriched food or supplement drinks, had a positive effect to counteract malnutrition. Further research in Swedish conditions, where the knowledge among the nursing care staff ought to be inventoried, is highly relevant for further development of the Home Care Services.

The aim of this two-years master’s thesis is to examine the role of the body and the importance of nonverbal communication in the library workplace and to explore the possibility of becoming more nonverbally skilled. For this purpose a course was developed and presented to nine librarians in a public library in the vicinity of Stockholm in February, 2011. Qualitative interviews with the librarians were conducted after the course. Important theories for this work were Annemaree Lloyd’s thoughts on corporeality, Erving Goffman’s dramaturgical sociology and John Dewey’s learning by doing. Theories concerning what communication and nonverbal communication really are were essential, as was literature that shows that nonverbal communication is an important aspect in the profession of the librarian. Nonverbal signals of importance in the library setting were identified as being mainly eye contact, smiling, bodily movement towards the library user, tone of voice, proxemics (spatial distances), chronemics (time) and haptics (touch). The study also shows that the design of the library and librarians’ worktools interact with the possibility to communicate nonverbally. The course consisted of exercises normally used in the training of actors. This was based on the theory of Erving Goffman. The learning process was an example of situated learning in that it took place in the library. It also gave the participants an opportunity to share their knowledge and experience of nonverbal skills with each other. After the course the participants were given questionnaires with questions about their attitudes and experiences of nonverbal communication and their view on the course. After a week a follow-up questionnaire was distributed, in order to find out if the course had in any way had an impact on their work performance. The investigation shows that nonverbal skills play an important role in the work of the librarian. Training in these skills has long been neglected, since they have for the most part been taken for granted. This study shows, however, that this kind of training is important. The librarians who took part in the course testify that the exercises gave them valuable practice. Nonverbal skills can be taught and learned: and “it is time to bring the body back into the information field”.

Uppsatsen Motorikbanan som pedagogiskt hjälpmedel - Hur den används och hur upplever elever och pedagoger den? är skriven av Elisabet Andersson. Den beskriver hur en motorikbana används och upplevs, och svarar på frågan om den kan användas som pedagogiskt hjälpmedel. Utifrån forskning om motorisk utveckling och effekterna på skolprestationr efter motorisk träning, framkommer det många viktiga argument för motorikbanan. Studien består av observationer, enkätunderökningar och intervjuer som beskriver elevers och pedagogers upplevelse av motorikbanan. 13 elever och 5 pedagoger har deltagit i undersökningen som gjorts på en skola i mellersta Sverige.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 1995, härtill 5 uppsatser. digitalisering@umu