Search

Risk assessment regarding transportation of hazardous material is a central decision support in urban planning close transportation routes for hazardous material in Sweden. Risk assessment regarding transportation of hazardous is also uncertain and can give various results. In order to highlight this a comparative study is made to describe the differences in risk assessments both regarding implementation and application. The effects of these differences in the risk assessment will also be discussed, concerning how it will affect societal planning in Sweden. One important conclusion is that there are big differences when assessing accident scenarios with hazardous material in class 1, 2.1, 2.3 and 5. There are also differences in assumptions when calculating societal risk that may affect the result and risk consideration in societal planning., Farligt gods definieras som ett ämne eller föremål som på grund av dess beskaffenheter kan orsaka skada på person, egendom och miljö, exempelvis bensin, gasol och svavelsyra. Farligt gods transporteras på vägar genom hela landet för att möjliggöra industriprocesser eller andra samhällsnyttiga funktioner. För att garantera att bebyggelse intill dessa vägar inte är utsatta för oacceptabla risker genomförs riskbedömningar med avseende på transport av farligt gods. I Sverige råder det en omfattande bostadsbrist och som en följd av detta jobbar storstadsregioner med förtätning och utbyggnad av stadsmiljön. Som en del av detta exploateras områden intill vägar där farligt gods transporteras i allt högre utsträckning vilket innebär att resultatet från riskbedömningarna är viktigare än någonsin för stadsplaneringen. En riskbedömning syftar till att undersöka och bedöma om risken är acceptabel eller ej. Begreppet risk har många möjliga definitioner. En frekvent använd definition i samband med säkerhetsrisker är att en risk definieras som en sammanvägning av konsekvensen till följd av en händelse och frekvensen av, eller sannolikheten för, att händelsen inträffar. Denna utgångspunkt används också i riskbedömningar avseende transport av farligt gods. Att uppskatta frekvensen och konsekvensen av en olycka med farligt gods är förknippat med stora osäkerheter, då det ofta är svårt att uppskatta händelser med låg sannolikhet och potentiellt stora konsekvenser. Det finns även litteratur som visar på att resultatet i riskbedömningar och riskanalyser i många fall är beroende på vem som utför dessa. För att belysa den eventuella problematik som finns avseende utformning och genomförandet av riskbedömningar genomförs en jämförelsestudie av riskbedömningar avseende transport av farligt gods. I jämförelsestudien görs en systematisk genomgång av de olika delmomenten i riskbedömningarna för att identifiera de parametrar eller moment som kan leda till stora skillnader i resultat. Resultatet

This report is an evaluation of the fire safety at Frejaskolan in Gnesta, Sweden. The report was preceded by a field trip to the school and the fire safety at the school was studied. A number of fire scenarios have been treated, and three were chosen for further analysis. To be able to make any judgements about the fire safety, estimation has been done by comparing the time needed for safe evacuation with the time to critical conditions in the building. This was made by hand calculations and by using software called FDS. The main conclusion is that none of the three cases can ensure safe evacuation of the occupants in the building, hence a list of measures to be undertaken to minimize the fire risk are given. To improve evacuation safety in the event of fire, evacuation through windows is a possible solution. Any fire equipment such as automatic door closers and evacuation signs should be serviced regularly., Denna rapport analyserar brandskyddet och möjligheten till säker utrymning vid Frejaskolan i Gnesta. Analysens fokus ligger på personsäkerheten vid händelse av brand. Rapporten är en del i kursen Brandteknisk riskvärdering som ges på brandingenjörsprogrammet vid Lunds Tekniska Högskola. Arbetet inleddes med ett studiebesök där de aktuella lokalerna studerades och information om det befintliga brandskyddet och systematiska brandskyddsarbetet samlades in. Utifrån denna information togs elva trolig brandscenarier fram och av dessa valdes tre ut för vidare analys genom en kvalitativ bedömning av deras sannolikhet och konsekvens. Dessa tre är ”Brand i förråd vid träslöjdsal”, ”Brand på toalett” samt ”Brand i kapprum”. Personsäkerheten bedöms utifrån varseblivning-, förberedelse- samt förflyttningstiden för varje scenario. Dessa har sedan jämförts med tiden till kritiska förhållanden för bland annat sikt och höjd på brandgaslagret. Varseblivning- och förberedelsetiden är hämtade från tidigare studier på området, medan förflyttningstiden är framtagen med hjälp av utrymningssimuleringar i datorprogrammet Pathfinder samt handberäkningar. Tiden till kritiska förhållanden är framtagen i datorprogrammet FDS. I samtliga scenarier kommer personer inte att hinna utrymma innan kritiska förhållanden uppnås. Vid scenariot ”Brand på toalett” är tidsmarginalen dock sådan att personer bedöms kunna utrymma utan större svårigheter. En rad åtgärdsförslag som ska eller bör genomföras har tagits fram för att en tillfredsställande brandsäkerhet ska uppnås. Nedan presenteras några av de viktigaste åtgärderna. * I klassrum med endast en utrymningsväg ska utrymningsfönster installeras. Även befintliga utrymningsfönster ska ses över för att säkerhetsställa funktionsdugligheten hos dessa. * En dörr till innergården ska installeras för att säkerhetsställa att personer som utrymmer ut till denna kan utrymma vidare till annan brandcell. * Underhåll av brandteknisk utrustning ska genomföras. Dörrstäng