Search

This thesis presents an evaluation of Markov chain models for predicting stock market trends in the banking sector. Two distinct models are analyzed: a model based on a uniform distribution and a model based on a normal distribution. The research begins by examining transition matrices derived from training data, revealing probabilities of state transitions. Subsequently, one single and the average of 10,000 simulations based on these probabilities are compared with actual market outcomes for the year 2023, highlighting both alignment and divergence over time. The steady-state distributions of the models indicate preferences for certain states, shedding light on potential biases in predictions. Evaluation metrics, including accuracy, precision, recall, and F1-score, offer insights into the models' performance demonstrating both strengths and weaknesses. Comparison between the uniform and normal models reveals differences in their predictive tendencies, influenced by the underlying distribution type. While the uniform model tends to predict more extreme fluctuations, the normal model favors moderate changes, impacting their respective accuracies and applicability. Our discussion revolves around the limitations of these models, emphasizing their reliance on historical data and the challenge of predicting in dynamic market conditions. Future research directions are proposed, including exploring the applicability of Markov models across different market sectors and investigating the banking sector's response to post-pandemic challenges. In conclusion, while Markov chain models provide valuable insights into short-term trends, their reliability for long-term predictions in dynamic markets, based on one simulation, remains uncertain. Nevertheless, long-term trends based on multiple simulations seem to be of value. Markov chain models can serve as complementary tools in investment decisions but should be used cautiously and in conjunction with other analytical methods., I denna rapport presenteras en utvärdering av Markovkedjemodeller för att förutsäga aktiemarknadstrender i banksektorn. Två distinkta modeller analyseras: en modell baserad på en likformig fördelning och en modell baserad på en normalfördelning. Initialt skapas övergångsmatriser från träningsdata med övergångssannolikheter. Därefter jämförs en enstaka samt snittet av 10 000 simuleringar baserade på dessa sannolikheter med det faktiska marknadsutfallet för år 2023, vilket belyser både likheter och skillnader över tid. Modellernas stationärfördelningar indikerar att det finns preferenser för vissa tillstånd, vilket åskådliggör potentiella snedvridningar i prediktionerna. Utvärderingsmått, inklusive noggrannhet, precision, träffsäkerhet och F1-poäng, ger insikter om modellernas prestanda, där båda visar styrkor och svagheter. Jämförelsen mellan den likformiga och normala modellen visar på skillnader i deras prediktiva tendenser, som påverkas av den underliggande fördelningstypen. Medan den likformiga modellen tenderar att förutsäga mer extrema fluktuationer, föredrar den normala modellen tillstånden motsvarande små förändringar, vilket påverkar deras respektive noggrannhet och tillämplighet. Vår diskussion kretsar kring begränsningarna hos modellerna, med betoning på deras beroende av historiska data och utmaningen att predicera under dynamiska marknadsförhållanden. Framtida forskningsvägar föreslås, bland annat att utforska Markov-modellernas tillämplighet inom olika marknadssektorer och undersöka banksektorns svar på post-pandemiska utmaningar. Sammanfattningsvis, även om Markov-kedjemodeller ger värdefulla insikter om kortsiktiga trender, är deras tillförlitlighet för långsiktiga prediktioner på dynamiska marknader, gjorda på en simulering, fortfarande osäker. Däremot kan värdefull information på lång sikt fås vid sammanvägning av flertalet simuleringar. Markov-kedjemodeler kan fungera som kompletterande verktyg vid investeringsbeslut, men bör användas med försikti

Investment in the securities market has become increasingly common in re-cent years. The stock market has become more accessible, not least because of technological developments. There are many reasons why more people have become interested in stock trading. It can be anything from long-term savings, day trading or different types of investments. At the same time, market mani-pulation via social media has become increasingly visible. There is legislation at both national and EU level that specifically addresses market manipulation. In Sweden, there are three legal cases dealing with market manipulation via social media. It is these that have been analyzed. The purpose of this paper was to analyze current practice and legislation and answer three questions 1.Is the legislation in this area appropriate?2. Does Swedish practice provide clear guidance on what is considered mar-ket manipulation via social media?3. is therea need for new legislation or precedent-setting practice?The methods used werethe legal dogmatic method and the legal analytical method. The legal-dogmatic method was used to identify existing legislation, while the legal-analytical method was used to analyze existing legislation and practice.It turned out that there is a clear link between Swedish practice and the recurrent legislation. By analyzing the different arguments, attention was drawn to Article 12 MAR and Annex I to MAR. The courts did not explicitly refer to the different regulations, but it was clear that the courts relied on the different regulations presented.The conclusion was that there is a common thread in Swedish practice and that the current legislation is mostly appropriate. At thesame time, there are some issues that need to be clarified in practice. There is a need for precedents to establish the reasoning, assessments and considerations made in the practice of the lower courts. At the same time, there is a need for Swedish legislation to incorporate more from Article 12 MAR and

Med en växande efterfråga efter hållbarhet är förhållandet mellan environmental, social & governance (ESG) och företagsprestanda ofta föremål för forskning. Forskningen om detta ämne har dock hittills inte varit entydig. Orsakerna till detta är olika metoder som används och snäva områden som endast representerar det specifika sammanhanget. Dessutom har förhållandet mellan ESG och företagens resultat hittills mestadels genomförts med fokus på rent finansiella mått, vilket gör att marknadsvärden i viss mån fortfarande är outforskade. Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan ESG och marknadsvärde (mätt med Tobin’s Q) inom kontexten av den skandinaviska industrisektorn. Med olika perspektiv från "shareholder theory”, "stakeholder theory” och från rationella eller etiska investerare, säger studiens hypoteser att det bör finnas ett signifikant positivt samband mellan ett företags ESG betyg och dess marknadsvärde, och att det bör finnas ett signifikant negativt samband mellan ett företags ESG risk och dess marknadsvärde. Genom en kvantitativ metod har tvärsnittsdata samlats in och införlivats i en multipel regressionsmodell med flera variabler. Studiens resultat tyder på att det inte finns något signifikant samband (positivt eller negativt) mellan ESG och marknadsvärde. Studien förkastar därav nollhypoteserna och således förklaringsförmågan hos de ovan nämnda teorierna. Det konkluderas att den skandinaviska marknaden troligen består av både rationella och etiska investerare, vilket neutraliserar den effekt som ett företags ESG värde har på dess marknadsvärde. Resultatet föreslår också att företag inom den skandinaviska industrisektorn kan implementera ESG utan att det missgynnar dess marknadsvärdering., With a growing demand for sustainability, the relationship between environmental, social & governance (ESG) and corporate performance is frequently occuring in research. However, research on this topic has as of now been inconclusive. The reasons for this are the different methodologies used and the narrow scopes that represent the specific context only. Furthermore, the relationship between ESG and corporate performance has mostly been conducted with a focus on strict financial metrics, leaving the perspective of market value to a certain degree still unexplored. This paper aims to examine the relationship between ESG and market value (measured by Tobin’s Q), in the context of the Scandinavian industrial sector. With different perspectives from Shareholder theory, Stakeholder theory and those from a rational or ethical investor, this study’s hypotheses states that there should exist a significant positive relationship between a company’s ESG score and their market value, and accordingly a significant negative relationship between a company’s ESG risk and their market value. Through a quantitative approach, cross-sectional data have been collected and incorporated in a multiple regression model with several variables. Our results suggest that no significant relationship (positive or negative) exists between ESG and market value. We therefore reject the null hypotheses and consequently the explanatory power of the above-mentioned theories as well. It is concluded that the Scandinavian market probably consists of both rational and ethical investors, neutralizing the effect a company’s ESG value has on its market value. The results further indicate that companies within the Scandinavian industrial sector might be able to incorporate ESG to improve their corporate behavior, with no negative market value effects.

Med bakgrund till det ökade intresset för aktier och dagens ekonomiska läge är det högst aktuellt att undersöka relationen mellan makroekonomiska svängningar och aktiepriserna på den svenska börsen. Det finns flera teorier som försöker förklara hur aktiepriser förändras, en allmän slutsats är att externa faktorer påverkar priset genom oförväntade händelser. Chen, Roll och Ross konstruerade en tidsseriemodell för att studera hur oförväntade makroekonomiska faktorer påverkar aktieavkastningen på New York-börsen. Deras slutsatser landade i att oförväntade förändringar i samtliga variabler har en signifikant relation till aktieprisavkastningen. Med detta i åtanke är syftet med uppsatsen att undersöka om avkastningen på olika branscher på den svenska börsen påverkas av oförväntade månatliga förändringar i inflation (KPI), konjunkturläget (BNP), avkastningskurvan, riskpremien samt växelkursen under tidsperioden 2000-2023. Det genomförs även en jämförande analys mellan de europeiska länderna Sverige, Tyskland, Danmark och Finland. De branschindex som studeras är finans, industri, teknologi, sjukvård och detaljhandel för respektive land. Genom en multipel regressionsmodell har få signifikanta samband påvisats, däremot finner vi ett mönster i negativa respektive positiva relationer mellan oförväntade makroekonomiska händelser och aktieavkastningen för samtliga länder. Sammanfattningsvis finner vi inga tydliga skillnader i vilka branscher som påverkas av respektive riskfaktor, däremot finns en skillnad i antal signifikanta värden mellan länderna. Nationella makroekonomiska händelser påvisar flest signifikanta samband till tyska branschindex, följt av danska och finska. Minst signifikanta samband påvisas för de svenska branschindexen. En förklaring bakom resultatet kan vara att ländernas aktiemarknader är mer eller mindre effektiva och investerare på respektive marknad är olika mottagliga till ny information. Avslutningsvis ser vi det vara rimligt att både branscher och länder, Considering the increased interest in the stock market and the current economic situation, it is highly relevant to examine the relationship between macroeconomic fluctuations and share prices on the Swedish stock exchange. There are several theories that try to explain how stock prices change, a general conclusion is that external factors affect the price through unexpected events. Chen, Roll, and Ross constructed a time series model in order to study how unexpected macroeconomic factors affect stock returns on the New York Stock Exchange. Their conclusions resulted in that unexpected changes in all variables have a significant relationship to share price returns. With this in mind, the purpose of the essay is to investigate whether the return on various sector indexes on the Swedish stock exchange is affected by unexpected monthly changes in inflation (CPI), economic state (GNP), the term structure, the risk premium and the exchange rate during the time period 2000-2023. A comparative analysis is also carried out between the European countries Sweden, Germany, Denmark and Finland. The examined sector indexes are finance, industry, technology, healthcare and retail for each country. Through a multiple regression model, the result shows that few macroeconomic variables are significant in explaining stock returns. However, we find a pattern in negative as well as positive relationships between unexpected risk factors and stock returns for all countries. We find no significant differences in which sectors are affected by each risk factor but there is a difference in the number of significant values ​​between the countries. National macroeconomic events show the most significant relations to German sector indexes, followed by Danish and Finnish. Least significant relationships are found for the Swedish sector indexes. An explanation behind the result could be that the countries stock markets are more or less efficient and investors in each market are differently recept

The aim of this study is to expand the knowledge regarding whether the riskperception among investors in different generations in the stock market differs, as well as how it differentiates. This study delves deeper in four different generations, consisting of an age range between 18-78 years. The four generations are the following: Baby Boomers, Generation X, Y and Z. This essay utilizes a quantitative research method, which includes a survey, along with a deductive approach. The survey study involves questions that are intended to differently measure riskperception. Furthermore, the empirical basis is based on relevant statistical methods, containing descriptive statistics, a two-sided unpaired t-test, a regression analysis, and a correlation analysis with the purpose of answering our hypotheses nuancedly, as well as correctly. A 95% confidence interval is applied. With respect to the empirical evidence of the study, a discussion is also made, which thereby is connected to the theories and previous research that are presented in this study. Lastly the essay concludes that there is enough statistical evidence in order to confirm that the riskperception among shareholders between different generations differs in the stock market. Additionally, the study also leads to the conclusion that differences specifically manifest between Generation Baby Boomers and Generation Z. Following that, with the help of the correlation analysis, the empirical evidence confirms that Generation Baby Boomers riskperception is higher in comparison with Generation Z. All and all, the study did not result in any significant differences regarding the rest of the generations., Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida samt hur riskperception hos investerare inom olika generationer på aktiemarknaden skiljer sig. Generationerna som denna uppsats tittar på är Baby Boomers, Generation X, Y och Z, vilket föranleder till att åldersintervallet är 18-78 år. Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi i form av en enkätstudie samt är av deduktiv karaktär. Enkätstudien involverar frågor som på olika sätt är ämnade att mätariskperception. Det empiriska underlaget är baserat på relevanta statistiska tester som innefattar t-test, regression och korrelation som tillsammans besvarar hypoteserna. Dessa tester förutsätter ett 95 procentigt konfidensintervall. Med hänsyn till resultaten studien kommit fram till, förekommer även en diskussion rörande resultatet. De resultat som uppsatsen genererat diskuteras med koppling till de teorier och den tidigare forskning som finns. Slutsatsen som kan dras är att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att säkerställa att riskperceptionen hos aktiesparare skiljer sig mellan olika generationer inom aktiemarknaden. Därtill föranleder studien att skillnader specifikt förekommer mellan Generation Baby Boomers respektive Generation Z. Med hjälp av korrelationsanalysen, gårdet även att konstatera att Generation Baby Boomers riskperception är högre i jämförelse med Generation Z. I allmänhet resulterar studien inte i signifikanta skillnader rörande resterande generationer.

This is a study where the purpose is to investigate the risk-adjusted return and the correlation between the two investments, the stock market and the condominium market. In addition to this, it was analyzed how the two investments performed during the financial crisis and the covid-19 crisis. Study is carried out to get answers to the eternal question of which of these two investments is considered the most suitable for both short-term or long-term investment goals where financial conditions are taken into account. The study conducted various tests such as Pearson correlation test, volatility and regression models. The Sharpe ratio was used to measure the risk-adjusted return. These are carefully selected to see what returns the two investments give at different risks, as well as how the investments correlate with each other during crises and conditions of economic growth. The conclusion reached by this study is that the investor should diversify and invest in both investments. This is because their risk versus return profile becomes more even by investing in both investments. When one investment does worse, the other investment will, according to the study's various tests, make the return and risk profile more stable. Despite the high correlation between the investments, diversification is useful in case of possible future economic crises., Detta är en studie där syftet är att undersöka den riskjusterade avkastningen samt korrelationen mellan de två investeringarna aktiemarknaden och bostadsrättsmarknaden. Utöver detta analyserades hur de två investeringarna presterade under finanskrisen och covid-19-krisen. Studie är genomförd för att få svar på den eviga frågan om vilken av dessa två investeringar som anses vara lämpligast för både kortsiktiga eller långsiktiga investeringsmål där ekonomiska förhållanden tas i akt. Studien genomförde olika tester som Pearson korrelationstest, volatilitet och regressionsmodeller. Sharpekvoten användes för att mäta den riskjusterade avkastningen. Dessa är noga utvalda för att se vad de två investeringarna ger för avkastning vid olika risker, samt hur investeringarna korrelerar med varandra under kriser och förhållanden vid ekonomisk tillväxt. Slutsatsen som denna studie kom fram till är att investeraren bör diversifiera sig och investera i båda investeringarna. Detta på grund av att deras riskprofil kontra avkastning blir mer jämnare genom att investera i båda investeringarna. När den ena investeringen går sämre kommer den andra investeringen som enligt studiens olika tester att göra att avkastningen och riskprofilen blir mer stabil. Trots den höga korrelationen mellan investeringarna så är diversifiering användbar vid eventuella framtida ekonomiska kriser.

The stock market has from the start grown and developed and thus have the shares also developed. The pricesof the shares vary between different types of shares, but certain factors affect the price of a share. This essayaims to clarify whether there is a connection between options trading and stock prices. To investigate this, datahas been collected using a qualitative method. The result is evaluated and compared with previous research andtheories related to the subject. The study shows that there is no connection between options trading and shareprices.

Bakgrund: Med ökade styrräntor och stigande inflation har det blivit viktigt att förstå hur dessa förändringar påverkar ekonomin, företag och aktiemarknaden. Forskning visar att räntebesked kan påverka både aktiemarknaden och banksektorn med effekter på avkastning och volatilitet. Bankerna har som bekant en särskild funktion i den svenska ekonomin genom att svara för finansiering och betalningstjänster till näringsliv och offentlig sektor. Syfte: Studiens syfte är att undersöka de effekter som uppstår vid förändringar i Riksbankens styrränta på den svenska aktiemarknaden och inom banksektorn. Metod: En kvantitativ eventstudie med en deduktiv forskningsansats har genomförts. Undersökningen består av sju olika observationer på ränteförändringar av aktier på den svenska OMX Large Cap-listan. De olika observationerna är räntehöjningar rapporterade av Riksbanken mellan åren 2019-2023. Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen vilket kompletterats med tidigare forskning om ränteförändringar och bankers påverkan av räntehöjningar. Slutsatser: Studien finner inte bevis för statistiskt signifikant samband mellan Riksbankens räntehöjningar och den svenska aktiemarknaden. Inom banksektorn fanns inte heller tillräckliga bevis för att visa på en abnormal avkastning vid tillkännagivandet av ett räntebeslut. Resultatet stöds av den effektiva marknadshypotesen. De få resultat som visade på abnormal avkastning bör därför studeras vidare. Externa faktorer borde inkluderas för att förklara skillnaderna i reaktionerna på den svenska aktiemarknaden., Background: With increasing policy rates and rising inflation, understanding how these changes impact the economy, businesses, and the stock market has become crucial. Research has shown that interest rate announcements can affect both the stock market and banks, influencing returns and volatility. Banks play a central role in the Swedish economy by offering financing and payment services. Purpose: This study aims to examine the effects of changes in the Swedish central bank's policy rate on the Swedish stock market and banking sector. Methodology: A quantitative event study with a deductive research approach was conducted. The study consists of seven different observations on interest rate changes affecting stocks listed on the Swedish OMX Large Cap List. These observations cover interest rate hikes reported between 2019 and 2023. Theory: The study is based on the efficient market hypothesis, complemented by previous research on interest rate changes and the impact of rate hikes on banks. Conclusions: The study shows no significant relationship between Swedish central bank's interest rate hikes and the overall stock market. Similar findings were observed within the banking sector. This can be explained by the efficient market hypothesis, which suggests that all relevant information is already reflected in stock prices. The efficient market hypothesis also supports the lack of market reactions, thus future research should consider external factors that could explain differences in reactions within the Swedish stock market.

Aim: We find that there is a gap in the current research where the research available tends to focus on a narrower time frame and with performance based variables. This study aims to examine how the stock market has reacted to the announcement of a CEO-change between the years 2001-2021 on the Swedish stock market. Method: The study is carried out with a positivistic and a deductive approach, which are frequently used in quantitative studies. The study also uses an event study as its research design, where 786 CEO-changes and 358 companies are subject of the study Results and conclusion: The results show that as a whole, there is no significant abnormal return when CEO-changes are announced on the Swedish stock market. When external CEO:s are appointed, there is a statistically significantly negative abnormal return. When internal CEO:s are appointed, there is a statistically significantly positive abnormal return. Contributions of the thesis: The descriptive results could possibly give a better understanding of CEO-changes between the years 2001-2021 depending on recruitment-type and the nature of the departure. The results of the event study gives rise to an understanding of the behaviors of the stock market and the reaction to a CEO-change. Suggestions for future research: To conduct an equivalent study but focusing on company- specific factors to see if there is significant abnormal returns based on the companies performances. One could also study whether it makes a difference if the CEO has been in his position for a long time or if the performance of the CEO makes a difference.

Bakgrund: Det finns en mängd olika investeringsstrategier som en investerare kan applicera för att genera avkastning på börsen. Två av de vanligaste strategierna är värdestrategin och tillväxtstrategin, vilket är två investeringsstrategier som länge varit populära och vars historiska avkastning ofta ställs emot varandra och diskuteras av investerare. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken av de två investeringsstrategierna värdestrategi och tillväxtstrategi som genererat högst riskjusterad avkastning under tidsperioden 2012–2021. Studiens delsyfte är att undersöka hur den ekonomiska konjunkturen samt marknadssentiment påverkar strategiernas avkastning på aktiemarknaden. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpats. Två portföljer har konstruerats med en årlig rebalansering utifrån de uppsatta kriterierna för värde- respektive tillväxtbolag. De två portföljerna sattes samman utifrån författarnas definitioner av värdebolag och tillväxtbolag genom att studera bolagens P/E, EV/S- och P/BV-multiplar. Utöver detta har tre multipla regressionsmodeller genomförts för att undersöka huruvida de två portföljernas avkastning kan förklaras av förändringar i marknadssentiment och den ekonomiska konjunkturen. Resultat och kunskapsbidrag: Studiens resultat visar att tillväxtportföljen generade en högre riskjusterad avkastning än värdeportföljen under tidsperioden 2012-01-01 2021- 12-31. Marknadssentiment uppvisar ett signifikant negativt samband till avkastningen i båda portföljerna för hela studiens tidsperiod, medan konjunkturen som oberoende variabel inte uppvisar något signifikant samband. Studien bidrar med relevant kunskap inom aktiehandel på den svenska marknaden. De strategier som undersöks har länge studerats på andra marknader internationellt, medan denna studie fokuserat på den svenska marknaden under en mer aktuell tidsperiod., Background: There are many different investment strategies that can be applied by an investor to generate returns on the stock market. Two of the most common strategies that have been applied by investors for a long time are the value strategy and the growth strategy. These strategies are frequently discussed and are commonly compared to each other when it comes to historical performance. Purpose: The purpose of this study is to examine which one of the two investment strategies has yielded the highest risk-adjusted return during the period 2012–2021. The sub-purpose of the study is to examine how the economic cycle and market sentiment relates to the returns of the strategic portfolios on the stock market. Method: To achieve the purpose, a quantitative method with a deductive approach has been applied. Two portfolios have been constructed based on specific criteria set up for each strategy to reflect the author’s definitions of value stocks and growth stocks. The two portfolios were rebalanced every year and were constructed by studying the P/E-, EV/S- and P/BV-multiples of the companies. In addition, three multi-regression models were implemented to examine how the returns of the two portfolios interact with changes in market sentiment and the economic cycle. Results: The results of the study show that the growth portfolio yielded a higher risk- adjusted return than the value portfolio during the period 2012-01-01 - 2021-12-31. The market sentiment has a significant negative correlation to the returns in both portfolios, whereas the economic cycle does not exhibit any significant correlations to the portfolio returns. The results of the study contribute knowledge in stock investing on the Swedish market. The strategies examined have been studied historically on international markets, whereas this study has focused on the Swedish market and a more recent period.

The hefty price increases in heavily shorted stocks in the beginning of 2021 indicates that short interest might be an underrated yet important key figure for investors when deciding on whether to take on an investment strategy or not. Most stock exchanges release information regarding the short interest only once a month leaving investors having to make decisions on outdated information. No previous research was found on whether there exists a linear relationship between some variables to estimate the short interest. Through the collection of mostly financial data and some regression analysis, a large­sample linear regression model was constructed. Although the problem complexity may seem of higher degree than linear, this study suggest that there exists a linear relationship between the variables studied when estimating short interest. These results suggest that one can use the mathematical model presented in this study for estimation and also get a better understanding of which underlying variables that impact short interest the most. The final model consisted of 6 variables, number of outstanding shares, average trading volume, stock price, volatility, equity andaverage weighted cost of capital., De kraftiga prisökningarna på kraftigt blankade aktier i början av 2021 indikerar att mängden blankade aktier kan vara ett underskattat men ändå viktigt nyckeltal för investerare när de beslutar om den investeringsstrategi som skall användas. De flesta börser släpper information om mängden blankningar en gång i månaden, vilket gör att investerare måste fatta beslut på föråldrad information. Ingen tidigare forskning hittades på om det finns ett linjärt samband mellan vissa variabler för att uppskatta antalet blankningar. Genom insamlingen av mestadels finansiell data och med hjälp av regressionsanalys konstruerades en regressionsmodell baserat på ett stort urval. Även om problemkomplexiteten kan verka av högre grad än linjär tyder denna studie på att det finns ett linjärt samband mellan de studerade variablerna. Dessa resultat tyder på att man kan använda den matematiska modellen som presenteras i denna studie för uppskattning och också få en bättre förståelse för vilka underliggande variabler som påverkar mest. Den slutliga modellen bestod av 6 variabler, antal utestående aktier, genomsnittlig handelsvolym, aktiekurs, volatilitet, eget kapital och genomsnittlig viktad kapitalkostnad.

Bakgrund: Aktiemarknaden har aldrig haft en lägre ingångströskel där internetbaserade plattformar för investeringar har ökat tillgängligheten för både privata och institutionella investerare. Den höga aktiviteten på marknaden, i samspel med diverse finanskriser de senaste decennierna, har inneburit högre volatilitet på marknaden. Denna volatilitet nådde nya höjder under 2020 som innefattades av ett börsras i samband med Covid-19-pandemin, följt av en stark återhämtning med hjälp av global kapitaltillförsel. Året 2020 är på många sätt ett unikt år, inte minst på aktiemarknaden, och samtidigt har frågor och arbete kring hållbarhet fått en hög prioritet under senare år. Det finns därför ett intresse att vidare undersöka ESG och dess påverkan på de svenska bolagens avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur ESG-betyg påverkar noterade svenska bolags aktievärde samt huruvida detta har förändrats till följd av ett turbulent år 2020 i relation till år 2019. Författarna avser även att undersöka huruvida ett relativt högre ESG- betyg är förenligt med högre riskjusterad avkastning och om aktierelaterad prestation avseende branschfördelning är framträdande. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpats. Genomförandet av studien består av en analys av aktiekursutvecklingen för svenska bolag med ett tilldelat ESG-betyg under åren 2019 och 2020. För dessa bolag har det vidare konstruerats portföljer med höga respektive låga ESG-betyg samt avseende branschtillhörighet. En jämförelse utfördes sedan av avkastning, risk samt riskjusterad avkastning. Resultat: Resultatet finner inget signifikant samband mellan ESG-betyg och avkastning för 2019 men ett signifikant svagt negativt samband för 2020. Komparativt mellan portföljerna visade sig bolagen med högt ESG-betyg generera en marginellt högre avkastning och riskjusterad avkastning år 2019, Background: The stock market has never had a lower entry threshold where internet-based investment platforms have increased accessibility for both private and institutional investors. The high activity in the stock market, in conjunction with various financial crises in recent decades, have resulted in higher volatility in the market. This volatility reached new heights in 2020, which was accompanied by a stock market crash as a result of the Covid-19 pandemic, followed by a strong recovery with the help of global capital injections. 2020 is in many ways a unique year, with no exception for the stock market, while at the same time, sustainability issues have been given a high priority in recent years. Investigating ESG and its impact on Swedish companies' stock returns is therefore of further interest. Purpose: The purpose of this study is to analyze how ESG ratings affect listed Swedish companies' share value and whether this has changed as a result of a turbulent year 2020 in relation to 2019. The authors also intend to investigate whether a relatively higher ESG rating is compatible with higher risk-adjusted return and whether share-related performance in terms of industry distribution is prominent. Methodology: To fulfill the purpose of the study, a quantitative method with a deductive approach has been applied. The implementation of the study consists of an analysis of the share price development for Swedish companies with an assigned ESG rating during the years of 2019 and 2020. For these companies, portfolios with high and low ESG ratings have been constructed, while also regarding industry affiliation. A comparison of return, risk and risk-adjusted return was then performed. Results: The result finds no significant correlation between ESG rating and stock return for 2019 but a significantly weak negative correlation for 2020. Comparatively between the portfolios, the companies with high ESG ratings were found to generate a marginally higher stock return and

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av bolag som har fått flest antal nya aktieägare på den svenska börsmarknaden under år 2020. Syftet vad vidare att undersöka vilka faktorer som avgjort vilka bolag som fått fler respektive färre nya aktieägare under år 2020. Studien baserar sig på ett urval av aktiebolag noterade på Nasdaq Stockholm, urvalet har hämtats från Nasdaq Stockholms som i sin tur blivit insamlad från databasen Thomas Reuters Eikon. Studien har innefattat ett flertal variabler som vi bedömt intressanta att undersöka för att se vilka egenskaper individuella investerare söker när de vill börja investera igen efter nedgången som uppstod efter att världsekonomin bromsade in i samband med COVID-19s intåg i det globala samhället. Vi fann att, statististiskt sett, beter sig investerarna liknande som i tidigare studier avseende volatilitet. Vidare ser vi att i många fall söker sig investerarna till liknande företag som tidigare, även om det också finns fall av contrarian trading. I våra statistiska undersökningar finner vi signifikanta bevis för att investerare söker sig efter företag med hög lönsamhet samt företag som ger ut utdelning. Detta känns igen från tidigare studier som tar upp att efter den initiala nedgången, så söker sig investerare gradvis tillbaka till de företag och aktier de känner till sen tidigare. På så sätt känner vi att arbetet bidrar till att stärka befintliga teorier om att även i det nya informationssamhället kan man skönja liknande beteendemönster från tidigare kriser. Volatilitet på aktiemarknaden har existerat lika länge som aktiemarknaden själv. Det finns tidigare studier som förklarat hur investerarbasen förändrats under tidigare kriser. Coronapandemin däremot en ny kris som är helt annorlunda tidigare kriser. Få tidigare studier har haft ett perspektiv på Sverige. År 2020 var ett volatilt år där aktiemarknaden i världen och inte minst i Sverige föll mycket snabbt under en kort tid för att sedan återhämta sig snabbt. Trot

The interest in the stock market has increased in the last couple of years whereas those who invest use all kinds of different strategies, or none at all. Some strategies are quite complicated and time consuming, while others are easier to replicate. The Magic Formula and Piotroski’s F- Score are two of the more well-known investment strategies which have been developed during the 2000s and are relatively easy to follow. The purpose of this study is to compare the performance of the two investment strategies and if they can create excess return in Denmark, Finland and Norway. In addition, the results will be compared to an earlier study made on the Swedish market, for the sake of discovering any differences between the Nordic countries when investing according to these strategies. The results displayed that both strategies outperformed the market indexes most years and that their accumulated returns were far greater than the market indexes between 2012-2021. Out of the Nordic countries, the portfolios in accordance with The Magic Formula and Piotroski’s F-Score both performed best in Norway. In all the three countries, Piotroski’s F-Score was the better-performing strategy over these nine years regarding accumulated return. However, the results only showed statistical differences between the strategies in Norway and Denmark. Regarding differences between the countries, including Sweden, the results indicate that there are only statistical differences in accumulated return between Norway and Sweden concerning The Magic Formula portfolios during 2012-2020. On the other hand, the results for the F-Score portfolios showed statistical differences in accumulated return between all countries except between Denmark and Finland., Under senare år har intresset för aktiemarknaden ökat allt mer, där aktörerna använder sig av en mängd olika sorters strategier, eller ingen alls. Vissa strategier kan anses vara mer komplicerade och tidskrävande medan andra är enklare att följa och förstå. Den Magiska Formeln och Piotroskis F-Score är två av de mer välkända investeringsstrategierna som båda har blivit utvecklade under 2000-talet och är relativt enkla att replikera. Syftet med denna studie är att jämföra prestationen för dessa två investeringsstrategier samt om de kan generera någon överavkastning i Danmark, Finland och Norge. Resultaten kommer dessutom jämföras med en tidigare studie gjord på den svenska marknaden, för att hitta eventuella skillnader mellan de nordiska länderna när investeringar skett enligt dessa strategier. Studiens resultat visade på att båda strategierna överträffar marknadens index flera gånger under tidsperioden samt att dess ackumulerade avkastning var högre än marknadens index mellan 2012–2021. Utav alla nordiska länder presterade portföljerna baserade på Den Magiska Formeln och Piotroskis F-Score bäst i Norge, och för samtliga tre länder presterade Piotroskis F-Score bäst av strategierna gällande ackumulerad avkastning under dessa nio år. Resultaten visade dock enbart statistiska skillnader mellan strategierna i Danmark och Norge. Samtidigt visar resultatet på statistiska skillnader för ackumulerad avkastning mellan länderna Norge och Sverige gällande portföljerna enligt Den Magiska Formeln under 2012–2020. Samma period visar även på statistiska skillnader mellan alla länder förutom Danmark och Finland gällande portföljerna enligt Piotroskis F-Score.

Millennials har ett starkt avvikande köpbeteende på börsen jämfört med äldre generationer. De har högre riskbenägenhet och är benägna att ta betydligt större risker vid köp av aktier och fonder. Oväntade kursrörelser och en mer oberäknelig börs blir konsekvenser av Millennials oberäkneliga och nyckfulla beteende. Syftet med denna studie var att undersöka Millennials köpbeteende när det kommer till aktier och fonder med fokus på deras risktagande. Studien hade en kvalitativ och deduktiv ansats och ett deskriptivt forskningssyfte. Data samlades in genom fallstudier och semistrukturerade intervjuer på ett selektivt urval av Millennials där frågor baserat på portföljsammansättning, informationsinhämtning, urvalskriterier och riskbenägenhet besvarades. Studiens resultat visade att Millennials sparar på lång sikt, gärna i framtidsbranscher inom teknologi eller medicin. Millennials är vinstsökande och högre risk med potentiellt bättre avkastning föredras över att investera med lägre risk och potentiellt lägre avkastning. Teknologiska framsteg i from av internet och nätmäklare är verktyg Millennials använde sig av vid köp av aktier och fonder. Studien bidrar med kvalitativa data och en djupare förståelse om Millennials och hur samspelet mellan informationsinhämtning, urvalskriterier och risk påverkar Millennials portföljsammansättning. Millennials använder sig av peer reviews och word-of-mouth i stor utsträckning vid köp av aktier men har samtidigt en hög grad av källkritik.

The purpose of this study is to analyze if there is any tweet specific data posted by Donald Trump that has a correlation with the volatility of the stock market. If any details about the president Trump's tweets show correlation with the volatility, the goal is to find a subset of regressors with as high as possible predictability. The content of tweets is used as the base for regressors. The method which has been used is a multiple linear regression with tweet and volatility data ranging from 2010 until 2020. As a measure of volatility, the Cboe VIX has been used, and the regressors in the model have focused on the content of tweets posted by Trump using TF-IDF to evaluate the content of tweets. The results from the study imply that the chosen regressors display a small significant correlation of with an adjusted R2 = 0.4501 between Trump´s tweets and the market volatility. The findings Include 78 words with correlation to stock market volatility when part of President Trump's tweets. The stock market is a large and complex system of many unknowns, which aggravate the process of simplifying and quantifying data of only one source into a regression model with high predictability., Syftet med denna studie är att analysera om det finns några specifika egenskaper i de tweets publicerade av Donald Trump som har en korrelation med volatiliteten på aktiemarknaden. Om egenskaper kring president Trumps tweets visar ett samband med volatiliteten är målet att hitta en delmängd av regressorer med för att beskriva sambandet med så hög signifikans som möjligt. Innehållet i tweets har varit i fokus använts som regressorer. Metoden som har använts är en multipel linjär regression med tweet och volatilitetsdata som sträcker sig från 2010 till 2020. Som ett mått på volatilitet har Cboe VIX använts, och regressorerna i modellen har fokuserat på innehållet i tweets där TF-IDF har använts för att transformera ord till numeriska värden. Resultaten från studien visar att de valda regressorerna uppvisar en liten men signifikant korrelation med en justerad R2 = 0,4501 mellan Trumps tweets och marknadens volatilitet. Resultaten inkluderar 78 ord som de när en är en del av president Trumps tweets visar en signifikant korrelation till volatiliteten på börsen. Börsen är ett stort och komplext system av många okända, som försvårar processen att förenkla och kvantifiera data från endast en källa till en regressionsmodell med hög förutsägbarhet.

Bakgrund: Relationen mellan avkastning och risk har länge varit debatterad. Den klassiska modellen Capital Asset Pricing Model, CAPM, är en av standardmodellerna inom finans. CAPM har dock brister och kompenserar inte investerare för den företagsspecifika risken som tas. Senare forskning har visat på att det är den företagsspecifika risken som utgör den största delen av total aktierisk och har fortsatt att öka under de tre senaste decennierna. Detta medför att det finns ett intresse att undersöka och analysera sambandet mellan den interna risken som företag har och den aktievolatilitet som återfinns på marknaden. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan företags interna risk i form av nyckeltal och aktievolatilitet på svenska noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2007 till 2018. Studien kommer att specifikt undersöka sambandet mellan två typer av risk; finansiell risk och operationell risk. Metod: För att uppnå syftet med studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka och analysera två dataset bestående av aktievolatilitet och nyckeltal baserad på data från kvartalsrapporter. Studien har använt en obalanserad paneldata av kort karaktär. Resultat: Studiens resultat tyder på att omkring hälften av aktievolatilitet kan förklaras av den interna risken. Intressant är att resultaten även indikerar att investerare värderar den finansiella och operationella risken som lika värdefulla vid bedömningen av den interna risken. Författarnas slutsats blir att den företagsspecifika risken har en relativt stor påverkan på aktievolatilitet och att det är värt i framtiden att diskutera hur investerare adekvat ska kompenseras för den faktiskt tagna risken., Background: A long debated area within financial theory is the relationship between risk and return. The classic Capital Asset Pricing Model, CAPM, has long been the preferred model within finance. CAPM is however not without its flaws and do not compensate the investors for the idiosyncratic risk that is taken. Recent research has suggested that it is the idiosyncratic risk that is the main driver of the total risk in stock volatility, and that the impact of this risk have continued to increase over the last three decades. Considering this, it is of interest to examine and analyze the relationship between the internal risk of companies and the stock volatility reflected on the market. Aim: The aim of this study is to examine and analyze the effect the internal risk, in the form of key ratios, has on stock volatility on Swedish public companies listed on Nasdaq OMX Stockholm during the time period of 2007 to 2018. The study will especially focus on two types of internal risk; financial risk and operational risk. Methodology: This study has used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of the study. The study has used an unbalanced panel data of short character to examine and analyze the datasets consisting of stock volatility and data retrieved from quarterly reports. Results: The results indicate that approximately half of the stock volatility can be attributed to the internal risk. The results further indicate that investors value the financial and operational risk equally when assessing the internal risk in the company. The authors conclusion from the study is that the idiosyncratic risk has a relatively large effect on stock volatility and that a future discussion, about the compensation investors receive is adequate to the actual risk that is taken, is needed.

The purpose of the study is to empirically examine if there is any abnormal reaction from the stockholders on the Stockholm Stock Exchange and what could explain the reaction associated with a CEO-change. To be able to examine the subject, we chose to do research on whether the returns on a company’s stocks changes by calculating the actual returns and comparing these to the expected returns in a market model, which has been used frequently in previous and similar research. Through measures of return such as abnormal returns, average abnormal returns and cumulative average abnormal returns we examine if there are any significant reactions on the stock market by isolating the event of a CEO-change within chosen estimation and event-windows. To ensure that the study is relevant and credible, we chose to apply an event study which has been used in earlier studies and research. We have included 130 CEO-changes on the Stockholm Stock Exchange during the period 2000-2019 and have through the above-mentioned measurements of return examined how the market reacts to a CEO-change. To further try to explain what affects the reaction, a regression-analysis was conducted with numerous independent variables and the cumulative abnormal returns as the dependent variable. The empirical research has been put into relation to well-known theories and previous studies about CEO-changes for interpretation and analysis. The result indicates that no significant reactions have occurred on the Stockholm Stock Exchange associated with a CEO-change. However, the regressionanalysis shows some significant values on a few of the examined independent variables such as presentation of a new obligatory CEO, the company’s historical stock-returns and how long the CEO has held his position as the CEO. The conclusion of the study, which answers our main problem, is that there is no significant reaction on the Stockholm Stock Exchange associated with a CEO-change.

Syfte: Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan aktiers likviditet och avkastning. Metod: Vår studie består av en kvantitativ metod där vi med hjälp av databasen Eikon från Thomson Reuters samlat in finansiella data. Vi har sedan med hjälp av Excel sammanställt och gjort beräkningar och slutligen gjort korrelationstester i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Studien skiljer sig från tidigare forskningsresultat då ingen signifikant likviditetspremie kan fastställas vid årlig ombalansering av portföljerna. När portföljerna behåller samma aktier under hela tidsperioden (6 år) finner vi däremot att den minst likvida portföljen genererar betydligt högre avkastning jämfört med den mest likvida portföljen. Bidrag: Studiens teoretiska bidrag stärker tidigare forskningsresultat om att beta inte är ett komplett riskmått vad gäller illikvida aktier. Ingen likviditetspremie uppkommer då innehavsperioden är ett år men då vår innehavsperiod istället är sex år finner vi stora skillnader mellan vår minst respektive mest likvida portfölj. Studiens praktiska bidrag riktar sig till investerare och företagsledare. Investerare kan vid längre tidsperioder nyttja LM12 som en investeringsstrategi för att skapa en överavkastning och företagsledare kan undersöka nyttan med att öka likviditeten i företagets aktier för att sänka företagets WACC och därmed öka värdet på företaget. Förslag till vidare forskning: För att studera aktielikviditeten vidare skulle andra innehavsperioder (längre än ett år) för portföljerna kunna undersökas. Att undersöka längre tidsperioder för studien hade också varit intressant för att undersöka hur likviditetspremien varierar över tid., Aim: The aim is to examine if there is a relationship between the liquidity and return of common stocks. Method: This study consists of quantitative research method in which we have collected financial data using the Eikon database from Thomson Reuters. We then compiled and made calculations using Excel and finally made correlation tests in the statistics program SPSS. Result and conclusion: The results from this study differs from previous research results since no significant liquidity premium could be determined while using annual rebalancing of the portfolios. When the portfolios held the same stocks for the entire period (6 years), we found that the least liquid portfolio generated significantly higher returns compared to the most liquid portfolio. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution strengthens previous research results in that beta is not a complete risk measure in terms of illiquid shares. No liquidity premium arises when the holding period is one year, but when our holding period is instead six years, we find great differences between our least and most liquid portfolio. The practical contribution of the study is aimed at investors and business leaders. Investors can use LM12 as an investment strategy to create an excess return during long holding periods, and business leaders can examine the benefits of increasing the liquidity of the company's common stock to lower the company's WACC and hence increase the value of the company. Suggestion for future research: In order to study the liquidity premium further, other holding periods (longer than one year) for the portfolios could be investigated. Investigating longer time periods for the study would also be interesting to investigate how the liquidity premium varies over time.

Fientliga företagsförvärv har under en lång tid varit en del av den globala finansmarknaden och är numera inte främmande för de svenska aktörerna. Ett företagsförvärv blir fientligt när bolagets styrelse råder aktieägarna att avslå det framlagda budet. Är budet intressant för aktieägarna, som ofta strävar efter att maximera sin kapitalvinst, kan det dock lätt uppstå en intressekonflikt inom bolaget då styrelsen, till skillnad från aktieägarna, är snarare intresserad av att behålla sin makt och anställning. Detta kan resultera i att styrelsen blir frestad att vidta åtgärder för att förhindra uppköpet. I samband med fientliga uppköpserbjudanden har det på den amerikanska aktiemarknaden utarbetats en rad försvarsåtgärder som kan vidtas av bolagsstyrelsen i syfte att försvåra eller förhindra ett företagsförvärv. På den svenska aktiemarknaden är vidtagande av åtgärder som har till syfte att förhindra eller försvåra att ett uppköpserbjudande framläggs eller genomförs icke tillåtna enligt 5 kap. 1 § lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA). Motiveringen till detta förbud framkommer i bland annat Aktiemarknadsnämndens uttalande AMN 2005:47:”ett offentligt erbjudande anses vara en angelägenhet mellan målbolagets aktieägare och budgivaren, varför målbolagets styrelse inte ska tillåtas försämra förutsättningarna för att ett erbjudande lämnats”. Av denna anledning har styrelsen i ett målbolag som är ett aktiebolag en relativt svag position, då den beslutsfattande makten är hos de enskilda aktieägarna vid exempelvis antagandet av ett framlagt bud och hos bolagsstämman avseende vidtagande av eventuella försvarsmetoder. Dock har det genom AMN:s uttalanden framkommit i en rad praktiska fall att målbolagets styrelse hittat möjligheter att agera och i viss mån kringgå förbudet. Uppsatsen är en komparativ studie med den svenska och amerikanska rättregleringen i fokus. Paralleller och samband dras även mellan det svenska, europeiska och engelska sy, Hostile takeovers have for a long time been a part of the global financial market and are nowadays not an unknown phenomenon on the Swedish stock market. A takeover attempt becomes hostile when the board of directors of the target advises the shareholders to reject the submitted bid. That particular situation can, however, easily become the reason for conflict of interests within the company. The bid can be valuable for the shareholders, who primarily seek ways to maximize their profit at the same time, as the members of the board of directors desire to keep their employment and position within the company. The board can therefore as a result be willing to take action in order to prevent the takeover. During the mid-20th century, due to a takeover-wave, the American stock market developed a series of defence measures that could be used by the board in order to impede or prevent an acquisition. However, measures that are intended to prevent or impede a takeover offer are prohibited on the Swedish stock market under Ch. 5 § 1 in the Act on Public Takeover Offers. The justification for this prohibition is found in, inter alia, the Swedish Securities Council's (Aktiemarknadsnämnden) statement AMN 2005: 47 where they indicated that a public offer is considered to be a matter between the target company's shareholders and the bidder, why the offeree company should not be allowed to impair the prerequisites for an offer submitted. For this reason, management has a relatively weak position in Swedish corporations, since the decision-making power is not with the board but with the separate shareholders when it comes to accepting a potential bid or the shareholders’ meeting of the corporation when a decision must be made if measures should be enact in order to prevent a bid. However, the boards of directors in some target companies have found opportunities to act and to some extent circumvent the ban posed in the Act on Public Takeover Offers. The thesis is a comparative s

Informationseffektiviteten i aktiemarknader och effektiviteti företagsförvärv som tillväxt-och lönsamhetsstrategi är två mycket omtvistade frågor inom finansiering. Anhängare av den effektiva marknadshypotesen(EMH)menar att investerare agerar rationellt vilket betyder att ny offentlig information alltid återspeglas i aktiepriset.Det leder till att avvikelseavkastning inte ska kunna erhållas av investerare. Anhängare från behavioral finance menar motsägelsefullt att aktiepriset kan avvika från sitt fundamentala värde då investerare tenderar att bedöma offentlig information på ett irrationellt sätt. Tidigare studier visar motsägelsefullaresultatangående aktiemarknadensreaktion vid nyheter om företagsförvärv. Företagsförvärv är en vanlig strategi för att skapa tillväxt och lönsamhet. Utifrån ovanstående bakgrundär denna uppsats problemformulering:Hur effektivt reagerar den svenska aktiemarknaden på Large Cap bolags pressreleaser vid företagsförvärv? Syftet med uppsatsen är att undersöka om avvikelseavkastning existerar på den svenska aktiemarknaden när pressreleaser om företagsförvärv offentliggörs. Delsyftet avser att undersöka om det finns en skillnad mellan utländska och inhemska förvärv.Metoden i denna undersökningär en kvantitativ metod med en deduktiv ansats.Undersökningen följer en eventstudiemetodologi där vi har samlat in aktiekurser och pressreleaser under perioden 2009-2014. Urvalet består av 53inhemska och 80 utländska företagsförvärv. Vi har studerat svenska aktiebolaglistade på StockholmsbörsensLarge Caplista.Uppsatsens teoretiskagrund återfinnsfrämsti den effektiva marknadshypotesen och behavioral finance. EMH menar att marknadseffektivitet råder medan behavioral finance påpekar att individers irrationella beteende leder till ineffektivitet på marknaden.Från empirin kan vi utläsa en signifikant positiv avvikelsavkastningunder ett tre dagar långt händelsefönster.Det betyder att EMH visar tendenser till bristande förklaring gällande reflektion av offentlig

This study explores whether environmental, social and governance (ESG) issues affect the monetary value of a company.The samples used in this study have been taken from the Johannesburg Stock Exchange (JSE) in South Africa. Since 2010, JSE have been categorizing companies using the King Code III criteria to establish a Socially Responsible Investment index (SRI index). Companies that fulfill the required number of criteria are classified as 'best performers' using the SRI index. In this study the monetary value of a random sample of 'best performers' has been compared to the monetary value of a random sample of companies without an SRI index evaluation. This study found that companies without a SRI index have a higher unique risk, which means a lower stock price with a higher dividend yield. Companies with an SRI index evaluation have a lower unique risk, which means a higher stock price and lower dividend yield. In conclusion, this study shows that SRI adjusted companies have an enhanced monetary value in comparison to non- SRI adjusted companies., Denna studie behandlar hur hållbarhetsfrågor kopplade till miljö-, socialt ansvar och bolagsstyrning (Environmental, Social & Governance, ESG) har ett samband och genererar monetära värden till investerare. Syftet är att beskriva och förklara vilken betydelse hållbarhetsredovisning får för riskbedömning. Urvalet är hämtat från Johannesburg Stock Exchange (JSE) i Sydafrika som innehar en lång tradition av standardiserat arbete med hållbarhetsredovisning. Noterade bolag på JSE redovisar i enlighet med King Code III sedan 2010. Redovisningen innebär att bolag som avser ansöka om ett Socially Responsible Investment index (SRI index) måste uppfylla ett minimum av kriterier inom SRI. De bolag som uppfyller kriterierna bäst utses till ”best performers” och utgör en del av urvalet för denna studie. Andra delen utgörs av ett slumpmässigt urval av bolag som inte ansökt om att erhålla ett SRI index. Under processen med att beräkna bolagens unika risk fann vi att bolag med SRI index i högre grad följer marknaden, detta innebär att deras risk och avkastning kan estimeras. Sammanfattningsvis i en linjär regression visar vår studie att det finns ett negativt samband mellan unik risk och SRI index. Följaktligen bidrar ESG till att skapa monetära värden. Bolag som inte innehar ett SRI index bär en högre unik risk, som bidrar till en lägre aktiekurs och ett högre avkastningskrav. De bolag som innehar SRI index har en lägre unik risk, vilket innebär ett högre pris på aktien med ett lägre avkastningskrav.

SAMMANFATTNING Titel: Att värdesätta en människa – En eventstudie om aktiekursens reaktion vid ett VD-byte Seminariedatum: 2014-01-17 Ämne/kurs: FEKH89, Examensarbete i finansiering på kandidatnivå, 15 HP Författare: Johanna Svensson, Max Ung, Tobias Ekdahl Handledare: Tore Eriksson Fem nyckelord: Eventstudie, Regressionsanalys, aktiemarknaden, VD-byte, onormal avkastning Syfte: Författarna ämnar undersöka hur aktiekursen reagerar på kort sikt vid tillkännagivandet av ett VD-byte för bolag noterade på Nasdaq OMXS Mid- eller Large Cap-lista. Författarna ämnar undersöka om variablerna marknadsvärde, antal år på posten och aktiens prestation mot index kan förklara reaktionerna. Metod: Kvantitativ eventstudie med deduktiv ansats. Tillkännagivandet av ett VD-byte studeras under ett eventfönster på sex dagar och med ett estimeringsfönster på 250 börsdagar för att undersöka om onormal avkastning förekommer. Slutligen görs en multipel linjär regressionsanalys för att se om valda variabler kan förklara reaktionerna. Teoretiska perspektiv: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen, signalteorin och scapegoathypotesen. Jämförelse med tidigare forskning och uppsatser görs även. Empiri: Kvantitativ data har samlats in för att undersöka den onormala avkastningen under eventfönstret för bolag noterade på Nasdaq OMXS Mid- och Large Cap som har tillkännagivit ett VD-byte mellan åren 2006-2012. Resultat: Ingen onormal avkastning förekommer över hela eventfönstret, varken för samtliga byten eller börslistorna var för sig. Däremot lyckas författarna statistiskt säkerställa onormal avkastning under dagen för tillkännagivandet för samtliga byten och byten som tillkännagivits på Mid Cap. För Large Cap lyckas inte författarna säkerställa någon onormal avkastning. Författarna finner inga statistiskt säkerställda samband mellan valda variabler och onormal avkastning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan förmågan att diversifiera på ett lands aktiemarknad och ekonomisk tillväxten. Genom att göra en multipel regression med paneldata för två urval av länder (fattiga och rika länder) kan sambandet mellan antalet börsnoterade företag och BNP-tillväxt undersökas vid olika stadier avekonomisk utveckling. Ett statistiskt signifikant negativt samband har hittats mellan antalet börsnoterade företag och BNP-tillväxt i fattiga länder. I rika länder förklarar inte modellen BNP-tillväxten särskilt väl, men ett visst positivt samband tycks finnas mellan antalet börsnoterade företag och BNP-tillväxten. Vidare arbete med att utveckla modellen skulle kunna leda till ett bättre resultat.