Search

Denna studie syftar till att undersöka aktiemarknadens reaktion på tillkännagivande av VD-avgång för börsnoterade företag på Stockholmsbörsen, samt analyserar hur graden av ägarstruktur påverkar denna marknadsreaktion. Forskningsmetoden genomförs genom en eventstudie som baseras på ett urval av 181 tillkännagivanden av VD-avgångar, vilka sträcker sig över perioden 2013 till 2022. Resultatet visar på att tillkännagivanden av VD-avgångar har en negativ påverkan på aktiemarknaden, särskilt under eventdagen, med en signifikant negativ abnormal avkastning under eventfönstret (från 10 dagar före eventdagen till 10 dagar efter eventdagen). Vidare belyser studien genom regressionsanalys att graden av koncentrerat ägande inom företagen har ett positivt samband med marknadsreaktionen på en signifikansnivå om 15%, och därmed kan hypotesen inte accepteras.

Titel: Redovisningsval av företagsförvärv Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) Författare: Josephine Nilsson Handledare: Mattias Hamberg Datum: 2024 - Augusti Syfte: Studiens syfte är att förklara svenska företags redovisningsval av företagsförvärv utifrån företags karaktäristiska egenskaper med grund i agent- och positivistisk redovisningsteori. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod. Data består av årsredovisningar från 73 stycken svenska börsnoterade företag. Studien tillämpar ett självkonstruerat rapporteringsindex som analyseras i en multipel regressionsanalys. Hypoteserna testas genom tre testvariabler, ägarkoncentration, skuldsättningsgrad och företagsstorlek. Resultat och Slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett negativt samband mellan frivillig redovisning av företagsförvärv och ägarkoncentration och ett positivt samband mellan redovisningen och skuldsättningsgrad som är i enlighet med H1 och H2. Vidare visade resultatet på ett negativt samband mellan förvärvsredovisning och storlek men som är motsatt till H3. Examensarbetets bidrag: Det ger en kontribution till att försöka fylla forskningsgapet av frivillig rapportering gällande förvärv. Bidrar med kunskap om att förstå redovisning baserat på agentteori och positivistisk redovisningsteori. Förslag till fortsatt forskning: En liknande men större studie som fångar upp fler dimensioner av agentkonflikter med ett större urval för att fortsätta fördjupa sig i företagsförvärv och agentteori. Nyckelord: Rapportering, Redovisningsval, Företagsförvärv, Agentteori, Positiv redovisningsteori, Title: Accounting choice regarding business acquisitions Level: Final assignment for bachelor’s degree Authors: Josephine Nilsson Supervisor: Mattias Hamberg Date: 2024 - August Aim: The study’s aim is to explain Swedish firm disclosure choices of business acquisitions in reference to characteristic features based on agency- and positive accounting theory. Method: The study is based on a quantitative method. The data consists of annual reports from 73 Swedish listed companies. The study applies a self-constructed disclosure index that is analyzed in a multiple regression analysis. The hypotheses are tested through three test variables, ownership concentration, debt ratio and firm size. Results & Conclusion: The results show a negative relationship between voluntary disclosure of business acquisitions and ownership concentration and a positive relationship between disclosure and debt ratio which is in accordance with H1 and H2. Furthermore, the result shows a negative relationship between acquisition accounting and size, but which is opposite to H3. Contribution to the thesis: It contributes to trying to fill the research gap of voluntary reporting regarding acquisitions. Contributes with knowledge of understanding accounting based on agency theory and positive accounting theory. Suggestions for future research: A similar yet greater study that incorporate more dimensions of agency conflicts with a larger sample size to further investigate business acquisitions and agency theory. Keywords: Disclosure, Accounting choice, Business acquisition, Agency theory, Positive accounting theory

Syfte: Genom vinsthanteringsstrategier kan bolag manipulera redovisningen för att döljaföretagets egentliga finansiella prestationer. Enligt Aktiebolagslagen ska alla noterade aktiebolag införa ett revisionsutskott som granskar finansiell rapportering. Införandet av revisionsutskott genererar dock en övervakningskostnad, så kallad agentkostnad. Dock påvisar tidigare studier att revisionsutskott leder till ökat förtroende hos investerare vilket genererar bättre aktielikviditet och därmed minskar agentkostnaden. Syftet med denna studie är därför att undersöka revisionsutskotts påverkan på agentkostnader och redovisningskvalitet i svenska börsnoterade bolag. Då lagstiftning lämnar utrymme för tolkning kring huruvida revisionsutskott bör utformas har även följande forskningsfrågorframställts. ”Vilka faktorer ligger till grund för vad som är ett revisionsutskott av hög kvalitet?” samt ”Påverkar revisionsutskottets sammansättning agentkostnader och redovisningskvalitet?” Metod: Genom en tvärsnittsstudie undersöks effekten som revisionsutskott har på bolags agentkostnader och redovisningskvalitet. Med information från bolags årsredovisningar har ca 87 procent av företag noterade på stockholmsbörsens listor stora, medel och småbolag under åren 2011–2022 studerats. Med hjälp av regressionsanalyser kommer variablerna bid-ask spread och aktieprisets volatilitets ge indikationer på bolags agentkostnader, och earnings management på redovisningskvalitet. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att enbart införandet av ett revisionsutskott inte har någon påverkan på bolags redovisningskvalitet eller agentkostnader. Om däremot sammansättningen av utskottets ledamöter är av god kvalitet påvisar resultatet att det både minskar agentkostnaderna och förbättrar redovisningskvalitén. Examensarbetes bidrag: Denna studie bidrar med viktiga insikter kring huruvida god bolagsstyrning bidrar till bättre och mer transparant redovisning, vilket leder till en mer stabil aktiemarknad. Förs, Aim: Through earnings management strategies, companies can manipulate accounting to hide the company’s actual financial performance. According to the Swedish Companies Act, all listed companies must introduce an audit committee that reviews financial reporting. However, the introduction of an audit committee generates a monitoring cost, also called agency cost. However, previous studies show that audit committees lead to increased confidence among investors, which generates better stock liquidity and thus reduces agency costs. The purpose of this study is therefore to investigate the impact of audit committees on agency costs and accounting quality in Swedish listed companies. As legislation leaves room for interpretation as to how an audit committee should be designed, the following research questions have also been formulated. “What factors are important in order to qualify as a high-quality audit committee?” and “Does the composition of the audit committee affect agency costs and accounting quality?” Method: The effect of audit committees on companies’ agency costs and accounting quality is examined through a cross-sectional study. With information from companies’ annual reports, approximately 87 percent of companies listed on the Stockholm Stock Exchange’s lists of large, medium and small cap during the years 2011–2022 have been studied. With the help of regression analyses the variables bid-ask spread and stock price volatility will give indications of companies’ agency costs and earnings management on accounting quality. Results and conclusion: The study’s results show that the mere introduction of an audit committee has no impact on a company’s accounting quality or agency costs. However, if the composition of the committee’s members is of good quality, the results show that it both reduces agency costs and improves accounting quality. Contribution of the thesis: This study provides important insights into whether good corporate governance contributes to bett

En klassisk praxis för svenska börsnoterade bolag är att verkställande direktörer eller andra ledande befattningshavare skall äga aktier i bolag de leder. Denna praxis kallas för pilotskolan och är en liknelse mellan piloter och personer i ledande ställning. Likt piloter, tycks det att ledande befattningshavare bör bära likvärdiga risker som aktieägarna genom att äga aktier i bolaget. Ur ett teoretiskt perspektiv skulle en sådan åtgärd leda till sammanlänkning av ledningens och aktieägarnas intressen. Uppsatsens syfte är att ta reda på huruvida det existerar ett samband mellan bolagsprestation och verkställande direktörers aktieinnehav. För att uppfylla syftet har vi testat och analyserat förhållandet mellan bolagsprestation och verkställande direktörers ägarandel mellan åren 2020 och 2022. Urvalet består av 172 bolag noterade på Stockholmsbörsen OMXS. För bolagsprestation har vi i denna uppsats valt att använda oss av både måttet EBITDA/TT samt Tobin’s Q. Verkställande direktörers ägande har delats in i olika storleksgrupper, men testas även som en kontinuerlig variabel. Tre centrala teorier som används för att beskriva relationen mellan verkställande direktörers ägande och aktieägare är agentteorin, stewardshipteorin samt förankringsteorin. Agentteorin förespråkar ökat ägande bland verkställande direktörer som ett av verktygen för hantering av agentproblem. Däremot får inte ägandet bli för stort, då riskerna för ledningens förankring och maximering av egenintresse tenderar att öka. Alternativ tankesätt gentemot dessa två teorier presenteras inom stewardshipteorin. Denna teori förklarar att vissa verkställande direktörer vill agera som bra ledare och tenderar att möta aktieägarnas intressen oberoende av dess egna aktieinnehav i bolaget. Uppsatsen har genomförts i linje med positivistiskt paradigm och ett deduktivt angreppssätt. Med hjälp av kvantitativ forskningsmetod visar det empiriska resultatet ett positivt samband mellan bolagsprestation och ägande. Däremot

Inflytandet från internationella standardsättare har lett till att nationella redovisningsregelverk till stor del utformats efter internationella redovisningsstandarder. Sedan år 2014 är större onoterade svenska företag därför skyldiga att upprätta finansiella rapporter i enlighet med K3- eller K4-regelverket, som fastställts av Bokföringsnämnden. Det frivilliga valet mellan redovisningsregelverk kan leda till minskad jämförbarhet i finansiella rapporter, vilket påverkar investerares och intressenters beslutsfattande. Denna problematik påverkas ytterligare av resultatmanipulering, där företagsledningen manipulerar finansiella rapporter för att gynna sina egna intressen. Tidigare forskning tyder på både positiva och negativa samband mellan implementering av IFRS och resultatmanipulering. Denna studie analyserar sambandet mellan tillämpade redovisningsstandarder (K-regelverk) och resultatmanipulering i större onoterade svenska företag, för att belysa hur valet av regelverk påverkar ledningens opportunistiska incitament för resultatmanipulering. Med hjälp av en regressionsmodell analyseras sambandet med olika variabler förknippade med resultatmanipulering genom hypotesprövning. Sambanden analyseras sedan utifrån Institutionell teori, Agentteori och Positiv redovisningsteori. Resultaten visar att tillämpat K4-regelverk och revisioner utförda av big four byråer har signifikanta negativa samband med resultatmanipulering, vilket indikerar att striktare redovisningsstandarder minskar opportunistiska incitament för finansiell rapportering. Företagsstorlek, skuldsättning, forsknings- och utvecklingsutgifter samt goodwill visar positiva signifikanta samband med resultatmanipulering, vilket tyder på att större och mer skuldfinansierade företag, såväl som de som investerar i immateriella tillgångar, är mer benägna att manipulera det redovisade resultatet. Studien drar slutsatsen att frivilligt antagande av K4-regelverket (frivilligt IFRS-antagande) inte ökar incitamenten för res, The influence of international standard setters has led to national accounting regulations being mainly modeled after international accounting standards. Since 2014, larger unlisted Swedish companies have been required to prepare financial reports in accordance with the K3 or K4 accounting regulations, as established by the Swedish Accounting Standards Board. The voluntary choice between accounting regulations can lead to reduced comparability in financial reports, affecting decision-making by investors and stakeholders. This issue is further affected by earnings management, where company management manipulates financial reports to benefit their own interests. Previous research suggests both positive and negative relationships between IFRS implementation and earnings management. This study investigates the relationship between applied accounting standards (K-regulations) and earnings management in large unlisted Swedish companies, to highlight how the choice of regulation affects management's opportunistic incentives for earnings management. Using a regression model, the significance of various variables associated with earnings management is assessed through hypothesis testing. The relationships are then analyzed based on Institutional theory, Agency theory and Positive Accounting Theory. The study’s results show that the applied accounting standard (K4) and big four audits have a significant negative relationship with earnings management, indicating stricter accounting practices reduce opportunistic incentives for financial reporting. Firm size, leverage, research and development expenditures and goodwill show positive significant relationships with earnings management, suggesting larger and more leveraged firms, as well as those investing in intangible assets, are more prone to manipulate earnings. The study concludes that voluntary adoption of the K4 standard (voluntary IFRS adoption), does not increase earnings management incentives compared to the K3 standard

Forskningsfråga: Hur påverkar införandet av lagstadgad CSR i Sverige användningen av diskretionära periodiseringar? Syfte: Syftet med studien är att undersöka och förklara sambandet mellan obligatorisk Corporate Social Responsibility och Earnings Management i svenska börsnoterade bolag med stöd av agentteorin. För att besvara syftet kommer Jones modifierade modell och DeAngelo modellen tillämpas samt jämföras med ESG-poäng. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ metod och utgick från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studieperioden var mellan år 2019–2022 och urvalet bestod av svenska börsnoterade bolag som möter kraven för obligatorisk CSR. Insamlingen av data har skett med hjälp av Business Retriever och Refinitiv Eikon. Jones modifierade modell och DeAngelo modellen har använts för att mäta diskretionära periodiseringar. Slutsats: Studien finner ett signifikant positivt samband mellan obligatorisk CSR och EM när Jones modifierade modellen tillämpats. När sambandet med hjälp av DeAngelo modellen mäts erhålls inte ett statistiskt samband och kan därmed inte utifrån den modellen tolka resultatet., Research question: How does the introduction of statutory CSR in Sweden affect the use of discretionary accruals? Purpose: The purpose of the study is to investigate and explain the correlation between mandatory Corporate Social Responsibility and Earnings Management in Swedish listed companies with the support of agency theory. To answer the purpose of the study, the Jones modified model and the DeAngelo model will be applied and compared with ESG-scores. Method: The study applied a quantitative method and is based on a positivist research philosophy with a deductive approach. The study period was between the years 2019–2022 and the sample consisted of Swedish listed companies who met the requirements for mandatory CSR. The data collection took place with the help of Retriever Business and Refinitiv Eikon. The Jones modified model and DeAngelo model have been used to measure discretionary accruals. Conclusion: The study finds a significant positive correlation between mandatory CSR and EM when the Jones modified model was applied. When the relationship is measured using the DeAngelo model, a statistically significant correlation is not obtained, and the result therefore cannot be interpreted based on that model.

Titel: Vad påverkar revisorns bedömningar av särskilt betydelsefulla områden i praktiken? En kvantitativ studie om revisionsstandarden ISA 701 Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Mathilda Ericsson och Ida Ljungdahl Handledare: Mattias Hamberg Datum: 2024 – maj Syfte: Utifrån ISA 701 är syftet med denna studie att undersöka hur företagsspecifika faktorer påverkar antalet särskilt betydelsefulla områden rapporterade av revisorn i revisionsberättelsen. Metod: Med en deduktiv ansats och kvantitativ forskningsmetod har studiens hypoteser prövats genom en korrelationsmatris samt multivariata regressionsmodeller. Totalt har 2 091 observationer från svenska börsbolags årsredovisningar mellan åren 2016 och 2022 analyserats. Resultat och slutsats: I studien finns stöd för signifikanta samband mellan antalet särskilt betydelsefulla områden och samtliga företagsspecifika faktorer som testats. Resultatet indikerar därmed att företagens agentproblem och komplexitet i viss mån styr revisorns bedömningar. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat tillför nya insikter kring revisorers bedömningar av särskilt betydelsefulla områden. Det kan vara relevant för standardiseringsorgan inom revision, upprättare och användare av redovisningsrapporter, samt för praktiserande revisorer. Förslag till framtida forskning: Framtida forskning kan inkludera andra företagsspecifika faktorer och undersöka om det ger liknande resultat. Förslagsvis kan fokus ligga på relationen mellan revisor och klient. Slutligen föreslås att undersöka ISA 701 med en kvalitativ metod. Nyckelord: ISA 701; Utvidgad revisionsberättelse; Särskilt betydelsefulla områden; Agentteori; Agentproblem, Title: What influences the auditor's assessments of Key Audit Matters in practice? A quantitative study on the auditing standard ISA 701 Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Mathilda Ericsson and Ida Ljungdahl Supervisor: Mattias Hamberg Date: 2024 – May Aim: Based on ISA 701, the purpose of this study is to examine how company-specific factors influence the number of Key Audit Matters reported by the auditor in the auditor’s report. Method: With a deductive approach and quantitative research method, the study's hypotheses have been tested using a correlation matrix and multivariate regression analysis. In total, 2 091 observations from Swedish listed companies' annual reports (2016-2022) were analyzed. Results and conclusions: In the study, there is support for significant relationships between the number of Key Audit Matters and all company-specific factors tested. It indicates that the companies' agency problems and complexity govern the auditor's assessments to some extent. Contribution of the thesis: The results provide new insights into auditors' assessments of Key Audit Matters. This information may be relevant to standard-setting bodies in auditing, preparers and users of accounting reports, and to practicing auditors. Suggestions for future research: Future research could include other company-specific factors. One suggestion is to focus specifically on the relationship between auditor and client. Additionally, it is proposed to examine ISA 701 using a qualitative method. Key words: ISA 701; Extended auditor’s report; Key Audit Matters; Agency theory; Agency problem

År 2010 infördes gränsvärden för revisionsplikt vilket gjorde revisionen frivillig för små företag. Sedan införandet av frivillig revision har allt fler svenska små företag valt bort revision, de huvudsakliga orsakerna är kostnaden, tiden det tar från företagsledningen och den upplevda bristen på nytta. Trots denna trend väljer vissa företag fortsatt revision. Syftet med studien är att förklara vilka svenska små aktiebolag som frivilligt väljer revision. Den huvudsakliga forskningsmetoden är kvantitativ med en deduktiv ansats. Studien har ett eklektiskt angreppssätt med utgångspunkt i agentteori, signalteori och institutionell teori. En tvärsnittsdesign och sekundärdata i form avårsredovisningar används. Även en kvalitativ forskningsmetod med induktiva inslag används. Analysen visar att de företag som väljer revision har en högre omsättning, större styrelse, högre skuldsättningsgrad, sämre ROA samt är äldre. Vidare väljer företag som är verksamma inom byggverksamhet och fastighetsverksamhet i större utsträckning revision jämfört med verksamhet inom ekonomi, vetenskap och teknik. Den kompletterande analysen skildrar att även ledningens syn på kostnad och nytta påverkar valet om revision., In 2010 threshold levels came into force making auditing voluntary for small companies. An increasing number of companies have opted out of audit, since the abolition of the audit obligation for small companies. The main reasons are that it is costly, timeconsuming and the costs outweigh the benefits. Despite this trend some companies still choose to be audited. The purpose of this study is to explain which Swedish small limited companies that choose voluntary audit. This study is mainly based on a quantitative and deductive approach. Based on an eclectic theoretical approach using agency theory, signaling theory and institutional theory. A cross-sectional design has been used for secondary data from financialstatements. This study is also based on a qualitative and inductive approach. The analysis indicates that companies with higher turnover, larger board, higher debt ratio, inferior ROA and are older choose auditing. Furthermore, companies that are within construction and real estate industry choose audit to a greater extent compared to companies within economics, science, and technology. The supplementary analysis depicts that management's view of cost in relation to benefit can influence the choice of audit.

Bakgrund: SME (små och medelstora företag) spelar en avgörande roll för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Trots deras betydelse möter dessa företag ofta utmaningar när de försöker få tillgång till finansiering från banker. Kreditgivningsprocessen för SME är komplex och kräver noggrann bedömning av kreditvärdighet och återbetalningsförmåga. Banker behöver ta hänsyn till företagens finansiella ställning, branschspecifika risker, karaktär och marknadstrender för att fatta informerade beslut. Förståelsen för dessa utmaningar och faktorer är avgörande för att utveckla effektiva strategier och metoder för kreditgivning till SME företag. Tidigare forskning visar att SME inte har en lika omfattande redovisningsinformation som större företag, det är därför viktigt att undersöka och förstå de specifika utmaningarna i kreditgivningsprocessen för SME-företag, så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att underlätta tillgången till finansiering och stödja deras tillväxt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen kring vilken redovisningsinformation som används i kreditgivningsprocess, samt de utmaningar som banker kan stöta på i förhållande till SME redovisningsinformation när de ansöker om kredit. Studien kommer dessutom undersöka hur banker kan använda sig av alternativa metoder vid kreditbedömningsprocessen. Genom att identifiera vilka redovisningsinformationer som är mest relevanta för kreditbedömning. Detta indikerar att forskningen försöker hitta de viktigaste faktorerna som påverkar bedömningen av kreditvärdighet, vilket är avgörande för företag som söker finansiering. Studiens resultat kan bidra till en mer rättvis och effektiv kreditbedömningsprocess, vilket i sin tur underlättar tillgång till finansiering för SME företag och främjar deras tillväxt. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod för att samla in det empiriska mat, Background: SME:s (small and medium-sized enterprises) play a crucial role in economic growth and employment. Despite their significance, these companies often face challenges when seeking financing from banks. The credit assessment process for SMEs is complex and requires careful evaluation of creditworthiness and repayment capacity. Banks need to consider the companies' financial position, industry-specific risks, character, and market trends to make informed decisions. Understanding these challenges and factors is essential for developing effective strategies and methods for lending to SMEs. Previous research shows that SMEs do not have as extensive financial reporting information as larger companies. Therefore, it is important to investigate and understand the specific challenges in the credit assessment process for SMEs so that appropriate measures can be taken to facilitate access to financing and support their growth. Purpose: The purpose of this thesis is to enhance understanding of the accounting information used in the credit evaluation process and the challenges that banks may encounter regarding SME accounting information when applying for credit. Additionally, the study will explore how banks can utilize alternative methods in the credit assessment process. By investigating these areas, the research aims to improve the relationship between SMEs and banks by identifying the most relevant accounting information for credit evaluation and reducing information asymmetries. The findings of the study can contribute to a fairer and more efficient credit assessment process, thereby facilitating access to financing for SMEs and fostering their growth. Method: The study has been conducted using a qualitative method to gather empirical data and enhance understanding of the subject. Respondents were selected based on their expertise in corporate lend

När IFRS 3 gavs ut 2005 innebar detta att företag årligen skall pröva nedskrivningsbehovet enligt IAS 36 och överge den gamla avskrivningsmetoden. Detta innebar att företagsledare nu skulle bedöma huruvida det fanns ett nedskrivningsbehov för företagets goodwill, och bedömningen företagsledare skall utföra enligt IAS 36 medför subjektivitet och således även godtycke. Det subjektiva utrymmet kan användas av företagsledare för att manipulera resultatet opportunistiskt, något som kan påverkas av företagsledares löneincitamen, b.la. från aktier, och karaktärsdrag. Resultaten i tidigare forskning är inte enhetliga gällande sambandet mellan aktieinnehav hos verkställande direktörer och goodwillnedskrivning, samtidigt som könet ser ut att spelar roll då tidigare studier visar att kvinnor tenderar att använda mer konservativ redovisning och justerar resultatet i lägre omfattning. Studiens syfte är således att undersöka om vd:ns aktierelaterade löneincitament påverkar goodwillnedskrivning, samt huruvida vd:ns kön har en modererande effekt på sambandet. En kvantitativ metod tillämpas i studien, där data inhämtas manuellt från företags årsredovisningar och genom Refinitiv under perioden 2016–2021. Studiens resultat visar ett positivt samband mellan aktieinnehavet hos verkställande direktörer och goodwillnedskrivningar. Vidare påvisar resultatet i studien dessutom ett förstärkande positivt samband när vd:ns kön inkluderas som modererande variabel för storleken på goodwillnedskrivningen, däremot visar studien ett insignifikant resultat gällande beslutet att skriva ned goodwill när vd:ns kön inkluderas som modererande variabel., When IFRS 3 was issued in 2005, this meant that companies must annually test the need for impairment according to IAS 36 and abandon the old depreciation method. This meant that company managers would now assess whether there was a need to write down the company's goodwill, and the assessment that company managers must perform according to IAS 36 entails subjectivity and thus also discretion. The subjective space can be used by company managers to manipulate the result opportunistically, something that can be influenced by company managers' salary incentives, i.a. from stocks, and character traits. The results in previous research are not uniform regarding the relationship between shareholdings of managing directors and goodwill write-downs, while gender appears to play a role as previous studies show that women tend to use more conservative accounting and adjust the results to a lesser extent. The purpose of the study is thus to investigate whether the CEO's share-related incentives affect goodwill impairment, and whether the CEO's gender has a moderating effect on the relationship. A quantitative method is applied in the study, where data is collected manually from companies' annual reports and through Refinitiv during the period 2016–2021. The results of the study show a positive relationship between the shareholding of CEOs and goodwill write-downs. Furthermore, the results in the study also demonstrate a reinforcing positive relationship when the CEO's gender is included as a moderating variable for the size of the goodwill write-down, in contrast, the study shows an insignificant result regarding the decision to write down goodwill when the CEO's gender is included as a moderating variable.

Det har länge funnits en önskan om att etablera ett globalt regelverk med redovisningsstandarder för att främja internationell handel och investeringar. Gemensamma standarder skulle bidra till större förståelse, öka transparensen, kvaliteten och jämförbarheten av finansiella rapporter på en global nivå. År 2014 infördes bestämmelser om att större onoterade företag var tvungna att antingen adoptera K-regelverket eller att redovisa enligt frivillig IFRS. K3-regelverket står för bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning och är en nationell svensk standard. IFRS står för International Financial Reporting Standards och är en global redovisningsstandard som används i cirka 170 länder. Adoptering av IFRS har ökat världen över och tidigare forskning har visat att tillämpning av IFRS leder till högre redovisningskvalitet. Syftet med studien är att undersöka om det finns gemensamma faktorer hos svenska onoterade företag som väljer att redovisa enligt frivillig IFRS. Studien kommer att utgå från 5 hypoteser som grundar sig i egenskaper hos företag vi tror påverkar i vilken utsträckning ett företag redovisar enligt frivillig IFRS eller inte. Hypoteserna är baserade på tidigare forskning och teori. Studien har genomförts med ett urval på 149 företag där 93 redovisade enligt frivillig IFRS och 56 företag redovisade enligt K3-regelverket. Genom logistisk regressionsanalys undersökte vi påverkan av företagsspecifika egenskaper på valet av redovisningsstandard. Studiens resultat visar att ett företags storlek är en faktor som påverkar valet av att adoptera frivillig IFRS. I de andra faktorerna som vi undersökte vilka var lönsamhet, tillväxt, skuldsättningsgrad samt om företaget använde sig av någon av big 4 redovisningsbyrå, kunde vi inte finna något samband kopplat till att redovisa enligt frivillig IFRS., There has long been a desire to establish a global regulatory framework with accounting standards to promote international trade and investment. Common standards would contribute to greater understanding, increased transparency, quality, and comparability of financial reports at a global level. In 2014, provisions were introduced requiring larger unlisted companies to either adopt the K-standard or to report according to voluntary IFRS. The K3 standard represents the Swedish Accounting Standards Board's general advice on annual and consolidated financial reporting and is a national Swedish standard. IFRS stands for International Financial Reporting Standards and is a global accounting standard used in approximately 170 countries. The adoption of IFRS has increased worldwide, and previous research has shown that the application of IFRS leads to higher accounting quality. The purpose of the study is to investigate whether there are common factors among Swedish unlisted companies that choose to report according to voluntary IFRS. The study will be based on 5 hypotheses that are based on characteristics of companies that we believe affect to what extent a company reports according to voluntary IFRS or not. The hypotheses are based on previous research and theory. The study was conducted with a sample of 149 companies, of which 93 reported according to voluntary IFRS and 56 companies reported according to the K3 standard. Logistic regression analysis was used to examine the impact of company-specific characteristics on the choice of accounting standard. The study's results show that a company's size is a factor that influences the choice to adopt voluntary IFRS. In the other factors we investigated, which were profitability, growth, leverage, and whether the company used any of the big 4 accounting firms, we could not find any relationship linked to reporting according to voluntary IFRS.

Tidigare forskning tyder på att risken för agentkostnader är höga inom ömsesidiga bolag, i och med den unika ägarstrukturen som separerar ägandet och kontroll. Detta belyser vikten av ett fungerande kontrollsystem, samtidigt är controllern starkt kopplad till övervakning och granskning utav verksamheter. Däremot beskrivs controllern som diffus och svårdefinierad, varpå det är svårt att uttala sig om dennes relation till agentkostnader. Således undersöker denna studie hur en controller kan konkretiseras och om det finns en roll som minskar agentkostnader inom ett ömsesidigt bolag samt hur den i så fall gör detta. Vilket motiverar en teoretisk referensram innehållandes agentteori och tidigare forskning gällande controllern. Undersökningen baseras på en kvalitativ ansats med en fallstudiedesign. Varpå resultatet tyder på att konkretisering utav en controller inte är möjlig utefter distinkta kategorier, utan är mer riktig då dess roll inte definieras utefter skarpa kategorier utan kan infinnas på en skala. Dessutom innehar controllerrollen som minskar agentkostnader i ett ömsesidigt bolag egenskaper som återfinns inom rollen affärspartner. Detta gör hen genom att lägga mindre tid på rutinmässiga arbetsuppgifter och mer fokus på strategiska ställningstaganden utefter kundernas, det vill säga ägarnas, intressen. Något som minskar risken för agentkostnader.

Under den globala finanskrisen mellan 2007 till 2009 drabbades både privatpersoner och företag hårt av en skakig finansiell marknad, vilket ledde till att regeringar och myndigheter världen över införde nya föreskrifter och riktlinjer för banker. De nya regleringarna skulle förhindra att en liknande kollaps i framtiden skulle inträffa genom att öka stabiliteten och säkerheten inom banksektorn. I USA infördes Dodd-Frank Act och Basel III som nya föreskrifter, där fokus var på att återställa sektorn och återvinna förtroendet från samhället. Regelverken införde höjda kapitalkrav och andra regleringar för att få en bättre övervakning över bankernas finansiella hälsa. Oavsett vilken storlek det är på banken så har Dodd-Frank Act och Basel III påverkat banker i USA då reglementet har till syfte att säkerställa en sund och hållbar finansiella sektor. Även om syftet är för det goda har det väckt oro över konsekvenserna av regleringarna på bankernas prestation och konkurrenskraft, särskilt för mindre banker som anses kunna hamna i en situation av ekonomisk kris och svårigheter att överleva. Lönsamhet är viktigt för banker för att kunna generera mer kapital som i sin tur kan lånas ut till ekonomin. Hög konkurrens gör att lönsamheten sätts i fokus, men ger även mer flexibilitet till banker vid sämre perioder på marknaden. I USA och andra delar av världen, har det i starten av 2023 skapats en rädsla för bankernas överlevnad, där återigen hantering av risk ligger i framkant. Några banker har redan upplevt så kallade ”bank-runs” och fått sin organisation övertagen av den amerikanska federal myndigheten Federal Deposit Insurance Corporation (FDIC). Syftet med denna rapport är att undersöka hur Dodd-Frank Act och Basel III har påverkat bankernas prestation och om det finns en skillnad mellan storleksgrupperna i USA. För att studera bankers prestation efter införandet av Basel III och Dodd-Frank Act har st

I takt med samhällets ökade förväntningar på företags engagemang i hållbarhetsfrågor, har hållbar finansiering rönt ökat intresse. En ofta använd metod för att bedöma företagens hållbarhet är ESG. Måttet ska representativt visa ett företags hållbarhetsarbete inom miljö, samhälle och bolagsstyrning. Detta mått används sedan av banker, investerare och andra finansiella institutioner för att bedöma företagens hållbarhetsgrad. Företag med höga ESG-betyg ska få tillgång till lägre lånekostnader då forskning visat att företag som investerar i ESG har lägre riskgrad. Lägre räntekostnader innebär i teorin att företag klarar av en högre skuldsättningsgrad, vilket är positivt då skatteavdrag kan utnyttjas i högre utsträckning samtidigt som de slipper bli beroende av nya aktieägare. I denna studie undersöks nordiska, publika industriföretag mellan åren 2015–2019 och hur deras ESG-betyg påverkar dess kapitalstruktur. Dessutom studeras även ESG-betygets enskilda delar; miljö, samhälle och bolagsstyrning individuellt för att se om komponenternas korrelationer till kapitalstrukturen skiljer sig åt. Utöver relationen mellan ESG och kapitalstruktur görs även teoriprövningar. All data är hämtad från Thomson Reuters Eikon.Tidigare undersökningar som utförts är tidsmässigt relevanta men geografiskt spridda, dess resultat skiljer sig också mycket åt. Det kan göra det svårt att applicera resultaten detta arbete fått på andra grupper, då det är möjligt att geografin eller andra faktorer spelar stor roll. I teorikapitlet redogörs de valda teorierna agentteori, avvägningsteorin, hackordningsteorin, legitimitetsteori och intressentteori. För att göra detta på ett forskningsetiskt vis, redovisas och diskuteras det kvantitativa metodvalet, etik och den positivistiska filosofin bakom arbetet. Även litteratursökning, källkritik och sanningskriterier redogörs. Databearbetningen till denna studie har bestått av att olika modellantagen testats för insamlad data med hjälp av statistikprogrammet Stat

Den här studien undersöker sambandet mellan lönsamhet och skuldsättning på transportsektorn i Sverige under 2021, med avgränsningen små och medelstora företag och bygger vidare på tidigare studier inom kapitalstruktur. Forskningen inom ämnet har visat på mångtydiga resultat i hur förhållandet mellan lönsamhet och skulder ser ut i praktiken. Denna studie tar vid i den pågående forskningen och har utifrån tidigare studier valt ut fyra teorier nära kopplade till den aktiva diskussionen om kapitalstrukturens utformning. Med utgångspunkt i MM proposition I och II, agentteorin, pecking order teorin och trade-off teorin granskar den här kvantitativa studien de beroende variablerna ROA och ROE i förhållande till de oberoende variablerna skuldsättningsgrad, storlek, samt kortfristiga, långfristiga och totala skulder. Med syfte att undersöka ifall det finns ett samband mellan skulder och lönsamhet samlades data in via Retriever Business på 1 412 företag, med ett totalt antal företag efter bortfall på 1 317. Studien fann att skulder hade en negativ påverkan på lönsamhet. Där ROA som lönsamhetsmått visade på en negativ korrelation mellan långfristiga och kortfristiga skulder, samt en positiv korrelation mellan lönsamhet och storlek. ROE som lönsamhetsmått visade på negativ korrelation till skuldsättningsgrad. Kopplat till de använda teorierna fann studien stöd för pecking order teorin., This study examines the relationship between profitability and indebtedness in the transportation sector in Sweden during 2021, delimited to small and medium-sized enterprises, and continues to build on the previous research of capital structure. Previous research in the field of capital structure shows ambiguous results regarding the relation. between profitability and debt. This study has its starting point in the active research debate and has based on previous research selected four theories closely linked to capital structure. Based on MM proposition I and II, the agency theory, the pecking order theory, and the trade-off theory, this quantitative study examines the dependent variables ROA and ROE in relation to the independent variable’s debt ratio, size, as well as short-term, long-term, and total liabilities. With the purpose of investigating if there is a correlation between profitability and debt, data has been collected via Retriever Business on 1 412 companies with a total number of companies after attrition of 1 317. The study found that there was an overall negative correlation between profitability and debt. The study found that ROA as a measure of profitability shows a negative correlation between long-term and short-term liabilities, as well as a positive correlation between profitability and size. ROE as a measure of profitability showed a negative correlation to the debt ratio. Linked to the theories used, the study found support for the pecking order theory.

Forskningsfråga: Finns det ett samband mellan revisorns riskbedömning och yrkeserfarenhet? Skiljer sig sambandet mellan olika riskfaktorer? Påverkar yrkeserfarenhet den totala riskbedömningen? Syfte: Syftet är därför att undersöka om revisorns riskbedömning inför nio riskfaktorer påverkas av yrkeserfarenhet. Metod: Studien genomfördes genom en kvantitativ metod med datainsamling genom enkäter. Deskriptiv statistik användes för att presentera hur riskbedömningen blev utifrån medelvärdet och var standardavvikelsen var som störst respektive minst. Detta följdes av Pearsons korrelationsanalys, för att se sambandet mellan riskfaktorer och yrkeserfarenhet för varje riskfaktor, och en enkel linjär regression för den totala riskbedömningen. Slutsats: Studien visade att det inte fanns något statistiskt säkerställt samband mellan yrkeserfarenhet och riskbedömning för enskilda riskfaktorer eller för den totala riskbedömningen. Baserat på det kommer studien fram till att riskbedömningen inte påverkas av yrkeserfarenhet., Research questions: Is there a relationship between auditor's risk assessment and professional experience? Does the relationship differ between different risk factors? Does auditor’s professional experience affect the overall risk assessment? Purpose: The purpose of this study is to determine if the auditor's risk assessment of nine risk factors is affected by experience. Method: The study was conducted through a quantitative method with data collection through questionnaires. Descriptive statistics were used to present how the risk assessment turned out based on the mean value and standard deviation. This was followed by Pearson's correlation analysis, to see the relationship between risk factor and professional experience for each risk factor, and a simple linear regression for the overall risk assessment. Conclusion: The study shows no statistically significant correlation between professional experience and risk assessment for the nine risk factors individually nor together. Based on the results, auditor’s professional experience does not affect the risk assessment.

PE-industrin kretsade vid sin uppkomst kring financial engineering och leveraged buyouts. Med tiden har fokus skiftats till bolagsstyrningen som tillämpas genom portföljbolagens styrelser – governance engineering. Syftet med uppsatsen är att komparativt undersöka och analysera tillsättningsprocessen och sammansättningen av styrelseledamöter i två större och två mindre PE-företag utifrån agentteori. Genom litteraturgenomgången identifieras tre centrala styrmekanismer för att reducera agentkostnader inom PE: Expertis, Incitament och Övervakning. Dessa teoretiska begrepp utgör grunden för studiens analysmodell som används för att analysera den empiri som samlades in genom utförande av semistrukturerade intervjuer med respektive företag. Studien visar att det finns skillnader och likheter avseende mindre och större PE-företags styrelsetillsättning och -sammansättning. Vidare visar studien att styrmekanismerna expertis, incitament och övervakning alla är centrala för styrningen och reducering av agentkostnader mellan PE-företag och portföljbolagsstyrelse, men kan beroende på omständigheterna bidra till viss ökning av agentkostnader.

Denna uppsats syftar till att förklara samband mellan insynsägande och svenska börsnoterade företags finansiella prestation. Insynsägande definieras i uppsatsen som andelen ägande innehavd av styrelse och företagsledning. Finansiell prestation operationaliseras i uppsatsen som Tobin’s Q och ROIC. Syftet uppnås genom en kvantitativ analys av sekundärdata inhämtad från Holdings och Börsdata för perioden 2017-2022. Resultatet framställs genom korrelationer, deskriptiv statistik och regressionsanalyser. Utfallet kan inte styrka att insynsägande har någon signifikant effekt på finansiell prestation. Det kan med anledning av resultatet inte bevisas att svenska börsnoterade företags finansiella prestationer påverkas av insynsägandets omfattning. Då studien är genomförd på ett stort urval bör utfallet ligga nära hela populationen, vilket innebär samtliga bolag noterade på Large- och Mid cap. Den bristande effekt insynsägande har på finansiell prestation förklaras främst av stewardship-teorin och av de särdrag som definierar nordisk bolagsstyrningskultur. Studien har kunnat bidra till att fylla kunskapsluckan kopplat till insynsägande i Norden., This essay aims to explain the relationship between insider ownership and the financial performance of listed Swedish companies. Insider ownership is in this essay defined as the share of ownership held by the board and the company's management. Financial performance is operationalized in this essay using Tobin's Q and ROIC. The purpose is achieved through a quantitative analysis of secondary data obtained from Holdings and Börsdata for the period 2017-2022. The results are obtained through correlations, descriptive statistics, and regression analyses. The findings do not provide evidence that insider ownership has any significant effect on financial performance. Consequently, it cannot be proven that the financial performance of listed Swedish companies is affected by the extent of insider ownership. As the study is conducted on a large sample, the outcome should be close to the entire population, which includes all companies listed on the Large- and Mid cap. The lack of impact insider ownership has on financial performance is primarily explained by the stewardship theory and by the characteristics that define the Nordic corporate governance culture. The study has been able to contribute to filling the knowledge gap linked to insider ownership in the Nordic region.

Master thesis (4FE18E) Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring 2023 Title: Agent problems in producer cooperatives' financial management"A case study of Sydgrönt's agent problem and its management with a focus on governance and goals" Background and problem: Cooperatives make up a significant part of Swedish business life, but are a form of business that is rarely talked about from a research point of view, even though the governance-related challenges are great. The challenges arise when the ownership and management of the company is separated, which means that the owners completely hand over the operational management to an external business management. For it to work, there needs to be good communication and trust between the members and the management, where both parties are also working towards the same goal, and where deficiencies can lead to challenges such as agent problems and goal congruence between the different parts of the organization. Historically speaking, research into corporate governance has been great if you look at the traditional joint-stock companies, but the cooperatives have been in the background. The problems that previous research has highlighted have included that a potential problem is that the organization easily becomes ineffective. This has led to the ownership structure in cooperative organizations being changed to try to deal with inefficiencies such as the agent problem, it is about the owners' goals not being followed effectively by the company management and thus the business is adapted to the company management instead of the owners. Previous studies also only highlight specific parts of the agent problem, hence this study intends to contribute with a holistic perspective that ultimately produces a framework for how producer cooperative organizations should be able to detect and avert possible agent problems. Purpose: The purpose of the study is to

År 2010 infördes en lag om frivillig revision i Sverige. Lagen innebär att företag som uppfyller minst två av följande gränsvärden får besluta om att inte ha någon revisor; högst 3 anställda, högst 3 miljoner i nettoomsättning och högst 1,5 miljoner i balansomslutning. Revision blev därmed frivilligt för mindre företag vilket medförde att företag numera kan välja vilka revisionstjänster som behövs för verksamheten. Detta innebär att företag behöver överväga kostnaderna mot fördelarna med revision. Tidigare forskning har bland annat sett fördelar med revision såsom en tillgång till expertiskunskaper samtidigt som revisionen även underlättar att få tillgång till externt kapital. Däremot har tidigare forskning främst studerat förhållandet i andra länder än Sverige, där många länder dessutom har högre gränsvärden än Sverige. Således kommer denna studie undersöka om tidigare forskning är applicerbar på svenska aktiebolag. Syftet med denna studie är att undersöka vilka företagskaraktäristika som kännetecknar svenska företag som har valt att använda frivillig revision. Detta görs dels i syfte för att öka kunskapen bland revisionsbolag om vilka gemensamma drag som finns för företagen som revideras och vilka företag som tenderar att bli deras kunder. Dels görs detta i syfte att bolag som omfattas av reglerna om frivillig revision ska få bättre förutsättningar att ta beslut avseende revisionsvalet. För att besvara syftet har en kvantitativ tvärsnittsstudie under 2019 genomförts med en deduktiv forskningsansats. Genom ett slumpmässigt urval samlas bolagsinformation in om 2130 företag som omfattas av reglerna om frivillig revision genom Business Retriever, kompletterat med företagens årsredovisningar. Bolagsinformationen analyseras därefter genom en logistisk regression som visar att tillväxt har en negativ påverkan på huruvida företag använder revision, och att företag använder revision i takt med att de blir äldre. Studien ger däremot inte stöd för att skuldsättning, lönsamhe, In 2010, a law of voluntary audit was introduced in Sweden. The law implies that companies that meet at least two of the following limit values may decide to not have an auditor; a maximum of 3 employees, a maximum of 3 million in net sales and a maximum of 1.5 million in total assets. Auditing thus became voluntary for smaller companies, which means that companies nowadays can choose which audit services are needed for the business. This means that companies need to weigh the costs against the benefits of auditing. Previous research has, among other things, seen advantages of auditing such as access to expertise, while auditing also facilitates access to external capital. In contrast, previous research has mainly studied the relationship in countries other than Sweden, where many countries also have higher limit values than Sweden. Thus, this study will examine whether previous research is applicable to Swedish limited companies. The purpose of this study is to investigate which company characteristics that characterize Swedish companies that have chosen to use voluntary auditing. This is partly done with the aim of increasing knowledge among auditing companies about what common features exist for the companies being audited and which companies tend to become their clients. Partly, this is done with the aim that companies covered by the rules on voluntary audit will have better conditions to make decisions regarding the audit choice. To answer the purpose, a quantitative cross-sectional study will be conducted in 2019 with a deductive research approach. Through a random selection, company information is collected for 2130 companies covered by the rules on voluntary audit through Business Retriever, supplemented by the companies' annual reports. Afterwards, the company information is analysed through a logistic regression, which shows that growth has a negative impact on whether companies use auditing, and that companies use auditing, as they get older. However, the

According to the efficient market hypothesis the stock price for a company should be evoked immediately when new and unpredicted information about the company’s value is published. A publishing of a qualified audit opinion that disclose previously unknown negative aspects of a limited liability company, should thus result in a negative impact on its share price. Previous studies in the field, on the other hand, show conflicting results. In some cases, a negative impact has been found, in other cases a positive impact has been found while in some cases no impact could be observed. The study's selection framework consists of 223 Swedish listed limited companies which have received a qualified audit opinion during the fiscal years 2011-2018. A stratified random sample was made where 142 companies were examined. This study aims to examine what relationship can be found between an audit opinion and abnormal returns for the company's share. Abnormal returns indicate the difference between expected returns and observed returns. The study is performed according to an event study with event windows of three different extents, from 1 day up to 21 days. The abnormal return on the shares has been studied according to the Market model. The results of the study are in line with previous research and show conflicting results. Over event windows of 21 days and 3 days, the majority shows a positive abnormal return and in contrast, the majority shows a negative abnormal return in terms of the event day only. It can be stated that investors on the Stockholm Stock Exchange react negatively only to going concern opinions. The results may further indicate that the Swedish market is efficient where reactions to new information in auditor opinions are immediate, rather than over time. The results may also indicate that investors are not the primary stakeholders to which the auditing profession should be adapted to in Sweden.

The purpose of this thesis is to investigate why Swedish real estatecompanies choose to use outsourcing and the financial incentives thatexist for the basis of the decision. This is based on a background thatdescribes outsourcing and the advantages and disadvantages it brings.To answer the purpose and questions of the study, the theoreticalconcepts of transaction costs, core competencies, agent theory andrelationship theory have been used. In the study, a qualitative researchmethod was used in the form of six semi-structured interviews. As thestudy is largely focused on the suppliers' views, four interviews wereconducted with suppliers and two with customers. The analysis showsthat the most important factors in outsourcing are good relationshipsand a well-developed core competence. The respondents who participatedin the study all have full insight into where their core competence is.The suppliers are experts in total management and the customers areexperts in transactions and value creation. The theory useddemonstrates the importance of good relationships and how it canincrease profitability. The respondents' answers confirm this, but theyalso believe that reduced transaction costs, which were the main reasonfor outsourcing in the past, are not as important today. Today, realestate companies are looking for long-term relationships with cuttingedge expertise that can meet a more demanding and complex market.

Tidigare forskning har visat att bolag har olika incitament för att manipulera sina resultat och att det tenderar att ske mer ofta under finansiella kriser. Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan globala kriser och resultatmanipulering i svenska bolag med regressionsanalys. Urvalet i studien baseras på Small-, Mid- och Large-cap bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien utgörs av 220 observationer under åren 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021. Resultatmanipulation via totala periodiseringar utgör studiens beroende variabel och beräknas med den Modifierade Jones Modellen. Studiens oberoende variabler utgörs av 1 dividerat med totala tillgångarna för föregående period, förändring i kontanter samt anläggningstillgångar. Regressionsanalysen påvisar inget statistiskt signifikant bevis för att svenska bolag resultatmanipulerar mer eller mindre under kriser.

Bakgrund: 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att många företag skulle redovisa enligt goodwill i enlighet med IAS36 och därmed utföra en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Denna nedgångsprövning av goodwill öppnar upp för subjektiva antagande och bidrar till att företagsledare får en möjlighet att agera opportunistiskt. Tidigare studier pekar på att nedskrivningen av goodwill bland annat kan påverkas av faktorerna big bath, resultatutjämning samt VD-byten, vilket bidrar till frågeställningen: Kan intressenter lita på redovisningen av goodwill? Syfte: Syftet med denna studie är att genom att undersöka faktorer som kan påverka nedskrivning av goodwill förklarar huruvida intressenter kan lita på företag på Stockholmsbörsens redovisning av goodwill. Syftet är även att förklara huruvida redovisning av goodwillnedskrivning på Stockholmsbörsen uppfyller IASB:s krav på neutralitet. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod med abduktiv ansats. För att uppfylla syftet samlades data in från 90 slumpmässigt utvalda bolag. För att analysera detta användes multivariata regressioner i form av tobit regressionsanalys samt logistisk regressionsanalys. Analyserna utfördes både på urvalet som helhet och då urvalet var indelade utifrån vilken lista på Stockholmsbörsen de tillhört aktuellt år. Detta för att även kunna klargöra huruvida resultatet skiljer sig baserat på vilken lista företagen tillhör. Resultat och slutsatser: Vår studie visar att nedskrivning av goodwill i större utsträckning sker när resultatet är onormalt högt samt då bolag bytt VD under de två senaste räkenskapsåren. Detta betyder att intressenter inte fullt ut kan lita på företagens redovisning av goodwill. Resultatet visar även att ett VD-byte endast påverkar nedskrivning av goodwill bland urvalets minsta företag samt att resultatutjämning förekommer bland urvalets största och minsta företag men inte bland urvalets mellanstora företag. Detta indikerar att stora och små föret, Background: In 2005, international accounting standards were introduced, which meant that many companies would report goodwill in accordance with IAS36 and thereby perform an annual impairment test of goodwill. This impairment test of goodwill opens for subjective assumptions and contributes to business leaders being able to act opportunistically. Previous studies indicate that the impairment of goodwill can, among other things, be affected by factors like big bath, income smoothing and change of CEO. This contributes to the question: Can stakeholders trust the reporting of goodwill? Purpose: The purpose of this study is to, by examining factors that may affect the impairment of goodwill, explain whether stakeholders can trust companies listed on Nasdaq OMX Stockholm’s reporting of goodwill. The purpose is also to explain whether the reporting of goodwill impairment on Nasdaq OMX Stockholm meets IASB:s requirements for neutrality. Methodology: The study includes a quantitative method with an abductive approach. To fulfill the purpose, data was collected from 90 randomly selected companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. To analyze this, multivariate regressions were used in the form of tobit regression analysis and logistic regression analysis. These analyzes were performed both on the sample but also when the sample was divided based on which list on Nasdaq OMX Stockholm they belonged to in the current year. This was done so that it could also be clarified whether the result differs based on which list the companies belong to. Results and conclusion: Our study shows that goodwill impairment occurs in bigger extent when the results are abnormally high and when companies have changed CEO during the last 2 years. This means that stakeholders cannot fully trust the companies’ reporting of goodwill. The result also show that a change of CEO only affects the impairment of goodwill among the sample’s smallest companies and that income smoothing occurs among the largest an

Titel: Resultatmanipulation och dess påverkan på utdelningsnivå av svenska onoterade aktiebolag. Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i Företagsekonomi C. Handledare: Fredrik Hartwig. Författare: Kim Andersson och Agnes Törnlund Nyberg. Datum: 2021-augusti. Syfte: Resultatmanipulation innebär att ledningen förvränger redovisade rapporter med avsikt att vilseleda intressenter företagets underliggande resultat eller för att påverka skuldavtal som berör rapporterade resultat. Huruvida företag är belägna att resultatmanipulera med hjälp av diskretionära periodiseringar eller inte diskuteras under studiens process, då studien genomförs med avsikt att bekräfta eller förkasta ett samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om resultatmanipulation påverkar större, onoterade aktiebolags utdelningsnivå. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. Data inhämtas från databasen Retriever Business. Vidare tillämpas Jones-modell för att avgöra om det existerar ett kausalt samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Resultat och slutsats: Resultaten av studien visar på ett svagt samband mellan den beroende variabeln utdelningsnivå och den oberoende variabeln resultatmanipulation. Av resultaten kan även utläsas att företag som utövar resultatmanipulation är mer benägna att göra utdelningar. Detta innebär att ju högre diskretionära periodiseringar ett företag har, desto mer benägna är de att betala ut större utdelningar. Studiens slutsats indikerar på att forskningshypotesen inte förkastas. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till befintlig teori inom ämnet resultatmanipulation då resultaten påvisar ett samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Ytterligare ett bidrag studien medför är det positiva sambandet kan påvisas inom större, svenska onoterade bolag. Förslag till fortsatt forskning: Med anledning av låga förklaringsgrader vid

Denna studie har empiriskt undersökt ägarstrukturens påverkan på resultatmanipulation inom den europeiska toppfotbollen. Studiens urval gjordes på 20 av de största fotbollsklubbarna i Europa med avseende på omsättning för perioden 2013-2019. En regressionsmodell upprättades för att studera hur ägarstrukturer påverkar resultatmanipulation. Till regressionsmodellen adderades tre stycken kontrollvariabler. Vid test av regressionsmodellen visades inget signifikant samband mellan storleken på ägarandel hos de tre största ägarnas gemensamma ägarandel. Modellen visade inte heller att fotbollsklubbarnas lönsamhet skulle påverka deras nivåer av resultatmanipulation. Regressionsmodellen kontrollerade även för antal styrelsemedlemmar, vilket visade sig ha en starkt signifikant positiv påverkan på resultatmanipulation. För fotbollsklubbarnas storlek, med avseende på totala tillgångar, visade de sig ha en starkt signifikant negativ påverkan på resultatmanipulation.

Med bakgrund i tidigare forsknings tvetydiga resultat samt avsaknad av studier för svensk marknad ämnar denna studie undersöka huruvida styrelsens oberoende har ett samband med företagets finansiella prestation hos svenska börsnoterade företag. Urvalet baseras på bolag noterade på Nasdaq Stockholm Large-, Mid- och Small Cap samt Nordic Growth Market för åren 2014–2019 med totalt 478 observationer. Med hjälp av multipel regressionsmetod studerades styrelsens oberoende i förhållande till två prestationsmått, Return on Assets (ROA) och Tobins Q. Studien finner inget signifikant samband mellan styrelsens oberoende och företagets finansiella prestation oavsett vilket mått som används. Resultaten är robusta även för test över tidsperioden 2017–2019. Studiens resultat analyseras i relation till tidigare forskning samt agentteori och upper echelon theory. Utfallet för denna studie går inte i linje med teoriernas antaganden eller tidigare forskning i Europa, därav anses ytterligare studier krävas för att säkerställa sambandet.

Bakgrund: Rapportering av hållbarhetsfrågor är i dagsläget av frivillig natur i den svenska kommunsektorn. En pågående debatt har därför lyft frågan om huruvida kommuner borde omfattas av ett lagkrav på hållbarhetsrapportering. Den rapportering av hållbarhetsfrågor som sker idag skiljer sig mellan kommunerna gällande upplägg, innehåll och ambitionsnivå. Syfte: Syftet med studien är att förklara omfattningen av och innehållet i svenska kommuners frivilliga hållbarhetsrapportering. Metod: Studien är utförd med en deduktiv ansats och har en tvärsnittsdesign. Hypoteserna har utformats med ett eklektiskt angreppssätt. Sekundärdata har i huvudsak samlats in från årsredovisningar, vars kvalitativa data har kvantifierats genom en innehållsanalys. Resultat: Studien visar att ett intresse för Agenda 2030, kommunens lokala redovisningsnätverk och kommunens val av revisionsbyrå påverkar mängden och innehållet i hållbarhetsrapporteringen. Ytterligare visar studien även att den politiska majoriteten har en viss påverkan på mängden hållbarhetsrapportering. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till den befintliga forskningen inom hållbarhetsrapportering genom att tillföra kunskap om vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i den kommunala sektorn. I den svenska kontexten bidrar studien utöver att ge en uppdaterad bild av det empiriska läget även genom att addera faktorer som inte testats i den svenska kommunala sektorn.

Sammanfattning Titel: Kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag - En kvantitativ studie omförklaringsvariablerna kring kapitalstrukturen hos mindre svenska onoterade aktiebolag Nivå: Examensarbete i företagsekonomi Författare: Emil Lindgren och Matthias Sundekvist Handledare: Peter Lindberg Datum: Januari - 2021 Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur storlek, lönsamhet, tillgångsstruktur,tillväxt samt ränta påverkar kapitalstrukturen i små svenska onoterade aktiebolag. Metod: I studien tillämpas ett kvantitativt tillvägagångssätt. 23 763 svenska företagsårsredovisningar ligger till grund för studiens statistiska beräkningar som gjorts med hjälputav det statistiska programmet SPSS. Resultat och slutsatser: Resultatet visar på att sex av åtta hypoteser kan accepteras.Lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta visar sig ha statistisk signifikans. Bådahypoteserna för storlek förkastades då korrelationen var tvärtom mot vad hypotesenförespråkade. Modellsummeringen av regressionsanalysen visar en signifikantförklaringsgrad på 24,9%. Utifrån analysen går det att dra slutsatsen att variablernalönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta har en viss påverkan på kapitalstruktureni mindre onoterade aktiebolag. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag är att den förklarar vilka företagsspecifikavariabler som påverkar kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag. Resultaten äranvändbara för både långivare och låntagare. Långivare får en bild av vilka faktorer sompåverkar kapitalstrukturen och kan då ställa krav om vilka covenanter som ska gälla.Företag får i sin tur reda på hur faktorerna påverkar deras skuldsättning och ges dåmöjligheten att styra företaget i en riktning som inte skapar onödiga räntekostnader. Förslag till vidare forskning: Författarna ger förslag till att se över skillnader påkapitalstrukturen mellan noterade och onoterade aktiebolag. Noterade företag har enutspridd ägarstruktur och har det är lättare att ta in kapital genom

Denna studie undersöker företagsspecifika ekonomiska faktorer och opportunistiska incitamentrelaterade faktorer hos företagsledare som är bestämmande för aktualisering av goodwillnedskrivning i den svenska kontexten. År 2005 implementerade International Accounting Standard Board principbaserade riktlinjer avseende redovisning av goodwill enligt IAS 36 mot tidigare systematiska avskrivningar av goodwill. Implementeringen avsåg att förbättra redovisning av goodwill genom att förse användarna av finansiella rapporter med mer värderelevant information avseende tillgångens underliggande prestation. Dock har det nya principbaserade reglementet kritiserats av forskare mot bakgrund av diskretionen som medföljer av IAS 36 vid nedskrivningsprövningar som kan ge upphov till opportunistiska incitament hos företagsledare. Undersökningen avgränsas till Nasdaq Stockholm i betraktande av att tidigare forskning visat inkonsekventa forskningsresultat avseende vilka faktorer som är bestämmande för goodwill nedskrivning samt att det föreligger få empiriska belägg och olika argument inom redovisningslitteraturen. Undersökningen utgörs av totalt 285 företag på Nasdaq Stockholm över fem undersökningsår, vilket efter täckningsfel och bortfall resulterar i 1090 företagsobservationer. Det empiriska resultatet tyder att företagsledare i den svenska kontexten under diskretionen som medföljer av IAS 36 agerar opportunistiskt för att uppnå eftertraktade resultat vid nedskrivningsprövningar, specifikt vid positionsbyte av den verkställande direktören och resultatutjämning vid abnormt höga resultat, och inte fullständigt följer företagsspecifika ekonomiska kriterier som följer av IAS 36 vid bedömning av kassagenererande enheters återvinningsvärde. Det subjektiva utrymmet vid nedskrivningsprövningar medför praktiska och teoretiska implikationer för användare av finansiella rapporter, utövare och normgivare., This study examines factors associated to business specific characteristics and factors associated to opportunistic incentives by executives that are determining for actualization of goodwill impairment losses in the Swedish context. In 2005, the International Accounting Standard Board implemented principle-based guidelines regarding the recognition of goodwill in accordance with IAS 36 against previously systematic amortization of goodwill. The implementation was issued to improve the recognition of goodwill by providing users of financial reports with more value-relevant information regarding the asset's underlying performance. However, the new principle-based regulations have been criticized by researchers considering the discretion that follows with IAS 36 in impairment tests that may give rise to opportunistic incentives on the part of executives. The study is limited to Nasdaq Stockholm, owing to previous research showing inconsistent results regarding the factors that determine goodwill impairment losses and that there are few empirical evidence and different arguments in the accounting literature. The survey consists of a total of 285 companies on Nasdaq Stockholm over five examination years, which after coverage errors and omissions results in 1090 observations. The empirical result indicates that executives in Sweden under the discretion that are incorporated with IAS 36 act opportunistically to achieve coveted results in impairment tests, specifically in the change of position of the CEO and in managing of earnings by equalizing results in periods of abnormally high results, and do not fully follow business specific financials criteria that follows from IAS 36 when assessing the recoverable amount of cash generating units. The subjective scope of impairment tests entails practical and theoretical implications for users of financial reports, practitioners and normsetters.

En Due Diligence handlar i stora drag om en relativt grov besiktning av ett objekts tekniska, ekonomiska och juridiska status. I samband med fastighetstransaktioner genomförs en Due Diligence av fastighetsbolagen. En Due Diligence kan variera i utformning beroende på olika faktorer. Faktorer som kan påverka en Due Diligence kan bland annat vara den mängd information som säljande part presenterar i försäljningsprospektet, men även vilken typ av verksamhet som funnits på fastigheten tidigare. Syftet med studien är att studera hur svenska fastighetsbolag resonerar vid en eventuell fastighetsaffär efter att ett bud har lagts och vilka faktorer som kan få företag att ändra sin syn på affären. Studien har sin grund i kvalitativa intervjuer med sex olika fastighetsbolag som genomfört minst fyra förvärv av flerbostadshus under en treårsperiod. Företagen som har medverkat i studien är Willhem AB, Trianon AB, SBB i Norden AB, Rikshem AB, Stena Fastigheter AB och K-Fastigheter AB. Studien visar att fastighetsbolag har en tendens att sänka sitt bud med anledning av en fastighets tekniska standard, men även utifrån ekonomiska aspekter som skiljer sig jämfört med försäljningsprospektet. Sammantaget visar studien att avvikande teknisk standard och ekonomiska aspekter inte får fastighetsbolag att avstå från en fastighetsaffär. Däremot visar studien att en osäkerhet kring föroreningsrisk i marken är något som får fastighetsbolag att avstå en fastighetsaffär., A Due Diligence is broadly about a relatively coarse inspection of an object's technical, financial, and legal status. In connection with real estate transactions, a Due Diligence is carried out by the real estate companies. A Due Diligence may vary in design depending on various factors. Factors that may affect a Due Diligence may include the amount of information that the selling party presents in the sales prospectus, but also the type of business that has existed on the property before. The purpose of the study is to study how Swedish real estate companies’ reason for a possible real estate deal after a bid is made and what factors can cause companies to change their view of the deal. The study is based on qualitative interviews with six different real estate companies that have completed at least four acquisitions of apartment buildings over a three-year period. The companies that participated in the study are Willhem AB, Trianon AB, SBB i Norden AB, Rikshem AB, Stena Fastigheter AB and K-Fastigheter AB. The study shows that real estate companies tend to lower their bid based on a property's technical standard, but also based on financial aspects that differ in relation to the sales prospectus. Overall, the study shows that deviating technical standards and economic aspects do not make real estate companies refrain from a real estate transaction. However, the study shows that uncertainty about pollution risk in the soil is something that causes real estate companies to forgo a real estate deal.

Bakgrund: Konventionell budgetering har fått utstå betydande kritik under de senaste decennierna, där många menar att den inte är lämplig i dagenssnabbrörliga och globala marknad. Ett flertal organisationer har övergett konventionell budgetering, och rörelsen eller filosofin berördetta kallas för Beyond Budgeting (BB). Grundprinciperna i denna filosofi är en organisationsstruktur där mer ansvar och tillit placeras hos den operativa delen av organisationer. Detta är menat att ge mer frihet till enskilda medarbetare men väcker frågor om agentteori och organisatorisk kontroll. Controllers traditionella roll har setts som ett verktyg för ledningen att utöva kontroll och motverka agentteorins moraliskarisk. Frågan är hur denna roll påverkas av en allt mindre strikt form av kontroll, vilka faktorer som kan tänkas påverka denna roll och hur rollen redan har förändrats. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur controllerrollen och budgetarbete ser ut i dagens organisationer samt om kritiken mot budgetarbete, så som filosofin BB beskriver den, faktiskt stämmer i dagens organisationer. Ytterligare undersöker studien till vilken grad BB som metod har implementerats i dessa organisationer. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sex stycken respondenter inom flertalet olika organisationer har agerat som empirisk data. Denna data harsedantranskriberats och analyserats i enlighet med den deduktiva ansatsen, där de teorier vi funnit har applicerats. Analysen skedde genom en tematisk analys där teman och kategorier funnits för att påvisa samband inför slutsatsen. Slutsats: Studien tyder på att controllers idag har en hög grad av kontroll över deras arbete samt att arbetet huvudsakligen är analytiskt och framåtblickande. Delar av respondenterna anser sig ha en beslutsfattande roll och arbetar huvudsakligen enskilt men har ett brett kontaktnät. Rollen kan till viss del beskrivas som en affärspartner men vi fann stora skillnader mellan respondenterna. Bland respondenterna var det v, Background: Conventional budgeting has endured a lot of criticism in the last decades as many argue it is not suitable for today's agile and globalized market. Several organizations have taken the step to abandon conventional budgeting and the movement, or philosophy, regarding this matter is known as Beyond Budgeting (BB). The core principle of this philosophy are an organizational structure where a higher degree of responsibility and trust is placed on the operative sections of the organization. By doing this a much higher degree of liberty is granted to partners in the organization, but it raises questions regarding agent theory and organizational control. The traditional role of the controller has been to function as a tool for upper management to exercise control and counteract the moral hazard of agency theory. The question then is how this role is affected by a much less strict form of control, and which factors can be seen to affect the role as well as which factors that have already affected it. Purpose: The purpose of the study is to examine the role of the controller and how budgeting of modern organizations are handled as well as how the accurate the critique aimed at budgeting is, as it is described by the philosophy of BB. Furthermore, the study aims to examine to which degree the subject organizations has implemented or embraced the principles of BB. Method: The study is built on semi-structured interviews with a total of six participants, based in several organizations, which have acted as the empirical data. This data has been transcribed and analyzed in accordance with the studies’ deductive approach upon which our studied theories have been applied. The analysis has been based on a thematic analysis where the goal has been to find common themes and categories. Conclusion: The study has found that controllers today have a high degree of control regarding how they choose to perform their work, which has been found to be primarily analytical an

Intresset för frivillig rapportering har under de senaste åren ökat. Tidigare studier har fått varierande resultat avseende vad som påverkar företags frivilliga rapportering, men managers personliga egenskaper har antagits kunna ha en påverkan. Syftet med studien är att förklara hur personliga egenskaper, som CEO:er respektive CFO:er i svenska börsnoterade företag besitter, påverkar den frivilliga rapporteringen i företagens årsredovisningar. Såväl påverkan på den totala mängden frivillig information som på vilka kategorier av frivillig information som läggs vikt vid studeras. Studien visade att kvinnliga CFO:er bidrar positivt till den totala mängden frivillig rapportering och att CFO:ers personliga egenskaper generellt har en större påverkan än CEO:ers personliga egenskaper på den frivilliga rapporteringen. Managers personliga egenskaper visades påverka den totala mängden frivillig rapportering mer än vilka kategorier som läggs vikt vid. Dock visade resultatet också på att agentteorin och de systemorienterade teorierna bättre förklarar vad som påverkar frivillig rapportering än vad managers personliga egenskaper gör. Studien bidrar till ökad kunskap om vad som påverkar företagens frivilliga rapportering. Genom att utgå från företagens CEO respektive CFO bidrar studien med förståelse för hur personliga egenskaper hos dessa påverkar den frivilliga rapporteringen, både den totala mängden och vilka kategorier av information som läggs vikt vid.

Små företag som uppfyller vissa grundkrav har inte längre ett lagkrav på sig att ha en auktoriserad revisor sedan november 2010. I och med detta har den auktoriserade redovisningskonsulten fått en mer framträdande roll och kan utfärda en bokslutsrapport i liknelse med revisorns revisionsberättelse. Dessa företag sägs kunna använda bokslutsrapporten som ett kvalitativt beslutsunderlag till sina intressenter som långivare och myndigheter, men både småföretagares förtroendeingivande intryck och företagens kreditrating kan vara ett substitut till revisionen. Detta speglar uppsatsen problemformulering och syfte, och det genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning med en induktiv ansats. Det teoretiska perspektivet, agentteorin och intressentteorin, kopplas ihop med empirin för att se eventuella samband där redogörelsen för de tio genomförda intervjuerna görs. Resultatet tyder på att bokslutsrapporten kan ses som ett kvalitativt beslutsunderlag för intressenter men inte ett substitut för revisionsberättelsen. Det visar också att den auktoriserade redovisningskonsulten bättre skulle kunna marknadsföras inom branschen för att få något högre status trots att revisorn förmodligen kommer behålla den högsta statusen.

Corporate Governance är ett väletablerat begrepp inom både akademisk forskning och i företagsvärlden. Tidigare forskning inom området har till stor del varit av kvantitativ natur och denna kvalitativa studie bidrar till en djupare analys av ett företag som nyligen genomgått ett ägarbyte där de gamla och de nya ägarna är av olika ägartyper. Studien fokuserar på att analysera hur företaget hanterar förändringen av ägare och hur Corporate Governance samt ekonomistyrning förändrats efter bytet av ägare. Studien har genomförts genom främst intervjuer med nyckelpersoner i fallföretaget samt med skriftliga källor från media, från fallföretaget samt från företagets ägare. Dessa har varit grunden i analysen som genomförts där teman har identifierats och analyserats. Analysen har huvudsakligen gjorts med stöd i agentteori och stödjande modeller för Corporate Governance och ekonomistyrning. Analysen och slutsatsen tyder på att relativt stora förändringar har skett gällande både Corporate Governance och ekonomistyrning, trots att ägarbytet skett nyligen.

I Sveriges val 2018 fick åtta partier mandaten i Riksdagen: M, C, S, V, L, KD, SD och MP. Partiernas organisation finns på tre nivåer. Partiföreningen finns på lokal nivå och omfattar vanligtvis en kommun. Partidistriktet kallas den länsvisa organisationsnivån. Distriktsorganisationer är sammanknutna i en riksorganisation. Lokala partiföreningar är registrerade som ideella föreningar. På årsmöte väljer medlemmar styrelsen, kassör, revisorer och revisorssuppleanter. Revisorer valda på årsmötet kan vara en yrkesverksam revisor eller en lekmannarevisor det vill säga någon som ställer upp ideellt och som inte yrkesmässigt arbetar med revision. Revisorn skall ha en kontrollerande funktion i föreningen därför kommer det bli lärorikt att studera hur revisorerna lever upp till sin roll i svenska lokala partiföreningar. Revisorn roll i partiföreningar handlar om vilka möjligheter som finns för att kunna utföra det uppdrag som revisorn har i dessa föreningar. Det finns både interna och externa faktorer som påverkar revisorns handlingsutrymme. Dessa faktorer studerades för att skapa en tydligare bild av revisorns roll i lokala partiföreningar. Frågeställning: Vilka faktorer påverkar revisorernas handlingsutrymme i lokala partiföreningar? Syftet med denna studie är utforska faktorerna som påverkar revisorernas handlingsutrymme i dessa föreningar. Slutsats: samtliga intervjuade revisorer i de lokala partiföreningarna upplever att deras handlingsutrymme räcker gott och väl. Revisorerna är medvetna om sin kontrollerande roll. Deras granskningsarbete utgör också ett stöd och trygghet för medlemmar och för styrelsen. Resultatet kan användas för att öka kunskap om revisorns roll i lokala partiföreningar och göra partiföreningar medvetna om vilka faktorer som påverkar revisorernas handlingsutrymme samt klargöra vikten av dessa när partiföreningen utser revisorer i framtiden., In Sweden's 2018 elections, eight parties were given the mandate in Parliament: M, C, S, V, L, KD, SD, MP. The parties' organization exists on three levels: party associations at the municipal level and district organizations linked together in a national organization. Party associations at the municipal level are registered as non-profit associations. During annual meetings, members elect the board, treasurer, auditors, and deputy auditors. Auditors elected at the annual meeting may be a professional accountant or a lay auditor, i.e. someone who does not professionally work with auditing but who is volunteering. The auditor has a controlling function in the association, so it will be instructive to study the role of the auditors in Swedish party associations at the municipal level. The role of the auditor in party associations is about what possibilities exist to be able to do their job, which the auditor has in these associations. There are several internal and external factors that affect the auditor's discretion. These factors were explored to create a clear picture of the auditor's role in party associations at the municipal level. There is no previous research on which factors affect the auditor's discretions in party associations. The result can be used to increase knowledge of the auditor's role the municipal level as well as to make party associations aware of the factors that affect the auditors' scope and clarify the importance of these when the party association appoints auditors in the future. Question: What factors affect the auditors' discretions for party associations at municipal level? The conclusion of the study is that all auditor in party associations feel that their discretion is more than enough. The auditors are aware of their controlling role. Their audit work it is support and security to the members as well as the board. The purpose of this study is to probe the factors that affect the auditor's discretion within these associations.

Den framväxande kunskapsekonomin har medfört att bolag blivit allt mer beroende av humankapital, något som omfattar personalens kunskaper och kompetenser. Trots att humankapitalet anses vara den viktigaste tillgången hos kunskapsintensiva företag tycks tillgången redovisas i låg omfattning till externa parter, något som resulterar i att bolag misslyckas med att kommunicera sitt sanna värde. Denna studie syftar till att studera hur redovisningen angående humankapital utvecklats över tid bland stora svenska finansbolag, detta genom en kvantitativ innehållsanalys. Årsredovisningar från verksamhetsåren 2007, 2011, 2015 och 2019 studerades för bolagen i urvalet och ligger till grund för analysen. Studiens resultat tyder på att humankapital fått ökat utrymme i årsredovisningar. Indikationer finns även på att redovisningen blivit allt mer kongruent över samma period. För vidare forskning uppmuntras till studier av värderelevansens förändring till följd av den utveckling som observerats i denna undersökning.

Syftet med studien ämnar till att undersöka hur överordnade chefer samt underordnade chefer inom bankbranschen hanterar intressekonflikter som riskerar att uppstå till följd av COVID-19. Via en kvalitativ forskningsmetod genomfördes en enkel fallstudie av fyra banker utifrån åtta semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska bearbetningen samt analysen gjordes kontinuerligt med hjälp av vald teori. Studiens teoretiska perspektiv utgår från agentteori, som förklarar relationen mellan agent och principal, samt de intressekonflikter som riskerar att uppstå. Till följd av COVID-19 tillämpas dessutom kristeori relaterat till bankernas krishantering och kriskommunikation. Uppsatsens resultat pekar på en låg nivå av intressekonflikter till följd av en förbättrad kommunikation mellan överordnad-och underordnad chef. Detta på grund av ett utvecklat digitalt informationsflöde med ökad flexibilitet samt frekvens, vilket gynnar både den gemensamma målbilden och överordnad chefs intresse. COVID-19 genererar en låg grad av skyldighet inom bankerna vilket resulterar i en minimal negativ påverkan på relationen mellan överordnad-och underordnad chef. Vidare arbetar bankerna proaktivt med tydliga interna riktlinjer, vilket både förutser och motverkar eventuella intressekonflikter., The study aims to research how supervising managers as well as subordinate managers within the banking business manage conflicts of interest following the COVID-19 pandemic. The study has been conducted through a qualitative research method of four banks with eight semistructured interviews. The theoretical process and analysis has continuously been pursued with assistance of chosen theories. T​he study's theoretical perspective is based on agent theory, which explains the relationship between agent and principal, as well as the conflicts of interest that may arise. In relation to COVID-19, crisis theory is applied related to corporate crisis management and crisis communication. The thesis results indicates low levels of conflicts of interest, as a result of improved communication between the manager and the subordinate manager. This is due to a developed digital flow of information, with increased flexibility and frequency, which benefits both the common goal image and the manager's interest. COVID-19 generates a low degree of guilt within the banks, resulting in a minimal negative impact on the relationship between the manager and the subordinate manager. Furthermore, the banks are proactively working with clear internal guidelines, which both anticipate and counteract any conflicts of interest that may occur.

Syfte: Att undersöka samband mellan finansiellt trångmål och val av frivillig revision för små svenska aktiebolag. Metod: Studien använder en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I en tvärsnittsstudie har sekundärdata om svenska aktiebolag samlats in från databasen Retriever. Den oberoende variabeln trångmål har operationaliserats utifrån två olika definitioner. Dessa har testats separat mot den beroende variabeln revision genom binär logistisk regression. Resultat och slutsats: Analysen visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan revision och trångmål utifrån den definition av trångmål som utgår från att ett företags rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och goodwillavskrivningar (EBITDA) understiger dess utgifter för räntekostnader. Det finns däremot ett negativt samband mellan revision och trångmål för den definition av trångmål som utgår från att ett företags aktiekapital är förbrukat till mer än hälften. Detta resultat är dock svårtolkat eftersom signifikansen varierar beroende på hur extremvärden hanteras. Det positiva, signifikanta samband som studien har funnit är överensstämmande med tidigare forskning som tyder på att företag i finansiellt trångmål är benägna att välja frivillig revision. Forskningsbidrag: Studien jämför hur flödesmått och kapitalmått påverkar sambandet mellan trångmål och frivillig revision genom att undersöka dessa mått i separata regressioner. Vidare undersöker studien data från ett stort antal små företag och vad vi vet är detta den första studie som undersöker sambandet mellan trångmål och frivillig revision utifrån ett svenskt perspektiv Vidare forskning: Det behövs mer forskning om hur kapitalmått påverkar samband mellan trångmål och frivillig revision. En detaljerad jämförelse med en finsk studie som funnit ett negativt samband mellan trångmål och revision skulle vara av intresse. Även en longitudinell undersökning för att undersöka möjliga kausala samband vore intressant. Ett annat möjligt for, Aim: To investigate the relationship between financial distress and voluntary audit for small Swedish limited companies. Method: The study employs a quantitative method with a deductive approach. In a cross-sectional study, secondary data about Swedish limited companies has been collected from the database Retriever. The independent variable financial distress has been operationalized according to two different definitions. Separate binary logistic regressions have been conducted to test the two definitions of financial distress against the dependent variable audit. Results and Conclusions: The analysis shows that there is a significant relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization). But there is a negative relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s forfeited share capital. However, this result is difficult to interpret because the statistical significance varies depending on how outliers are handled. The significant, positive relationship that the study has found confirms previous research saying that companies in financial distress are prone to choose voluntary audits. Contributions: The study compares how a flow measure and a capital measure influence the relationship between financial distress and voluntary audit by exploring these measures in separate regressions. Furthermore, it investigates data from a large number of small companies. To our knowledge, this is the first study investigating the relationship between financial distress and voluntary audit from a Swedish perspective. Suggestions for future research: More research about how capital measures influence the relationship between distress and voluntary audit is needed. A detailed comparison with a Finnish study that has found a negative relationship between distress and audit would be of interest. A lo

Vid Sveriges högre lärosäten examineras varje år hundratals studenter med en kandidatexamen i företagsekonomi, inriktning redovisning. Under senare år har ett flertal företagsskandaler väckt uppmärksamhet, där finansiella rapporter visat sig innehålla missvisande information som företagsledningen avgivit till aktieägarna. Dessa felaktiga rapporter drabbar aktieägarna ekonomiskt, men angår också hela samhället. Här undersöks hur kursplanerna vid Sveriges sju största lärosäten med utbildning i företagsekonomi behandlar etik inom delämnesområdet redovisning. Resultatet visar att endast 19,5 procent av kurserna har etik i innehållsbeskrivningen och 37 procent har etik i lärandemålen. Etik hanteras i förekommande fall ytligt och främst inom ramen för principal-agentteorin och hållbarhet.

Syfte: Ändamålet för denna studie var att studera hur konjunktursvängningar påverkade börsnoterade företagens utdelningar inom Sverige. Teori: Studien omfattar fem olika teorier som förklarar utdelning, konflikter mellan aktieägare och ledning samt hur företaget kan agera under kritiska tider. Dessa teorier användes därefter för att kunna analysera de korrelationstester som framställts. Metod: Den metod som använts för denna uppsats är en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studien baseras på sekundärdata som hämtats från finbas och retriever business. Empiri: Studien baserades på 71 företag och 639 observationer där resultatet visade hur utdelningen per aktie var fördelat på storlek för företag respektive varje år. Det gjordes korrelationer mellan variabeln utdelning per aktie och variablerna ROE och storlek som endast visade på en signifikans. Slutsats: Denna studie visade på ett samband mellan utdelning och konjunktursvängningar men vidare visade inget signifikant samband mellan variablerna., Purpose: The purpose of this research paper was to study how business cycles affected listed companies’ dividends in Sweden. Theory: The study covers five different theories that explains dividends, conflicts between shareholders and management, and how the company can act during critical times. These theories were then used to analyze the correlation tests that were produced. Method: The method used for this essay is quantitative method with a deductive approach. The study is based on secondary data which is the basis of the thesis, its data has been obtained from finbas and retriever business. Empirics: The study was based on 71 companies and 639 observations where the results showed how dividends per share were distributed by size for each company and each year respectively. Correlations were made between the variable dividend per share and the variable ROE and size which showed only one significance. Conclusion: This study showed a relationship between dividends and cyclical fluctuations, showed no significant relationship between the variables.

Denna magisteruppsats analyseraraktieägarvärdeslogikens effektpå organisationer.Forskare menar att aktieägarvärdeslogiken har spridits till resterande delar av samhället. Föratt kunnadra slutsatserundersöksaktieägarvärdelogikens påverkan i AB Volvo, vilken byggerpå Tengblads (2011) forskning, samt påbyggda studier och ideologikritik.I denna magisteruppsatsspelar agentteorinen viktig roll eftersom den ärbaseradpå aktieägarvärdeslogiken däraktieägarvärdetmaximerasgenom styrning av företagsledning. I agentteorin tar aktieägare rollen som huvudmän och företagsledare är deras agenter. Om ett företag anses vara överkapitaliserat på grund av stora finansiella buffertar, kan höga utdelningar delas ut till aktieägare vilket kan påverka företaget negativt eftersom dess finansiellatillgångar minskat. Som en konsekvens blir soliditeten mindre i företaget ochföretagstillväxtenkanocksåpåverkas genom attutrymmet för investeringar minskar.Aktieägare vill ha höga utdelningar dåhöga utdelningar ger aktieägare rikedom ochmakt(Black, 1990; Davis och Thompson, 1994).Studiervisar att en dramatisk försämring av soliditeten i AB Volvo sker under perioden 2006-2009. Det hävdas i uppsatsen att soliditeten på drygt20procenti dagslägetärförlågt förett konjunkturkänsligt företag som AB Volvo.Därför behöver AB Volvo bygga på sina finansiella buffertar för att höja soliditeten som gör att företaget klarar tatillfälliga förluster till följd av konjunktursvängningar.

Det finns ett stort antal studier som är inriktade på sambandet mellan olika former av företagsägare och till exempel finansiella resultat eller miljöpåverkan. Merparten av dessa studier delar dock en svaghet; de saknar hänsyn till varför och hur ägarförhållanden kan ha betydelse för sådana aspekter bland andra. Det nämnda kan uttryckas som att befintliga studier saknar ett beaktande av relationen mellan ägarförhållanden och den för stunden aktuella bolags- och ekonomistyrningen; det saknas hänsyn till det eventuella samspelet mellan bolags- och ekonomistyrning i kontexten av ett visst ägarförhållande. Ett område där befintliga studier visar särskilda tendenser till att på detta sätt hantera organisationer som "svarta lådor" är Private Equity (PE). Arbetet för handen strävar efter att bidra med en utvecklad förståelse för relationen mellan bolags- och ekonomistyrning, särskilt inom en PE-kontext. En explorativ fallstudie har genomförts inriktad mot en PE-firma och ett portföljbolag i Growth-segmentet av PE. Studien bidrar med ett flertal indikationer om att PE som ägarförhållande kan influera ett företags ekonomistyrning med hjälp av mycket aktiv bolagsstyrning, och att dessa influenser kan förstärkas när det finns samfällda intressen mellan ägare och individer inom företagets organisation, liksom om det sker övervakande ansatser från ägare.

Bakgrund Sedan IFRS infördes 2005 skall goodwill inte lägre skivas av utan istället testas för nedskrivning minst en gång per år. Nedskrivningsprövningen har sedan dess kritiserats av flertalet forskare och ansetts vara ett ämne för earnings management (EM). Eftersom goodwill skall värderas till verkligt värde följer viss problematik, särskilt under lågkonjunkturer då det är svårt att förutspå hur långvarig den ekonomiska nedgången förväntas bli. Cykliska branscher, såsom bankbranschen, är känsliga för förändringar i konjunkturen och således borde sådana förändringar avspeglas i bankernas goodwillpost. Syfte Studien har två övergripande syften, dels att kartlägga nedskrivningar av goodwill i nordiska storbanker och dels att testa samband mellan dessa och olika konjunkturlägen, Big Bath Accounting och Income Smoothing. Målet med studien är att komplettera det redan befintliga forskningsområdet gällande EM vid nedskrivning av goodwill. Detta genom att ta konjunkturens påverkan i beaktning samt inkludering av nordiska storbanker. Metod Då tidigare studier inom området har exkluderat bankbranschen, var det just av denna anledning som banker valdes ut för studien. För att besvara studiens syfte och frågeställning föll sig en kvantitativ metod mest lämplig. Insamlad data från årsredovisningar perioden mellan 2006–2017 sammanställdes i statistiska modeller och tester och därmed kunde studiens resultat erhållas. Resultat & Slutsats Studiens resultat visar att varken konjunktur, utövande av Big Bath Accounting eller Income Smoothing signifikant påverkar nedskrivning av goodwill i nordiska storbanker. Studien kan därmed inte påvisa förekomsten av någon av dessa två strategier för EM, vilket motsäger tidigare forskning. Gällande konjunkturens påverkan på nedskrivning av goodwill föreligger en negativ korrelation där nedskrivningar tenderar att vara som störst under en lågkonjunktur. Dock har inget tydligt mönster för när nedskrivningar har gjorts kunnat urskiljas., Background Since IFRS was introduced in 2005, goodwill should no longer be amortized but instead be tested for impairment at least once a year. The impairment test has been criticized by most researchers and blamed to be a topic for earnings management (EM). Because goodwill is measured at fair value, certain problems follow. Especially during recession, when it is hard to predict how long the economic downturn is expected. The banking industry are particularly sensitive to changes in the business cycle. Therefore, should these changes should be reflected in their goodwill. Purpose This study has two main purposes, partly to identify impairments of goodwill in major Nordic banks and partly to test the statistical relationship between these and different economics conditions, Big Bath Accounting and Income Smoothing. The aim of the study is to supplement the existing research regarding earnings management and impairment of goodwill. This by taking different economic conditions in account and including Nordic major banks. Method Previous studies in the research area has excluded the banking industry, for this reason, banks were selected for our study. To answer the study's purpose and issue, a quantitative method fell most suitably. To be able to perform statistical models and tests to obtain a result, data was collected from each bank annual reports during 2006–2017. Results and conclusion The result of the study shows that neither the economic conditions, Big Bath Accounting or Income Smoothing has a significant impact on the impairment of goodwill in banks Nordic Large Cap. The study could not demonstrate the presence of any of these two strategies for earnings management, which contradicts previous research. Regarding the impact of economic conditions of goodwill impairment, there is a negative correlation where write-downs tend to be greater during a recession. Thus, no pattern for when write-downs of goodwill have been made.