Search

Distansarbetet under COVID-19-pandemin påskyndade den digitala transformeringen av arbetslivet och förskjutningen mot ökat hybridarbete. När arbete på heltid på ett fysiskt kontor utmanas som norm kan yteffektiviserande och flexibla kontorslösningar, t.ex. aktivitetsbaserat arbetssätt, bli mer attraktiva för arbetsgivare. Organisationer av idag hanterar därmed två trender samtidigt, dels att utforma hybridarbete i det ”nya normala” i dagens arbetsliv och dels att anpassa framtida kontorslösningar för flexibla arbetssätt. Chefer som leder hybridarbete behöver balansera närvaro på ett fysiskt kontor med distansarbete parallellt med styrning från organisationen och medarbetarnas individuella preferenser. Hybridarbete kan medföra inbyggda motsättningar (paradoxer) för chefer. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur chefer i offentlig sektor leder och hanterar utmaningar i att kombinera hybridarbete med ett aktivitetsbaserat kontor. En kvalitativ fallstudie har genomförts genom 14 semi-strukturerade intervjuer med chefer i en större svensk kommun som i samband med återgången efter pandemin infört både hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. En teoretisk modell om paradoxala ramverk tillämpas i denna studie på chefer som leder medarbetare i hybridarbete. Utifrån fem paradoxala ramverk: arbete-privatliv, avstånd-närhet, formell-informell, information-kommunikation samt kontroll-tillit, undersöks hur chefer hanterar inbyggda motsättningar i hybridarbete genom tre olika kognitiva processer, integrering, differentiering och polarisering. Studien visar att chefer hanterar motsättningar på olika sätt i respektive paradoxalt ramverk. Studien visade också på kopplingar mellan de paradoxala ramverken. Slutsatsen är att chefer gör balanserade avvägningar mellan flera paradoxala ramverk inom ramen för organisationens styrning av hybridarbete och medarbetarnas preferenser. En integrerad modell för chefer som leder hybridarbete föreslås som förenar de paradoxala r, Teleworking during the COVID-19-pandemic speeded up the digital transformation of work and the shift towards increased hybrid work. When full time work at a physical office is challenged as a norm, space efficient and flexible office solutions, for example activity-based working, can become more attractive to employers. Organisations of today are therefore managing two trends at the same time, on the one hand how to shape hybrid work in the “new normal” of today’s work life, on the other hand how to design future office solutions. Managers leading hybrid work need to balance work in the office with teleworking parallel with guidelines from the organisation and employees’ individual preferences. Hybrid work can entail inherent contradictions, paradoxes, to managers. The purpose of this study is to gain knowledge on how managers in the public sector lead and manage challenges with hybrid work in an activity-based office. A qualitative case study has been conducted through 14 semi-structured interviews with managers in one of Sweden’s largest municipalities, in which both hybrid work and activity-based working have been implemented after the pandemic. A theoretical model on paradoxical frameworks in hybrid work is in this study applied on managers leading employees in hybrid work. Using five paradoxical frameworks, work-life, remoteness-closeness, formal-informal, information-communication and control-trust, the study investigates how managers handle inherent contradictions in hybrid work through three different cognitive processes, integration, differentiation and polarisation. The study,shows that managers who lead hybrid work handle contradictions differently in each of the paradoxical frameworks. The results also showed connections between the paradoxical frameworks. The conclusion is that managers make balanced trade-offs between multiple paradoxical frameworks within the framework of the organisation’s guidelines for hybrid work and employees’ preferences. An int

Bakgrund En arbetsplats ska vara utformad sådan att så många medarbetare som möjligt kan utföra sina arbetsuppgifter på lika villkor. Många organisationer i dagens samhälle väljer att skära ner på andelen privata kontor för att kostnadseffektivisera och ersätter istället med öppna kontorslandskap, varav den vanligaste designen är aktivitetsbaserat kontorslandskap. Syfte Syftet med studien är att beskriva och analysera hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av aktivitetsbaserade kontorslandskap. Organisationer är skyldiga att erbjuda sina medarbetare en god arbetsmiljö och studiens målsättning är att bidra med ökad kunskap kring hur det aktivitetsbaserade kontorslandskapet påverkar den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Metod Studien har använt en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Vid insamling till empiri användes sju semistrukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat påvisar utmaningar som ett aktivitetsbaserat kontorslandskap, ABK, medfört för den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Det kan konstateras att gemenskapen gynnats, däremot har ökad synlighet, mindre effektivitet och platsbrist lett till en ökad stress hos individen. Den psykosociala arbetsmiljön har försämrats för de medarbetare som har koncentrationskrävande arbetsuppgifter och som är i behov av en större kontorsyta med fler arbetsredskap. Däremot passar kontorsdesignen bättre för dem med mer flexibla arbetsuppgifter och som drar nytta av att kunna variera kontorsplats utifrån arbetsuppgift. Det kan också konstateras att trivseln i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap till stor del är beroende av individens personlighet, då upplevelsen präglas av medarbetarens personliga preferenser. Således kan det konstateras att den psykosociala arbetsmiljön är påverkad av arbetet i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap., Background The workspace must be designed in such a way, that as many employees as possible can perform their task assignments on equal terms. Organizations in today’s society choose to cut the proportion of private offices in order to be cost-effective. Consequently, they replace private offices with open office landscapes – where the most common design is called activity-based office landscape. Purpose The purpose of this study is to describe and to analyze how the psychosocial work environment is affected by activity-based office landscapes. By Swedish law, organizations are obligated to offer their employees a good work environment. The aim of the study is to contribute with increased knowledge about how the activity-based office landscape affects the psychosocial work environment for employees. Method The study has used a qualitative method to answer the question at issue. Furthermore, seven semi-structed interviews were conducted to collect the data. Conclusion The result of the study demonstrates challenges for the psychosocial work environment brought by activity-based workspace, ABW. It can be stated that the connection between coworkers is benefited, however, increased visibility, less efficiency and lack of space have led to an increased stress for employees. The activity-based workspace has been deteriorated for those employees who have concentration-demanding work tasks and for those who are in need of larger office space with more work tools. On the other hand, the office design is better suited for those with more flexible work tasks and those who benefit from being able to vary office space based on their work task. It can also be stated that the well-being in an activity-based workspace is largely dependent on personalities, as the experience is characterized by the employees’ personal preferences. It can therefore be stated that the psychosocial work environment is affected by the work in an activitybased workspace.

Implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor fortsätter att öka inom svenska organisationer. Huvudsyftet är en kostnadsbesparing i form av en effektivisering av kontorsytan men det finns också ett syfte av att erbjuda anställda en mer flexibel arbetssituation. Tidigare forskning påstår att denna kontorslösning bidrar till att anställda blir mer lyckligare på sin arbetsplats, dock saknar detta påstående genuin grund då tidigare forskning även visar på flera brister av införandet av ABK. Studien undersöker hur ledare som besitter någon form av ledarskapsroll med personalansvar upplever det aktivitetsbaserade kontoret och vilka faktorer som kan ha påverkat deras upplevelser. Studiens resultat visar att ledarna har generellt sett positiva upplevelser av ABK. Några av de centrala faktorer som påverkat deras upplevelser är förändringsprocessen och Covid-19-pandemin. Studiens angreppssätt har varit av kvalitativ ansats i form av sex stycken semistrukturerade intervjuer. För att skapa förståelse för deras upplevelser har tidigare forskning i relation till teorier använts för att analysera empirin. Den teoretiska referensramen som tillämpats är; KASAM som innebär en känsla av sammanhang, Organisationskultur och Herzbergs tvåfaktorsteori.

This longitudinal study examines the impact of office type on employees’ perception of managers’ leadership behaviours, which is an unexplored area. The expanding research related to activity-based flexible offices (AFOs) has mainly focused on employees’ working conditions and health outcomes, not on the changes in leadership behaviours when moving from traditional offices to AFOs. Office workers (n = 261) from five office sites within a large Swedish government agency were included in a controlled study of a natural intervention. At four sites, traditional offices werer replaced by AFOs, while workers at one site with no relocation acted as the control. The same employees rated different leadership behaviours in a web-based questionnaire at baseline and at one follow-up. The analyses showed that relocations from cell and open-plan offices to AFOs were clearly related to a decrease in the perception of relation-oriented leadership behaviours. However,coming from open-plan offices to AFOs also decreased the perception of the other leadership dimensions. As expected, the control group was stable over time in their perceptions. This emphasises the need for organisations to provide managers with prerequisites so they can keep up with behaviours that support employees’ performance and health when office designs and ways of working are changed.

Introduction Privacy fit is a frequently reported issue in open office environments, yet its context, predictors and consequences remain understudied. Theory This study builds on Altman’s (1975) privacy regulation model and the cognitive appraisal theory as a transactional model of stress to examine the effect of an office move (and associated changes in settings, protocols and autonomy) on changes in privacy fit, privacy-related coping appraisal, as well as changes in satisfaction and fatigue. Methods Data was collected over two points of measurement from 61 office workers who moved from a standard open-plan office to an office that is activity based. The first questionnaire was distributed six weeks prior to the office move and the follow-up questionnaire approximately eight months after. With its longitudinal design, this study extends past research by demonstrating the changing nature of privacy fit and revealing predictors of change in privacy fit and coping appraisal. Results Cross-lagged autoregression analysis of change confirmed suggested predictors such as increase in variety of settings and in adherence of others to protocols that positively influenced post-move privacy fit. Further, change in coping appraisal post move was predicted by an increase in perceived environmental and behavioural flexibility. Changes in privacy fit and appraisal were associated with increases in job and workplace satisfaction and decreases in emotional and mental work fatigue post move. Originality/Value Results could inform physical workplace design as well as cultural interventions in organisations. To our knowledge, this is the first study investigating the psychological process of privacy experience by using a transactional model of stress.

Studien eftersträvar att medföra en större insikt om ledningens erfarenheter av det aktivitetsbaserade arbetssättet och kontoret. Något som både innefattar varför verksamheter väljer att implementera arbetssättet, lärdomar från införandet såväl arbetet i kontoret. Även hur ledarskapet påverkas av att arbeta aktivitets­baserat. Avgränsningen för studien är verksamhets­ledningen vilket inkluderar både chefer samt HR personal, och utgår således från deras perspektiv. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där intervjuer har använts som datainsamlings­teknik. För att komma i kontakt med våra intervjupersoner användes sök­­­motorn Google för att finna organisationer som arbetar aktivitetsbaserat. Något som resulterade i 12 intervjuer med 14 intervjupersoner. Teorikapitlet är skapat för att kunna tolka det insamlade intervju­materialet och besvara frågeställningarna. Resultatet visar att organisationer inför ett aktivitetsbaserat arbetssätt när ett ökat behov av anpassning för att kunna växa i lokalerna finns och för att lokalerna behöver uppdateras. Andra anledningar är att samarbetet ska öka i organisationen. Något som kräver en lång period av planering för att kunna förbereda chefer och medarbetare på den stundande förändringen. Samtliga i kontoret behöver även ändra sitt beteende för att konceptet ska fungera. Ledarskapet bör präglas av förtroende till medarbetarna och att de får ta eget ansvar över sina arbetsuppgifter.

The work environment in Activity-based working (ABW) should be adapted based on the needs and activities that the business requires. Employees lack their own place and are expected to move depending on the task. The working method entails flexibility for both the organization and the employees. The development of digitalization in society has contributed to why ABW has become increasingly popular. Implementation procedure is perceived to influence the outcome and acceptance of the working method. The expectations with ABW are that strengthened self-leadership and increased responsibility will promote productivity and efficiency. This study has a qualitative approach and aims to identify factors that influence the design and implementation of ABW in a public organization. With the help of an abductive approach, the results of the study have emerged. The empirical material was collected through three semi-structured interviews and an online survey. Each of the respondents were involved in the transformation process and the implementation of ABW at “Framtidens arbetsplats” in Skellefteå municipality. The study intends to provide a deeper explanation regarding which factors have been prominent and what effects they have led to. The previous research in the subject contributed to the direction of the study and resulted in three main areas: The transformation process, design and custom-built as well as management and control. The empirical material was analyzed and compared against the theoretical frame of reference. The results show that the respondents' experience of ABW varied, but with a predominantly positive response. ABW was implemented to streamline the use of premises, but that was not communicated to the employees. Participation has been expressed as an important factor throughout the process, but it can also be perceived as involuntary and that the concept is forced on the employees. The working method is adapted to the modern mobile generation and can be seen, Aktivitetsbaserat arbetssätt (ABW) bygger på att arbetsmiljön är anpassad utifrån de behov och aktiviteter som verksamheten kräver. Medarbetarna saknar egen plats och förväntas förflytta sig beroende på arbetsuppgift. Arbetssättet medför flexibilitet både för organisationen och medarbetarna. Den utvecklade digitaliseringen i samhället har bidragit till att arbetssättet blivit alltmer populärt. Tillvägagångssättet vid implementering upplevs påverka utfallet och acceptansen av arbetssättet. Förväntningarna med ABW är att ett förstärkt självledarskap och ökat ansvarstagande ska främja produktivitet och effektivitet. Studien utgår från en kvalitativ ansats och syftar till att identifiera vilka faktorer som påverkar utformningen och genomförandet av ett aktivitetsbaserat arbetssätt i en offentlig organisation. Med hjälp av ett abduktivt förhållningssätt har studiens resultat vuxit fram. Det empiriska materialet samlades in genom tre semistrukturerade intervjuer samt en enkät. Samtliga respondenter var delaktiga i förändringsprocessen och införandet av ABW på “Framtidens arbetsplats” på Skellefteå kommun. Studien ämnar ge en djupare förklaring till vilka faktorer som varit framträdande och vilka effekter det medfört. Den tidigare forskningen inom ämnet bidrog till studiens riktning och resulterade i tre huvudområden: Förändringsprocessen, design och utformning samt styrning och kontroll. Det empiriska materialet analyserades och jämfördes mot den teoretiska referensramen. Resultatet visar att respondenternas upplevelse gentemot det aktivitetsbaserade arbetssättet varierade, men med en övervägande positiv respons. Beslutet att implementera ABW var att effektivisera lokalutnyttjandet men det var inte vad som förmedlades till medarbetarna. Delaktigheten har uttryckts som en viktig faktor under hela processen men kan uppfattas som ofrivillig, vilket kan ses som att konceptet pressats ut på medarbetarna. Arbetssättet anpassas till den moderna mobila generationen och kan ses d

As work life is evolving due to globalization and digitalization so are office spaces, new circumstances acquire new more flexible ways of working. There has been an increase in offices changing from the traditional cellular office to open and activity-based landscapes. Activity - based workplaces or ABW are designed to adapt to working needs and are said to be flexible where employees themselves can choose seating depending on their preferences and task at hand. While ABW seems to have certain benefits including cutting cost of unnecessary workspace and increased flexibility we are looking to understand the effects ABW has on social interactions & coherence. We are also interested in finding out what strategies the employees use to handle the new way of working and maintain efficiency. Research this far has shown that the architectural disposition of the office space needs to be equipped with distinct rules and regulations, that productivity has shown to increase after a move to a ABW and that the pre-conditions for employee satisfaction are present. The study is of a qualitative nature and is based on semi-structured interviews with five employees in an government organisation. Each of the employees has different occupational roles within the organisation. The theoretical framework used to analyze the results are parts of Goffman’s (2014) Dramaturgical Perspective and the results found show both pros and cons for an activity based approach. The study shows that social interactions to a large extent are regulated by the architectural disposition of the office, that coherence with the other government organisations in the building has somewhat improved and that the employees use both physical and digital strategies of guiding impression to let their colleagues know that they do not wish to be disturbed and can maintain efficiency. The results also show that the employees carefully choose their work station for the day in an attempt to control the number of soci, Arbetslivet är i en ständigt förändring och med den ökade globaliseringen och digitaliseringen följer krav för ett mer flexibelt och tilltalande kontorslandskap. Den senaste trenden i Sverige handlar om aktivitetsbaserade kontor (Activity Based Working eller ABW) som följer med flera fördelar, som exempelvis kostnadsbesparingar. ABK erbjuder ett arbetssätt och spontanitet som kan bidra till att skapa nya möjligheter för medarbetare och organisationer men skapar även nya utmaningar för effektiviteten. Studien undersöker den sociala interaktionen och sammanhållningen medarbetare emellan i ABK. Centrala frågor är hur ABK påverkar medarbetarnas sociala interaktioner & sammanhållning och vilka strategier de anställda använder för att möta de nya kraven och bibehålla effektivitet. Tidigare forskning inom området visar att kontorets utformning behöver genomsyras av tydliga policys, att produktiviteten har blivit bättre efter en flytt till ABK och att förutsättningar som gjorde arbetstillfredsställelsen större fanns. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med medarbetare på en statlig myndighet i mellansverige, i analysarbetet tolkades intervjuerna med stöd i den teoretisk referensram som är Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studiens resultat visar att sociala interaktioner styrs i stor grad av kontorets utformning, att samarbetet över avdelningar delvis förbättrats, sammanhållningen med de närmsta kollegorna försämrats och att de anställda använde sig av både fysiska och digitala strategier för intrycksstyrning för att möta de nya kraven som följer med ABK och bibehålla effektiviteten. Resultatet visar även att medarbetarna gör väl avvägda val av arbetsplacering i hopp om att sätta förutsättningar för sin prestation och sociala tillgänglighet.

Ett aktivitetsbaserat kontorslandskap är en kontorslösning som erbjuder olika zoner, därmedarbetare fritt får välja vilken zon de vill arbeta i utifrån sina arbetsmoment. Arbetsplatsen ses mer som en mötesplats där medarbetare lätt kan interagera med varandra. Vasakronan är ett av de första fastighetsbolagen i Sverige som har implementerat ABW och digitaliserat sina fastighetstjänster. Syftet med denna fallstudie är att dels undersöka Vasakronans interna erfarenheter av implementering av sitt aktivitetsbaserade kontor, dels erfarenheter kring marknadsföring av sitt ABW gentemot sina befintliga och kommande hyresgäster.Studiens metod består av materialinsamling från Vasakronans hemsida och tidigarevetenskapliga artiklar och teorier, videointervjuer med fem respondenter från Vasakronansamt ett studiebesök hos Vasakronans Malmökontor. Utifrån respondenternas svar på våra frågor och koppling till teoriavsnittet ser vi ett samband mellan ABW och öppna ytor, där medarbetare känner sig gladare och effektivare genom att sitta och arbeta tillsammans. Dock finns det även nackdelar som exempelvis ljudstörningar, inga fasta platser och försämrad koncentrationsförmåga som vissa medarbetare kan uppleva. Hos Vasakronan har man, i tidigt skede, arbetat med kommunikation för att informera sina medarbetare om pågående förändringar på sitt kontor, samt erbjudit dem utbildningskurser om ledarskap och självständighet, workshops och föreläsningar för att minimera risker för missnöjdhet.Vasakronan förmedlar sitt budskap om ABW till externa intressenter genom att bjuda in tillstudiebesök och ge kunderna möjligheten att själv observera och uppleva hur en sådankontorslösning ser ut i verkligheten. Genom att inkludera intressenten imarknadsföringsprocessen och erbjuda rådgivning, snarare än försäljning, har Vasakronan åstadkommit en kundrelation som bygger på förtroende och trovärdighet. Enligt respondenterna sprider intressenter som har varit hos Vasakronan budskapet via word of mouth. Dessu, An activity-based workplace is an office solution that uses different zones, where employees are free to choose in which zone they want to work at based on their work. The workplace is seen more as a meeting place where employees can easily interact with each other. Vasakronan is one of the first real estate companies in Sweden to implement ABW and digitize its real estate services. The purpose of this case study is to investigate Vasakronan's internal experience of implementing its activity-based office, also their experience of marketing their ABW to potential stakeholders.The study method consists of material collection from Vasakronan's website and previousscientific articles and theories, video interviews with five respondents from Vasakronan and a study visit at Vasakronan's Malmö office. Based on the answers to our questions and the connection to the theory section, we see a connection between ABW and open spaces, where employees feel happier and more efficient by sitting and working together. However, there are also disadvantages such as noise disturbances, no fixed places and impaired concentration ability that some employees may experience. Vasakronan has, at an early stage, worked with communication to inform their employees about ongoing changes in the workplace, and to promote education courses on leadership and independence, workshops and lectures to minimize the risks of dissatisfaction.Vasakronan conveys its message about ABW to external stakeholders by inviting throughstudy visits and giving customers the opportunity to experience how such an office solution looks like in reality. By including the stakeholder in the marketing process and offering advice, rather than sales, Vasakronan has established a customer relationship based on trust and credibility. According to the respondents, stakeholders who have been at Vasakronan spread the concept through word of mouth. In addition, Vasakronan is signaled as a modern workplace that leads the real estate

Bakgrund: Det aktivitetsbaserade kontoret blir allt mer vanligt då fler företag och organisationer går från det traditionella kontoret till ett aktivitetsbaserat. Det aktivitetsbaserade kontoret är oftast uppdelat i olika zoner, utan bestämda platser, där medarbetare väljer plats efter arbetsuppgift. Tidigare studier inom ämnet har främst fokuserat på de organisatoriska effekterna och på medarbetares upplevelser av det aktivitetsbaserade kontoret. Genom att utgå från hur chefer upplever det aktivitetsbaserade kontorets effekter på deras möjligheter att leda bidrar denna studie med hur det aktivitetsbaserade kontoret upplevs av och påverkar formella chefer i deras roll som ledare. Syfte: Studiens syfte är att studera om och hur formella chefer i deras roll som ledare upplever att implementationen av ett aktivitetsbaserat kontor har påverkat deras möjlighet att utöva ledarskap. Studien fokuserar på påverkan på kommunikation och motivation. Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien bygger på en fallstudie av ett företag i fastighetsbranschen. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med chefer och interna dokument från företaget. Slutsats: Det aktivitetsbaserade kontoret upplevs ha förbättrat möjligheterna att ledasamtidigt som det kommer med vissa utmaningar. Utmaningarna har varit kopplade till hur man bäst leder medarbetare i deras självledarskap och etableringen av de riktlinjer som företaget skapat i samband med förändringen. De naturliga möten som det aktivitetsbaserade kontoret möjliggör upplevs främja ledarskapet, kommunikationen och motivationen, genom att det gör cheferna mer tillgängliga och främjar samarbete mellan medarbetarna., Introduction: The activity-based office is a growing trend as more businesses and organizations are moving from the traditional office to an activity based. The activity-based office is usually divided into different zones, where employees do not have any allocated seats but chooses their location after the task at hand. Previous research has mainly focused on the organizational impact and employees’ perceptions of the activity-based office. In order to further develop the theoretical area, there is a need to also consider the impact on the leadership. By examining how the managers perceive the effects on their ability to lead, this study contributes to expand the knowledge on how the activity-based office is perceived by and affects managers in their role as leaders. Purpose: The purpose of this study is to examine if and how managers in their role as leaders experience that the implementation of an activity-based office has affected their ability to exercise leadership. The study focuses on the effect in two aspects: communication and motivation, from a manager’s perspective. Method: The study uses a qualitative research strategy with a deductive approach and is based on a case study of a real estate company. The empirical data has been collected through semi structured interviews and internal documents from the company. Conclusion: The activity-based office is perceived to have improved the managers’ ability to lead at the same time as it comes with some challenges. These challenges have been related to how the managers can lead the employees in their self-leadership and the establishment of the company’s guidelines, which was created for the change. The natural meetings that the acitivty-based office provides is perceived to promote leadership, communication and motivation, in that it allows managers to be more accessible and promotes collaboration within the organization.

Under de senaste åren har företag försökt utforma sina kontorsmiljöer till en som uppmanar till mer kommunikation både inom och mellan olika funktioner i produktutvecklingsprocessen. Då produktutvecklingsprocessen omvandlar en produkt från idé till lansering anses en stor utmaning vara att integrera de involverade funktionerna med varandra. Därav har många företag implementerat aktivitetsbaserat kontor. Genom att implementera detta förväntar sig företagen att kommunikationen ökar och i sin tur, påverkar produktutvecklingsprocessen positivt. Däremot är forskningen omstridd angående hur aktivitetsbaserat faktiskt påverkar processen. Syftet med den här studien är att studera hur kommunikationen ser ut på aktivitetsbaserade kontor och hur samarbetet påverkas inom team och mellan funktioner under produktutvecklingsprocessen. Studien har utförts genom att inledningsvis genomföra en litteraturstudie för att få en ökad förståelse inom området. Därefter utfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med fyra respondenter från två olika företag. Båda företagen hade implementerat aktivitetsbaserat kontor och arbetar med produktutvecklingsprocesser. Studien visar att vid implementering av aktivitetsbaserat kontor har de informella mötena ökat i frekvens och samverkan mellan funktioner har förbättrats. Inom team har dock det fysiska avståndet ökat vilket har resulterat i att interaktionen ansikte mot ansikte har minskat och mer kommunikation sker med digitala verktyg. När man inom teamet inte är samlokaliserade krävs mer struktur i arbetet vilket varit en positiv utveckling. Produktutvecklingsprocessen genomförs mer tvärfunktionellt mellan funktionerna vid implementering av aktivitetsbaserat kontor, ABW., In recent years, companies have tried to design their office environments into one that calls for more communication both within and between different functions in the product development process. As the product development process transforms a product from idea to launch, it is considered a significant challenge to integrate the functions involved with each other. As a result, many companies have implemented activity-based offices. By applying this, companies expect communication to increase and, in turn, have a positive impact on the product development process. However, research is controversial as to how activity-based affects the process. The purpose of this study is to study how communication looks at activity-based offices and how collaboration is affected between functions during the product development process. The study was carried out by initially conducting a literature study to gain an increased understanding of the field. Subsequently, a qualitative semi-structured interview survey was conducted with four respondents from two different companies. Both companies have implemented activity-based offices and are working on product development processes. The study shows that in the implementation of activity-based offices, informal meetings have increased in frequency and collaboration between functions. The physical distance between team members has increased, which has led to less face-to-face interaction and more use of digital tools. When the team is not co-located, more structure is required, which has been a positive development. The product development process is worked more cross-functionally between the functions when implementing an activity-based workplace, ABW

The thesis examines the concept of the activity-based workplace in relation to different professions. The activity-based workplace is a type of working environment, designed to help the employees execute their tasks in a setting dovetailed for this specific task. Presumably, different work tasks demand different prerequisites and consequently, different professions have different needs. The thesis aims to fill an empirical gap and answer the following research question: How do different professions view the activity-based workplace and does it fit some professions better than others? The thesis is a qualitative study based on interviews with five different groups of professions (business, HR, IT, communication and management). The study shows that there are no evident distinctive differences between how the different professions perceive the activity-based workplace. Consequently, it is not possible to find that any of the five professions are better suited for it. The perceptions rather seem to be based on individual preferences. However, some tasks seem to fit the activity-based workplace better than others: administrative tasks, telephone calls, agile work, formal meetings, individual work, meetings and tasks that require help from outside of the team. It is important to acknowledge that the sample size is too small to draw any general conclusions regarding the professions. Therefore, our study should be considered an example of how the perceptions can differ between the five chosen professions. This study can be considered valuable for the management of a company, since it shows how different employees within different professions perceive the activity-based workplace.

The nature of work life and its formation have undergone major changes in recent decades. Activity-based working (ABW) is today one of the most popular working methods, where different office zones give employees the opportunity to control how and where to work. Earlier studies in the area of ABW suggests positive organizational effects, however research is limited since the working method only recently gained popularity. The purpose of this study is therefore to examine how employees perceived efficiency and social room for manoeuvre are affected in an activity-based environment. In order to achieve this a case study was carried out where observations and qualitative interviews together formed the conclusions and analyzes that were made. The result of this survey shows a positive attitude from the employees to the activity-based approach since the model creates a perceived increased efficiency. Together with the social approach that the architectural aspect of ABW offers, employees get the tools to influence and to a certain extent also control the social aspects of their work., Arbetets natur och dess utformning har genomgått stora förändringar de senaste årtiondena. Aktivitetsbaserad verksamhet (ABV) är idag ett av de populäraste arbetssätten där olika zoner på kontoret ger medarbetarna möjlighet att själva styra över hur och var de arbetar. Tidigare forskning på området tyder på positiva organisatoriska effekter men eftersom arbetssättet relativt nyligen slagit igenom är forskning på hur det påverkar medarbetarna begränsad. Syftet med den här studien är att undersöka hur medarbetarnas upplevda effektivitet och sociala handlingsutrymme påverkas i en aktivitetsbaserad verksamhet. För att åstadkomma detta gjordes en fallstudie där observationer och kvalitativa intervjuer tillsammans formade de slutsatser och analyser som gjordes. Resultatet i denna undersökning visar en positiv inställning från medarbetarna till det aktivitetsbaserade arbetssättet som skapar en ökad upplevd effektivitet. Tillsammans med det sociala upplägg som den arkitektoniska aspekten erbjuder får medarbetarna verktyg att själva påverka och i viss mån även styra det sociala arbetslivet.

Syfte: Idag har det blivit allt mer vanligt att verksamheter använder sig av aktivitetsbaserade kontor, så kallade ABW-kontor. En anledning till detta är att kontorsformen är mer yteffektiv då den oftast är utformad för ett färre antal medarbetare än vad verksamheten har anställda. Problemet med många av dagens aktivitetsbaserade kontor är att utformningen inte är rätt anpassad till verksamhetens behov. Detta grundar sig i att det finns en kommunikationsbrist i utformningsprocessen vilket medför att arkitekten inte får den information om verksamheten som behövs. Målet med arbetet har varit att komma fram till ett hjälpmedel som kan undvika kommunikationsbristen för att i framtiden ge arkitekter ett bättre underlag för att utforma ABW-kontor. Metod: Studien har bestått av en kvalitativ undersökning där fallstudier, intervjuer och dokumentgranskning använts. Studiens största datainsamling består av semistrukturerade intervjuer med arkitekt och personer som arbetat hos de tre verksamheterna under utformningsprocessen. Utöver detta utfördes en dokumentgranskning av planlösningarna hos verksamheterna. Dessa datainsamlingsmetoder kunde därefter analyseras och generera svar på studiens frågeställningar. Resultat: Undersökningen visade att det funnits en kommunikationsbrist i samtliga utformningsprocesser hos de tre verksamheterna. En av verksamheterna hade använt sig mer av medarbetarna i utformningsprocessen vilket kan kopplas till att de anställda var nöjda med kontoret. Från intervjuerna framgick det vad i kontorets utformning som var viktigt för att kontoret skulle bli så anpassat till verksamhetens behov som möjligt. Utifrån den här informationen skapades en checklista för arkitekt, beställare och anställda. Checklistan kan användas i utformningsprocessen för att få ett bra underlag till att anpassa kontorets utformning till verksamhetens behov. Konsekvenser: En slutsats av den här studien är att alla ABW-kontor inte är anpassade efter verksamhetens behov. Under utfor, Purpose: Nowadays it is more common to use activity based work offices, known as ABW-offices. One of the reasons why it is getting more popular is because of the space efficiency. ABW-offices are often designed for less people than number of employees. The problem with many of today’s activity based work offices is that it is not suitable for every type of work environment and its needs. The reason is lack of communication during the design process. That can lead into less information about the working environment for the architect. The goal with the case study has been to produce a userfriendly communication tool so the architect has a better base to start the design process. Method: The study is a qualitative survey with case studies, interviews and document analysis. The largest data collection has been semi structured interviews with architect and employees. The document analysis is based on the layouts of the different work offices. These data collection methods could thereafter be analyzed and generate answers to the questions of the case study. Findings: The study showed that there has been a lack of communication during the design process in every ABW-office. One of the three offices involved the employees during the design process, and the employees seemed to be happy with how the office turned out. The interviews gave information about what factors that can be most important to make the ABW-office as suitable as possible for the work office. After analyzing the empiricism a checklist was created for architect, client and employees. The checklist can be used during the design process to fill the client and the employees need to make a suitable working environment. Implications: A conclusion of this study is that all ABW-offices are not suitable enough for the work office. All the employees did not get fully involved during the design process which, after research, are the best way to get the ultimate result. Therefore, the architect needs to get as much inf

Background: In recent years, there has been a reported increase in organizations relocating to Activity-based Flexible Offices (A-FOs) worldwide. The idea of A-FOs is to offer work conditions suitable for the workforce’s tasks and individual preferences. Benefits of the A-FO include employee autonomy, privacy and inter- and intra-team communication. However, there are reports within Swedish media on reduced performance, increased dissatisfaction, injustice, and workplace avoidance amongst employees occupying A-FOs. Added to which empirical research supporting A-FOs claimed benefits are scarce with inconsistent results. Aim: The aim of this thesis is to explore and investigate perceptions of workspace, work conditions, work environment satisfaction, and perceived performance in A-FOs (aim of Studies I-V). Additionally, the sub-aims are to explore and investigate associations with underlying factors such as design and implementation process factors including methods suggestions (aims of Studies II, IV & VI), physical workspace factors (aim of Study III), desk-sharing and speech policies (aim of Study IV), and organizational preconditions (aim of Study V). This thesis aims at integrating the contributions of each paper and making the whole greater than the sum of its parts. Method: A problem centered, pragmatic approach guided the methodological choices. Two in-depth longitudinal case (n=66 & 46) and two cross-sectional (n=202 & 105) studies were conducted at five single floor A-FOs. A mixed method approach was adopted comprising of six questionnaires, 105 individual interviews, documentation of plan layouts, photographs, planning documents and observations. A third cross-sectional study with 7 additional cases was conducted on 473-715 questionnaire responses. Results & discussion: The results showed that work environment satisfaction and perceived performance can increase after relocation to A-FOs. Reported contributing design and implementation proce, Bakgrund: Under senare år har andelen företag som flyttar till aktivitetsbaserade kontor ökat över hela världen för att bättre stödja nya sätt att arbeta. Det aktivitetsbaserade kontoret (ABW) föreslås medge hög arbetsmiljötillfredsställelse och prestation genom att tillhandahålla arbetsförhållanden som passar olika arbetsuppgifter och individuella preferenser. Exempelvis kan autonomi, avskildhet och kommunikation främjas. Dock rapporterar svensk media om medarbetares låga prestation, missnöje och upplevelse av orättvisa i ABWs och att medarbetare undviker sin arbetsplats. Syfte: Denna avhandling syftar till att utforska och undersöka arbetsförhållanden, medarbetares tillfredsställelse av arbetsmiljön och prestation i aktivitetsbaserade kontor, samt deras associationer till underliggande faktorer såsom processfaktorer, utformningsfaktorer, regler och organisatoriska förutsättningar. Avhandlingen avser att integrera artikelbidragen och att helheten ska vara större än summan av delarna. Metod: En problemcentrerad, pragmatisk ansats har väglett de metodologiska valen. Grundliga longitudinella fallstudier och genomsnittsstudier genomfördes hos organisationer med aktivitetsbaserade kontor på ett våningsplan. En mixed method-ansats användes bestående av 6 enkätutskick, 105 intervjuer, dokumentation av planritningar, fotografier och planeringsdokument, samt observationer. En tredje tvärsnittsstudie genomfördes med ytterligare 7 fall med total 473-715 enkätsvar. Resultat & diskussion: Resultaten visade att arbetsmiljötillfredsställelse och upplevd prestation kan öka efter flytt till ABW. Faktorer inom planeringsprocessen, såsom meningsfulla mål för medarbetarna, tilldelning av tid och finansiella resurser, fokus kring organisatoriska förändringar, medarbetares delaktighet och ett metodiskt tillvägagångssätt föreslogs relatera till goda utfall. För att underlätta i planeringsprocessen presenterades ett ramverk med metoder indelade i kontors olika planeringsfaser. Föresl, QC 20181122

Palm oil is a prospective crop in the plantation sector. Palm oil is currently contributing large foreign exchange to the country, especially in Indonesia. The problem that occurs is the increase in the area for oil palm plantation development has been limited. One alternative way that can be done is the utilization of neglected marginal land for example peatlands. This research was carried out on the dangku crossing landscape in lowland areas or 5 m above sea level. The results show FFB and ABW have no significant effect on the regression and correlation values at the level of 0.05. The effect of significant difference was shown by the results of average bunch weight (ABW) in T1 treatment, namely the dose of N <1 Kg and P <1.5 Kg which had the highest average compared to T2 and T3 treatments. In addition, fertilizer doses affect plant conditions and visual conditions of plant leaves. The average condition at the location of the planting year which observed normality of the plant was more than 75% with green leaf conditions around 80%. Based on this, it can be explained that fertilizer doses have a good effect on plants in the Sembilang dangku landscape in terms of ABW and plant conditions.

Purpose: With the vast changes in the work life comes changes in the office design. One of the newest on the market is ABW (Activity Based Workplace), were the employees themselves chooses were to sit in the office depending on what fits them best according to the moment. This thesis contributes with knowledge that is necessary for an organisation to know before they begin using an ABW. The goal is to evaluate how an efficient ABW-environment is created. An ABW are efficient when the workplace concept works the way it is supposed to do and with that provides good results from the recourses that are available. This thesis addresses the implementation of the transition to an ABW from a traditional office type and how the office design could look from evidence-based results. Method: The main strategy for this thesis is a case study that involves the organisation NCC. That is because the evidence-based design is based on their workforce and their office building. The thesis goal is achieved through four different data collection methods: literature study, interview, observation and guidance form an architect. These methods were chosen to gather both qualitative and quantitatively data. Findings: The findings are divided into three areas: the first question of issue presents the different office types performances, there are both advantages and disadvantages with all office types. The advantages that can be found in these office types is for instance the cell offices privacy, the open landscapes interaction possibilities and that the kombi office retain the social environment whilst still give privacy from other employees. Whereas availability and flexibility are the most significant advantage of an ABW. Some disadvantages are how cell offices can be unwelcoming, the open landscapes noise level and the fact that you can not work in teams in a kombi office. The second finding is the evidence-based office design proposal, from an efficiency point of view. A collocation of