Search

Den här uppsatsen handlar om vilken betydelse platsmarknadsföring har för den kommunala fysiska planeringen. Syftet med undersökningen är att redogöra för avsikten, processen och mottagandet av platsmarknadsföring. Studien genomförs genom att undersöka hur Stockholms stad och Solna stad har använt sig av platsmarknadsföring för Hagastaden utifrån olika analysteman. Hagastaden är ett relativt nytt område som ligger mittemellan Stockholm och Solna och vars syfte är att knyta ihop de två kommunerna i ett nytt kluster för life science, vilket innebär att stadsdelen ska bli en vetenskapsstad. Området valdes ut som analysfall eftersom arbetet med platsmarknadsföring har varit en central del i arbetet med förnyelsen av området. De teman som ligger till grund för analysarbetet valdes ut i syfte av att bryta ner den process som ligger bakom marknadsföringen av Hagastaden, vilka mottagare marknadsföringen har nått, eller önskade nå, samt hur platsens identitet påverkats och förändrats av den nya marknadsföringsstrategin. Uppsatsens problemformulering bygger på den ökande användningen av platsmarknadsföring och hur detta påverkar planeringen och dess mottagare. Det finns ofta ett bakomliggande syfte med platsmarknadsföring, vilket är att öka platsens attraktivitet och konkurrenskraftighet. Under de senaste åren har allt fler städer, kommuner och regioner börjat att använda sig utav platsmarknadsföring för att locka till sig investerare, besökare och nya invånare i hopp om att sätta just deras stad/plats på kartan. Varför det är på detta sättet finns det flera teorier bakom, men i den här studien fokuserar vi på globalisering, planeringsprocessen och politik, samt platsmarknadsföringens initiativtagare och mottagare. För att besvara syftet med studien och våra forskningsfrågor undersöker den här studien hur arbetet med platsmarknadsföring av Hagastaden sett ut genom att analysera processen, mottagarna av platsmarknadsföring samt platsens förändrade identitet. Resultatet av den här studien visar att Solna stad och Stockholms stad har använt sig av platsmarknadsföring i flera plandokument som berör projektet Hagastaden. Den gemensamt framtagna visionen om att skapa en modern och innovativ stadsdel har varit vägledande för arbetet, och samarbetet kan sammanfattas som väl fungerande. Det har dock funnits en obalans i beslut och genomförande, sett till de enskilda kommunerna. Projektet har även bestått av en marknadsföring som inte riktat sig lika mot alla målgrupper, vilket också är en komplicerad fråga eftersom många projekt automatiskt kan vara uteslutande beroende på vad som byggs. Det har även skett en drastisk förändring av områdets identitet i och med det koncept som marknadsförts. Det blir intressant att diskutera huruvida platsmarknadsföringen genomförts i en rättvis process, bemött olika målgrupper och kunnat påverka platsen i den utsträckningen som gjorts.

Betygsdatum 2019-01-18

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna som drabbar kvinnor. Till följd av de senaste årens forskningsframsteg som gjorts inom cancervården överlever fler kvinnor sin bröstcancerdiagnos. Att genomgå en bröstcancerbehandling och allt vad det innebär är dock fortfarande något som påverkar den cancerdrabbade individen både fysiskt, psykisk och emotionellt. Förutom primär behandling med kirurgi kan behandlingen behöva kompletteras med strålbehandling, cytostatika och/eller hormonell behandling. Syftet är att studera hur kvinnor som behandlats för bröstcancer upplever sin kropp och självkänsla efter avslutad cancerbehandling. För att bättre förstå hur kvinnor upplever detta är det viktigt att undersöka ämnet för att kunna stötta dem i deras nya liv som “cancerfria”. Modellen som valdes till arbetet var en litteraturstudie enligt Axelsson där nio artiklar analyserades. Resultatet visar på vilka sätt kvinnorna upplever sina kroppar i efterförloppet av sin cancersjukdom. Även hur deras självkänsla fluktuerar och försämrats påvisas. Likväl som negativa tankar och upplevelser kunde acceptans samt kampen för att komma tillfreds med sitt nya förändrade jag återfinnas i forskningen. Det som genomsyrar resultatet är hur självkänslan och kroppsbilden starkt hör ihop. Andra människor likväl som samhället i stort influerar hur kvinnorna upplever sig själva utöver deras egen åsikt om sin kropp. Att återgå till sitt vanliga jag efter den resa som en cancerbehandling innebär är svårt, men med tiden växer kvinnorna, kanske inte i, men med sin nya kropp. Vårt resultat visar på att kvinnorna även efter sin ”friskförklaring” behöver stöttning för att kunna finna acceptans för sin egen kropp och återbygga självkänsla. Sjuksköterskans och andra canceröverlevares närvaro i återhämtningsprocessen är viktig för att känna stöttning och trygghet.

Godkännandedatum 2015-01-21