Search

Studien utgår ifrån behandlingspersonal på ett SiS LVM-hem och deras beskrivningar av sitt förhållningssätt gentemot kvinnor med samsjuklighet i form av missbruk och ätstörning, samt vilka utmaningar och möjligheter som de upplever i sitt arbete i förhållande till gruppen. Studien har en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer som utförts med fem personer som arbetar som behandlingspersonal på ett SiS LVM-hem i Sverige. Den insamlade datan har framställts i en tematisk analys med fem identifierade huvudteman och 13 subteman som tolkats utifrån tolkningsramen, vilken inkluderar nationella regelverk och de teoretiska begreppen yrkeskompetens; relationskompetens och handlingskompetens samt teori om idealtypiska handlingar. Resultatet visar att det förekommer missbruk och ätstörning på LVM-hemmet och att behandlingspersonalen arbetar med det genom att förhålla sig lika till klienten oberoende dess problematik med viljan att hjälpa och anpassa strategier till problematiken, även om syftet med LVM inte är att behandla ätstörningar och det saknas förutsättningar på organisatoriskt plan. Resultatet visar även att behandlingspersonalen har fokus vid att arbeta relationsskapande för att nå klienterna och motivera dem. Studiens slutsatser är att det saknas kompetens om ätstörningar inom LVM-hemmet men att behandlingspersonalen bemöter missbruk och ätstörning genom att använda rutiner och begränsningar samt sin yrkes- och relationskompetens, The study is based on treatment workers at a SiS LVM-home and their descriptions of their approach to women with co-morbidity in the form of substance abuse and eating disorders, as well as the challenges and opportunities they experience in their work in relation to the group. The study has a qualitative approach with semi-structured interviews conducted with five treatment workers from one SiS LVM-home. The collected data have been represented in a thematic analysis with five identified main themes and 13 sub-themes interpreted based on our interpretive framework which includes the following theoretical concepts of professional competence; relational competence and action competence as well as the theory of four ideal actions. The result shows that there is substance abuse and eating disorders at the LVM-home and that the treatment staff works with it by treating the client equally regardless of their problem with the desire to help and adapt strategies to the problem, even if the purpose of LVM is not to treat eating disorders and that there are no prerequisites on an organizational level. The results also show that the treatment workers have a focus on relationship-building in order to reach the clients and motivate them. The study's conclusions are that there is a lack of expertise on eating disorders within the LVM-home, but that the treatment staff deal with addiction and eating disorders by using routines and restrictions as well as using their professional and relational skills

Anorexia nervosa (AN) är en psykiatrisk sjukdom där personen som är drabbad svälter sig och aktivt försöker gå ner i vikt genom olika tillvägagångssätt. Anorexia nervosa drabbar främst kvinnor och har ofta debut i tonåren. Sjukdomen kan vara svårbehandlad och är ofta förenad med lång återhämtning. Anorexia nervosa kan ge allvarliga somatiska komplikationer och orsaka för tidig död. En väl utformad vård och snabb handläggning är av stor vikt för att ge goda möjligheter till återhämtning. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelse av att vårdas för anorexia nervosa. Metoden utgörs av en litteraturöversikt där tolv kvalitativa artiklar använts i resultatet. Under dataanalysen framkom fyra teman och sju subteman. Resultatet visar att patienterna upplever en ambivalens inför att söka vård och vårdas för sin sjukdom. De upplever att vårdandet kretsar kring mat och vikt i stället för att utgå från de bakomliggande känslorna. Vårdrelationen belyses som en betydande del i hur patienterna upplever vårdandet och påverkar hur väl vårdandet kan tillgodogöras. Patienterna önskar vara delaktiga i sin vård och bli sedd som en hel människa. Vidare visar resultatet att patienterna upplever att olika vårdsammanhang påverkar möjligheten att tillgodogöra sig behandling. Diskussionen belyser hur ambivalensen påverkar vårdandet och sjuksköterskans bristande kunskaper i att vårda patienterna med anorexia nervosa. Patienternas behov av att bearbeta de bakomliggande känslorna belyses och vidare förs en diskussion om vårdandet skulle kunna anpassas efter patientens livsvärld.

Bakgrund: Anorexia nervosa och bulimia nervosa är komplexa ätstörningar som medför stort lidande för patienterna. Patienterna drar sig bort från att söka vård då de bland annat inte har sjukdomsinsikt men även andra bidragande faktorer som medför olika känslor kring vårdupplevelsen. Syfte: Belysa upplevelsen av vården bland patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa. Metod: Litteraturöversikt där elva artiklar valdes ut, granskades och sammanställdes för att besvara syftet. Resultat: Upplevelsen av vården bland patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa redovisas via tre huvudteman; patienters upplevelse av att ta första steget till vård, att vara patient och att tillfriskna under vårdtiden. Under varje huvudtema tillkommer två subteman. Det framkom att det är en komplex vårdprocess som innerverar ett brett spektrum av känslor samt olika faktorer som medför både positiva och negativa känslor för berörd patientgrupp. Det föreligger även betydande faktorer i omvårdnaden som påverkar patientens relation till sjuksköterskan samt hur behandlingen, omvårdnaden och tillfrisknande sker. Konklusion: Att vårda patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa är komplext. Genom visat stöd, kommunikation, empati och en god relation mellan sjuksköterskan och patienten kan en adekvat vård utföras där patienten får en god vårdupplevelse., Background: Anorexia nervosa and bulimia nervosa are complex eating disorders that cause suffering to patients. Patients tend to avoid seeking treatment because, among other things, they have no insight into the disease, but also other contributing factors that lead to different feelings about the care experience. Aim: To shed light on the experience of care among patients with anorexia nervosa and bulimia nervosa. Method: Literature review where eleven articles were selected, reviewed and compiled to answer the purpose. Findings: The experience of care among patients with anorexia nervosa and bulimia nervosa is reported via three main themes; patients' experience of taking the first step, patients' care experience and recovering during the care period. Under each main theme, two subthemes are added. It turned out that it is a complex care process that innervates a wide range of emotions as well as various contributes both positive and negative emotions for this group of patients. Conclusion: Caring for patients with anorexia nervosa and bulimia nervosa is complex.Through shown support, communication, empathy and a good relationship between the nurse and the patient, adequate care can be carried out where the patient gets a good care experience.

Tvångsåtgärder är relativt vanligt förekommande inom psykiatrisk vård. Forskning visar att det finns risk att det skapar trauma hos de som utsätts för tvångsåtgärder. Ätstörning är ett sjukdomstillstånd som drabbar många, särskilt unga personer. Tvångsvård är vanligt vid ätstörning och särskilt vid anorexia nervosa. Antalet flickor som tvångsvårdas för livshotande ätstörningar har ökat med 300 procent jämfört med 2017. Anorexia nervosa är nu de vanligaste diagnoserna inom LPT-vård för unga. Syfte: Beskriva patienters erfarenhet av tvångsvård vid behandling av anorexia nervosa. Metod: Litteraturstudie med metasyntes där vi följt SBU:s riktlinjer för litteraturstudier samt Granheim och Lundman vid analys av valda artiklar. 9 kvalitativa studier som publicerades 2000–2023 inkluderades efter systematiska sökningar i CIHNAL, PsycInfo och PubMed. Det gjordes en kvalitetsgranskning av studierna efter SBU:s granskningsmall samt utifrån rekommendationer för granskning och bedömning av kvalitet. Resultat: Totalt identifierades fyra slutkategorier: att utsättas för traumatiserande tvångsåtgärder gav en känsla av att känna sig bestraffad, hotad och rädd, att vilja bli sedd och bekräftad av någon som man litar på, att acceptera situationen genom att lämna över kontrollen och att inte ses som tillräknelig. Slutsats: Resultatet från studien kan bidra till en ökad förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård vid behandling av anorexia nervosa samt belysa viktiga aspekter för oss som arbetar med patienterna. Förståelsen är viktig för att kunna utveckla vården, att hitta andra alternativ till tvång och för att kunna bemöta dessa komplexa situationer på bästa sätt.

The aim of this study was to examine healthcare professionals perspective on why men are less likely to seek healthcare for eating disorders. The study seeks to understand and highlight the potential challenges men face when seeking healthcare for these conditions. To address this issue, the following three questions were posed: What social factors contribute to the low proportion of men seeking healthcare for eating disorders? How are men affected by gender-specific norms and expectations when they seek healthcare for eating disorders? What difficulties do healthcare professionals experience in treating men with eating disorders? The study included healthcare professionals working in eating disorder teams across various regions of the country. The empirical data comprised ten interviews, which were analyzed using thematic analysis. The theoretical frameworks used in the analysis were social constructivism, gender theory, hegemonic masculinity theory and stigma. The results of this study indicate significant challenges in encouraging men to seek healthcare for eating disorders. Based on these findings, we claim that increasing awareness and communication, as well as challenging existing stereotypes and norms, can enhance the effectiveness and supportiveness of healthcare for men with eating disorders. A lack of experiences among healthcare professionals also emerged as a significant barrier to effectively treating men with eating disorders.

Bakgrund: Ätstörningar är en psykisk sjukdom som framförallt drabbar ungdomar men även vuxna. Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de vanligaste typerna av ätstörning, där anorexia har den högsta risken för dödlighet. Ätstörning är en psykisk sjukdom med synliga fysiska symtom som det lätt fokuseras på. Fokuset ska ligga på hela människan och inte enbart på vikt och kropp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna personers upplevelser av att leva med ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar valdes ut och sammanställdes till en ny helhet enligt fem steg. Artiklarna letades fram från databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Ätstörning är en sjukdom som sätter livet ur balans. Det påverkar familj och relationer lika mycket som personen som drabbas. Sjukdomen skapar en blandning av känslor som skam, ångest och stolthet. Professionella tjänster upplevs både positivt och negativt av de drabbade. Gott bemötande och bekräftelse av deras känslor har betydelse för deras återhämtning. Konklusion: Förutfattade meningar förekommer kring i vilken ålder det är acceptabelt att drabbas av ätstörning. Vuxna döms ofta för sin sjukdom och blir bemötta annorlunda än ungdomar. Här blir det sjuksköterskans ansvar att bemöta patienten utan fördomar., Background: Eating disorders are a mental illness that mainly affects young people but also adults. Anorexia nervosa and bulimia nervosa are the most common types of eating disorders, with anorexia having the highest risk of mortality. Eating disorder is a mental illness with visible physical symptoms that are easily focused on. The focus must be on the person and not just on weight and body. Aim: The aim was to explore adults' experience of living with an eating disorder. Method: The method used was a literature review where ten qualitative articles were selected and compiled into a new result according to five steps. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PubMed. Findings: Eating disorder is a disease that puts life out of balance. It affects family and relationships as much as the person affected. The disease creates a mixture of emotions such as shame, anxiety and pride. Professional services are experienced both positively and negatively by those affected. A good treatment and confirmation of their feelings is important for their recovery. Conclusion: There are preconceived notions about what age it is acceptable to suffer from an eating disorder. Adults are often judged for their illness and are treated differently compared to young people. Here it becomes the nurse´s responsibility to treat the patient without prejudice.

Bakgrund: Relativ energibrist, att gå med energiunderskott över tid, är en realitet inom idrotten och det är också starkt kopplat till ätstörningar och stört ätbeteende. Forskningen pekar på att coacherna, på grund av sin närhet till de aktiva, är i en bra position för att upptäcka och agera på symptom på relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Man menar vidare att coacherna har för dålig kunskap på området. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera hur elitcoacher ser på sin kunskap, sin roll och sitt ansvar i den elitidrottskontext de tillhör när det gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende inom idrotten och vad detta får för konsekvenser.Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med 12 elitcoacher. Urvalet gav en bred representation vad gäller idrotters viktkänslighet. Intervjuerna analyserades med hjälp av Côte och Gilberts kunskapsformer och en modifierad modell av Henriksens ATDE – modell. Resultat: Resultatet visar att coachernas roller ser mycket olika ut i fråga om närheten till de aktiva. Detta påverkar i sin tur coachernas upplevelse av ansvar när det gäller upptäckt och agerande vad gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Coacherna upplever ämnet relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende som laddat och känner sig inte bekväma att ta upp det med de aktiva. Man är rädd att trigga någon till ett stört ätbeteende eller en ätstörning och man menar att det finns ett tabu runt ämnet hos kollegor och specialidrottsförbund. Kunskapsluckor visar sig när det kommer till pedagogiska verktyg och interpersonell kunskap för att applicera sin kunskap i kost och nutrition när det gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Slutsatser: En bredare kunskapssyn, utanför den teoretiska professionella kunskapen rekommenderas. Förslag på att vända på synen p, Background: Relative energy deficiency, to be in an energy defiency over time, is a reality in sport and is conected to eating disorders and disorded eating. According to research, coaches are in a position that could facilitate identification and early interventions on symptoms of relative energy deficiency, eating disorder and disorded eating. Research also notes that the coaches lack in knowledge on the subject. Purpose: The aim of this thesis was to identify how elite coaches perceive their knowledge, role and responsibility when it comes to relative energy deficinecy, eating disorder and disorded eating and the consecvenses that may follow.Method: The research is done with a qualitative approach through 12 semi-structured interviews with swedish elite coaches from a wide range of sports when it comes to weight- sensitivity. The interviews were alanlysed with help of Côte ang Gilberts model of knowledge and a modified version of Henriksens ATDE- model. Result: The result reveals that the role of the coaches differs a lot when it comes to the closeness to the athlete. This affects how the coaches perceive their responsibility when it comes to identification and early intervention in case of relative energy deficiency, eating disorder and disordered eating. The Coaches perceive relative energy deficiency, eating disoder and disordered eating as a loaded subject and they feel uncomfortable to talk about it with the athletes. They are afraid to trigger someone to disorded eating or an eating disorder and they sense a tabu with their colleagues and in the sports federation. There are gaps in coaches knowledge in pedagogy and interpersonal knowledge when it come to the application of knowledge about nutrition linked to relative energy deficiency, eating disorders and disorded eating. Conclusions: A broader view on knowledge, outside the theoretical professional knowledge is recommended. A proposal to change the order in which we think of the problem is formed. Start

Bakgrund: Ätstörningar finns i dagens samhälle i en stor utsträckning. Forskning visar på de allvarliga konsekvenser som uppkommer av tillstånden, både medicinskt, psykiskt och socialt. Att leva med en ätstörning skapar en stor problematik för personen som till slut inte kan kontrollera sig själv, sin vardag eller sitt liv. Trots den forskning som finns som visar hur djupgående dessa tillstånd är, så uppvisas fortfarande brister i vården och omvårdnaden av dessa personer. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med en ätstörning. Metod: En litteraturstudie som bygger på en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framställdes 5 slutkategorier: Att känna skam och skuld inför sig själv och andra, Att känna sig dömd och missförstådd av utomstående och samhället, Att använda sjukdomen som coping-strategi när de negativa känslorna tar över, Att uppleva ambivalens inför sitt destruktiva beteende och inför sin kroppsbild och Att inte kunna kontrollera sig själv och sina val. Slutsats: Att förstå att varje person med en ätstörning är unik och har olika föreliggande orsaker trots sina likheter i uttryck. Därav vikten med att inkludera alla delar av den drabbades liv för att kunna bilda sig en uppfattning om hur den drabbade kan nå återhämtning.

Bakgrund: Ätstörning är ett utbrett sjukdomstillstånd. Diabetes mellitus typ 1 kombinerat med ätstörning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Patienter behöver ofta god vägledning och omsorg för att kunna hantera sitt tillstånd. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 och ätstörning. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga studier. Använda databaser var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sju av studierna var genomförda med kvalitativ metod och tre med både kvalitativ och kvantitativ metod. Studierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter genomförd innehållsanalys identifierades nio underkategorier och tre huvudkategorier. Huvudkategorierna var: Laborering av insulindoser; Psykisk påverkan; Behov av stöd. Konklusion: Resultatet visade att deltagarna uttryckte behov att bli sedda såväl som hörda i sitt sjukdomstillstånd. Det fanns ett behov för vårdpersonal att tydligare samverka mellan olika vårdinsatser för att samsjukligheten skulle uppmärksammas och ombesörjas i tid. Vården behöver göras mer personcentrad för att tidigare och effektivare kunna erbjuda adekvat information, utbildning och stöd. Det finns även behov att integrera familj och eventuellt andra med liknande erfarenhet som stöd. Resultatet pekade även på en kunskapsbrist inom vården och att vårdpersonal är i behov av utbildning för att ombesörja deltagarnas behov av vård., Background: Eating disorder is a widespread condition. Diabetes mellitus type 1 combined with eating disorder can lead to physical and psychological complications. Patients often need good guidance and care to manage their condition. Aim: The study’s purpose was to describe patients’ experiences of living with diabetes mellitus type 1 and eating disorder. Method: The literature review was based on ten scientific articles. Databases used were PubMed, CINAHL and PsycINFO. Seven of the articles were created using qualitative methods and three with both qualitative and quantitative methods. The articles were thematically analyzed. Result: Through content analysis nine subcategories and three categories were identified. The categories were: Experimentation with insulin dosage; Psychological impact; Need for support. Conclusion: The results showed that the participants expressed a need to feel seen as well as heard in their illness. There was a need for healthcare personnel to collaborate more clearly between different healthcare interventions for this comorbidity to be noticed and attended to in time. Healthcare need to be made more person-centered to be able to both earlier and more efficiently offer adequate information, training, and support. There is also a need to integrate family and potentially others with similar experiences as support. The result also pointed to a lack of knowledge within healthcare and that healthcare personnel need training to take care of the participants' need for healthcare.

Uppskattningsvis led 190 000 personer i åldern 15–60 av ätstörningar i Sverige 2018. Anorexia är en sjukdom som funnits under en lång, så tidigt som år 1694 beskrevs det första fallet i England. Anorexia kategoriseras som en relativt ovanlig sjukdom och cirka 0.2–0.4 procent av kvinnor i 12–25 år hade sjukdomen 2004. Enbart 50–70 procent av patienterna uppskattas tillfriskna från sin sjukdom vilket indikerar på att mer kunskaps inom området är nödvändigt. Studien syftar till att undersöka hur personer som insjuknat i Anorexia Nervosa upplever insjuknandet och tillfrisknandet utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. För att svara på syftet har två frågeställningar använts 1) Hur upplever svenska kvinnor att yttre faktorer och inre faktorer ledde till deras insjuknande av Anorexia Nervosa, 2) Hur upplever svenska kvinnor att yttre faktorer och inre faktorer ledde till deras tillfrisknande av Anorexia Nervosa. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och semi-strukturerade intervjuer genomförts med sex kvinnor som tillfrisknat från Anorexia. Det teoretiska ramverk som använts i denna studie är Foucaults teori om panoptisk disciplin, den disciplinerade kroppen och självdisciplinering. Studiens resultat redogör för hur både yttre- och inre förändringar påverkar kvinnorna i sitt insjuknande och tillfrisknande. Under yttre- och inre förändringar identifierades följande kategorier omgivningens påverkan, vardagsrutiner, psykiska faktorer och självuppfattning vilka påverkar kvinnorna i sitt insjuknande och tillfrisknande. Vid insjuknandet angav kvinnorna i studien att omgivningens påverkan var en bidragande orsak till deras insjuknande där såväl samhället i stort i form av medias porträttering av kvinnor som personer i deras närhet. Vid tillfrisknandet upptäckte kvinnorna att det fanns ett bättre liv utan sjukdomen och att det var det som gjorde att de ville sträva efter att bli helt fri den eller att de inte ville se familj och vänner lida mer.

Ätstörningar är en allvarlig psykisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Däremot finns det lite forskning och få diskussioner i dagens samhälle om ätstörningar bland män. Denna studie är kvalitativ och syftar till att undersöka hur män som har lidit av ätstörningar upplever hur behandling och bemötandet ser ut i Sverige, samt hur organisationer som är verksamma inom området har för riktlinjer för att behandla sjukdomen hos män. För att ta reda på detta har tre män som har tidigare haft ätstörningar och en forskare inom sjukdomen intervjuats. Intervjuerna baserades på semistrukturerade intervjuer som fokuserade på olika teman. Studiens resultat analyserades med hjälp av en tematisk analys och en abduktiv analysmetod. Resultatet presenterade att stigma, hjälp och stöd, maskulinitet samt bristande kunskap och medvetenhet var bidragande faktorer för intervjupersonernas ätstörningar. Intervjupersonerna förstod inte allvaret med deras ätstörning, skämdes för sjukdomen och fann stödet inte lika anpassat för män. Slutsatsen är att ytterligare kunskap behövs inom området för att förändra vårdens riktlinjer. En minskad stigmatisering och ökande av medvetenhet i samhället om mäns ätstörningar visade sig också vara viktigt.

Studiens syfte är att undersöka hur personer med ätstörning upplever att sjukdomen påverkar sexualiteten samt undersöka vilka erfarenheter de har av samtal om sexuell hälsa och välbefinnande inom ätstörningsvården. Tidigare forskning har visat på sambandet mellan kroppsuppfattning, kroppsmissnöje, kroppsskam och ätstörningar och även sett samband mellan dessa och sexuella dysfunktioner. Forskningen avseende ätstörningar och sexuella svårigheter är något bristfällig, även om det på senare år kommit studier som lyfter ämnet, och i dessa har man sett att individer som har ätstörningar också rapporterar högre vad gäller sexuella svårigheter. Större delen av de studier som gjorts är kvantitativa och i en internationell kontext. Många med ätstörningar kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och tidigare forskning har visat att samtal om sexualitet inom en vårdkontext generellt sett är otillräckligt. Studien har en fenomenologisk ansats men även socialkonstruktivistisk och genomförts med en kvalitativ metod bestående av elva halvstrukturerade intervjuer och materialet har analyserats utifrån en reflexiv tematisk analys. Resultaten har analyserats med hjälp av begreppen livsvärld, spegeljag, stigma, skam och skamkompassen för att förstå och visa på samband i kommande analys. Resultatanalysen bygger på de fyra teman: Livsvärlden - en inblick, I-världen-varo med en ätstörning, En hemlös värld samt Vägen mot en tillfredsställande sexualitet - finns den och på vem ligger ansvaret? Resultaten visar att en ätstörning har en biopsykosocial påverkan på sexualiteten och har för många blivit ett hinder vad gäller utlevnad av denna. Resultaten visar även på ett uttryckt behov av sexologiska och relationella samtal inom hälso- och sjukvården för att närma sig en tillfredsställande sexualitet med allt vad det innebär., The aim of the study is to investigate adults' experiences of how an eating disorder affects their sexuality and to investigate what experiences they have of conversations about sexual health and well-being within eating disorder healthcare services. Previous research has shown the connection between body image, body dissatisfaction, body shame and eating disorders and also seen a correlation between these and sexual dysfunctions. The research regarding eating disorders and sexual difficulties is somewhat lacking, although in recent years there have been studies that highlight the subject, and in these it has been stated that individuals who have an eating disorder also report higher levels of sexual difficulties. Most of existing studies that have been done are quantitative and in an international context. Many people with eating disorders come into contact with healthcare systems and previous research has shown that talking about sexuality within a healthcare context is generally insufficient. This study has a phenomenological but also social constructivist approach. It was conducted with a qualitative method consisting of eleven semi-structured interviews and has been analyzed through a reflexive thematic analysis. The results have been analyzed using the concepts of lifeworld, mirror self, stigma, shame and the compass of shame to understand and show connections in future analysis. The result analysis is based on the four themes: The world of life - an insight, Being-in-the-world with an eating disorder, A homeless world and The road to a satisfying sexuality - does it exist and who is responsible? The results show that an eating disorder has a biopsychosocial impact on sexuality and has for many become an obstacle in terms of experiencing it. The results also show an explicit need for sexological and relational conversations within the healthcare system in order to approach a satisfactory sexuality with all that it entails.

The purpose of the study has been to, through a qualitative interview create an understanding of abused women and their experience of psychological violence, how it has affected their emotional experiences and mental health and how relationships with people outside the relationship have been affected. Four female participants were interviewed where they shared their experiences and opinions of living with psychological violence in a close relationship based on the following questions: How do women feel that their emotions and health are affected by being exposed to psychological violence? How have abused women's relationships with people outside the relationship been affected? The study is based on previous research that deals with abused women's emotions, mental health, and social relationships as well as sociological theories. The theories used are Thomas Scheff's social bond and shame theory, Susan Scott's theory of role-playing and guilt, Erving Goffman's theory of prominence and facade, and Catherine Haslam, Alexander Haslam and Jolanda Jetten's theory of social ties and mental illness. The results show that the informants experienced strong feelings of guilt and shame, as their everyday lives were marked by violations, guilt, and manipulation. Women's social relationships with those around them were affected due to controlling behaviors or feelings of shame. All informants became ill in mental illness, where eating disorders were most common., Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse hur våldsutsatta kvinnor upplever att psykiskt våld i en parrelation påverkat deras emotionella upplevelser och psykiska hälsa samt hur relationer till personer utanför parrelationen påverkas. Fyra kvinnliga deltagare har intervjuats där dem delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter av att leva med psykiskt våld i nära relation utifrån följande frågeställningar: Hur upplever kvinnor att deras emotioner och hälsa påverkats av att utsättas för psykiskt våld? Hur har våldsutsatta kvinnors relationer till personer utanför parrelationen påverkats? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar våldsutsatta kvinnors emotioner, psykiska hälsa och sociala relationer samt sociologiska teorier. Teorierna som används är Thomas Scheff sociala band och skam teori, Susan Shotts teori om rolltagande och skuld, Erving Goffmans teori om framträdande och fasad, samt Catherine Haslam, Alexander Haslam och Jolanda Jettens teori om sociala band och psykisk ohälsa. Resultatet visar att informanterna upplevde starka känslor av skuld och skam, då deras vardag präglades av kränkningar, skuldbeläggning och manipulation. Kvinnornas sociala relationer till sin omgivning påverkades på grund av kontrollerande beteenden eller känslor av skam. Samtliga informanter blev sjuka i psykisk ohälsa, där ätstörning var mest förekommande.

The last few years eating disorders have become a hot topic in the world of climbing, however very little research has been done. The available research shows alarming levels of eating disorders amongst climbers. This study has the purpose of highlighting climbing’s impact as a social phenomenon and as a sport on people with an eating disorder. The method utilized to achieve this purpose is a narrative inquiry which implies an interpretive research paradigm. Six interviews were carried out with four female and two male respondents who had different eating disorder problems while being active in climbing. A narrative thematic analysis was performed to find overarching themes within their stories. The study shows that there are different narratives in climbing that a person with an eating disorder can utilize to convince oneself and others that their behaviour is justified, through this there is a normalization of eating disorders in climbing where the person with an eating disorder is an active agent that drives the normalization. One example of this could be when a climber with an eating disorder sees other climbers that are skinny and yet climb at a high level, from this the person might create a narrative for their body and their climbing where it is justified to be unhealthily skinny. Another result from the study is that the respondents got confirmation from their climbing that their weight loss was the way to go within climbing, they had both seen short term positive effects to their results in climbing and also received positive feedback from their climbing friends. This confirmation the respondents received from climbing accelerated or maintained their eating disorders.

Bakgrund: Ätstörningar är komplexa och allvarliga sjukdomar som innefattar anorexia nervosa, hetsätningsstörning, bulimia nervosa och ospecificerade ätstörningar. Riskfaktorer och symtombilden till ätstörningar utvecklas vanligtvis under grundskolan, men själva sjukdomen gör sig tydlig under tonåren. Därför har skolsköterskor som kontinuerligt möter elever i skolmiljön en viktig position för att identifiera och möta elever med ätstörning. Syfte: Att få en fördjupad kunskap kring skolsköterskans erfarenheter av att möta elever med ätstörning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats används i studien. Semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor verksamma i grundskolan utfördes. Resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys i syfte att presentera och analysera data. Resultat: Skolsköterskor som intervjuades har uppgett att de sällan kom i kontakt med elever med ätstörningar, de var svåra att upptäcka. Detta blev problematiskt då de ansågatt tidig identifiering var betydelsefullt för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Dessutom upplevde skolsköterskorna sig som begränsade på grund av bristande samtalsteknik och organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Elever med ätstörningar kan vara svåra att identifiera. Skolsköterskor är beroende av sin kompetens samt samtalsteknik för att kunna hantera och stötta eleverna. Skolsköterskorna upplevde sig dessutom begränsade av organisatoriska skäl som resursbrist, avsaknad av stöd från övriga professioner inom elevhälsan, tidsbrist samt sekretess., Background: Eating disorders are complex and serious diseases that include anorexia nervosa, binge eating disorder, bulimia nervosa and unspecified eating disorders. Risk factors and the symptom of eating disorders usually develop during primary school, but the disease itself becomes apparent during adolescence. Therefore, school nurses who continuously meet students in the school environment have an important position to identify and meet students with an eating disorder. Aim: To gain an in-depth knowledge of the school nurse's experience of meeting students with an eating disorder. Method: A qualitative interview study with an inductive approach is used in the study. Semi-structured interviews with eight school nurses active in primary school were conducted. The results was analyzed with a qualitative content analysis in order to present and analyze data. Results: School nurses who were interviewed stated that they rarely came into contact with students with eating disorders, they were difficult to detect. This became problematic as they considered early identification as important for working on prevention and health promotion. School nurses felt limited due to a lack of conversational techniques and organizational conditions. Conclusion: Students with eating disorders can be difficult to identify. School nurses are dependent on their skills and conversational techniques to be able to handle and support the students. The school nurses also felt limited for organizational reasons such as lack of resources, lack of support from other professions in student health, lack of time and confidentiality.

Bakgrund: Ätstörning drabbar inte bara den enskilda individen utan påverkar familjen, omgivningen och samhället i stort. Föräldrarnas delaktighet är av betydande del för tillfrisknandet. Sjuksköterskor behöver ta ansvar för att främja även föräldrarnas hälsa. Genom fördjupad kunskap om föräldrar situationen kan sjuksköterskan ge en bättre omvårdnad och förutsättning för föräldrarnas delaktighet i vården av deras ätstörningssjuka barn. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva upplevelsen av attvara förälder till ett barn med ätstörning. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där resultatet har sammanställts med hjälp av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Information om sjukdomen, brist på stöd och föräldrarnas upplevelse av utanförskap. Sammanfattning: Behovet av stöd från vården och att få vara delaktig i vården är av stor vikt för att föräldrarna ska orka fortsätta stötta sitt barn. Det är ansträngande att vara förälder till ett barn med ätstörning ochdet kan inskränka på såväl fysisk och psykisk hälsa som livskvalité., Background: Eating disorders not only affect the individual but also affect the family, the environment and society at large. Parental involvement is a significant part of recovery. Nurses need to take responsibility for promoting parents' health as well. Through in-depth knowledge of the parental situation, the nurse can provide better care and conditions for the parents' participation in the care of their children with eating disorders. Aim: The purpose of the literature review was to describe the experience of being a parent of a child with an eating disorder. Method: The method used is a literature review where the results have been compiled with the help of ten scientific articles. Results: The results are presented in three main themes: Information about the disease, lack of support and parents' experience of exclusion. Summary: The need for support from the care and to be able to participate in the care is of great importance for the parents to be able to continue to support their child. It is strenuous to be the parent of a child with an eating disorder and it can restrict both physical and mental health as well as quality of life.

SAMMANFATTNING Bakgrund Samsjukligheten mellan diabetes typ 1 och psykisk ohälsa kan leda till ett ätstört beteende och orsaka den drabbade stort lidande och stora samhälleliga kostnader. Det är viktigt att i tid upptäcka ett ätstört beteende innan det utvecklas till en manifest ätstörning. Sjuksköterskan bör ha kunskap om vilka individer som befinner sig i riskzonen, symtom samt kliniska mätvärden som kan ligga till grund för misstanke om ett befintligt ätstört beteende. Syfte Syftet med studien var att studera hur sjuksköterskan kan upptäcka ett ätstört beteende hos patienter med diabetes typ 1. Metod Litteraturöversikt enligt Forsberg och Wengström (2020) inkluderande 14 kvantitativa artiklar. Resultat Resultatet visade att individer med diabetes typ 1 och ätstört beteende eller ätstörning hade högre kliniska mätvärden, högre frekvens av komplikationer med fler sjukhusvistelser, sämre psykiskt mående och var oftast av kvinnligt kön i övre tonåren. Slutsats Då samsjuklighet mellan TD1, psykisk ohälsa och ätstört beteende är vanligt bör sjuksköterskan ha kunskap om vilka individer som befinner sig i riskzonen, närvarande symtom och kliniska mätvärden som kan ligga till grund för misstanke om ett ätstört beteende. Nyckelord ätstörning, diabulimia, Typ 1 diabetes, ätstört beteende, samsjuklighet

Background: Eating disorders as term includes several diagnoses that often result in serious conditions related to eating-habits, weight and body image. Early detection, confirmed diagnosis and initiated treatment significantly increases the chance of recovery. There is a lack of knowledge regarding how physiotherapists identify and treat eating disorders in primary care. Objective: To examine the physiotherapists’ experiences of identifying and treating eating disorders as well as problems related to them, within primary care. Methods: A qualitative method with semi structured interviews with five participants, based on convenience sampling was used. Qualitative content analysis was used for data analysis. Results: This study showed experienced difficulty in both identifying and treating eating disorders among physiotherapists. They pointed out that it was important to have an awareness about the diagnoses, and that plenty of different factors can complicate the process of identifying them. They also experienced an uncertainness regarding the role of the physiotherapist. Treatment was described to be individualized and applied with a biopsychosocial approach. Conclusion: Eating disorders and problems related to them were experienced as complicated and hard to treat. This study shows an uncertainness regarding the role of the physiotherapist when it comes to these patients. Previous research indicates that physiotherapeutic methods could have a positive effect as a part of the treatment. However, further research and knowledge are needed to establish the utility of physiotherapy when it comes to eating disorders in primary care., Bakgrund: Begreppet ätstörningar inkluderar ett flertal diagnoser och tillstånd som ofta leder till allvarliga tillstånd kopplade till ätbeteende, vikt och kroppsuppfattning. Tidig upptäckt, ställd diagnos och påbörjad behandling ökar chansen för tillfrisknande hos drabbade individer. Det finns en tydlig kunskapslucka i hur fysioterapeuter upptäcker och behandlar ätstörningar inom primärvården. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att upptäcka och behandla ätstörningar samt problem relaterade till dessa inom primärvården. Metod: I studien användes kvalitativ design i form av semistrukturerade intervjuer med fem deltagare utifrån ett bekvämlighetsurval. Databearbetning utfördes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att fysioterapeuter upplevde att det var svårt att upptäcka och behandla ätstörningar. De påpekade att det var viktigt att ha en medvetenhet om sjukdomarnas existens och att många olika faktorer kan försvåra identifieringen. De upplevde också en oklarhet i om fysioterapeuten bör ha en aktiv roll i efterföljande behandling. Gällande behandlingen fanns uppfattningen att den bör individanpassas och tillämpas med ett biopsyko-socialt synsätt. Slutsats: Ätstörningar och problem relaterade till dessa upplevs i många fall komplicerade och svårbehandlade. Studien visar på en osäkerhet i vilken roll fysioterapeuten bör ta vid mötet av dessa patienter. Tidigare forskning tyder på att fysioterapeutiska åtgärder kan ha en positiv inverkan på behandlingen. Ytterligare forskning och kunskap behövs dock för att tydliggöra fysioterapeutens roll och kompetens gällande ätstörningar inom primärvården.

Bakgrund Ätstörningar är potentiellt livshotande psykiska sjukdomstillstånd som drabbar allt fler unga i samhällen. Det är inte endast vårdpersonal som behöver stödja de drabbade, då det har visat sig att föräldrar till barn med en ätstörning har en helt avgörande roll för deras tillfrisknande. Ätstörningar kan innebära ett mångårigt lidande för både barn och deras föräldrar. Det finns begränsat med forskning kring föräldrars upplevelser och psykiska välbefinnande i samband med deras barns vård. För att vårdpersonal ska kunna bemöta dessa föräldrar behövs ökad förståelse och kunskap om deras tillvaro. Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som diagnostiserats med en ätstörning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna, som utgjorde resultatet, kvalitetsgranskades och analyserades sedan genom en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet påvisade att ätstörningarna ledde till ansträngda familjerelationer, konflikter kring måltider, samt påverkade familjer socialt, emotionellt, psykologiskt, och ekonomiskt. Föräldrarna upplevde en frustration över att inte kunna göra tillräckligt, känslor av skuld, skam, oro, och ensamhet. Det påvisades även en kunskapslucka hos vårdpersonal gällande ätstörningar och närståendebemötande. Föräldrar upplevde en ökad ansvarsbörda i att behöva samordna vård på egen hand. Att få möta andra föräldrar i liknande situation samt vara delaktig i vården av det sjuka barnet visade sig lindra känslor av skuld och ökade förståelsen för ätstörningar. Slutsats Föräldrar till barn med ätstörningar genomgår en stor emotionell påfrestning. För att vårdpersonal ska kunna bemöta närstående på ett stöttande, vägledande och meningsfullt sätt finns det behov av fortbildning inom psykisk ohälsa och ätstörningsdiagnoser, samt samordning av vården för att underlätta för föräldrar att söka professionell hjälp för sina ba, Background Eating disorders are potentially life-threatening mental illnesses that affect more and more young people. It is not only healthcare professionals who need to support those affected, since parents of children with an eating disorder have a crucial role to play in their recovery. Eating disorders can signify years of suffering for both children and their parents. There is limited research on parents' experiences and mental well-being in connection with their child’s care. For healthcare professionals to be able to respond to these parents, increased understanding and knowledge of their experiences is needed. Purpose The purpose was to shed light on parents' experiences of living with a child diagnosed with an eating disorder. Method A non-systematic literature review was conducted where 15 scientific articles were searched in the databases PubMed and CINAHL. The articles, which constituted the result, were quality reviewed and then analysed through an integrated data analysis. Results The results showed that eating disorders led to strained family relationships, conflicts over meals, and affected families socially, emotionally, psychologically, and financially. The parents experienced frustration over not being able to do enough, feelings of guilt, shame, anxiety, and loneliness. A knowledge gap was demonstrated among healthcare professionals regarding eating disorders and family treatment. Parents experienced an increased burden of having to coordinate care on their own. Meeting other parents in a similar situation and being involved in the care of the sick child proved to alleviate feelings of guilt and increased the understanding of eating disorders. Conclusion Parents of children with eating disorders undergo a great deal of emotional strain. For healthcare professionals to be able to respond to relatives in a supportive and meaningful way, there is a need for further training in mental illness and eating disorders, as well as coordination of care to

Bakgrund: Ätstörningar är ett folkhälsoproblem som drabbar många personer runt om i världen. Det är en sjukdom som många förknippar till unga tjejer men drabbar personer oavsett ålder och kön. Det finns flera sorters ätstörningar som har olika symtom, de vanligaste är anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningstörning. Vårdpersonalen har en stor roll i patienternas återhämtning och bör därför vårda om patientrelationen. Ju mer kunskap vårdpersonalen har desto mer sannolikt är det att fånga in de personer som lider av ätstörning. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med ätstörning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta empiriska studier. Cinahl, Pubmed och APA Psykinfo användes för artikelsökningen. Studierna är kvalitetsgranskade och har analyserats med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Samtliga studier visar på vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med ätstörning. I resultatet visas två huvudteman och fem subteman. Huvudteman är att vårda mot patientens vilja och tydliga strategier skapar förståelse i vårdmötet. Konklusion: Utifrån denna litteraturstudies resultat kan vårdpersonalen öka medvetenhet om de olika utmaningarna som kommer med att vårda personer med ätstörning. Genom att utveckla kunskaperna inom ätstörning kan vårdpersonalen ge en mer optimal vård till personer med ätstörning., Background: Eating disorders are a public health problem that affects many people around the world. It’s a disease that many associate with young girls but it affects people regardless of age and gender. There are several different types of eating disorders that have different symptoms, the most common ones are anorexia nervosa, bulimia nervosa and binge eating disorder. Health care professionals has a major role in the patient’s recovery and should therefore take care of the patient relationship. The more knowledge the health care staff has, the more likely it is to capture the person who suffer from an eating disorder. Aim: To describe healthcare professionals experiences of caring for people with an eating disorder. Methods: A qualitative literature study based on eight empirical studies. Cinahl, Pubmed and APA psykinfo has been used when searching for articles. The studies are quality reviewed and analyzed with the help of Friberg’s analysis model. Results: Every study shows healthcare professionals experiences of caring for people with an eating disorder. The result shows two main themes and five subthemes. The main themes are to care against the patients will and clear strategies creates understanding in the care meeting. Conclusion: Based on the results of this literature study, healthcare professionals can raise awareness of the different challenges that comes with caring for people with an eating disorder. By developing knowledge about eating disorders, healthcare professionals can provide more optimal care for people with eating disorders.

Bakgrund: Ätstörningar är ett samlingsnamn för flera diagnoser som orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de personer som lever med dem. Det är många som drabbas och därav kan vårdpersonal möta dessa personer var hen än jobbar. Det är en svår diagnos att tillfriskna från och det är därför av stor vikt att veta hur omvårdnaden bör se ut. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av omvårdnad till personer som drabbats av ätstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundat sig på 9 empiriska artiklar gällande ämnet. De har granskats och analyserats av författarna för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: strategier för omvårdnad, vägen till tillfrisknande, vikten av utbildning och vikten av samarbete. Konklusion: Studien visar att en god relation är en av grundstenarna för omvårdnaden av denna patientgrupp. Andra viktiga faktorer i omvårdnaden är att involvera patientens familj, att ha ett fungerande vårdteam och att erbjuda fortlöpande utbildning till sjuksköterskan., Background: Eating disorders is an umbrella term for a several diagnoses causing both physical and mental suffering for those who fall ill. The diagnoses are wide-spread which means that healthcare staff meet such patients regardless of work place. Recovery is often long-drawn which highlights the need to understand the care practices needed. Aim: The purpose was to describe healthcare staff’s experiences of caring for people diagnosed with an eating disorder. Methods: This qualitative literature based review is composed of 9 empirical articles focusing on eating disorders and nursing care. The articles have been reviewed and analysed by the authors to answer the aim of the study. Results: The results are divided into four categories: strategies for nursing care, the road to recovery, the importance of education and the importance of cooperation. Conclusion: The study shows that a good nurse-patient relation is one of the founding stones of nursing care to this patient group. Other factors are to involve the patient’s family, to have functioning team collaboration and continuously provide education to the nursing staff.

Introduktion: Anorexia nervosa är en ätstörning och innebär en viljestyrd viktnedgång. Sjukdomen drivs av en förvrängd kroppsuppfattning och förekommer hos 1–2 % av individer i Sverige. När ett barn insjuknar i anorexia nervosa påverkas också föräldrar och syskon. Familjen har tidigare ansetts vara orsaken till sjukdomen, men ses idag som en resurs för den sjuke och en tillgång för vården. Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av delaktighet i vården av barn och unga med anorexia nervosa. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa orginalartiklar från PubMed och CINAHL. Resultat: Familjens upplevelser sammanfattades i fyra kategorier: Betydelsen av information, kunskap och stöd; Omgivning och hanterbarhet; Positiva, negativa och ambivalenta känslouttryck samt Roller och relationer. Bristen på eller förekomsten av information, kunskap och stöd var avgörande för hur familjens delaktighet upplevdes. Familjen upplevde att familjebaserad behandling skapade en öppen och rak kommunikation, men det fanns också ett behov av enskilda samtal med vårdpersonal. Syskon upplevde att hemmiljön var ansträngd och präglades av känslor som oro, ångest och otrygghet. Familjens delaktighet i vården påverkade relationerna mellan föräldrar, den sjukdomsdrabbade och syskon, både till det bättre och till det sämre. Slutsats: Familjens delaktighet i vården kräver en väl avvägd mängd information och stöd som anpassas efter varje familj. Graden av familjens delaktighet behöver till viss del grundas på patientens önskemål, men bör också se till föräldrarnas förmåga att hantera det ansvar som läggs på dem. Syskonens deltagande i vården kräver särskild anpassning gällande information och stöd, beroende på ålder och mognad.

Tidigare studier har inte undersökt hur olika typer av stöd från omgivningen hjälper individer att tillfriskna från en ätstörning. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse stöd från vården, familj och anhöriga samt individernas egna strategier haft för själva tillfrisknandet. För majoriteten av de tolv deltagarna hade vägledande samtal en betydande roll för tillfrisknandet. Några av deltagarna uttryckte sig om vårdens okunskap och dåligt bemötande, medan några nämnde vikten av psykoterapeutisk hjälp samt samtalsstöd. Resultatet visade att familj och vänners betydelse samt anpassning av stöd var essentiell i deltagarnas tillfrisknande. Individernas strategier att hantera sin problematik handlade om inställning såväl som individuell drivkraft. Slutsatsen var att stödet från familj och anhöriga var av största vikt, medan relationen till vården och dess betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen var både positiv och negativ. Ytterligare forskning rekommenderas för att undersöka hur jämlik vård kan uppfyllas beroende på geografiskt läge.

Bakgrund: Ett av sex par har någon gång upplevt problem relaterat till fertilitet under sina reproduktiva år och efter 30 års ålder är infertilitet vanligare hos kvinnor än hos män. Flera delar av menstruationscykeln består av energikrävande processer som exempelvis ägglossning och produktion av könshormoner. Näringsbrist och låg energitillgänglighet leder till brist på substrat till dessa energikrävande processer och i västvärlden orsakas låg energitillgänglighet vanligen av en ätstörning som anorexia nervosa, vilket kan leda till funktionell hypotalamisk amenorré (FHA) hos kvinnor. FHA resulterar i en minskad frisättning av könshormonerna östrogen och progesteron vilket kan leda till infertilitet. En av 20 kvinnor har erfarenhet av ätstörning under graviditeten men få studier har undersökt hur en historik med ätstörning påverkar fertilitet och graviditet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om FHA hos kvinnor med anoreci leder till nedsatt fertilitet och komplikationer vid en eventuell graviditet. Metod: En litteratursökning genomfördes på PubMed och Web of Science med sökorden amenorrhea, fertility, eating disorders, anorexia nervosa, reproduction (1999-2021). Resultat: Åtta studier inkluderades och resultatet visade att kvinnor med anorexi födde färre barn och hade större sannolikhet för att ha genomgått fertilitetsbehandling än friska kvinnor i kontrollgruppen. Vidare visade resultatet att kvinnor med anorexi oftare rapporterade komplicerade graviditeter med till exempel lägre fostertillväxt, prematur födsel och kejsarsnitt. Slutsats: Utifrån resultatet i den aktuella litteraturstudien kan konkluderas att kvinnor med FHA på grund av en ätstörning har lägre fertilitet än friska kvinnor. Kvinnor med ätstörning upplever i högre utsträckning mer komplicerade graviditeter och även fosterutvecklingen verkar påverkas negativt och därför kan tätare kontroller under och efter graviditet vara nödvändigt för dessa kvinnor. Resultatet kan vidare tolkas som att den, Background: One in six couples has sometime during their reproductive years experienced problems related to fertility and after the age of 30, infertility is more common in somen than in men. Several parts of the menstrual cycle require a lot of energy, such as ovulation and the production of sex hormones. Malnutrition and low energy availability is usually caused by an eating disorder such as anorexia nervosa, which can lead to functional hypothalamic amenorrhea (FHA) in women. FHA leads to a reduced release of the sex hormones estrogene and progesterone, which leads to infertility. One in 20 women have experience of an eating disorder during pregnancy, but few studies have examined how a history og eating disorder affects fertility and pregnancy. Aim: The aim of this study was to investigate whether FHA in women with anorexia nervosa leads to reduced fertility and complications in a potential pregnancy. Method: A literature search was made on PubMed and Web of Science with the keyword´s amenorrhea, fertility, eating disorders, anorexia nervosa reproduction (1999-2021). Results: Eight studies were included, and the results showed that women with anorexia gave birth to fewer children and were more likely to have experienced fertility treatment than healthy women in the control group. Furthermore, the results showed that women with anorexia more often reported more complicated pregnancies with, e.g., lower fetal growth, premature birth, and cesarean section. Conclusion: Based on the results of the current literature study, it can be concluded that women with FHA due to an eating disorder have lower fertility than healthy women. Women with an eating disorder experience more complicated pregnancies and fetal development also seems to be negatively affected and therefore more frequent checks during and after pregnancy may be necessary fore these women. The results can further be interpreted as that the negative impact on reproductive health is reversible when symptoms

Syfte: Syftet med studien var att undersöka extra- och intraorala kliniska tecken hos individer med ätstörningen bulimi. Metod: Litteratursökningen har utförts i vetenskapliga databaser; Medline, CINAHL och Dentistry & Oral Sciences Source. Artiklar publicerade mellan år 2000–2021 var inkluderade. Totalt valdes det ut 10 vetenskapliga artiklar för denna litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att de vanligaste kliniska tecknen var reducerat salivflöde, lågt pH-värde i saliven, dentala erosioner, svullnad och erytem i gommens slemhinna, torra och nariga läppar och svullna Glandula Parotis salivkörtlar, dock fanns det ingen statistisk signifikans gällande karies och parodontala sjukdomar. Slutsats: Resultaten visar att intra- och extra kliniska tecken kan ses hos individer med bulimi, framförallt svullna Glandula Parotis salivkörtlar, reducerat salivflöde, lägre pH-värde i saliven och dentala erosioner. Kunskap om extra- och intraorala kliniska tecken hos tandvårdspersonal möjliggör tidig identifiering av sjukdomen bulimi och att preventiva insatser tillgodoses i ett tidigt stadie för att minska lidande hos patienten., Aim: The aim of this study was to investigate extra- and intraoral clinical signs in individuals with the eating disorder bulimia. Material and method: An advanced search of literature has been completed in data bases as; Medline, CINAHL and Dentistry & Oral sciences source. Articles published in 2000-2021 were included. A total of 10 articles were included in this study. Results: The results show that the most common clinical signs were hyposalivation, low pH in the saliva, dental erosion, swelling and erythema in the palate mucosa, dry lips and swollen Glandula Parotid salivary glands. There were no statistically significant results in caries and periodontal diseases. Conclusions: There are some intra- and extraoral clinical signs that can be seen in individuals with bulimia, above all swollen Glandula Parotid salivary glands, reduced salivary flow, low pH in the saliva and dental erosions. Knowledge in extra- and intraoral clinical signs in dental staff makes it possible for early identification of the disease bulimia and preventive efforts can be offered in an early stage to reduce suffering for the patient.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att få en inblick i hur idrottslärare förhåller sig till elever med ätstörningar och hur dessa elever bemöts, utmanas och bedöms inom ämnet idrott och hälsa. 1. På vilket sätt anpassas idrottsundervisningen till behovet hos deltagande elever med ätstörningar? 2. Hur bedömer idrottslärare elever med ätstörningar utifrån deras fysiska- och psykiska förutsättningar? Metod I studien har en kvalitativ metod använts bestående av forskningsintervjuer med fyra idrottslärare. Urvalet av respondenter skedde genom ett bekvämlighetsurval av idrottslärare verksamma i högstadiet samt gymnasieskolan, i Stockholmsområdet. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk. Databearbetningsmetoden har bestått av en tematisk analys där insamlat material analyserats samt tematiserats. Resultat Idrottslärarna redogör för vikten av att ha bra dialog, utmana samt inkludera eleverna i undervisningen. Samtliga idrottslärarna tar hjälp av resurser som elevhälsan, mentorer samt föräldrar i tillvägagångsätt för anpassningar. Idrottslärarna redogör för olika svårighetsnivåer i aktiviteter som en inkluderande anpassning och vikten av att elevernas hälsotillstånd ska prioriteras framför undervisningen. Slutsats Viktiga aspekter som bidrar till framsteg i idrottslärares bemötande av elever med ätstörningar är individuell kommunikation, stöttning, uppsyn samt ett öppet och positivt klimat i idrottsundervisningen. Nyckelord: ätstörning, elever, bemötande, anpassning, idrottsundervisning, Aim This study aims to get an insight into how physical education teachers relate to students with eating disorders and how these students are met, challenged, and assessed in physical education. 1. In what way is the subject of physical education adapted to the needs of participating students with eating disorders? 2. How are physical education teachers assessing students with eating disorders based on their physical and psychological conditions? Method The study has used a qualitative method consisting of research interviews with four physical education teachers. The selection of respondents was made by a convenience selection of physical education teachers operating in high schools and a senior high school in the Stockholm area. The sociocultural perspective has constituted the theoretical framework of the study. Data processing method consisted of thematic analysis where collected material has been analysed and thematized. Result The physical education teachers explain the importance of having a good dialogue, challenge and include the students in the teaching. Physical education teachers take the help of student health teams, mentors and parents in the course of action when it comes to adaptions. Physical education teachers explain different difficulty levels in activities as an inclusive adaption and point out the importance of giving priority to state of health over education. Conclusion Important aspects contributing to progress in dealing with students with eating disorders are individual communication, support, and a positive climate in the teaching of physical education. Keywords: eating disorder, students, treatment, adaption, physical education

Inom omvårdnad av personer med ätstörningar är relationen mellan vårdare, familjer och patient viktig. Det är viktigt att se till personens psykiska och fysiska behov samt kunna motivera till återhämtning hos den sjuka. Syftet med det här examensarbetet var att beskriva personers upplevelser av att leva med en ätstörning. Nio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen av artiklarna resulterade i fem kategorier: att känna sig övergiven av omgivningen; att känna sig styrd av sjukdomen; att förstå att man är sjuk och vilja bli av med sjukdomen; att känna ilska, skam och ångest samt att inte se sin rätta kroppsbild. Upplevelser som personerna hade var bland annat att de kände sig isolerad, hade svårt att bilda relationer utanför familjen, kände skam, ångest och hade en vilja att självskada sig. Att skapa kunskap är viktigt i omvårdnaden av personer med ätstörningar för att sjuksköterskor ska kunna skapa en trygghet, tillit och kunna främja en hälsosam livsstil för återhämtning från sjukdomen. Denna litteraturstudie kan användas till att öka förståelsen för personer som lever med en ätstörning vilket kan bidra till en förbättrad omvårdnad för dessa personer och familjer.

Bakgrund: Ätstörningar är en av de tio vanligaste psykiska sjukdomarna i befolkningen och delas in i Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, Ätstörning Utan Närmare Specifikation och Hetsätningsstörning och diagnotiseras med hjälp av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Förekomsten av ätstörningar är högre bland atleter än i normalbefolkningen och är vanligast i estetiska- uthållighets- samt viktklassidrotter men förekommer även i idrotter utan uttalade krav på låg kroppsvikt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbats av en ätstörning.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna ASSIA, PubMed och SportDiscus under perioden 24 februari till 17 april år 2020. I resultatdelen inkluderades 13 artiklar.Resultat: Tränare upplever svårigheter i att upptäcka ätstörningssymtom hos en atlet då de ofta fokuserar på fel ätstörningsdiagnos. Tränare tycker det är viktigt att atleten kan känna stöd hos dem samt att tränare kan hjälpa atleten att hitta behandlingsalternativ. Föräldrar uppfattar sjukdomstiden som den svåraste tiden i livet dels för att relationen till den drabbade försämras och att de inte får närvara i behandlingsprocessen så som de önskar. Det är lätt för föräldrar att ta på sig skulden för sitt barns ätstörning men med hjälp av multifamiljterapi kan de känna sig mindre värdelösa. Syskon upplever mycket känslor och svårigheter att hitta sin egna roll i familjen då de ibland känner sig osynliga och får ta en stor roll i familjen. När de förstår att sitt syskon drabbats av en ätstörning vill de vara så långt ifrån det beteendet som möjligt.Konklusion: En ätstörning påverkar inte bara den drabbade atleten utan alla i omgivningen.

Ätstörningar är ett problem i dagens samhälle då statistik visar att ungefär 190 000 svenskar är drabbade av ätstörningar. Utifrån frågeställningarna; Hur påverkar omgivningen insjuknandet i ätstörningar och sjukdomsförloppet? och; Hur hanterar individen sina känslor under sjukdomstiden? avhandlar denna uppsats uppkomsten av ätstörningar med fokus på om det finns specifika vändpunkter i individers liv vilka bidrar till insjuknandet. Studiens empiriska material grundar sig i en kvalitativ studie med fenomenologi som ansats, materialet är baserat på tio ostrukturerade intervjuer med individer som tidigare varit drabbade av ätstörningar. Studien påvisar att det finns olika vändpunkter som bidrar till insjuknande i ätstörningar där otrygghet visade sig vara den starkaste i relation med sociokulturella faktorer. Ytterligare resultat visar att olika vändpunkter inte påverkar vilken form av ätstörning man drabbas av utan att grunden för insjuknad i olika typer av ätstörningar är densamma. Studien uppmärksammar även vikten att redan i den primära socialisationen lära sig känslohantering för att senare i livet kunna urskilja, behärska och beskriva de känslor som uppkommer. Om man inte lärt sig uttrycka känslor i tidig ålder finns en ökad risk för att insjukna i ätstörning, genom att man istället tar till andra strategier för att hantera känslorna. Exempel på detta är att istället för att känslohantera tar man till strategier som kroppslig kontroll. Studiens konklusion är att sociokulturella faktorerna är essentiella vid insjuknandet i ätstörning.

Ätstörningar ses i dagens samhälle som ett utmärkande folkhälsoproblem som kan medföra allvarliga medicinska komplikationer. Ätstörningar är komplexa sjukdomar som påverkar såväl det fysiska som det psykiska. Denna studie undersöker upplevelsen av att vara sjuk i en ätstörning, men fokus på identitet och återhämtning. Studien utgår från en kvalitativ innehållsanalys som baseras på fyra självbiografier. Syftet var att med hjälp av självbiografierna skildra den subjektiva upplevelsen av att vara sjuk genom att se till identitet och återhämtning. Resultatet i studien visar att kvinnorna upplevde att de gick igenom en identitetsförändring i samband med ätstörningen. När det skapades en känslomässig allians till sjukdomen kunde tjejerna inte längre identifiera sig med sitt gamla jag och sjukdomen blev då en trygghet. Återhämtningsprocessen beskrivs som en ständig kamp mellan det sjuka och det friska. Det lyfts fram att återhämtning handlar om att lära känna sig själv och hitta vem man är utan ätstörningen. Min förhoppning är ett en ökad förståelse för hur en ätstörning upplevs ska bidra med att vårdpersonal får en större förståelse för den som är drabbad och bemöter personen på bästa sätt., In today’s society eating disorders are seen as a distinctive health problem that can cause serious medical complications. Eating disorders are complex diseases that affect the physical body, but also the mental state of mind. This study examines the experience of being sick in an eating disorder, with the main focus on identity and recovery. The study is based on a qualitative content analysis that studies four autobiographies. The purpose was to use the autobiographies to portray the subjective experience of being sick by looking at the identity and the recovery process. The result of the study showed that women experienced that their identity changed as they went through an eating disorder. An emotional alliance was created to the disease and the women could no longer identify with their old self. The recovery process is described as a constant battle between the sick and the healthy state of mind. It is emphasized that getting to know yourself and who you are without the eating disorder is a big part of recovery. I hope that an increased understanding of how an eating disorder is perceived can contribute to a better health care.

Bakgrund: Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de två vanligaste ätstörningsdiagnoserna. Gemensamt grundar de sig i en rubbad kroppsuppfattning. Sjukdomarna orsakar både psykiska och somatiska besvär vilket gör att sjuksköterskor inom alla vårdområden behöver ha goda kunskaper gällande mötet med patientgruppen. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska och beskriva upplevelserna som vuxna patienter med ätstörning erfar i mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Studiens resultat baserades på 11 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed, CINAHL eller psycINFO. Resultat: Tre huvudteman framkom kontroll, personcentrerad vård och trygghet och tillit. Motivationen till fortsatt vård minskade när patienterna upplevde tvång och brist på kontroll i behandlingen. Personcentrerad vård i form av delaktighet var av stor betydelse för patienternas upplevelse. Att bli sedd som en diagnos istället för en egen individ orsakade oro, frustration och minskad motivation. Negativ attityd från vårdpersonalen förstärkte patienternas oro och försämrade relationen mellan de två parterna. Kunnig och erfaren vårdpersonal ingav en känsla av trygghet och tillit hos patienterna. Slutsats: Mötet mellan patient och vårdpersonal är en ömtålig situation och upplevelsen av det påverkas av en mängd faktorer. Vården och bemötandet måste personcentreras då alla människor har olika behov och preferenser gällande behandlingen. Patienten behöver uppleva autonomi för att mötet ska upplevas så positivt som möjligt., Background: Eating disorder include a number of disease states. Anorexia nervosa and bulimia nervosa are the two most common diagnoses. The common denominator for the two is that they are based on a disturbed body perception. Eating disorders causes both psychological and somatic disorders, which means that nurses in all areas need to have the skills and knowledge regarding the encounter with these patients. Purpose: The purpose of this study was to explore and describe the experiences of adult patients with eating disorders experience whilst meeting with health care professionals. Method: A literature review with descriptive design and qualitative approach. The findings of the study were based on 11 original articles from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Findings: Three main themes emerged control, person centered care and safety and trust The motivation for continued care decreased when the patients felt forced into treatment and a lack of control. Person centered care in terms of active participation played a big part for the patient’s experience. To be seen as a diagnosis instead of as an individual created anxiety, frustration and decreasing motivation. Negative attitude from healthcare professionals increased the patient’s anxiety and deteriorated the relationship between the two. Healthcare professionals with good knowledge and great experience about the disease created a feeling of safety and trust among the patients. Conclusion: The meeting between the patient and the staff is a delicate situation which experience is influenced by a number of factors. The care and the treatment needs to be person centered since every human has different needs and preferences regarding the treatment. The patient’s autonomy needs to be respected in order for the experience to be perceived as positive as possible.

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att granska hur anorexia nervosa och tillfrisknande konstrueras i handböcker vilka skrivna för och använda av behandlare och professionella vilka arbetar med anorexia nervosa och andra ätstörningar. Studien har sin teoretiska grund i socialkonstruktionism och använder sig av Michel Foucaults resonemang kring produktiv makt, disciplin och panopticon. Dessa begrepp används i studien för att nå en djupare analysnivå. Tidigare forskning om anorexia nervosa har visat på komplexiteten av fenomenet och behovet av vidare forskning. Anorexia nervosa ses i regel som ett individuellt problem. Viss forskning föreslår att detta perspektiv behöver breddas och att det sociala arbetet kan fylla en viktig funktion i relation till detta. Studiens grundläggande empiriska material erhölls från Länsteamet på Ätstörningsenheten i Region Östergötland och var i form av handböcker kring ämnena anorexia nervosa och ätstörningar. Metodologin i denna studie är diskursanalytisk och utfördes med hjälp av Carol Bacchis analysverktyg What is the problem represented to be? Studiens resultat visar på ett antal olika diskurser kring tillfrisknande. I dessa kan vi se tendenser kring vad som lämnas oproblematiserat i skapandet av den drabbade samt hur ett tillfrisknande går till i relation till anorexia nervosa. Vanligt förekommande diskursiva element ger vid handen att det är individens uppgift och ansvar att iscensätta sitt eget tillfrisknande. I relation till Foucaults begrepp produktiv makt, disciplin och panopticon kan tillfrisknandet ses som ett exempel på en maktteknologi. Individens fortsatta välmående och liv kopplas samman med dennes produktivitet. Således är makten inbyggd i individens tillfrisknande. Förhoppningen är att denna studie bidrar till medvetenhet kring konstruktionen av anorexia nervosa som problem och samtidigt presentera förgivettagna problemkonstruktioner. Studien kan sägas vara explorativ och den öppnar för vidare frågeställnin

Bakgrund: Ätstörning bland barn och ungdomar leder till fysiskt och psykiskt lidande. Symtomen är matvägran, tvångsmässiga tankar på kost och vikt samt störd kroppsuppfattning. Trauma, grupptryck och genetiska faktorer är riskfaktorer för att insjukna och tidig upptäckt och behandling är viktigt för ett tillfrisknande. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete är viktigt för att upptäcka och förhindra ätstörning. Syfte: Studiens syfte är att beskriva skolsköterskans upplevelser av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga ätstörning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade enskilda intervjuer samt semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med tio skolsköterskor analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: salutogena möten, stödjande miljöer och känslor av otillräcklighet och frustration. Utöver detta identifierades åtta underkategorier. Konklusion: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning bygger på ett salutogent förhållningssätt. Med sin närvaro och genom samarbetet med skolpersonal och föräldrar bidrar skolsköterskan till en stödjande miljö. Skolsköterskan känner ambition och meningsfullhet men avsaknad av resurser och kompetens leder till frustration och begränsning av ett fullvärdigt hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning, Background: Eating disorder among children and adolescents lead to physical and emotional suffering. Symptoms include refusing to eat, obsessive thoughts about food and weight and disturbed body image. Trauma, genetic factors and peer-pressure are risk factors and early discovery and treatment is important for recovery. The school nurse has, through health promotion and preventive work, an important role to prevent and discover eating disorder. Purpose: The aim of this study was to describe the school nurse's experiences of health promotion in school to prevent eating disorder. Method: A qualitative method with an inductive approach was used and the result was achieved using a qualitative content analysis. Semi-structured interviews and focus group interviews were conducted with ten school nurses. Result: The study resulted in three main categories; salutogenic meetings, supportive environments and feelings of inadequacy and frustration. Furthermore, eight subcategories were identified. Conclusion: The school nurse health promotion to prevent eating disorder is based on a salutogenic approach. By being present and by cooperating with school staff and parents, the school nurse contributes a supportive environment. The school nurse has ambitions for this work and finds the work meaningful, but lack of resources and competence leads to a sense of frustration and limitation of an effective health promotion to prevent eating disorder.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) räknas idag till en av de allvarligaste psykiska störningar eftersom sjukdomen är förenad med allvarliga komplikationer. Vanligaste åldern för insjuknande är 14–19 år. Tonårsflickor med AN upplever nedsatt hälsa och välbefinnande samt ökat lidande. Sjuksköterskans roll vid AN syftar till att normalisera vikten samtidigt som tonårsflickorna påtalar en önskan om att sjuksköterskan ska inge stöd och motivation. Syfte: Att beskriva tonårsflickors upplevelser av att leva med Anorexia nervosa. Metod: Självbiografiska blogginlägg har analyserats utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver tonårsflickors upplevelser av att leva med AN. Dessa innefattar Att leva i ständig konflikt med sig själv, Att leva med en förändrad kropp, Känslan av psykisk påfrestning och dess konsekvenser samt Att vilja bli frisk och fri. Konklusion: Att möta tonårsflickor som lever med AN kan upplevas svårt och kan innebära en utmaning för sjuksköterskan. Vidare påvisas att tonårsflickors behov och önskemål inte överensstämmer med sjuksköterskans roll vid AN. Som sjuksköterska är det angeläget att se till tonårsflickors behov och önskemål för att kunna öka upplevelsen av hälsa och välbefinnande, lindra lidande samt främja tillfrisknande., Background: Anorexia nervosa (AN) is considered one of the most serious mental disorders since the disease is associated with serious complications. The most common age for AN is 14–19 years. Teenage girls with AN experience impaired health and well-being and increased suffering. The nurse's role aims to normalize the bodyweight. Teenage girls needs support and motivation from the nurse. Aim: To describe teenage girls' experiences of living with Anorexia nervosa. Method: Autobiographical blog entries have been analyzed based on a manifest qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The result revealed four main categories that include Living in constant conflict with oneself, Living with a changed body, The feeling of mental stress and its consequences and Wanting to be healthy and free. Conclusion: Meeting teenage girls who live with AN can be a difficult experience for the nurse. Furthermore, it is shown that the needs of teenage girls do not correspond to the nurse's role in AN. As a nurse, it is important to look at the needs of teenage girls in order to increase the experience of health and well-being, alleviate suffering and promote recovery.

Introduktion: Ätstörning är ett samlingsnamn för flertalet psykiatriska diagnoser som är kopplade till mat, vikt och uppfattningen av sin kropp. Kvinnor är dem som drabbas främst, då de anses utgöra 90% av fallen. Behandlingen består av en teambaserad insats av b.la läkare, psykologer, dietister och fysioterapeuter. Fysioterapeutens roll och behandling utgår från att främja individens självkänsla, hantering av ångest och återskapa en normaliserad kroppsbild med hjälp av fysioterapeutiska behandlingsmetoder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeutens upplevelse av sitt arbete inom ätstörningsvården, samt eventuella behov av framtida forskning. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utformades för att besvara studiens syfte. Tre fysioterapeuter med minst ett år inom ätstörningsvården intervjuades. Författarna tolkade sedan materialet systematiskt utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen bildades två huvudkategorier: Upplevelser av frustration i arbetet som fysioterapeut, och Samspelet mellan kropp och själ, det fysioterapeutiska perspektivet som bestod av två stycken underkategorier: Fysisk aktivitet i rätt händer samt Balans mellan förbud och uppmuntran till fysisk träning. Ytterligare forskning gällande ätstörningens verkningsmekanismer och fysioterapeutiska behandlingsmetoder var något som önskades av deltagarna. Konklusion: Fysioterapeuterna upplevde frustration i sitt arbete inom ätstörningsvården. De upplevde att fysioterapi kunde ha inverkan på patienter med ätstörning men önskade mer forskning, samt tydligare roll inom ätstörningsvården. Detta för att stärka professionen samt för att kunna erbjuda en så evidensbaserad och god vård som möjligt. Fysioterapeuterna ville belysa det fysioterapeutiska perspektivet och arbetssätt som de ansåg innefattade att återskapa en normaliserad kroppsbild genom individanpassad vård med fokus på samspelet mel

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar och de med diabetes mellitus typ 1 har en ökad risk att drabbas av ätstörningar. Skolsköterskan träffar dessa ungdomar inom skolan och deras uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt ge stöd till eleven i det dagliga livet. Syfte: Var att belysa ätstörningar hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultat: Baserades på 20 vetenskapliga kvantitativa artiklar. Fem kategorier framkom; Risk- och skyddsfaktorer som påverkar ätstörningar, Levnadsvanors samband med ätstörningar, Skillnader och likheter mellan könen, Insulinmanipulation och Konsekvenser av ätstörningar. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att det fanns många faktorer som hade samband med ätstörningar hos ungdomar med diabetes typ 1. Koppling till skolsköterskans hälsofrämjande roll i diskussionen ger förslag på hur skolsköterskan kan arbeta hälsofrämjande gentemot ungdomar med diabetes typ 1 och ätstörningar. Det saknas kvalitativ forskning kring skolsköterskans hälsofrämjande arbete med ungdomar med diabetes typ 1 och ätstörning. Det vore därför intressant med forskning som visade på vilket stöd dessa ungdomar själv anser att de behöver för att hantera sin diabetes och ätstörning., Background: Diabetes mellitus type 1 is one of the most common chronic diseases among children and adolescents, and those with diabetes mellitus type 1 have an increased risk of eating disorders. The school nurse meets these adolescents within the school and their purpose is to work with health promotion and prevention and to provide support to the student in daily life. Aim: To illustrate eating disorders in adolescents with diabetes mellitus type 1. Method: A literature review with an inductive approach. Findings: Based on 20 scientific quantitative articles. Five categories emerged; Risk and protective factors affecting eating disorders, Living habits associated with eating disorders, Gender differences and similarities, Insulin manipulation and Consequences of eating disorders. Conclusion: This literature review shows that there are many factors related to eating disorders in adolescents with type 1 diabetes. Link to the school nurse's health promotion role in the discussion provides suggestions on how the school nurse could work health promotion towards adolescents with diabetes type 1 and eating disorders. It would therefore be interesting with research that showed what support these young people themselves think they need to manage their diabetes and eating disorders., Godkännandedatum: 2019-11-04