Search

Studien undersöker fritidshemslärares didaktiska arbete och samverkan med ämneslärare,samt rektorns roll i samverkan. Detta tema uppstod efter att vi deltagit i praktik och fåttobservera fritidshemslärarna i deras verksamhet. Tidigare forskning som används visar hurfritidshemslärare använder didaktiska arbetssätt för att planera och genomföraundervisningen. Den visar även att samverkan med ämneslärare spelar en roll i det didaktiskaarbetet på fritidsverksamheten, samt att rektorn har en betydande roll i samverkan. För attanalysera det empiriska materialet har sju begrepp använts, vilka alla har en koppling till detsociokulturella perspektivet. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra olikafritidshemslärare som arbetar på olika skolor. Intervjuerna spelades in och transkriberadessedan för att kunna bearbetas. Resultaten visar att fritidshemslärare planerar aktiviteter medtydliga syften, anpassar undervisningen efter elevernas behov och ser samverkan somavgörande för att uppnå detta. Trots utmaningar som tidsbrist och kommunikation, harrespondenterna en positiv syn på samverkan. De ser även rektorn som en trygghetspunkt trotseventuella brister. Resultaten och analysen jämförs därefter med den tidigare forskningen föratt ge en helhetsbild av forskningsområdet. Avslutningsvis diskuteras framtidaforskningsvägar, där en möjlig väg är att inkludera observationer i intervjuerna för att få endjupare förståelse för det didaktiska arbetet i praktiken. Därefter reflekterar vi över hur dennastudies resultat och diskussion har bidragit till professionsutveckling för lärare till fritidshem., The study examines the didactic work of leisure-time educators and their collaboration with subject teachers, as well as the role of the principal in this collaboration. This theme emerged after our participation in practice and observation of leisure-time educators in their activities. Previous research utilized illustrates how leisure-time educators employ didactic approaches to plan and conduct teaching. It also demonstrates that collaboration with subject teachers plays a role in the didactic work of leisure-time activities, and that the principal has a significant role in this collaboration. To analyze the empirical material, seven concepts related to the sociocultural perspective have been employed. The empirical material consists of interviews with four different leisure-time educators working in different schools. The interviews were recorded and transcribed for analysis. The results indicate that leisure-time educators plan activities with clear objectives, adapt teaching to students' needs, and view collaboration as crucial for achieving this. Despite challenges such as time constraints and communication issues, respondents have a positive view of collaboration. They also perceive the principal as a point of security despite potential shortcomings. The results and analysis are then compared with previous research to provide a comprehensive overview of the research area. Finally, future research directions are discussed, with one potential avenue being the inclusion of observations in interviews to gain a deeper understanding of the didactic work in practice. Subsequently, we reflect on how the results and discussion of this study have contributed to the professional development of leisure-time educators.

Syftet med arbetet är att utforska hur lärare och specialpedagogers samarbetar. Vidare syftar texten till att utforska hur skolans organisation kan påverka samarbetet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre lärare och två specialpedagoger. För att analysera materialet har systemteori använts som ett övergripande teoretiskt ramverk. Utöver det har begreppen funktionell dumhet (Alvesson och Spicer, 2016) och mikropolitik (Sinclair och Malen, 2021) använts för att tolka respondenternas svar. Studien bidrar med kunskap om hur specialpedagoger och lärare beskriver sitt samarbete. Resultatet visar att lärarna är kritiska till hur specialpedagoger arbetar. Enligt lärarna agerar specialpedagogerna som ombud för elever utan att själva göra professionella bedömningar av elevernas behov. Trots att specialpedagogen har en mycket begränsad professionell arena agerar specialpedagoger som experter med tolkningsföreträde enligt lärarna. Under intervjuerna hade specialpedagogerna svårt att motivera sina metodval med stöd av vetenskap och hänvisade istället till beprövad erfarenhet eller känslor. Specialpedagogerna som intervjuades hade två olika förhållningsätt till lärare. Den ena agerade som rådgivare och som medlare mellan lärare och elev. Den andra specialpedagogen förhöll sig mer auktoritärt i förhållande till lärare och betraktade sig själv som ett ombud för elevers rättigheter. Specialpedagoger har enligt resultatet en mer idealistisk syn på eleverna medan lärarna har en tendens att betrakta eleverna som rationella aktörer. Från ett systemteoretiskt perspektiv blir det viktigt att hitta en jämvikt mellan dessa olika sätt att betrakta elever. För att specialpedagoger ska klara delarna av yrket som kräver fördjupade kunskaper om pedagogik och specialpedagogik behövs sannolikt en starkare vetenskaplig förankring. Alternativt bör specialpedagogyrket betraktas som ett mer kollegialt yrke utan tolkningsföreträde i förhållande till lärare.

Studiens syfte är ta reda på hur ämneslärarstudenter upplever och värderar olika lärandeaspekter, såsom bemötande, engagemang och förankring till den framtida yrkesrollen, i undervisningen hos lärarutbildare på lärarutbildningen för idrott och hälsa. Tidigare forskning visar på att lärarutbildningen i idrott och hälsa är starkt präglat av idrottens föreningsliv, inte minst genom de normer och värderingar som förs vidare av de personer som är verksamma inom utbildning, d.v.s. idrottslärarstudenterna och lärarutbildarna. Studien tar avstamp i Bourdieus sociologiska teori och innefattar centrala begrepp som kapital, habitus, fält och doxa. En kvantitativ metod används i form av en enkätundersökning, för att samla in data så att studiens syfte och frågeställningar kunde besvaras. Datan analyserades genom en så kallad korstabellsanalys för att hitta korrelationer mellan olika studentgruppers upplevelser och värdesättningar av dessa lärandeaspekter. Analysen visar på att det finns vissa korrelationer och skillnader mellan de olika studentgrupperna och främst i hur de upplever utsträckningen av lärarutbildarnas kopplingar av undervisningsstoffet till den framtida yrkesrollen. Studien synliggör vad studenterna upplever samt värderar och hur dessa upplevelser skiljer sig åt beroende på diverse grupptillhörigheter. Informationen studien tillför kan i sin tur användas för att höja kvaliteten på ämneslärarutbildningen i idrott och hälsa.

Den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) infördes 2011 med syfte att bredda upptagningen till lärarutbildningen. Utbildningen riktar sig till personer som redan studerat en universitets- eller högskoleutbildning, och som bedöms ha tillräckliga ämneskunskaper för att bli lärare efter tre terminers komplettering av utbildningsvetenskap och VFU. Syftet med denna undersökning är att beskriva vilka som väljer att läsa till att bli lärare via KPU, och varför de valt denna utbildningsväg. Uppsatsen tar utgångspunkt i en utbildningssociologisk forskningstradition grundad av Pierre Bourdieu, där nyckelbegreppen kapital, habitus och utbildningsstrategier hämtats. Materialet för studien utgörs av individbaserad statistik från SCB samt sjutton intervjuer med studenter som läser KPU. Resultatet visar bland annat att KPU-studenter primärt söker sig till utbildningen på grund av starka ämnesintressen och att drygt var fjärde KPU-student har en förälder som jobbar som lärare. Utbildningen attraherar ett stort antal personer som väljer att återvända till utbildning efter flera år i arbetslivet. Sammantaget kan man se att KPU fyller en central funktion genom att den fångar upp studenter med starka ämnesintressen som troligtvis inte skulle ha sökt sig till, eller genomgått den ordinarie ämneslärarutbildningen.

Forskning om lärares resonemang om och val av skönlitteratur påvisar att en rad olika faktorer spelar in då lärare bestämmer vad för skönlitteratur som ska läsas i deras klassrum. Det handlar bland annat om faktorer som skolkultur, lärarens egna erfarenheter, elevgruppen, tillgång på litteratur, kollegor och inte minst, läroplanerna. Lärarens val görs också i ljuset av en ämneskultur som vuxit fram historiskt, och där olika konstruktioner av svenskämnet framhåller olika delar av innehållet som viktigt. Detta ska också ställas mot samhällsutvecklingen där den svenska läsutvecklingen bland ungdomar behöver tas i beaktande. Syftet med den här litteraturstudien är att öka kunskapen om vad som påverkar svensklärares val av skönlitteratur i undervisningen på högstadiet och gymnasiet. Frågorna som ställdes för att besvara syftet var: Hur resonerar svensklärare kring valet av skönlitteratur i undervisningen enligt forskningen? Vilka faktorer har enligt forskningen betydelse för svensklärares val av litteratur? Metoden som användes för att besvara syftet var en systematisk litteraturstudie, där sökning i databaser och manuell sökning genomfördes för att få fram relevant forskning. Resultatet visade på en mångfacetterad bild av lärares urvalsprocesser där bland annat styrdokument, elever, kollegor, traditioner och ämneskultur påverkar lärarnas val. Slutsatserna som drogs utifrån resultatet var att urvalsprocessen är komplex och betydelsefull eftersom litteraturen kan ha många funktioner i undervisningen. Även om kriterierna för val av skönlitteratur är många tenderar en del att lysa fram extra tydligt i forskning som gjorts i vår tid. Det handlade ofta om att lärarna valde korta texter på grund av tidspress som även skulle kunna fungera som underlag för diskussioner.

Syftet med undersökningen är att bidra till ökad kunskap om svensklärares val av skönlitterär text i undervisning och hur de förklarar och motiverar dessa val. Frågeställningarna som studien ämnar besvara är följande: Vilka skönlitterära verk och texttyper väljer de intervjuade lärarna att använda sig av i sin undervisning i ämnet svenska? Hur motiverar lärarna sina val av skönlitterära texter? Och vilka faktorer påverkar lärarnas val av skönlitterär text i undervisningen? Forskningsresultat visar att lärares urvalsprocess är en komplex aktivitet där mer forskning inom ämnet behövs. Metoden som användes för att besvara frågeställningarna och således syftet med studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metodansatsen är fenomenografisk metod vilket syftar till att undersöka uppfattningar om fenomen. Det teoretiska ramverk som används vid analys av empirin är sociokulturell teori. Resultatet har kontrasterats mot tidigare forskning inom ämnet, samt olika perspektiv på svenskämnet och litteraturens plats i undervisningen i svenska. I likhet med tidigare forskning visar resultatet en mångfasetterad och komplex bild av lärares urvalsprocess. Några aspekter ter sig extra intressanta och framträdande i de data som samlats in i denna undersökning. Det gäller tidspress på grund av stofftäthet, vilket gör att noveller används i hög utsträckning. Texter väljs ofta för att möjliggöra samtal och diskussioner. Resultatet indikerar en möjlig förekomst av en skönlitterär kanon. Flera lärare anser att bedömning försvårar deras litteraturundervisning och påverkar deras val av texter. Ett intressant resultat är även att vårdnadshavare i viss utsträckning verkar påverka val av skönlitteratur. Lärarna pekar även på att elevernas bristande färdigheter och förmågor påverkar deras litteraturval. Det framkommer också att lärarna ofta utgår från eleverna och att de är färgade av sina ämneskonceptioner när de väljer texter. Lärarna visar medvetenhet om sociokulturell teori för läran

I den här studien undersöks hur två årskullar med ämneslärarstudenter får syn på och förstår en vald lärteori inom ramen för en 7,5 hp kurs där de studerade samhällskunskapsdidaktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur studenterna utvecklar ämnesdidaktiskt kunnande på teoretisk grund samt hur de beskriver det. Den teoretiska ramen och upplägget i högskolekursen bygger på variationsteori och studenterna genomförde fältuppgifter, lektionssekvenser samt skrev reflektionsuppgifter. I studien analyseras sedermera genom interpretatorisk fenomenologisk analys (IFA) den metareflektion som studenterna slutligen genomförde inom ramen för kursen. Materialet bestod av 135 sidor skriven text. Resultatet visar att variationsteorin verkar gynna ämneslärarstudenternas utveckling av samhällskunskapsdidaktiskt kunnande på teoretisk grund vilket kan överbrygga gapet mellan teori och praktik inom ämneslärarutbildningen., One can’t just enter the classroom and begin to teach! Pre-service teachers’ descriptions on the development of didactic knowledge in social studies by variation theory as guiding principle This study explores how pre-service teachers gain insight into a specific learning theory within the framework of a 7.5 credits course in social studies. The theory-practice divide in teacher education is commonly argued for as problematic. The purpose of the study is therefore to contribute knowledge of how pre-service teachers develop didactic knowledge on a theoretical basis. The theoretical framework and structure of the university course is based on variation theory and the students completed field assignments, lesson sequences and wrote reflection assignments. Data in the study consist of the reflection written by the students within the framework of the course. The material consists of 135 pages of written text which is analyzed through interpretive phenomenological analysis (IPA). The results reveal that variation theory seems to promote the pre-service teachers’ development of didactic reasoning on a theoretical basis. The pre-service teachers discover their future pupils experiences and pre-understanding of the subject content as a fundament for planning lessons in social studies.

Kunskapsöversikten syftar till att belysa betygens funktion och rättvis bedömning i en svensk utbildningskontext. Översikten baseras på forskning som sammanställts från en systematisk informationssökningsprocess huvudsakligen förankrad i forskningsdatabasen Swepub.Tilläggsmaterial har sökts genom sekundärsökningar. Resultatdelen redovisar förhållandet mellan betygens funktion och rättvis bedömning i fyra delar. Ett inledande kapitel som ger ett historisktperspektiv på hur utbildningsverksamheten i Sverige förändrats i relation till betygsättning och bedömning. Därefter i de två följande kapitlen fördjupas kunskapen kring betygens funktion och villkor för rättvis bedömning. I de sista två kapitlen vidgas problematiken kring betygens funktion och rättvis bedömning genom att närmare undersöka forskning kring validitet och reliabilitet. Den främsta slutsatsen kunskapsöversikten når är att betygens funktion och rättvis bedömning styrs av de förutsättningar det målrelaterade systemet skapar. Särskilt utmanas rättviseaspekten i bedömningsprocessen för att de föreskrivna riktlinjerna är inte alltid det som mäts vid bedömningstillfället. Andra faktorer som personliga drag hos elever, leder till att betyget inte är ett tillförlitligt mått på elevens kunskap. Kan inte betygens funktion säkerställas, då att betyget är ett korrekt mått på elevens kunskap, får betyget en negativ inverkan på bedömningens trovärdighet. Avslutande diskussionen kretsar kring att belysa ämnesrelevansen av kunskapsöversiktens inriktning. Ämnesrelevansen vilar på grunder av att lärare alltid i sitt yrkesutövande måste betygsätta och bedöma. Då är frågan om betygens funktion och rättvis bedömning en brännande punkt för en jämlik skolgång.

Den här studien syftar till att urskilja en yrkesetisk gräns baserat på samhällskunskapslärares uppfattning av ämnets övergripande syfte i förhållande till ämnesplanen. Om en gränsdragning existerar syftar studien också till att, i relation till innehållet så som det presenteras i ämnesplanen, synliggöra var den gränsen går. Analysen baseras på empiri som är insamlat med hjälp av en kvantitativ enkätmetod och görs med hjälp av ett struktureringsteoretiskt perspektiv. Teorin bygger på att institutionerna i samhället ständigt reproduceras genom den samverkan som varje dag sker mellan aktören och institutionen och det är först i mötet med det abnormala som aktören tvingas ta ställning till om hen ska fortsätta reproducera institutionen eller ej. Struktureringsteorin används i den här studien för att synliggöra det abnormala genom att låta samhällskunskapslärare resonera kring om de, rent hypotetiskt, skulle fortsätta reproducera skolan genom att utöva sitt yrke om politiker plockade bort innehåll från ämnesplanen som man ansåg låg till grund för ämnets övergripande syfte. Detta görs med hjälp av de tre teoretiska begreppen betydelseskapande, auktoritetsutövning och legitimitet. Resultatet i studien visar att det går att urskilja en yrkesetisk gränsdragning hos 61 av de 90 lärare som svarade på enkäten. Mötet med det abnormala kan översättas till att politikerna tar bort statsvetenskap från ämnesplanen eftersom lärarna då skulle förlora sin legitimitet. Resultatet visar också att det är studiet i demokratiteori som samhällskunskapslärarna uppfattar som ämnets övergripande syfte i förhållande till ämnesplanen och om statsvetenskap tas bort från ämnesplanen betyder det även att möjligheten att utbilda inom demokrati tas bort vilket leder till att lärarna skulle förlora känslan av betydelse för ämnet. Resultatet visar också att auktoritetsutövande är synonymt med att planera innehållet baserat på världsläget och efter elevgrupp.

För att främja elevers språk- och kunskapsutveckling i allmänhet, och nyanlända elevers i synnerhet, behöver all undervisning i skolan präglas av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter. Med andra ord ska inte bara lärare i svenska som andraspråk, utan även ämneslärare, bedriva en undervisning där elevernas språk och kunskaper utvecklas parallellt. Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra ämneslärare på Introduktionsprogrammet språkintroduktion beskriver och reflekterar kring ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, och har en kvalitativ forskningsinriktning, där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med ämneslärare som undervisar nyanlända elever på språkintroduktion.Det huvudsakliga resultatet av undersökningen är att det i samtliga lärares redogörelser av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter finns ett starkt fokus på inlärningen av ämnesspecifika ord och begrepp. Resultatet visar också att lärarnas val av arbetssätt påverkas av organisatoriska faktorer, men också av elevernas kunskaper samt även till viss del lärarnas egna kunskaper. Studien synliggör även lärarnas behov av kompetensutveckling. Den övergripande slutsatsen är att lärarna uppfattar sina ämnen som språkutvecklande, men att skolans och lärarnas språk- och kunskapsutvecklande arbete delvis saknar förutsättningar att i tillräcklig utsträckning stötta nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling.

Sammanfattning: I Sverige kommer det en ny ämnesplan i matematik på gymnasiet under hösten 2021. I den nyaämnesplanen skrivs programmering fram mer än i den tidigare ämnesplanen (Skolverket, 2018).Programmering är något som många lärare känner sig osäkra på. Lärare är i behov av fortbildning som ger dem programmeringskunskaper som de kan använda i undervisningssammanhang. Ett problem är att lärare ofta har för lite tid. Det gör att lärare behöver en fortbildningsom är effektiv, ger programmeringskunskaper och innehåller didaktiska inslag som är applicerbara i undervisningen. I denna undersökning granskar vi olika fortbildningar för att se vadde olika fortbildningarna tar upp.Resultaten i studien visar att inga av fortbildningarna innehåller både grundläggande programmeringskunskaper och har didaktiskt innehåll som riktas mot matematik på gymnasiet. De fortbildningarna som granskas innehåller många gånger antingen programmering eller didaktisktinnehåll.

This degree project purpose was through a text analyze to see what democracy views the senior year students in a Swedish high school showed in an essay assignment in social studies. The theoretical starting point was Agneta Bronäs (2000) democratic modells: democracy as a decision method, liberty democracy and collective democracy. Throughout these modells the result was analyzed and categorized after the students democracy views. The questions that the studie emanated from was : Which democracy view is prominent in the students essays? Does the students democracy views correspond with the result in previous research of textbooks and teaching? What can social issues in social studies tell us about their democracy views? The result showed that most of the students, contrarily the previous research, had either a liberty democratic- or a collective democratic view. This result could be explained seeing the Swedish school seems to be giving the students an education because the Swedish society is a solid phenomenon. I relied on a collective participants throughout my elections and a solidarity when it comes to resource allocation. The result that was unexpected was the high number of students that showed a liberty democracy value in their essays, in these essays the liberty democracy was mostly shown through their view on individualism towards the society. The result could be used to evaluate the social studies curriculum - and in this degree project it is shown that the senior students in Swedish high school have obtained a critical and individual view on democracy and society.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla och testa en arbetsmetod som baserar sig på CDIO-modellen, vilket är en modell för att utveckla tekniska utbildningar. Namnet CDIO står för: Conceive, Design, Implement och Operate. CDIO-modellen innebär att inte bara elevernas ämneskunskap ska utvecklas, utan även deras färdigheter och förmågor, vilket dem kommer ha nytta utav i sina framtida yrkesroller. Med stöd av CDIO-modellen har en hel lektionsserie i kursen Teknik 2 på gymnasiet genomförts. Det är framförallt vid planering och framtagande av lärandemålen för lektionsserien som CDIO-modellen har varit till stort stöd. Resultatet från lektionsserien visade på att majoriteten av eleverna utvecklade sina tekniska ämneskunskaper, samt sina färdigheter och förmågor. De praktiska färdigheterna testades även vid den slutliga examinationen där alla elever utom en uppvisade goda praktiska kunskaper. Den stora utmaningen vid arbetet enligt CDIO-modellen är att det kräver mycket planering och förberedelse, vilket kan tänkas innebära att det är svårt att applicera den fullt ut om ej tillräckligt med tid finns. När väl arbetet för ett kursmoment är genomfört finns det dock goda möjligheter att återanvända och förbättra det vid planering av kommande lektionsmoment.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra svensklärares uppfattningar om akade-misk skriftspråkskompetens. Studien genomfördes genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med tre gymnasielärare i svenska. Resultatet visar att de till-frågade lärarna uppfattar akademisk skriftspråkskompetens som innefattande både opera-tionell och diskursiv kompetens och två av lärarna uppfattar även kritisk-analytisk kom-petens som en del av den akademiska skriftspråkskompetensen. Den operationella kom-petensen ses av lärarna som något grundläggande för utvecklingen av akademiskt skrift-språk och lärarna har ett stort fokus på den diskursiva kompetensen, där de arbetar med målbilder i form av olika vetenskapliga texttyper som eleverna ska lära sig bemästra. Lärarnas utsagor om vad som utgör akademisk skrivkompetens uppvisar en svag före-komst av kritisk-analytisk kompetens.

Syftet med det här arbetet är att få ökad kunskap om vad ämneslärare och klasslärare har för inställning till NO. Vidare innefattar studien vilka läromedel som används och hur lärarens inställning påverkar läraren till att välja ett specifikt läromedel samt vilka övriga faktorer som påverkar valet av läromedel i NO. Arbetet utgår från begreppsramverket Pedagogical Content Knowledge som innefattar lärares kompetens som en kombination av ämneskunskap och ämnesdidaktik. Utifrån en studie där sex ämneslärare och klasslärare i årskurs 1-3 har intervjuats visar resultatet att det finns en varierad inställning till NO, där intresset till synes är högre hos ämneslärarna än hos klasslärare. Inställningen påverkas främst av intresse och ämneskunskap om det aktuella området. Valet av läromedel påverkas i sin tur av intresset och ämneskunskapen i samband med tid och andra resurser. I slutsatsen kommer sambandet mellan vad som läraren anser sig ha för ämneskunskapen, intresse, vad som anses som inspirerande och vad de har bäst inställning till att undervisa i att redovisas. Ovanstående delar kommer att kopplas till hur dessa i längden påverkar engagemanget för vilket läromedel man väljer att arbeta med. Det här arbetet bidrar med ökade kunskaper om hur ämneslärares och klasslärares inställning skiljer sig åt och hur det påverkar valet av läromedel i NO.

Studien undersöker fyra ämneslärares upplevelser kring att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med andraspråkselever i gymnasiet. I sina berättelser utgår lärarna ifrån skolornas språkpolicys och elevernas tidigare skolerfarenheter. Studien undersöker även hur lärarna ser på fortsatt kompetensutbildning med fokus på andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Samtliga ämneslärare som deltar undervisar elever med svenska som andraspråk. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. De teoretiska ramverken för studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på stöttning och transspråkande. Studiens resultat visar att lärarna arbetar språk- och kunskapsutvecklade genom ett sociokulturellt förhållningssätt till undervisning samt att de uppmuntrar eleverna till att använda sig av den språkliga strategin transspråkande då ämneslärarna anser att det är det kunskapsmässiga som ska bedömas av dem och inte det svenska språket. Lärarnas arbete med andraspråkselevers tidigare skolerfarenheter är dock något isolerat och det existerar ingen vägledning på deras skola genom språkpolicys. Resultatet uppvisar även en vilja bland majoriteten av lärarna att vidareutveckla sina kunskaper kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men är osäkra kring kompetensutbildningens förfarande.

I artikeln presenteras resultat utifrån en enkätundersökning om fiktionsvanor på fritiden bland ämneslärarstudenter i svenska vid två svenska lärosäten hösten 2018. I enkäten efterfrågades dels omfattningen av fiktionsanvändningen i olika medier, dels om deltagarna hade tagit del av ett antal i förväg angivna titlar. Dessutom uppmanades deltagarna motivera sin medieanvändning i fritext. Enkätens data ställdes i relation till Bourdieus fält- och kapitalbegrepp. Resultaten visar att fiktionsanvändningen präglas av stor heterogenitet bland deltagarna avseende vilka medier som föredras, men också att det finns ett antal gemensamma kulturella erfarenheter som förenar studenterna inom svensklärarutbildningens fält. Framför allt gäller det sistnämnda tv-serier och film, men även skönlitteraturen uppvisar ett gemensamt kulturellt kapital. Undersökningens kvalitativa del visar att fritidens fiktionsanvändning helt präglas av avkoppling och underhållning, till skillnad mot utbildningens litteraturläsning, vilken ses som arbete.

I föreliggande C-uppsats i Geografi söker jag ta mig an ett avgränsat ämnesområde i skolans värld genom att undersöka vad högstadieelever tänker och känner inför ämnet Geografi. Syftet med undersökningen är således att undersöka högstadieelevers tankar om och attityder till skolämnet Geografi. Undersökningens material och bakgrundsdata har inhämtats med hjälp av enkäter som elever i årskurs 7-9 vid en medelstor högstadieskola i staden Nybro i Småland har besvarat. Sammanlagt har ett sjuttiotal högstadieelever varit delaktiga i att delge sina tankar om skolämnet Geografi. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån är följande: Vilka är elevernas tankar om, och attityder till, skolämnet Geografi? Vad har elevernas tidigare undervisning i Geografi omfattat? Hur uppfattar eleverna skolämnet Geografi – är ämnet viktigt, gillar eleverna Geografi? Vad anser eleverna vara det viktigaste att lära sig i Geografi? Att ha Geografi varje termin/läsår eller att ha Geografi varierande termin/läsår, vad anser eleverna fungerar bäst för dem? Hur rangordnar eleverna Geografi i förhållande till övriga SO-ämnen? Undersökningen ger vid handen att eleverna rankar ämnet Geografi högt. Resultaten visar dock att pojkar och flickor rangordnar SO-ämnena olika; pojkarna rankar bland annat Geografi högre än vad flickorna gör. För att med säkerhet kunna svara på varför det är just så, skulle förslagvis en longitudinell studie av elevernas attityder och tankar behöva utföras, vilket dessvärre inte ryms inom ramarna för denna undersökning, men som eventuellt skulle kunna komma att genomföras i framtiden.

Den svenska lärarutbildningen har under de senaste decennierna genomgått flertalet stora reformer som inneburit stora förändringar för både lärare och studenter. Den senaste reformen i ordningen implementerades under hösten 2011 och ledde till att det återigen finns fyra olika yrkesexamina inom lärarutbildningen: förskolelärare, grundskollärare, ämneslärare och yrkeslärare. Den här studien undersöker Uppsala universitets svensklärarutbildning efter hösten 2011 för blivande ämneslärare i svenska och hur väl den förbereder sina studenter för ett yrke som gymnasielärare. Detta undersöks dels genom en jämförande studie av Uppsala universitet respektive gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner för svenskämnet och dels genom intervjuer av tidigare studenter som fått sin examen efter hösten 2011 från Uppsala universitet. Resultatet från den jämförande studien av ämnes- och kursplaner visar att det finns en diskrepans mellan det som Uppsala universitet lär ut och det som gymnasieskolorna efterfrågar inom områdena retorik, digital kompetens samt betyg och bedömning. Resultatet från intervjuerna visar på samma diskrepans som den jämförande studien men även att det finns en upplev distans mellan Universitetet och skolorna som informanterna pekar på som problematisk. Resultatet diskuteras slutligen ur olika perspektiv så som lärarutbildningens syfte, studenternas önskan samt gymnasieskolornas ansvar gentemot nyexaminerade lärare. Undersökningens slutsats blir att det finns en del att önska av Uppsala universitets svensklärarutbildning gällande ämneskunskaper samt samarbetet universitet och gymnasieskolor emellan.

This study deals with different teacher models in primary schools. The aim of the study is to explore and evaluate teachers’ experiences of a transition from a traditional class teacher model to subject teachers. The emphasis is on the relations between teachers and pupils, differences in the teachers’ workload, the guardians’ attitudes and teacher contact, as well as the significant pros and cons of the subject teacher model from the teachers’ perspective. The method used is qualitative interviews with five subject teachers from two different schools, one small and one large, working with grade 1–3 pupils. Follow-up interviews were conducted one year later. The results show that the increase in the number of teacher–pupil relations was regarded as beneficial for both groups. Guardians’ initial concerns regarding teachers’ lack of comprehensive views of the pupils’ performances faded away as the pupils showed positive attitudes in general towards a multiple-teacher model. Teachers experienced a reduced workload due to fewer subjects to teach which could give room for more individualized teaching. The responsibility for the contacts between the school and the guardians was shared among the teachers in form of mentorships. The identified disadvantages included stressful situations and disturbances when changing classrooms, and less fixed routines in general which may cause stress for pupils with special educational needs. Teachers’ overall experiences of the subject teacher model were positive in general. According to their experiences the conditions for a successful implementation of a subject teacher model at primary schools are better at a small scale school. Further, such a model may not be optimal for every pupil at primary level. In particular children with special needs may require a more rigid teaching situation with a single class teacher to attach to. The study has identified a number of pros and cons of a subject teacher model compared to a traditional clas

Only a small part of particle physics is mentioned in the physics courses for Swedish high school students, despite the fact that particle physics is a field where a lot of research and progress are being done today. The first two physics courses in Swedish high schools include an overview of the standard model and the particles and interactions within the model. By designing an experiment where students get to use data from the ATLAS experiment in CERN they not only get to learn more about particle physics, they also get the opportunity to learn how to work similar to how researchers work in this field. This project was inspired by the Hands-on-CERN project which is focusing on increasing high school students interest and understanding of particle physics. By imitating Hands-on-CERN’s way of working, an experiment for high school students has been designed. In the experiment students get to discover the existence of quarks, even though they can not be observed as free particles but only in bounded states; so called hadrons. By analyzing data from the ATLAS experiment of the decay of the Z boson, you get to the conclusion that the Z boson more often decay to hadrons than to leptons with a proportion of about 14:71. This proportion depends on the various possibilities of hadrons that the Z boson can decay to, depending on the inner structure of hadrons consisting of quarks, dissimilar to the leptons which have no inner structure., I fysikkurserna på gymnasiet ingår endast en liten del av partikelfysiken, trots att det är ett område som är väldigt aktuell inom forskning. I Fysik 1 och 2 ingår en översiktlig orientering om standardmodellen och de partiklar och interaktioner som ingår i modellen. Genom att utforma en laboration där eleverna får använda sig av data från ATLAS-experimentet på CERN får de både möjligheten att lära sig mer om partikelfysik och prova att arbeta på ett sätt som liknar forskarnas arbetssätt. Inspiration till arbetet har hämtats från projektet Hands-on-CERN som inriktar sig på att öka gymnasieelevers intresse och kunskaper inom partikelfysik. Genom att efterlikna Hands-on-CERNs sätt att arbeta har en laboration lämplig för gymnasieelever utformats. I laborationen får eleverna möjlighet att upptäcka att kvarkar finns trots att de inte går att observera i fria tillstånd, utan endast i bundna tillstånd; så kallade hadroner. Data från Z-bosonens sönderfall hämtas från ATLAS-experimentet i CERN analyseras, från vilken man kan dra slutsatsen att Z-bosonen sönderfaller oftare till hadroner än till leptoner, ett förhållande på ungefär 14:71. Förhållandet beror på att det finns fler möjliga hadroner som Z- bosonen kan sönderfalla till, vilket i sin tur beror på hadronernas inre struktur bestående av kvarkar, till skillnad från leptonerna som saknar inre struktur.

The purpose of this study is to examine how specialist teachers relate to content- and language-integrated learning, as well as examine if and how they work with developing the pupils' language and subject knowledge in the tutoring in order to benefit for the pupils learning process. The intention is also to examine which lingual challenges the teachers see in their subject. To answer the research questions, a qualitative method is used, and semi-structured interviews. In total, five senior high school teachers from one school in Västra Götaland have been interviewed and the subjects represented are physical education, social science, history, religion, sociology, mathematics and natural science. The result shows that teachers support content- and language integrated learning in their tutoring and they also believe that it is important to develop the pupils' lingual ability in order for them to develop in their specific subject. However, the result shows that the old subject tradition is still evident to some extent, but the perception of the role as a specialist teacher is changing. Moreover, the result shows that the teachers work with content- and language integrated learning in their specific subject, with an emphasis on terms and the understanding of concepts. It is evident that Vygotskys socio-cultural perspective and Hallidays systemic-functional grammar is seen in how teachers work, but the conclusion is that teachers to a large extent work according to these theories without being aware of it, and thus rather makes it right by coincidence. Further, the result shows that the teachers are aware of what lingual challenges the pupils' come across in their specific subject, and they agree on that there are mainly the cognitive abilities that challenge the pupil., Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärare förhåller sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, samt undersöka om och hur de i så fall arbetar med att utveckla elevens språk och ämneskunskap i undervisningen för att gynna elevens lärande. Intentionen är även att undersöka vilka språkliga utmaningar lärarna anser att eleven möter i deras ämnen. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ inriktad metod valts, i form av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades fem gymnasielärare från en skola i Västra Götaland och ämnena som representeras är idrott och hälsa, samhällsvetenskap, historia, religion, sociologi, matematik och naturvetenskap. Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i ämnesundervisningen och att de tycker att det är viktigt att utveckla elevens språkliga förmåga för att eleven ska kunna utvecklas i deras ämnen. Dock visar resultatet att den gamla ämnestraditionen fortfarande finns kvar till viss del, men att synen på ämneslärarens roll likväl håller på att förändras. Vidare visar resultatet att lärarna arbetar med språk- och kunskapsutveckling i sina ämnen, med fokus på främst termer och begreppsförståelse. Det går tydligt att se Vygotskys sociokulturella perspektiv och Hallidays systemisk-funktionella grammatik i lärarnas arbetssätt, men slutsatsen blir att lärarna till stor del arbetar omedvetet utifrån teorierna och mer råkar ”träffa rätt”. Vidare visar resultatet att alla lärarna är medvetna om vilka språkliga utmaningar som eleven möter i deras ämnen och de är överens om att det främst är de kognitiva förmågorna som är en utmaning för eleven.

Sverige har haft omfattande invandring av utländska barn och ungdomar senaste åren och svenska skolan har en utmaning att möta alla nya elever som kommit. Undervisning av nyanlända elever sker i huvudsak enligt två modeller, förberedelseklass och direktplacering. Syftet med det här arbetet var att öka kunskap om förberedelseklass ur ett lärarperspektiv. Vilken erfarenhet har lärarna av förberedelseklass och övergången till ordinarie klass? Metoden för studien var intervjuer med fem lärare som arbetar med nyanlända elever i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet indikerar att förberedelseklass är nödvändigt för att ge eleverna en språkgrund och introduktion till svenska skolan. Lärarna upplever att det är viktigt med ett bra informationsflöde vid elevernas övergång till ordinarie klass och önskar det fanns mer tid för samarabete mellan förberedelseklass och ordinarie undervisning. Slutsatsen indikerar att välfungerande organisation kring förberedelseklass kan ge eleverna bättre mottagning.

Detta är en undersökning som behandlar ämneslärares tankar om att undervisa elever som inte har svenska som förstaspråk. För att genomföra studien har enkätundersökning och fokusgruppssamtal använts som metoder vilka sedan har kommit att analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna befinner sig i och står inför en utmaning i frågan om undervisning av andraspråkselever. Såväl planering som undervisning påverkas och lärarna lyfter fram en frustration över att de inte får de resurser de behöver för att klara detta uppdrag på bästa sätt. Studiens resultat sätts sedan i relation till forskning och teorier om ämnet där det bland annat diskuteras att skolan måste ta ett större ansvar för att få en fungerande organisation.

Det multietniska ungdomsspråket är ett fenomen som växer och ständigt utvecklas i olikadelar (georafiska områden) av Sverige. Denna uppsats undersöker ämnesläraresförhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket. Vidare undersöks det omämneslärare väljer att inkludera eller exkludera det multietniska ungdomsspråket i sinundervisning. Även lärarnas förhållningssätt om positiva respektive negativa effekter på långoch kort sikt förekommer. Uppsatsens metoddel har fokus på en grupp av fem ämneslärare,det vill säga en fokusgruppsintervju.Resultatdelen är bearbetad utifrån det diskursteoretiska perspektivet. Metoderna som har valtsför att undersöka lärarnas förhållningssätt grundar sig i diskursanalytisk metod. Valet avdiskursanalys har valts för att framhäva lärarnas förhållningsätt inom det multietniskaungdomsspråket. I diskursanalysen kan läsaren erfara vilka subjektpositioner som framträderoch vad som utesluts i diskussionen samt vilka sanningsanspråk som förekommer iresultatsdelen.I resultatet redovisas lärarnas förhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket samthur språkvariationen lyfts fram i undervisningssammanhang. Lärarna anser att de arbetar medolika språkvariationer i klassrummet, dock försummar lärarna att behandla multietnisktungdomsspråk som en språkvariation. I resultatet framkommer även lärarnas uppfattning omfördelar och nackdelar med dess identitetskapande funktion och markering avgrupptillhörighet när elever använder sig av multietniskt ungdomsspråk. Utifrån dessa resultatoch med bakgrund i skolans styrdokument, tolkar vi det som att lärarna bör lyfta vikten av atteleverna ska kunna anpassa sitt språk efter syfte, mottagare och sammanhang.

I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare kan se ut i matematik- respektive språk-, läs- och skrivutveckling på en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bäst kan utnyttja de båda yrkesgruppernas komplementära kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer på lektioner där speciallärare och ämneslärare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallärare och ämneslärare i matematik och språk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallärare och ämneslärare. Till analys användes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad på arbetsplatsen samt Laviés teori om lärares olika inställning till samarbete. Resultatet visade att speciallärare och ämneslärare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet. Medan ämnesläraren har rollen som ledare blir specialläraren mer som en assistent. I studien framkom att det viktigaste för att utveckla ett lyckat samarbete mellan speciallärare och ämneslärare är relationen mellan personerna. Förutom relationen är även förmågan till flexibilitet och viljan att ta varandras roller betydelsefulla faktorer. Ett sätt som lyftes fram för att utnyttja speciallärarens kompetens i det inkluderade klassrummet är specialpedagogisk handledning., This study focused on the cooperation between special education teachers and subject teachers in mathematics development and language-, reading- and writing development. The study was carried out at a comprehensive school with an inclusive special education and aimed at investigating how to use the teachers’ complementary competences in the best way. The method used was observations of lessons when special education teachers and subject teachers cooperated. These observations were followed up by individual interviews with special education teachers, subject teachers in mathematics and languages as well as with the headmaster and the coordinating special education teacher. Finally a group interview was carried out with the special education teachers and subject teachers. Abbott’s theory about various professional roles and their struggle about who should do what at the work place was used together with Lavié’s theory about teachers’ attitudes to cooperation. The result showed that special education teachers and subject teachers have different roles in the classroom and also in the planning of lessons. The subject teacher often takes the role of the leader whereas the special education teacher acts more as an assistant. The study showed that the most important factor in developing a successful cooperation between the special education teacher and the subject teacher is the relationship between the individuals. Two other important factors are flexibility and the willingness to take each other’s roles when needed. Another way of taking advantage of the competence of the special education teacher is to let him/her coach the subject teachers.

Syftet med studien är att belysa några uppfattningar om modersmålets betydelse och modersmålsundervisning hos modersmålslärare, ämneslärare och elever som deltar i modersmålsundervisning. Tidigare forskning om modersmål och modersmålsundervisning har visat på dess stora roll för språk- och kunskapsutveckling hos andraspråkselever Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer av tre modersmålslärare, tre ämneslärare och tre elever som får modersmålsundervisning på två grundskolor. Resultatet visar att informanterna anser att modersmålet har stor betydelse för all annan inlärning och att det därför är viktigt att man satsar på modersmålsundervisning. Mitt resultat visar också att modersmålslärare, ämneslärare och elever är medvetna om modersmålets betydelse för elevernas identitet och kulturtillhörighet.