Search

Denna studie syftar till att undersöka aktiemarknadens reaktion på tillkännagivande av VD-avgång för börsnoterade företag på Stockholmsbörsen, samt analyserar hur graden av ägarstruktur påverkar denna marknadsreaktion. Forskningsmetoden genomförs genom en eventstudie som baseras på ett urval av 181 tillkännagivanden av VD-avgångar, vilka sträcker sig över perioden 2013 till 2022. Resultatet visar på att tillkännagivanden av VD-avgångar har en negativ påverkan på aktiemarknaden, särskilt under eventdagen, med en signifikant negativ abnormal avkastning under eventfönstret (från 10 dagar före eventdagen till 10 dagar efter eventdagen). Vidare belyser studien genom regressionsanalys att graden av koncentrerat ägande inom företagen har ett positivt samband med marknadsreaktionen på en signifikansnivå om 15%, och därmed kan hypotesen inte accepteras.

Tidigare studier har undersökt relationen mellan utdelning och olika typer av ägande, till exempel utländskt ägande, familjeägande och koncentrerat ägande. Undersökningarna har väckt en del intressanta frågor inom området och därför är syftet med denna studie att undersöka om ägarstrukturen har någon påverkan på utdelningen. Ägarstrukturen definieras som den ägaren med största procentuella aktiepost med hänsyn till både kapital- och röstandel. Undersökningen inkluderar 168 börsnoterade bolag och behandlar perioden 2012– 2022. Arbetets ekonometriska tillvägagångssätt innefattar två delar. I första delen utförs olika typer av paneldataregressioner avseende hela perioden. Därefter delas undersökningsperioden in i två olika tidsperioder, ett genomsnitt för varje bolag och period tas ut för att kunna behandlas som två tvärsnittsregressioner. Regressionerna utvärderas och tolkas främst utifrån signifikansnivå, koefficientvärden och determinationskoefficienter. Studien påvisar en positiv relation mellan största röstandel och utdelningsnivån, största kapitalandel har dock en negativ relation till utdelningsnivån. Dessa värden är statistiskt signifikanta men förklaringsgraden är låg och det bör tas i beaktning vid tolkning av resultaten., Prior research has looked at the connection between dividends and various ownership structures, including family, foreign, and concentrated ownership. The goal of this study is to determine whether ownership structure affects dividends, as some intriguing questions in this area have been brought up by surveys. The owner holding the highest percentage of shares in this scenario, for both capital and voting shares, will be in the ownership structure. The survey spans the years 2012–2022 and comprises 168 listed companies. There are two components to the work's econometric approach. Several panel data regressions are carried out with respect to the full period in the first section. After splitting the survey period into two distinct time periods, an average is calculated for each company and period, which are then used to create two cross-sectional regressions. The significance level, coefficient values, and coefficients of determination are the main criteria used to evaluate and interpret the regressions. The study shows a positive relationship between the largest voting share and the dividend level; however, the largest capital share has a negative relationship with the dividend level. These values are statistically significant, but the degree of explanation is low, and this should be considered when interpreting the results.

Familjeföretag är en vanligt förekommande ägarstruktur både i Sverige och globalt. Många välkända svenska bolag är familjeföretag, och det finns en stark tradition av kontrollägande. Tidigare forskning presenterar ett positivt samband mellan familjeföretag och prestation till följd av färre agentproblem, och detta samband blir tydligare under kriser. Sverige, liksom övriga länder, drabbades av Covid-19, vilket är ett nyare exempel på en finansiell kris. Uppsatsen syftar därmed till att utforska huruvida familjeföretag presterade finansiellt bättre än icke-familjeföretag under Covid-19 genom att jämföra svenska företag noterade på OMX Stockholm under perioden 2018–2021, där 2020–2021 utgör krisåren. Genom regressionsanalyser undersöker vi sambandet mellan familjeägande och företagsprestation, mätt i avkastning på totala tillgångar samt aktieägares totalavkastning, med hjälp av redovisningsdata och marknadsdata hämtade från databasen Refinitiv Eikon. Våra resultat visar att familjeföretag generellt redovisar högre lönsamhet, ROA, men inte relativt sett under krisen. Vi finner inte heller någon märkbar skillnad i totalavkastning mellan familjeföretag och icke-familjeföretag under krisen.

Titel: Ägarkoncentration och earnings management i svenska börsnoterade bolag. Nivå: Kandidat Författare: Maja Johansson och Helene Schramm Handledare: Jan Svanberg Datum: Januari 2024 Syfte: Att undersöka det potentiella sambandet mellan ägarkoncentration och earnings management bland företag noterade på den svenska börsen. Metod: Detta är en kvantitativ studie som syftar till att mäta och kvantifiera fenomen genom en deduktiv ansats. För att genomföra studien har data samlats in både i form av vetenskapliga artiklar som legat till grund för uppsatsens teorikapitel, samt variabler som använts för att utföra de beräkningar som syftat till att besvara frågeställningen. Insamling av data har skett både genom urvalsföretagens årsredovisningar och databasen Refinitive Eikon. I denna studie har den modifierade Jones modellen använts för att beräkna diskretionära periodiseringar, som i denna studie är ett mått på earnings management. Resultat & slutsats: För att testa studiens två hypoteser genomfördes en multipel linjär regression som visade ett positivt och signifikant samband mellan ägarkoncentration och diskretionära periodiseringar. Likaså upptäcktes ett positivt samband mellan avkastning på totalt kapital och diskretionära periodiseringar, medan skuldsättningsgrad och företagets storlek inte uppvisar något fastställt samband med diskretionära periodiseringar. Slutsatsen av denna studies resultat blir därför att det föreligger ett samband mellan ägarkoncentration och earnings management. Bidrag: Denna uppsats bidrar till ytterligare kunskap kring ägarkoncentrationens påverkan på earnings management i en svensk kontext där det råder hög ägarkoncentration. Fortsatt forskning: En förlängning av denna studie skulle kunna innefatta forskning som undersöker effekterna av earnings management och att genom en kvalitativ metod undersöka hur intressenternas beslutsfattande påverkas av fenomenet. Nyckelord: Earnings management, ägarkoncentration, ägarstruktur, den mod

ESG och hållbarhetsfrågor är ett område som utforskas i allt större utsträckning och växer stadigti relevans för investerare, företag och andra tänkbara intressenter. En av de mer centrala delarnaför detta ämne inom näringslivet är hur sambandet mellan ESG och ett företags ekonomiskaprestation fungerar. Tidigare forskar indikerar att det finns ett positivt samband mellan dem, detvill säga att ESG arbete tenderar att leda till ökad ekonomisk prestation. Denna studie syftar tillatt undersöka hur den karaktäristiska och unika svenska bolagsstyrningen påverkar dettasamband. Genom att använda en regressionsanalys ska starkt kontrollägande, som instansierasgenom röstvärdesdifferentiering, undersökas för att se vilken effekt detta har på sambandet.Ekonomisk prestation mäts genom ett redovisningsbaserat (EBITDA) samt ett marknadsbaseratmått (Market to Book Ratio) inom ramen av denna uppsats. Det primära fyndet som denna studiehittade är att det finns ett starkare positivt samband för företag som har röstvärdesdifferentieradeaktier jämfört med de som inte har det. Avslutningsvis sätts fynden i kontext till den relevantalitteraturen som används inom området och slutligen presenteras förslag till framtida forskning.

En kvantitativ studie som undersöker skillanden i utdelningsnivån mellan familjeägda relativt ej familjeägda bolag?

Denna undersökning syftar till att utreda om det föreligger ett samband mellan företags rådande ägarstruktur och hur mycket goodwillnedskrivningar som görs. Undersökningen syftar även till att undersöka om goodwillnedskrivningarna i sådana fall ger värderelevant information till företagens investerare. För att uppnå undersökningens syfte har vi samlat in sekundärdata från 30 europeiska företag mellan åren 2011-2020. De statistiska analyserna är utförda genom ett X²-test och en modell som mäter värderelevans. Studiens resultat visar på att det föreligger ett samband mellan företagens ägarstruktur och antal goodwillnedskrivningar. Resultaten indikerar även att rådande ägarstruktur har en påverkan på goodwillnedskrivningars värderelevans. Slutsatsen är att företagen i undersökningen som kännetecknas av ett spritt ägande har mer frekventa nedskrivningar av goodwill som ger upphov till värderelevant information. Detta i jämförelse med företagen som karaktäriseras av semi-koncentrerat respektive koncentrerat ägande, som har färre goodwillnedskrivningar som inte gav värderelevant information till investerare.

Syfte Studien avser att undersöka ägarstrukturens modererande effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. Utifrån resultatet presenterat i denna studie nås en djupare förståelse för hur företagetsstyrning av ägarstruktur och kapitalstruktur påverkar företagsvärdet. Metod Undersökningen är gjord enligt kvantitativ forskningsmetod. Studien baseras på 263 företag noterade vid main market på Nasdaq Stockholm, sett över åren 2017–2019. Sekundärdata hämtas och analyseras med hjälp av statistiska modeller. Resultat diskuteras med stöd av teoretisk referensram. Slutsats Studiens empiriska resultat visar att ägarstruktur och kapitalstruktur har en signifikant negativ inverkan på företagsvärde. Däremot har ägarstrukturen en icke-signifikant effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. Studien kan därför inte bekräfta att kontrollägare har en väsentlig inverkan på ledningens finansieringsbeslut. Studiens bidrag Studien visar att ägarstruktur och kapitalstruktur var för sig kan användas som styrmedel för att nå ett högt företagsvärde. Området är outforskat för företag noterade vid main market på Nasdaq Stockholm. Studien ger därför empiriskt underlag för hur dessa företag i praktiken bör styra ägarstruktur och kapitalstruktur för att maximera företagsvärdet. Studien finner dock inget bevis för ägarstrukturens modererande effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde., Purpose The study aims to examine the moderating effect of ownership structure on the relationship between capital structure and firm value. Based on the results presented in this study, a deeper understanding is reached of how companies' governance of ownership structure and capital structure affects firm value. Method The survey is conducted according to a quantitative research method. The study is based on 263 companies listed on the main market on Nasdaq Stockholm over the years 2017-2019. Secondary data is retrieved and analyzed using statistical models. Results are discussed on the basis of a theoretical frame of reference. Conclusion The empirical results of this study show that ownership structure and capital structure have a significant negative effect on firm value. On the other hand, ownership structure has a non-significant effect on the relationship between capital structure and firm value. Therefore, this study can not confirm that control owners have a significant impact on financing decisions made by management. Contribution This study shows that ownership structure and capital structure separately can be used as instruments to achieve high firm value. This is an unexplored area for companies listed on the main market on Nasdaq Stockholm. Therefore, this study provides an empirical basis for how these companies in practice should govern ownership structure and capital structure in order to maximize firm value. However, the study found no evidence of the moderating effect of ownership structure on the relationship between capital structure and firm value.

Denna studie har undersökt ägarstrukturens påverkan på fotbollsklubbars finansiella prestation. Sambandet har studerats utifrån sportslig prestation som förklarande variabel. Sportslig prestation operationaliserades till antalet spelade matcher i den största multinationella fotbollsturneringen Champions League under den studerade perioden 2014–2019. Sportslig prestation adderade ett icke-finansiellt prestationsmått som inte återfinns i vanliga företag. Dataunderlaget bestod av såväl sportslig som finansiell data från urvalet på 18 fotbollsklubbar från de fem bästa fotbollsligorna i Europa. Både medieringstester och regressionsanalyser har genomförts. Inga betydande medieringseffekter har kunnat konstaterats men signifikanta samband inom den uppsatta analysmodellen har erhållits. Studiens resultat genererar en bra grund för vidare forskning inom ämnet.

Skandaler orsakade av bristande bolagsstyrning har kontinuerligt uppmärksammats i flera svenska börsnoterade bolag. Bolagsstyrning syftar till att skydda ägarnas intresse och kapital från verkställande direktörens (VD) opportunism. Ägarnas osäkerhet har bidragit till en ökad efterfrågan på information om hur bolag styrs och verkar. Ett sätt för ägarna att hantera osäkerheten är att använda sig av olika kontrollmekanismer för att få ökad information om bolaget. Kontrollmekanismen Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) har använts för att bedöma informationsasymmetrin mellan ägare, styrelse och VD i svenska börsnoterade bolag. Samtliga 317 svenska börsnoterade bolag studerades för att sedan urskilja 122 bolag som hade avvikelser från Koden år 2018, vilka utgjorde studiens urval. Informationsinnehållet i förklaringarna till avvikelserna från Koden har tolkats utifrån agentteorin. En metodtriangulering i form av både en kvantitativ samt en kvalitativ metod har genomförts för att uppfylla studiens syfte. En kvantitativ metod har använts för att samla in data om bolagen och dess förklaringar. Den kvalitativa metoden har medfört att informationsinnehållet i de insamlade förklaringarna till avvikelserna kunde tolkas. Studiens resultat visar att 78% av förklaringarna till avvikelser från Koden år 2018 inte har ett godtagbart informationsinnehåll. Sju förklaringar till det låga informationsinnehållet i förklaringarna har identifierats:

Antalet avvikelser Alternativa kontrollmekanismer Okunskap Ägarstruktur VD:n sitter i styrelsen Undanhålla information VD:ns opportunism Studien visar att det finns informationsasymmetri mellan ägare, styrelse och VD och att det fortfarande finns brister i bolagsstyrningen i Sverige. Det går att ifrågasätta Koden som kontrollmekanism för att hantera informationsasymmetri., Scandals caused by insufficient corporate governance have been continuously noticed in several Swedish publicly listed companies. Corporate governance aims to protect the interests and capital of the owners from the opportunism of the chief executive officer (CEO). The insecurity of the owners has contributed an increased demand for information regarding how the companies are managed and operated. A way for the owners to handle the insecurity is to use mechanisms of control to increase the flow of information from the companies. The control mechanism Swedish code of corporate governance (The Code) has been used to assess the information asymmetry between owners, board of directors and the CEO in Swedish listed companies. All 317 Swedish listed companies were studied to distinguish a sample of 122 companies that had deviations from The Code in 2018, which constituted the study’s selection. The information content of the explanations for the deviations from The Code has been interpreted based on the agency theory. A triangulation of methods of both a quantitative and a qualitative method has been used to fulfil the purpose of the study. A quantitative method has been used to collect data about the companies and their explanations. The qualitative method has been used to interpret the information content of the collected explanations for the deviations. The result of the study shows that 78% of the explanations for deviations from The Code in 2018 does not have sufficient information content. Seven explanations for the low information content of the explanations has been identified:
Number of deviations Alternative mechanisms of control Ignorance Ownership characteristics The CEO being a part of the board of directors Withhold information The opportunism of the CEO The study indicates that there’s information asymmetry between owners, board of directors and management. In conclusion there are still shortcomings in corporate governance in Sweden and i

Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska kapitalmarknaden reagerar på offentliggörandet av informationen om att ett bolag begått en miljööverträdelse eller social överträdelse genom att studera den abnormala avkastningen för ett sådant event. Vidare undersöks det huruvida ett bolags ägarstruktur har en påverkan på den abnormala avkastningen. Urvalet för undersökningen består av 67 observationer av miljööverträdelser eller sociala överträdelser som sträcker sig över åren 2004–2019. I studien utförs en eventstudie som delas upp i tre perioder för att mäta den direkta abnormala avkastningen samt den efterföljande reaktionen upp till 30 dagar efter eventet av intresse. Resultatet visar att den svenska marknaden reagerar kritiskt gentemot bolag som begår en social eller miljööverträdelse, vilket går i linje med tidigare studier. Vidare visar resultaten att det finns en viss fördröjning på marknaden. Studien finner resultat som tyder på att det finns en skillnad i den abnormala avkastningen för familjeägda bolag och icke familjeägda bolag, men resultatet går inte att statistiskt säkerställa.

Corporate Governance är ett väletablerat begrepp inom både akademisk forskning och i företagsvärlden. Tidigare forskning inom området har till stor del varit av kvantitativ natur och denna kvalitativa studie bidrar till en djupare analys av ett företag som nyligen genomgått ett ägarbyte där de gamla och de nya ägarna är av olika ägartyper. Studien fokuserar på att analysera hur företaget hanterar förändringen av ägare och hur Corporate Governance samt ekonomistyrning förändrats efter bytet av ägare. Studien har genomförts genom främst intervjuer med nyckelpersoner i fallföretaget samt med skriftliga källor från media, från fallföretaget samt från företagets ägare. Dessa har varit grunden i analysen som genomförts där teman har identifierats och analyserats. Analysen har huvudsakligen gjorts med stöd i agentteori och stödjande modeller för Corporate Governance och ekonomistyrning. Analysen och slutsatsen tyder på att relativt stora förändringar har skett gällande både Corporate Governance och ekonomistyrning, trots att ägarbytet skett nyligen.

Banker är katalysatorn i det finansiella systemet och har en viktig roll för ekonomins tillväxt och för att människors välfärd ska kunna växa. Att en bank är lönsam är inte av vikt enbart för den enskilda banken, utan för hela samhället i stort. Runt om i världen finns många olika sorters banker, som drivs på olika sätt och har olika ägarkonstellationer. Affärsbanker i Sverige ägs av flera tusentals aktieägare och drivs på en operativ nivå av en utvald VD. På en organisatorisk nivå så utgörs beslutsfattandet istället av en utvald styrelse. I Schweiz finns banker med olika ägarstruktur, där en av associationsformerna är partnerskapsbanker. Dessa bedrivs av partners, ofta väldigt få (8–10 personer) som agerar styrelse, ägare och VD. Det finns tidigare studier som undersökt hur lönsamheten påverkas hos banker, där dessa studier har sett till hur utländskt, statligt och privatägande har påverkat bankernas lönsamhet. Dessa studier uppvisar emellertid motstridiga resultat. Denna studie valt att belysa två extremfall, det vill säga banker med starkt centrerat ägarstruktur (partnerskapsbanker) och banker med extremt spritt ägande (svenska storbanker). Syftet med denna studie har varit att explorativt undersöka om banker med olika ägarstrukturer uppvisar lönsamhetsskillnader och vad dessa beror av. Detta genom en statistisk undersökning där ett antal vedertagna förklaringsvariabler används. En jämförande kvantitativ studie har tillämpats och i studien har tre stycken schweiziska partnerskapsbanker och tre stycken svenska affärsbanker jämförts med varandra samt analyserats under perioden 2014–2018. Den data som insamlats baseras på en nyckeltalsanalys samt en PEST-analys, där interna och externa nyckeltal samlats in. Där den insamlade data sedan har analyserats med konstruerade regressionsmodeller för att undersöka, vilka, eller om några av de utvalda förklaringsvariablerna förklarar lönsamheten. Genom studies resultat kan vi fastställa att lönsamhetskillnader mellan partners, Banks could be seen as the catalyst for the financial system and therefore often seen as an important role for the economy's growth and for peoples’ wellbeing. It’s not only important for the bank itself to be profitable, but also for the country as a whole. Around the globe there are quite a large number of different banks, that is run differently and has different types of owner structures. Commercial banks in Sweden are owned by thousands and thousands of owners and are driven on an operative level by a CEO and with an executive board on an organizational level. In Switzerland there is a broad spectrum of different banks and different corporate forms. One of them is partnership banks, these banks have partners (i.e. owners) who work as CEOs’, executive board and owners combined. There are other studies that has analyzed the relationship between bank ownership and profitability. These studies show inconsistent results. This study aims to examine two extreme cases, Swedish banks with a broad ownership base versus swiss banks with a very limited number of owners to illustrate how the ownership affects the profitability. The study aims to examine why these banks exhibit different levels of profitability and if these differences can be explained by a few conventional explanatory variables. To examine these banks the study has done a comparative quantitative study, where three swiss partnership banks has been compared with three Swedish banks during the period 2014-2018. The data that has been gathered is based on a key-figure analysis and a PEST-analysis. The data has then been analysed with constructed regression models to understand, if or to which extent the explanatory variables explains the differences in profitability. The results of this study exhibit that there are differences in profitability between the Swedish and Swiss banks. However, the study can’t establish if most of the chosen explanatory variables are significant. And therefore, the study cannot esta

Inledning: Huruvida insynsägande påverkar finansiell prestation är ett beforskat område där tidigare studier kommit fram till olika slutsatser. Utifrån agentteorin torde insynsägande ha en positiv påverkan på finansiell prestation, utifrån entrenchment-teorin torde insynsägande påverka finansiell prestation negativt i och med ökad makt. Samtidigt utifrån stewardship-teorin torde det inte finnas en relation mellan insynsägande och finansiell prestation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation i svenska bolag vilka präglas av en hög förekomst av aktier med skilda röstvärden och en hög ägarkoncentration. Vidare är syftet att teoretiskt förklara de resultat som framkommer i denna uppsats för att redogöra för vilka befintliga teorier inom området som kan appliceras i en svensk kontext. Metod: För analysera sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation i svenska bolag har uppsatsen tagit en kvantitativ ansats med ett deduktivt synsätt där teori har testats genom en panelregression innehållande 300 observationer. Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar att sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation, operationaliserat som Tobin's Q, tar sitt uttryck som ett inverterat U. I spannet 0 till 37,75 procent insynsägande finner vi stöd för en alignment-effekt samtidigt som vi finner stöd för entrenchment-effekten vid nivåer av insynsägande över brytpunkten på 37,75 procent. Vidare finner vi inget stöd för stewardship-teorin. Den brytpunkt som noterats i svenska bolag är lägre än den brytpunkt som påvisats i länder så som USA och Storbritannien. Förklaringen till detta kan vara den höga prevalensen av aktier med skilda röstvärden och den höga ägarkoncentration som präglar svenska företag., Introduction: Whether Managerial Ownership affects financial performance is an area of research where previous studies have come to different conclusions. Based on Agency Theory, Managerial Ownership should have a positive impact on financial performance, and based on Entrenchment Theory, Managerial Ownership should have a negative impact on financial performance due to increased power. At the same time, based on Stewardship Theory, there should not be a relationship between Managerial Ownership and financial performance. Purpose: The purpose of the essay is to analyze the relationship between Managerial Ownership and financial performance in Swedish companies, which are characterized by a high prevalence dual-class shares and a high ownership concentration. Furthermore, the purpose is to theoretically explain the results that appear in the essay to explain what existing theories in the field that can be applied in a Swedish context. Method: To analyze the relationship between Managerial Ownership and financial performance in Swedish companies, the essay has taken a quantitative and deductive approach where theory has been tested through a panel regression containing 300 observations. Conclusion: The essays results show that the relationship between Managerial Ownership and financial performance, operationalized as Tobin's Q, takes its expression as an inverted U. In the range 0 to 37.75 percent Managerial Ownership we find support for an alignment effect while also finding support for an entrenchment effect at levels of Managerial Ownership above the inflection point of 37.75 percent. Furthermore, we find no support for Stewardship Theory. The inflection point noted in Swedish companies is lower than the inflection points detected in countries such as the US and the UK. The explanation for this may be the high prevalence of dual-class shares and the high ownership concentration that characterizes Swedish companies.

Titel: Enabling or coercive control? - A study that focuses on management control in family businesses and non family businesses Background & problem discussion: Previous research has shown that there is a disparity regarding the characteristics and management control in family businesses and non family businesses. Family businesses tend to use formal management control, be more professional and act in the short-term compared to family businesses. These characteristics are the starting point of this study in order to create understanding regarding how and if these characteristics affect the management control for the different ownership structures. Purpose: This study intend to describe and create understanding regarding how family businesses and non family businesses manage their firms as well as understand how the management control is perceived by the employees. Apart from this the study aim to develop knowledge regarding similarities and differences from an ownership perspective. Method: The methodology that has been used for this study is a case study were two companies have been interviewed. We used open questions in order to gather detailed descriptions about the management control i the companies. Conclusion: In conclusion we can confirm that there is a disparity in how the companies use management control. The reason why is because non family businesses use more formal tools to manage their firm as well as having a more centralised management control with less involvement of the employees compared to family businesses. Our study also shows that non family businesses have a less flexible and adjustable management control which is why their employees can perceive the management control as more coercive. Through our study we can also see that the ownership structure can affect how the companies manage their firms although it is hard to eliminate other factors as industry and the employees knowledge. Keywords: Coercive control, Enabling Control, Ownership s

Aktieägare investerar kapital med avsikt att få en avkastning, vilket är direkt kopplat till bolagets lönsamhet. För en kapitalintensiv sektor som fastighetsbranschen, är det av stor betydelse att ha en kapitalstruktur väl anpassad till bolagets förutsättningar och behov eftersom detta påverkar resultatet och därmed lönsamheten. Kapitalstrukturen inom bolag beror av flera faktorer, men något som är tydligt enligt tidigare studier är att ägarstrukturen har en koppling till bolagsfinansieringen. De senaste åren har möjligheten till finansiering ändrats drastiskt, med både striktare kapitalkrav från bankerna, men även nya finansieringsalternativ såsom obligationer och certifikat. Detta innebär att kapitalstrukturen har förändrats under de senaste åren, och vi vill därför undersöka hur ägarstrukturen kan kopplas till kapitalstrukturens utveckling och utformning. Vi utreder denna kopplingen genom en kvantitativ ansats där vi samlar information från bolagens årsredovisningar under en femårig period. Vi studerar ägarstrukturen utifrån ägarfördelning samt ägarkoncentration medan kapitalstrukturen utreds baserat på skuldsättningsgrad och skuldfördelning. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad ägarstrukturen kan säga om ett bolags kapitalstruktur. Resultaten kan användas av bolagsledningar vid beslutsfattandet rörande kapitalanskaffning, för att på så sätt kunna agera i ägarnas intresse. Vi finner att privata ägare samt ägande från försäkrings- och pensionsbolag samt AP-fonder har en koppling till en minskad användning av bankfinansiering och istället en ökad användning av finansiering genom obligationer och certifikat. Vi finner även att en koncentrerat ägande har en koppling till en lägre andel bankfinansiering samtidigt som de generellt sett har en högre skuldsättningsgrad., Shareholders invest capital with the intention of yielding a return, which is determined by the company's profitability. The real estate industry requires a large amount of capital, and the capital structure therefore has a major impact on the companies’ profitability. Capital structure depend on a number of factors, but one thing that is clear according to previous studies is that ownership structure is connected to financing. In recent years, the capital market has seen drastic changes, with both stricter requirements from the banks, but also new financing options such as bonds and certificates. Therefore, we want to investigate how the ownership structure can be linked to the capital structure in terms of both the development as well as the average allocation. Our study uses a quantitative approach, where we gather information from the companies' annual reports over a five-year period. We study the ownership structure based on ownership distribution and ownership concentration, and the capital structure is investigated based on leverage ratio and debt distribution. The study contributes with an increased understanding of how the ownership structure is connected to the capital structure. The results can be helpful for management in decision-making when raising capital, in order to act in the owners’ interests. Our findings suggest that private owners as well as ownership from insurance and pension companies as well as the AP-funds is connected to a reduced use of bank financing and instead an increased use of bonds and certificates in order to raise capital. We also find that a concentrated ownership is linked to a lower proportion of bank financing, while generally having a higher leverage ratio.

Titel: Vad påverkar mängden likvida medel i svenska börsnoterade företag? Seminariedatum: 2020-01-16 Kurs: FEKH89. Företagsekonomi: Examensarbete i finansiering på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Författare: Elsa Fäger, Dante Haqués, Edvin Sjökvist Handledare: Maria Gårdängen Nyckelord: Likvida medel, Determinanter, Bolagsstyrning, Ägarstruktur, Nasdaq OMX Stockholm Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka determinanter som påverkar mängden likvida medel i svenska börsnoterade bolag Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Modellen Fixed effects används för studiens regressionsanalys. Teoretisk referensram: Försiktighetsmotiv, Transaktionsmotiv, Agentkostnadsmotiv Empiri/Data: Studien baseras på 208 bolag noterade under minst fem år på Nasdaq OMX Stockholm under tidsperioden 2004–2018. Datainsamlingen har skett via databaserna Bloomberg, Thomson Reuters Eikon samt Modular Finance: Holdings Slutsats: Studien fastställer flera signifikanta samband mellan de undersökta determinanterna och mängden likvida medel i svenska börsbolag. Regressionen visar positiva samband mellan likvida medel och utdelning respektive tillväxtmöjligheter, samt ett negativt signifikant samband mellan likvida tillgångar och likvida medel. Slutligen kan två icke-linjära signifikanta samband för determinanterna skuldsättning och ägarkoncentration urskiljas., Title: Determinants of Corporate Cash Holdings in Swedish Listed Companies Seminar date: 2020-01-16 Course: FEKH89 Degree Project Undergraduate Level, Business Administration 15 University Credit Points Authors: Elsa Fäger, Dante Haqués, Edvin Sjökvist Advisor: Maria Gårdängen Key words: Cash holdings, Determinants, Corporate Governance, Ownership structure, Nasdaq OMX Stockholm Purpose: The purpose of the study is to examine the determinants of cash holding for Swedish listed companies Method: The study uses a quantitative and deductive approach. Fixed Effects is used as the main model for the regression analys Theoretical perspectives: Precautionary motive for cash holdings, Transaction cost motive for cash holdings, Agency theory Empirical foundation: The sample consists of 208 companies that have been listed on Nasdaq OMX Stockholm for at least five years between 2004 and 2018. Data has been collected from the databases Bloomberg, Thomson Reuters Eikon and Modular Finance: Holdings Conclusion: The result of the study shows several significant relationships for the determinants of corporate cash holdings in Swedish listed firms. A positive relationship for dividend and growth opportunities can be distinguished, whilst a negative relationship for liquid assets is presented. Finally, two non-linear significant relationships for the determinants leverage and owner concentration are identified.

Från intressenter och investerare finns ett tilltagande intresse för hållbarhet och större svenska företag måste numera publicera en hållbarhetsredovisning. Ägarstrukturen i Sverige utmärker sig med hög förekomst av ägare med röststarka aktier. Det finns indikationer på att kvaliteten på hållbarhetsredovisningar kan påverkas av olika faktorer, där ägarstruktur ingår. Syftet med studien är därför att undersöka om det föreligger ett samband mellan röststarka ägare och kvalitet i företagets hållbarhetsredovisning. En regressionsanalys över svenska noterade bolag för räkenskapsåret 2019 (n = 238) genomfördes. Kvalitet på hållbarhetsredovisning bestämdes genom en skala med 14 komponenter utifrån Global Reporting Initiative (GRI)-ramverket. Kontroll gjordes för faktorer som kan påverka hur företagen redovisar hållbarhet. Resultaten visade att röststarka ägare inte är associerat med högre eller lägre kvalitet på hållbarhetsredovisning, men det negativa sambandet var nära signifikant (p = 0,144). Svenska företag är förmodligen angelägna att redovisa hållbarhet oavsett ägarstruktur. Vidare skiljer sig sannolikt inte informationsmiljön mellan företagen i lika hög utsträckning mot övriga världen.

Utflyttningar av huvudkontor ökade kraftigt i Sverige under slutet av 1990-talet och medförde en stor debatt i det svenska näringslivet. Ämnet fick även ökad uppmärksamhet i ekonomisk forskning eftersom det befarades leda till långsiktiga negativa effekter för samhället. Frågan om företagens huvudkontor aktualiserades återigen under 2017 med en rad uppmärksammade fall, bland annat Nordeas flytt från Sverige. Behovet av studier som följer upp huvudkontorens lokalisering och de bakomliggande drivkrafterna ansågs därmed fortfarande vara lika aktuellt och nödvändigt. Därför bestämde vi oss för att studera vad som hänt med huvudkontorens lokalisering under 2010-talet och särskilt drivkrafterna för lokaliseringen baserade på företagens berättelser. Undersökningen bestod av två delar. Den första delen var en upprepad tvärsnittsstudie och huvudkontoren kartlades för företagen på Veckans Affärers (2018) lista över Sveriges 500 största företag. Likt tidigare studier undersöktes drivkrafterna ägarstruktur, skatter, branschtillhörighet och storlek. I undersökningens andra del undersöktes drivkrafterna närmare genom att följa upp alla de företag som flyttat sitt huvudkontor till eller från Sverige sedan 2010. Detta hade inte gjorts i tidigare studier. Första delen av undersökningen visade att 30 procent av företagen hade sina huvudkontor utomlands. Detta innebar en minskning sedan 2010 och nivån var även under den som uppmättes vid millennieskiftet. Vidare visade undersökningen att ägarstruktur utgjorde den enskilt starkaste drivkraften för huvudkontorets lokalisering. Undersökningen visade också att det svenska ägandet fortfarande dominerade bland de största företagen i Sverige. Nivån av utlandsägande konstaterades vara fortsatt stabil. Det tidigare dominerande ägandet från USA hade dock upphört och istället hade det europeiska ägandet ökat. De nationaliteter som var mest framträdande som ägare till de största företagen i Sverige år 2019 var Nederländerna och Luxemburg. Detta f

Syfte: Sambandet mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och Financial Performance (FP) är väl studerat liksom sambandet mellan FP och ägarkoncentration, dock är resultaten motstridiga. Få studier har tagit alla dessa dimensioner med FP, ägarkoncentration och CSR i beaktning. Denna studie syftar därmed till att förklara hur ägarkoncentrationen i europeiska företag påverkar sambandet mellan CSR och FP. Metod: Denna studie antar ett deduktivt tillvägagångssätt inom den positivistiska forskningstraditionen. Studien är baserad på 169 börsnoterade bolag från Europa sett över åren 2009–2017. Materialet har samlats in via databasen Thomson Reuters Datastream och har sedan analyserats i IBM SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Resultat och slutsats: Studiens resultat återspeglar att företag i Europa agerar på en marknad med en hög ägarkoncentration där de lägger mycket resurser på CSR vilket förbättrar deras FP. Slutsatsen som kan dras är dock att ju högre ägarkoncentrationen är desto större risk är det att det positiva sambandet mellan CSR och FP försvagas. Examensarbetets bidrag: Denna studie lämnar ett unikt bidrag då det är den enda studien som undersöker ägarkoncentrationens påverkan på CSR och FP över flera olika länder och branscher. Det ökade intresset kring CSR och den lagstiftning som finns sedan 2014 kan skapa agentproblem som förvärras när ägarkoncentrationen är hög. Denna studie ämnar ge praktiska bidrag till företag och organisationer i Europa, genom att uppmärksamma denna agentproblematik som försvårar arbetet med CSR och i värsta fall kan orsaka en försämrad FP. Förslag till fortsatt forskning: Studien lämnar som förslag till kommande studier att använda ett annat mått på ägarkoncentration för att se om det kan ha en annan inverkan på resultaten av studien. Ett annat förslag är att mäta alla dimensioner av CSR separat för att tydliggöra om någon variabel inom CSR påverkar FP mer än någon annan. Som ett sista förslag kan studiens kombinerade F, Aim: The relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and Financial Performance (FP) has been studied by many scientists, as well as the relationship between FP and ownership concentration but the results have been conflicting. Few studies have been done regarding all these dimensions on which influence ownership concentration has on CSR and FP, therefore this study aims to explain how the ownership concentration in European public companies affect the relationship between CSR and FP. Method: This study has a deductive approach within the positivist research tradition. The study is based on 169 listed companies from Europe over the years 2009-2017. The data has been collected through the database Thomson Reuters Datastream and analyzed through IBM SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Result & Conclusions: The result of this study reflect that companies in Europe act in a market with a high ownership concentration where they spend a lot of resources on CSR, which improves their FP. This can be deduced from the conclusion; a higher ownership concentration weakens the positive relationship between CSR and FP. Contribution of the thesis: This study provides a unique contribution as it is the only study that investigates the impact of ownership concentration on CSR and FP across several countries and industries. The increased interest in CSR and the legislation that exists since 2014 can create agent problems that get worse when the owner concentration is high. This study intends to provide practical contributions to companies and organizations in Europe, where they observe this agent problem that complicates the work of CSR and, in the worst-case scenario, may cause a deterioration in the FP. Suggestions for future research: Further studies may use a different dimension of ownership concentration to see if it can have a different impact on the results of the study. Another proposal is to measure all dimensions of CSR separately to clarify wh

Syfte: Studien avser att undersöka om det går att påvisa ett samband mellan goodwillnedskrivningar och företagets ekonomiska utveckling, företagsledningens incitament och företagets bolagsstyrning bland bolag i Sverige. Då den svenska bolagsstyrningsmodellen och ägarstrukturen skiljer sig från den anglosaxiska, syftar studien även till att utvärdera om utfallen i denna studie avviker från en tidigare genomförd studie i Storbritannien och om avvikelserna kan hänföras till just skillnaderna i ländernas ägarstruktur och bolagsstyrning. Metod: Metoden är en replikering av en tidigare studie. Vi har använt oss av en kvantitativ metod, med deduktiv ansats. Studiens primära analysmodell är en Tobitregressionsanalys. Empirin är hämtad från databasen FactSet samt manuell granskning av årsredovisningar. Studien baserar sig på samtliga noterade bolag på Nasdaq Stockholm per den 1 oktober 2018 för åren 2015, 2016 och 2017. Detta resulterade i ett totalt urval om 330 bolag och 990 observationer. Efter bortfall baserat på olika förbehåll uppgick det slutliga urvalet till 408 observationer, varav 74 med och 334 utan rapporterade goodwillnedskrivningar. Slutsatser: Studien fann inget statistiskt säkerställt samband mellan företagets ekonomiska utveckling och goodwillnedskrivningar. Däremot tyder studien på att de bolag vars bokförda värde på eget kapital överstiger dess marknadsvärde redovisar goodwillnedskrivningar i större utsträckning. Vad gäller företagsledningens incitament till att manipulera resultatet så visade studien på ett signifikant samband mellan VD-byten och goodwillnedskrivningar. Detta indikerar att en nytillsatt VD använder sig av resultatmanipulering för egen vinning. Vi fann inget signifikant samband mellan företagens bolagsstyrningsmekanismer och nedskrivning av goodwill. Utfallen i den tidigare studien, som baserar sig på bolag i Storbritannien, skiljer sig markant från utfallen i vår studie. Detta skulle kunna förklaras av att ägarstrukturen och bolagsstyrn

Syfte: CSR är idag ett väl använt och diskuterat begrepp. Även företagsskatt är ett omdiskuterat ämne där många av de metoder som företag använder sig av för att kraftigt minska skatten kan ifrågasättas. Då skatt kan ses som ett sätt att bidra till samhället i stort har studier av CSR, som är ett socialt ansvarstagande, blivit intressant att studera i förhållande till skatt. Motstridiga studier leder dock till att ett behov finns att undersöka faktorer som kan påverka förhållandet. Ägarstruktur kan ha en påverkan på hur arbetet med företags sociala ansvarstagande ser ut samt hur skatteaggressivt det är. Den föreliggande studien undersöker därför om insiderägande är en faktor som har en modererande effekt på förhållandet mellan CSR och skatteaggressivitet. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och en longitudinell design som genomförts med data över tio år från 273 publika europeiska företag, för åren 2008–2017. I studien har sekundärdata använts inhämtad från databasen Thomson Reuters Eikon. Insamlat datamaterial har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultaten visar att insiderägande har en modererande effekt på sambandet mellan CSR och skatt. Genom undersökningen framkommer det att det är nivån av insiderägande som bestämmer riktningen på förhållandet mellan CSR och skatteaggressivitet. Slutsatsen som kan nås är att ägarstruktur är en faktor som bör tas i beaktning vid studier av sambandet mellan skatt och CSR. Examensarbetets bidrag: Undersökningen lämnar ett unikt bidrag till redovisningsforskningen då den är den enda att studera ägarstrukturens påverkan på CSR och skatteaggressivitet genom att titta på insiderägande. Studien lämnar också ett praktiskt bidrag till myndigheter och organisationer om de ägarstrukturer som kan påverka företags inställning till hållbarhetsredovisning och skattebeteende. Utöver detta breddas den empiriska forsk, Aim: CSR is an often-used term and a well-discussed topic. Corporate tax is also an often debated subject where many of the methods used by companies to greatly reduce tax can be questioned. Since tax can be seen as a way to contribute to society at large, studies of CSR, which is a way for companies to take social responsibility, have become interesting to study in relation to tax. Contradicting studies, however, lead to the need to investigate factors that may affect the relationship. Ownership structure can have an impact on corporate social responsibility and how tax-aggressive a company is. This study therefore investigates whether insider ownership is a factor that has a moderating effect on the relationship between CSR and tax aggressiveness. Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study has a quantitative strategy and a longitudinal design using ten-year data of 273 public European companies, for the years 2008-2017. In the study, secondary data has been used retrieved from the Thomson Reuters Eikon database. Collected data has been analyzed in the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The results show that insider ownership has a moderating effect on the relationship between CSR and tax. This study shows that it is the level of insider ownership that determines the direction of the relationship between CSR and tax aggressiveness. The conclusion that can be reached is that ownership structure is a factor that should be taken into account in studies examining the relationship between tax and CSR. Contribution of the thesis: This study provides a unique contribution to the field of accounting research as it is the only one to study the impact of ownership structure on CSR and tax aggressiveness by examining insider ownership. The study also provides a practical contribution to government institutions and organizations about the ownership structures that can affect companies’ att

Syfte: Studiens syfte är att bestämma vilka faktorer som har en statistiskt signifikant påverkan på svenska förvärvares val av betalningsmetod vid företagsförvärv. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod och använder statistiska undersökningar för att bestämma och förklara beslutet om betalningsmetod vid företagsförvärv. Teoretiskt perspektiv: Studien baseras på teoretiska ramverk som inkluderar kapitalstruktursteori, finansieringsteori och teori om informationsasymmetri. Undersökningsmodellen baseras på tidigare forskning. Fynd från tidigare forskning presenteras också i studien. Empiri: Observationerna består av 132 förvärv som genomförts av svenska börsnoterade bolag mellan 2010 och 2018. Finansiell data hämtas från Zephyr, Datastream, Holdings och Retriever Business. Slutsats: Studien finner att landsöverskridande förvärv, ägarstruktur, tillväxtmöjligheter och relativ storlek av affären är de faktorer som har en statistiskt signifikant påverkan på svenska företags val av betalningsmetod vid företagsförvärv. Studien finner också inkonsekvent stöd för pecking order-teorin., Purpose: The purpose of this study is to determine what factors have a statistically significant impact on the payment method decision for Swedish corporate acquisitions. Methodology: The study adopts a quantitative method with a statistical approach to determine and explain the payment method decision in corporate acquisitions. Theoretical perspectives: This study is based on a theoretical framework that includes capital structure theory, pecking order theory and information asymmetry theory. The research model is based on previous research. Findings from previous research is also presented. Empirical foundation: The observed sample consists of 132 deals that were completed by listed Swedish companies between 2010 and 2018. Financial data was collected from Zephyr, Datastream, Holdings and Retriever Business. Conclusions: The study finds that cross border acquisitions, ownership structure, market to book and relative deal size are statistically significant determinants of payment method for Swedish acquirers. Inconsequential support is found for the pecking order theory.

Sedan år 2005 måste samtliga svenska börsnoterade företag presentera sin finansiella information samtredovisningen av densamma i enlighet med standarden IFRS. Detta har resulterat i att företagsledningenssubjektiva tolkningar, något som skapat möjligheter för ledningen att påverka redovisningen. Detta kanförklaras genom Agency Theory och Positive Accounting Theory, vilka beskriver att ledningen antas ageraopportunistiskt, i syfte att maximera sin egennytta. Ledningen tenderar att manipulera företagsredovisning, varav goodwill kan användas som en resultatjusterare.Denna studie belyser hur ledningens handlingsutrymme påverkar företags redovisning av goodwill,betingat av den organisatoriska nivån. Studiens hypoteser formas utifrån organisationsnivåns olikafaktorer, vilka även testas för att se hur faktorerna påverkar företags redovisning av goodwill. För attundersöka studiens syfte används en positivistisk forskningsfilosofi och därmed kvantitativforskningsdesign, vilket präglas av en deduktiv ansats. Insamling av data har åstadkommits via företagsårsredovisningar, något som sedan sammanställts.Studiens resultat indikerar att ju högre skuldsättning och starkare ägarkoncentration, desto mindregoodwill redovisar ledningen. Har företag en låg skuldsättning och svag ägarkoncentration leder det tillökat handlingsutrymme och därmed en potentiellt högre andel redovisad goodwill.Studien bidrar till insikt kring hanteringen av goodwill och att ledningens handlingsutrymme har enpotentiell inverkan på redovisningen av goodwill. Dessutom tillför studien kunskap för vilka faktorer sompåverkar företags redovisningsval. Avslutningsvis bidrar uppsatsen till ökade möjligheter att jämförastudiens resultat med tidigare studier, vilket kan resultera i att ägarna kan få mer kännedom om hur debäst reducerar ledningens handlingsutrymme och dess opportunistiska beslut., Since year 2005 all Swedish listed companies has to present their financials and accountingaccording to the standard IFRS. This has allowed the management to make subjectiveinterpretations, which in turn has elaborated opportunities to influence the accounting. Thosepossibilities can be explained by Agency Theory and Positive Accounting Theory, which presumethe management acting opportunistically, in order to maximize self-interest. Management tend tomanipulate companies accounting, whereof goodwill can be used as an adjuster of results.The thesis disambiguate how management discretion affect companies accounting of goodwill,contingent of the organizational level. The thesis hypothesis elaborates thru factors of theorganizational level, which are also tested in order to see how the variables affect businesscorporations accounting of goodwill. A positive research philosophy is used in order to analyze thethesis purpose. The data collection has been accomplished using the company's annual reports.The thesis results indicates that the higher debt and stronger concentration of ownership, the lessamount goodwill is accounted. If companies has a lower debt and weaker concentration ofownership, it increases management discretion and thereby a potentially higher amount of goodwill.The thesis contribute to knowledge about managing goodwill and that management discretion hasa potentially impact on the accounting of goodwill. Finally, the thesis contributes to increasedopportunities to compare the thesis results with previous studies, which may result in the ownersbeing able to get more knowledge of how they best reduce management discretion and itsopportunistically decisions.

Idag förekommer det ett ökat tryck på företag att ta ett socialt ansvar, Corporate social responsibility (CSR). För att företag ska uppfattas som legitima måste de överensstämma med samhällets sociala normer, värderingar och förväntningar, vilket enligt legitimitetsteorin tros vara en stark drivkraft till att företag ökar sin omfattning kring frivilliga CSR-upplysningar. Begreppet CSR är nära relaterat till företagens ansvar i samhället som kan delas in i tre områden ekonomiskt-, miljömässigt- och socialt ansvarstagande. Gamerschlag, Möller och Verbeeten (2011) är några av många forskare som har studera varför tyska företag frivilligt ökar omfattningen på hållbarhetsredovisning i sina offentliga rapporter. Genom en kvantitativ undersökning på svenska börsnoterade företag är syftet att undersöka huruvida olika företagsfaktorer påverkar mängden CSR-upplysningar. För att beräkna mängden CSR-upplysningar har antalet nyckelord i företagens hållbarhetsrapportera räknats. Sambandet för den insamlade datan analyserades med en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys. De oberoende variablerna som undersöktes var lönsamhet, synlighet, ägarstruktur samt kontrollvariablerna storlek och branschtillhörighet. I den multipla regressionsanalysen finner vi ett signifikant positivt samband mellan mängden CSR-upplysningar och företagets synlighet samt ägarstrukturen. Denna studie kan inte tillstyrka att lönsamhet har något samband med mängden CSR-upplysningar., Today there is an increasing amount of pressure on companies to take more social responsibility, often called Corporate social responsibility (CSR). In order for companies to be considered legitimate, they must comply with society's social norms, values ​​and expectations, which, according to the legitimacy theory, is believed to be a strong driving force for companies to increase their scope for voluntary CSR disclosures. The term CSR is closely related to corporate responsibility in society, which can be divided into three areas of economic, environmental and social responsibility. Gamerschlag, Möller and Verbeeten (2011) are some of the many researchers who have studied why German companies voluntarily increase the scope of sustainability reporting in their public reports. Through a quantitative survey of Swedish publicly traded companies, the purpose of this study is to investigate whether different business determinants affect the amount of CSR information. To calculate the amount of CSR information, the number of keywords in the companies sustainability reports has been counted. All the collected data was analyzed by a correlation analysis and a multiple regression analysis. The independent variables investigated were profitability, visibility, ownership structure, and for control variables the study used size and industrial sector. The multiple regression analysis shows a significant positive correlation between the amount of CSR disclosures and the company's visibility as well as the ownership structure. This study can not assure that profitability is related to the amount of CSR information.

The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure., Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.

Corporate Social Responsibility (CSR) är en pågående diskussion inom företagsekonomisk forskning, likväl som investeringseffektivitet är intressant för företagens lönsamhet. Vi undersöker huruvida ägarstrukturen i företag påverkar sambandet mellan CSR och investeringseffektivitet.

Hur ett företag väljer att finansiera sig och forma sin kapitalstruktur skiljer sig åt mellan företag och regioner. Med denna uppsats vill vi bidra till att fylla det tomrum som finns i forskningen kring kapitalstruktur för företag primärnoterade på Nasdaq Stockholm. Genom en kvantitativ ansats undersöker vi skillnader i kapitalstruktur utifrån ägarkoncentration, om största ägaren är en familj som kontrollerar bolaget samt om lönsamhet och mognadsgrad påverkar kapitalstrukturen. Vi använder multipel linjär regressionsanalys med ett urval om totalt 1012 observationer från räkenskapsåren 2009-2014, samt kontrollerar för fasta års- och branscheffekter. Vår studie finner att mogna företag i genomsnitt har en signifikant högre skuldsättning, däremot finner vi till skillnad från liknande studier att lönsamhet inte har en signifikant påverkan på ett företags skuldsättning. Vidare visar våra resultat att skuldsättningen sjunker med ökad ägarkoncentration samt att den är högre om företaget har en kontrollerande ägare som är en familj relativt icke-familj.

Corporate Social Responsibility (CSR) har ägnats substantiell uppmärksamhet bland lagstiftare, akademiker och praktiker. Samhället ställer idag allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete. Det huvudsakliga intresset har varit de olika drivkrafterna bakom CSR, där en potentiell determinant är företagens ägarstruktur. Tidigare forskning indikerar attf öretagens ägarstruktur är relaterat till företagens CSR-prestation. Denna studie undersöker huruvida ägarkoncentration, familjeägande samt institutionellt ägande påverkar företagens CSR-prestation i Sverige. Studien, (med en deduktiv ansats) vars teoretiska grund utgår ifrån agentteorin, använder detaljerad ägardata över svenska börsnoterade företag och Folksams Index för hållbart företagande används som mått på företagens CSR-prestation. Urvalet består av 718 företagsår från svenska börsnoterade företag för åren 2007, 2009, 2011 och 2013. Studiens empiriska resultat indikerar ett positivt signifikant samband mellan ägarkoncentration och CSR-prestation samt mellan familjeägande och CSR-prestation. Vidi nteraktionen mellan familjeägande och röstdifferentierade aktier föreligger ett signifikant negativt samband med CSR-prestation. Inget signifikant samband kunde påvisas för institutionellt ägande. Regressionsmodellerna kontrollerar för företagets storlek, lönsamhet, skuldsättning samt fasta effekter för bransch och år. Vårt resultat ger indikationer på att ägarstrukturen är av betydelse för företagens CSR-prestation.

Svenska investmentbolag har historiskt sätt handlats till en substansrabatt och flera av investmentbolagen på Nasdaq Stockholm handlas så än idag. Denna studie undersöker om några av de mest diskuterade och studerade faktorerna inom ämnet har någon effekt på de svenska investmentbolagens substansrabatter. Faktorerna som undersöks i denna studie är förvaltningsavgifter, onoterade innehav, ägarstruktur i investmentbolagen och investor sentiment. För att mäta detta används en multipel regression där dessa faktorer används som oberoende variabler och där den beroende variabeln är substansrabatter. Studien mäter substansrabatter på svenska investmentbolag under tidsperioden 2007 - 2016 och inkluderar 13 stycken investmentbolag på Nasdaq Stockholm. Studiens resultat visar på att faktorerna förvaltningsavgifter och andel onoterade innehav har en signifikant påverkan på substansrabatter. Förvaltningsavgifter har en positiv påverkan på substansrabatter och andelen onoterade innehav i investmentbolagens portföljer har en negativ påverkan på substansrabatter.

Problembakgrund: Ska ett företags verksamhet drivas för att maximera aktieägarvärde eller tillgodose alla intressenters intressen är en fråga som varit fokus för mycket forskning. Många forskare har undersökt vad som påverkar valet av bolagsstyrningsprincip, där ägarstruktur och styrelsesammansättning har lyfts fram som betydande faktorer. Resultaten är dock motstridiga. Eftersom tidigare forskningar har genomförts i olika länder och under olika tidsperioder finns det en god anledning att undersöka om/hur institutionella förhållanden kan påverka sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. De institutionella miljöer som avses undersökas är Sverige och Kina. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip samt hur detta samband påverkas av olika institutionella miljöer. Metod: En deduktiv forskningsansats har legat till grund för studien och teorier som använts och applicerats är aktieägarteori, intressentteori, agentteori, upper echelon teori och institutionell teori. Data för denna kvantitativa forskning hämtas huvudsakligen från Datastream, årsredovisningar från svenska och kinesiska börsnoterade företag gällande åren 2013-2015, företagens hemsidor samt ett sammansatt styrelsematerial. Resultat: När den svenska och kinesiska datan testades tillsammans har det inte påvisats något signifikant samband mellan ägarkoncentration, institutionell ägare som störst ägare, andelen oberoende styrelseledamöter, staten som störst ägare, andelen kvinnliga styrelseledamöter och val av bolagsstyrningsprincip. Institutionella förhållanden har inte heller haft någon signifikant påverkan på sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. När data för respektive land testades separat har det inte påvisats något signifikant samband mellan studiens beroende och oberoende variabler, förutom att det på den kinesiska markna, Background and problem: Should a company's business be run to maximize shareholder value or meet all stakeholders´ interests is a question that has been the focus of much research. Many researchers have investigated what influences the choice of corporate governance principle, where ownership structure and board composition have been highlighted as significant factors. However, the results are contradictory. Since previous researches have been conducted in different countries and during different periods of time, there is a good reason to investigate whether institutional conditions may affect the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. The institutional environments investigated are Sweden and China. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle and how this relationship is influenced by various institutional environments. Method: A deductive research approach has been the basis of this study and theories used and applied are shareholder theory, stakeholder theory, agent theory, upper echelon theory and institutional theory. Data for this quantitative research is mainly gathered from Datastream, annual reports from Swedish and Chinese listed companies for 2013- 2015, corporate websites and a composite board material. Results: When the Swedish and Chinese data were tested together, there has been no significant correlation between owner concentration, institutional owners as the largest owner, the proportion of independent directors, the state as the largest owner, the proportion of female board members and the choice of corporate governance principle. Institutional conditions have not had a significant effect on the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. When data for each country was tested separately, there h

Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University, 4FE17E, 2017 Authors: Anders Maase and Niklas Möllmark Supervisor: Anna Stafsudd Second supervisor: Håkan Locking Examiner: Karin Jonnergård Title: How does the ownership structure affect the firm’s performance in a Swedish context? Background: Ownership structure has been a hot topic ever since the first firms were founded and has since been affected by law, globalization and internationalization. Sweden has previously been characterized by a high ownership concentration as a result from ‘The Swedish Model’ but today there are international pressures that instead propagate a spread type of ownership. The views differ if Sweden is to continue advocating the concentrated ownership structure or shifting towards the Anglo-American corporate governance model. Purpose: To explain if and how ownership structure affects the performance of Swedish listed firms. Method: The study has a deductive research approach and the underlying theory is based on agency theory. The quantitative research method relies on ownership, board and financial data from 2011, 2012 and 2013. Conclusion: There is no significant relationship between ownership concentration and the firm’s performance, but between ownership structure there is significant evidence that foreign and institutional ownership affects the company's performance. Thus, it is possible that Sweden moves towards an Anglo-American type of corporate governance., Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniverstietet, Företagsekonomi, 4FE17E, VT-2017 Författare: Anders Maase och Niklas Möllmark Handledare: Anna Stafsudd Medbedömare: Håkan Locking Examinator: Karin Jonnergård Titel: Hur påverkar ägarstrukturen bolagets prestation i en svensk kontext? Bakgrund: Temat ägarstruktur har debatterats sedan bolagens uppkomst och har sedan dess påverkats av lagstiftning, globalisering och en ökad internationalisering. Sverige har tidigare kännetecknats av en hög ägarkoncentration till följd av den svenska modellen men idag finns det internationella påtryckningar som istället förespråkar ett spritt ägande. Åsikterna går isär om Sverige ska fortsätta förespråka den koncentrerade ägarstrukturen eller övergå mot den angloamerikanska bolagsstyrningsmodellen. Syfte: Att förklara om och i så fall hur ägarstrukturen påverkar svenska börsnoterade bolags prestation. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där den teoretiska grunden utgörs av agentteori. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger på ägar-, styrelse- och finansiell data från åren 2011, 2012 och 2013. Slutsats: Det råder inget signifikant samband mellan ägarkoncentration och bolagets prestation men mellan ägarstruktur finns det signifikanta belägg för att utländskt och institutionellt ägande har en negativ påverkan på bolagets prestation. Därmed är det möjligt att Sverige rör sig mot en angloamerikansk typ av bolagsstyrning.

Introduction: Prior research, mainly based in USA and Asia, has shown a relationship between ownership structure and earnings quality. Low earnings quality might result in inefficient resource allocation, lower economic growth and unintended wealth transfers. Following these issues, and due to the fact that the Swedish institutional setting differs from other countries, there is a need to explain the relationship in a Swedish context. Purpose: The purpose of this study is to explain how different ownership structures affect earnings quality. Method: This study is based on a deductive approach where the hypotheses have been deducted from agency theory, alignment effect, entrenchment effect and active monitoring hypothesis. The quantitative data consists of secondary data, namely annual reports. The study has been conducted with a cross-sectional design. Conclusion: The results show a positive relationship between foreign ownership and earnings quality. The result can be explained with agency theory’s type I-problem. Other ownership structures show no significant relationship., Introduktion: Tidigare forskning, främst i USA och Asien, har hittat samband mellan företags ägarstruktur och earnings quality. Låg earnings quality kan resultera i ineffektiv resursallokering, lägre samhällsekonomisk tillväxt samt omotiverade förmögenhetsöverföringar. Till följd av dessa problem, samt att Sveriges institutionella miljö skiljer sig åt från andra länder, finns behovet att förklara sambandet i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur olika ägarstrukturer påverkar earnings quality. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats där hypoteser deducerats utifrån agentteori, alignment effect, entrenchment effect, samt active monitoring hypothesis. Kvantitativ data består av sekundärdata i form av årsredovisningar. Studien har genomförts med en tvärsnittsdesign. Slutsats: Studiens resultat visar att företag med högre andel utländskt ägande tenderar att redovisa högre earnings quality. Resultatet kan förklaras av agentteorins typ I-problem. Övriga ägarstrukturer uppvisar inga signifikanta samband.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall det föreligger ett samband mellan ett företags finansiella prestation de närmaste åren efter en börsintroducering på Nasdaq OMX Stockholm och företagets ägarstruktur. Uppsatsen ämnar definiera och mäta ägarstruktur genom variablerna ägarkoncentration, andel utländska ägare samt andel institutionella ägare. Författarna ämnar mäta finansiell prestation som företagets aktiekursutveckling. Därtill ämnar studien att uteslutande undersöka svenska bolag. Författarna till studien använder en kvantitativ metod och en deduktiv ansats för att ta fram studiens hypoteser. Studien använder tvärsnittsdata och genomför multipel regressionsanalys. Regressioner och regressionstester är genomförda i EViews. Studiens teoretiska ramverk bygger till stor del på tidigare forskning inom området. Agentteorin är det huvudsakliga teoretiska ramverket som används och den kompletteras av den Resursbaserade teorin, The Efficient Monitoring Theory och The Controlling Shareholder Tradeoff. Urvalet består av 43 företag som genomfört en börsintroducering på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2001 och 2014. Studiens resultat visar ett negativt samband mellan utländska ägare och finansiell prestation på kort sikt. För övriga perioder och variabler återfinns inga signifikanta samband. Trots det negativa sambandet på kort sikt mellan utländska ägare och finansiell prestation dras slutsatsen att ägarstruktur i stort inte har någon påverkan på den finansiella prestationen.