Search

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie har varit att undersöka hur idrottslärare och simtränare arbetar med mental träning. De mer preciserade frågeställningarna var: Hur viktig anser simtränare och idrottslärare att elevers respektive simmares mentala kapacitet är? Hur genomför simtränare och idrottslärare mental träning? Hur arbetar simtränare och idrottslärare med feedback och motivation? Hur utvärderar simtränare och idrottslärare sin mentala träning? Metod För att uppfylla syftet med studien, valdes kvalitativ intervju som metod. Intervjuer genomfördes med tre idrottslärare och två stycken simtränare. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval utifrån i förväg bestämda kriterier. Studiens empiri har analyseras utifrån Albert Banduras teori om modellinlärning och självtillit, med särskilt fokus på simtränares och idrottslärares förhållningssätt gentemot sin praktik Resultat Både idrottslärare och simtränare använder sig av någon form av mental träning i sitt arbete. Idrottslärare använder sig främst av kroppsliga (somatiska) övningar. Simtränare använder sig av både somatiska och kognitiva (psykologiska) övningar. Enligt respondenterna tycker ungdomar att mentala övningar är bra, men de har ibland svårt att ta till sig dem. Såväl lärare som simtränare motiverar ungdomar med hjälp av mental träning och ger feedback genom enskilda samtal i den mån tiden räcker till. Idrottslärarna tror att deras mentala träning ger en tillfällig lindring mot en hög anspänningsnivå. Simtränare uppfattar att den mentala träningen förbättrar prestationen hos sina simmare. Slutsats Idrottslärares och simtränares förhållningssätt och resonemang tyder på, i linje med Banduras teori om modellinlärning, att det finns goda förutsättningar att förbättra självtilliten hos ungdomar som befinner sig i deras miljö. Samtliga respondenter i studien uppmärksammar den mentala kapaciteten och är motiverade till att försöka utveckla denna hos sina ungdomar. I jämförelse med aktuell forskning finns hos båda verksamheterna utvecklingsmöjligeter för att bli ännu bättre på att stödja ungdomars psykologiska utveckling. Studiens resultat pekar mot att en kompetensutveckling hos ledare inom föreningsidrotten, exempelvis simning skulle kunna verka förebyggande mot olika typer av psykiska problem hos ungdomar och i ett långsiktigt perspektiv även hos vuxna.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaper om vilka strategier lärare och rektorer arbetandes i fyra mångkulturella skolor använder för att inte diskriminera elever som tillerkänner sig religionen islam. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur ser lärare och rektorer på simundervisningens betydelse i skolan? Hur arbetar skolorna med elever som inte uppnår målet i momentet simning i idrott och hälsa? Hur upplever lärarna och rektorerna elevers och föräldrarnas inställning till ämnet simning? Svaren har analyserats utifrån ett kultursociologiskt perspektiv med särskilt fokus på hur majoritetskulturens normer möter minoritetsnormer, i synnerhet när det gäller trosfrågor. Metod Till denna studie valdes en kvalitativ ansats som metod. I studien har fem lärare och tre rektorer från fyra skolor i Stockholmstrakten intervjuats. Urvalet kom att bli strategiskt då respondenterna som valdes ut arbetade på mångkulturella skolor. Pierre Bourdieus kultursociologiska perspektiv och hans teoretiska begrepp habitus, kapital och fält har använts vid analys av datainsamlingen. Resultat De viktigaste resultaten som framkom i studien är att både lärare och rektorer tillerkänner simförmågan ett stort värde och att simmomentet är en självklarhet i kunskapskraven. En lärare och en rektor från samma skola anser att man skall titta på helheten av elevernas förmågor och betygsätta det, specifika moment som simning behöver inte påverka hela betyget. Vidare framkom att samtliga skolor ger eleverna bra möjligheter att både lära sig simma och att utveckla sin simförmåga. Det är den enskilda skolans ramfaktorer som kan påverka simundervisningen negativt. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att alla undersökta skolor har hittat strategier för att undervisa i simning på mångkulturella skolor, trots de svårigheter som kan uppkomma vid planering och organisering av undervisningen. I jämförelse med idrottslärare ur tidigare studier anser vi att respondenterna i denna studie har stor förståelse för elever med utländsk bakgrund och de försöker bedriva en undervisning där alla får möjlighet att uppnå kunskapskravet A-E i simmomentet. Summary Aim and Questions The purpose of this study is to deepen knowledge of wich strategies teachers and principals working in four multicultural schools are using to not discriminate pupils that recognize the religion of Islam. We then needed to know following questions: How teachers and principals look at the importance of swimming education? How do schools work with students who do not achieve the goal in the aspect of swimming in physical education? How do teachers and principals perceive pupils and parents attitude towards the subject swimming? Method The present study was a qualitative approach as a method. Five teachers and three principals from four schools in the Stockholm area were interviewed. The selection came to be strategic when respondents that were selected, worked in multicultural schools. Pierre Bourdieu's cultural sociology perspective and his theoretical concepts of habitus, capital and field has been used for the analysis of the data collection. Results The key findings that emerged from this study is that both teachers and principals recognize swimming ability a great value, they also think the swimming torque are a must in the curriculum. A teacher and a headmaster of the school believe that teachers should look at the big picture of students' abilities and rate it, specific elements such as swimming does not affect the whole PE grade. It was also found that all schools give pupils good opportunities to both learn to swim and to develop their swimming ability. It is the individual schools frame factors that may affect the swimming education negatively. Conclusion The conclusion of this study is that all surveyed schools have found strategies to teach swimming in multicultural schools, despite the difficulties that may arise when planning and organizing of the teaching. In comparison to PE teachers from previous studies, we believe that the respondents in this study have great understanding for students of foreign origin and they are trying to pursue an education in which everyone has the opportunity to obtain knowledge requirement A-E in the swimming torque.

Denna studie handlar om några ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet med studien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp. Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lärare på gymnasieprogrammet de ingick i. Metoden som användes under studiens gång var intervjuer där både strukturerade och ostrukturerade frågor ingick. De fem eleverna av båda könen, intervjuades om sin skoltid. Utifrån syfte och frågeställning har resultatet bearbetat och jämfört intervjuresultaten för att komma fram till en resultatdel. Resultatet i studien pekade på bland annat oförstående lärare som inte satt sig in i elevernas situation under skoltiden. Eleverna ansåg även att de inte fått den hjälp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid.

Det har skett en hel del på den svenska bostadsmarknaden de senaste årtiondena. Det vi fortfarande ser spår av idag började redan under 90-talets krisår. Allmännyttan började behandlas mer som de privata bostadsbolagen avseende skatteregler, subventioner och finansiering. Skattereformen som genomfördes under de tidiga åren i kombination med rådande lågkonjunktur och höga arbetslöshet ledde till en nedgång i bostadsproduktionen. Under andra halvan av 90-talet började efterfrågan på bostäder öka ordentligt, vilket ledde till en ökande bostadsbrist och allt längre köer. Bostadsproduktionen hade efter nedgången svårt att hålla jämna steg med efterfrågan i takt med att ombildandet av hyresrätter till bostadsrätter blev allt vanligare. Här befinner vi oss alltså idag, med en bostadsrättsproduktion högre än hyresrättsproduktionen sedan ett par år tillbaka. Det byggs minst antal bostäder i Sverige av alla EU-länder, och omsättningen på marknaden är låg. Samtidigt är det ett faktum att stora barnkullar kommer att bli vuxna och i behov av en egen bostad inom de närmsta åren, och många äldre kommer att komma upp i den åldern där ett enklare boende blir viktigt. Behovet av ”vanliga” hyreslägenheter är stort. De värsta scenarierna finns i storstäder såsom Stockholm och Göteborg, som dessutom både har och fortsatt kommer att ha en stor nettoinflyttning under många år framöver. Vår undersöknings fundamentala syfte blev med ledning av ovanstående att reda på varför det inte byggs fler hyresrätter, trots en accelererande efterfrågan. Vi har kommit fram till att den tydligast bidragande faktorn till detta fenomen är att det är svårt att bygga lönsamt på grund av ett antal saker. Bland annat är det svårt att få tillgång till byggbar mark, dels eftersom att marken i de mest attraktiva lägena är mycket dyr så det blir svårt att täcka produktionskostnaden enbart genom uthyrning då bruksvärdesystemet satt en gräns för hur hög denna får vara och för att betalningsviljan inte alltid finns för höga hyror. Dessutom tycks kommunen hellre vilja tilldela mark åt bostadsrätter. Kommunen tjänar mer på att sälja marken till byggjättarna som producerar bostadsrätter, då detta i sin tur lättare kan täcka deras produktionskostnader. Det råder dessutom en statisk konkurrens i byggsektorn där teknik- och produktivitetsutvecklingen hålls på en låg nivå vilket speglas i en ineffektiv byggprocess. Således är det inte bara en del av bostadspolitiken som behöver ses över, utan även byggsektorn är i behov av förnyelse. Dessutom expanderar andrahandsmarknaden rejält, vilket kan ifrågasätta om behovet av nya hyresrätter verkligen är så stort som det ser ut.

Fourteen percent of the Swedish population report subjective hearing loss. The number of persons suffering from hearing loss is expected to increase in accordance with the increased length of the average life span, causing an associated increase in the demand for hearing health care services as new patient groups who expect a higher quality of life begin to request hearing care. The main goal of this thesis was to develop new approaches in audiological rehabilitation to meet these demands and achieve user satisfaction. Two randomized controlled trials including 39 and 38 subjects, respectively were performed that evaluated two interventions, user-controlled adjustment and sound awareness training, which were performed prior to a hearing aid fitting. The new approaches focused on increasing user participation and activity. To evaluate the goals of audiological rehabilitation, e.g., reducing auditory impairment, optimizing auditory activities and minimizing participation restrictions, several standardized self-reporting instruments were used to assess activity limitations, participation restriction, satisfaction and psychosocial well-being. Several of the instruments were validated for a Swedish population in a postal survey including 162 subjects. Furthermore, an interview instrument that was appropriate for telephone interviews and a categorization rating scale were developed for assessing the global clinical impression of the audiological rehabilitation. Few significant differences in outcomes were found between the treatment and control groups in the short term, and the interventions did not achieve additional or more successful hearing aid users in the long term. Thus, it was concluded that the hearing aid rehabilitation was effective in and of itself, as both the treatment and control groups showed significant improvements in psychosocial well-being and reduced activity limitation and participation restriction. The self-report instruments were found to be valid, and a factor analysis indicated that the number of questionnaires could be reduced with a recommendation for further clinical use. The telephone interviews evaluating the clinical global impression of the audiological rehabilitation were found to be effective and showed success in a vast majority of the users. Advantages such as simpler administration and less time consumption warrant their continued use in additional audiological settings. The pre-interventions in these studies need to be further investigated before they could be recommended for clinical use also in a Swedish context. The international standardized self reports, however, can already be recommended for clinical use. A first attempt to evaluate global clinical impression by telephone interviews was found to be effective and further validations are suggested.

In September 2004 we left Sweden for South Africa where we in the township of Duncan Village, East London had situated our diploma work with a focus on public space. It was possible for us to do so after receiving a scholarship from SIDA, the Swedish International Development Cooperation Agency. The general aim of our project has been to suggest ways on how to upgrade public spaces, and thereby support and improve the urban social life in Duncan Village, East London. The work has been done in line with the Duncan Village Local Spatial Development Framework (LSDF), a redevelopment program set up by Buffalo City Municipality, with the aim of solving the housing shortage in the area, and along with this improve the social and economical conditions for the residents. Public spaces which have such a large impact on the social conditions and the physical environment of urban areas, have due to the apartheid planning been neglected both in Duncan Village, East London and many other South African cities. Duncan Village has the urban qualities of density and interaction of people in movement but there is no real arena for the public life. We have therefor outlined a suggested for an overall structure of public space. It is based on an inventory showing weaknesses and threnghts in the existing city structure and an analysis functioning as a tool for understanding where, and in what way public activities are conducted. We have also taken the current redevelopment plans of Duncan Village into consideration by trying to envision how they could affect the future structure and use of public spaces. The proposal suggests how the network of public spaces could be complemented and developed, and by this offer better opportunity for social interaction as well as commercial-, public- and transport facilities, along with housing and parks. Two areas/nodes have been chosen for individual detailed studies resulting in design plan proposals for those. The main definition of a public space is obviously that it is not private, but when it comes to further understanding the role it plays in the urban life, and what to consider when planning it, there are several ideas. We have attracted attention to a few aspects that have been significant in our work: Rob Krier - Urban space: Public space should be clearly defined and planned urban space where the boundaries between private and publicare easily understood. Christopher Alexander -The concept of linearity: An appropriate concept for Duncan Village since the main public activities are already today concentrated along a central spine; the Douglas Smit Highway. Bill Hillier - Integration in the urban grid: Accessibility and through-movement which are both spatial and functional effects of integration are crucial for the usage of public space. Howard Besser - Artificial public space: Car orientated spaces as shopping centers outside the city core often exclude the poorer parts of the population. In the redevelopment of Duncan Village we consider it important to provide public spaces accessible to all of its residents. Jan Gehl - The discussion of quality and function: To obtain functional public spaces of high quality the planning method must be: first life, then spaces, then buildings. Gehl divides activities conducted in public space into three categories: necessary, optional and social activities. This division functions as a tool when observing life in public spaces. Following planning principles have also been important for our plan proposals: Crime prevention: Safety is one of the main concerns when developing public spaces in Duncan Village. Public spaces must allow interaction but also ensure that the spaces are defensible. Discouragement of land invasion: Degradation, occupation by informal dwellings and other “non-public” uses originally not intended for public spaces could be prevented if they are developed with a clear public purpose and if there is a mutual concern for them. Diversity and multi-functionality: Close proximity of the private and public spheres makes public spaces welcoming and private dwellings convenient. Diversity in space also supports economic activity. Flexibility and multi-functionality is important when investing in new developments where the cost is crucial. Public open spaces should be able to accommodate a range of activities with change in intensity and changing use over time. An analys method, a pulse measurement, based on Alexander’s idea of linearity and Gehl’s three categories of activities (necessary, optional or social activities) has functioned as a tool for visual observations of where public activities are most frequent and how they are conducted. We have chosen Douglas Smit Highway which runs centrally through Duncan Village as our research area. The method has helped us to understand where developments or improvements of public spaces are best located. In our proposal for the overall structure of public spaces we have chosen to put our main focus on the environment along Douglas Smit Highway which is the artery linking the area. We suggest a mixture of public spaces with differences in intensity and character to increase movement and thereby interaction of people. We also suggest the upgrading of existing pedestrian paths and the development of new pedestrian connections, giving a structure that increases the accessibility between neighbourhoods and the public places. The areas chosen for detailed studies are of different character, illustrating how public spaces focusing on different uses can be developed and used. The first area includes Gwentsha Memorial Garden, an old burial site, and the site for the Community Hall, showing how these can be upgraded and linked. The area is intended to become a space for optional and recreational activities, a centre of cultural activity. The second area, a plan proposal for the Jabavu node, is taught to be a everyday urban space for intense necessary activities. The area is ment to provide for a civic centre and other public facilities, as well as market places and public spaces for commercial activities and community happenings. I september 2004 lämnade vi Sverige för Sydafrika där vi i Duncan Village (ett s.k. township, ett segregerat område för svarta), East London hade förlagt vårat examensarbete inriktat på offentliga platser. Vi fick möjlighet att göra detta då vi mottog ett stipendium från SIDA. Offentliga platser som har så stor inverkan på sociala förhållanden och den fysiska miljön i urbana områden har, på grund av den stadsplanering som bedrevs under apartheid, varit försummad både i Duncan Village, East London och många andra Sydafrikanska städer. Syftet med vårat arbete har varit att ge förslag på hur offentliga platser kan uppgraderas, och på så sätt ge underlag för, och förbättra, det urbana sociala livet i Duncan Village. Arbetet har gjorts i linje med Duncan Village Local Spatial Development Framework (LSDF), ett förnyelseprogram framtaget av Buffalo City Municipality (kommunen), med syfte att lösa bostadsbristen i området och i samband med det förbättra de sociala och ekonomiska förhållandena för dess invånare. Duncan Village har urbana kvaliteter som täthet och interaktion av människor i rörelse men saknar en riktig arena för det offentliga livet. Vi har därför utarbetat ett förslag på en övergripande struktur av offentliga platser. Den grundar sig på en inventering av styrkor och svagheter i den befintliga stadsstrukturen, och en analys som fungerat som ett verktyg för att ge förståelse för var, och på vilket sätt, offentliga aktiviteter äger rum. Vi har också tagit hänsyn till aktuella förnyelseprogram för Duncan Village genom att försöka förutse vilken påverkan de kan ha på den framtida strukturen och användningen av de offentliga platserna. Förslaget visar hur nätverket av offentliga platser kan kompletteras och utvecklas och genom detta erbjuda bättre möjlighet för social interaktion, faciliteter för kommersiella-, offentliga- och transportmässiga syften samt bostadshus och parker. Två områden har också valts ut för individuella mer detaljerade studier och har resulterat i designförslag för dessa platser. Huvuddefinitionen av en offentlig plats är uppenbarligen att den inte är privat, men när det gäller att närmare förstå dess roll i det urbana livet, och vad som behöver tas hänsyn till i dess planering finns det flera idéer. Vi har uppmärksammat några aspekter som har haft betydelse i vårat arbete: Rob Krier – Urban space: Offentliga platser ska vara tydligt definierade och planerade urbana rum där gränsen mellan privat och offentligt är lättbegripligt. Christopher Alexander – Koncept för linjäritet: Ett passande koncept för Duncan Village då de huvudsakliga offentliga aktiviteterna redan idag är koncentrerade kring en central ”ryggrad”, Douglas Smit Highway. Bill Hillier – Integration i det urbana nätet: Tillgänglighet och genomströmning, som både är rumsliga och funktionella effekter av integration, är avgörande för användningen av offentliga platser. Howard Besser – Artificiella offentliga platser: Bilorienterade offentliga platser som affärsetableringar utanför stadskärnan exkluderar ofta den fattigare delen av befolkningen. Vid förnyelsen av Duncan Village anser vi det viktigt att utveckla offentliga platser som är tillgängliga för alla invånare. Jan Gehl – kvalitet och funktion i det offentliga rummet: För att uppnå funktionella offentliga platser av hög kvalitet måste planeringsmetoden vara först liv, sedan platser, sedan byggnader. Gehl delar in aktiviteter som sker i det offentliga rummet i tre kategorier; nödvändiga, valfria och sociala. Denna uppdelning fungerar som ett verktyg för att observera det livet i det offentliga rummet. Till grund för våra planförslag har också följande planeringsprinciper legat: Förebyggande av brott: Säkerhet är en av de viktigaste frågorna vid planering av offentliga platser i Duncan Village. Offentliga platser måste medge interaktion men också vara försvarbara. Motverkan av ianspråktagande av mark: Degradering, ockupation genom informell bosättning och annan ”icke-publik” användning av offentliga platser kan motverkas om de är utformade med en tydlig användning och ses som en gemensam tillgång. Mångfald och multi-funktionalitet: Närhet mellan privata och offentliga sfärer kan göra offentliga platser mer välkomnande. Mångfald i det offentliga rummet stödjer även ekonomisk aktivitet. Offentliga platser ska kunna ge plats för många typer av aktiviteter som växlar i intensitet. En analysmetod, en pulsmätning, baserad på Alexanders idé om linjäritet och Gehls tre typer av aktiviteter (nödvändiga, valfria och sociala) har fungerat som ett hjälpmedel för att observera var de offentliga aktiviteterna är mest frekventa och hur de ter sig. Vi har valt att förlägga våran undersökning längs Douglas Smit Highway som sträcker sig centralt genom Duncan Village. Metoden har hjälpt oss att förstå var en utveckling eller förbättring av offentliga platser är bäst lokaliserad. I vårat förslag för den övergripande strukturen av offentliga platser har vi valt att främst fokusera på miljön kring Douglas Smit Highway som. Vi föreslår en blandning av platser med olika intensitet och karaktär för att öka rörelsen, och därmed också interaktionen, mellan människor. Vi föreslår också en upprustning av befintliga promenadstråk samt nya kopplingar för en stadsstruktur som ökar tillgängligheten mellan grannskap och offentliga platser. De områden som valts för detaljerade studier är av olika karaktär vilket illustrerar hur platser fokuserade på olika användning kan utvecklas och användas. Det första området är Gwentsha Memorial Garden, en gammal begravningsplats och platsen för Folkets hus och visar hur dessa platser kan förnyas och länkas samman. Området är avsett att utvecklas till en plats för valfria och rekreationella aktiviteter som ett centrum för kulturell aktivitet. Område två, ett planförslag för området kring Jabavu, är tänkt som en intensiv plats för dagliga, ofta nödvändiga, aktiviteter. Området ska innehålla ett kommunhus och andra offentliga verksamheter samt marknadsplatser för kommersiella aktiviteter och olika evenemang.