Search

denna åtgärdsvalsstudie studeras brister, behov och möjliga åtgärder för samtliga trafikslag i befintlig sträckning längs Landvettervägen–Partillevägen (väg 535). Studien initierades av Västra Götalandsregionen under första kvartalet 2017 och har projektletts av Trafikverket region väst. Övriga primära intressenter som varit representerade i studiens projektgrupp är Göteborgsregionens Kommunalförbund, Partille kommun, Härryda kommun samt Västtrafik.

Genom Morgongåva löper väg 72 och järnvägen Dalabanan parallellt med varandra och utgör en barriär för att passera mellan den norra och södra delen av tätorten. Det har under en längre tid funnits trafiksäkerhetsproblem i anslutning till vägkorsningen Ramsjövägen-Idrottsvägen/väg 72 och kopplingen till den angränsande plankorsningen med järnvägen. Bomfällningen vid plankorsningen leder till köbildning på väg 72, vilket i sin tur skapar incidenter i trafiken och problem med obehöriga i spårområdet över järnvägen. Många invånare i Morgongåva passerar plankorsningen för att ta sig mellan bostäderna på norra sidan och skolan på södra sidan samt för att nå de närliggande sidoplattformarna på Morgongåva station för tågpendling. Problemen har ökat sedan pendeltågstrafiken startade i slutet av 2012. Syftet med studien är att skapa en samsyn om brister, behov och mål för vägkorsningen Ramsjövägen/Idrottsvägen/väg 72 samt den angränsande plankorsningen mellan Dalabanan och Ramsjövägen. Syftet är också att ta fram förslag på åtgärder som löser de identifierade brister och behov.

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att planera för en höghastighetsjärnväg Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Sträckan Linköping–Borås utgör en del av detta järnvägssystem och har utretts i en så kallad åtgärdsvalsstudie (ÅVS). Denna rapport Underlagsrapport Station Tranås har utgjort underlag för åtgärdsvalsstudien.

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att planera för en höghastighetsjärnväg Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Sträckan Linköping–Borås utgör en del av detta järnvägssystem och har utretts i en så kallad åtgärdsvalsstudie (ÅVS). Denna rapport Underlagsrapport Station Jönköping har utgjort underlag för åtgärdsvalsstudien.

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att planera för en hög­ hastighetsjärnväg Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Sträckan Linköping–Borås utgör en del av detta järnvägssystem och har utretts i en så kallad åtgärdsvalsstudie (ÅVS). Denna rapport Underlagsrapport Land­ skapskaraktärsanalys (LKA) har utgjort ett underlag för åtgärdsvalsstudien och för den Miljöbedömning som genomförts parallellt i ÅVS arbetet.

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att planera för en höghastighetsjärnväg Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Sträckan Linköping–Borås utgör en del av detta järnvägssystem och utreds i en så kallad åtgärdsvalsstudie (ÅVS). Denna rapport utgör redovisningen av den miljöbedömning som har gjorts för åtgärdsvalsstudien för sträckan Linköping-Borås och är en underlagsrapport till den rapport som redovisar åtgärdsvalsstudien.

Trafikverket planerar för en utbyggnad av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm- Göteborg och Stockholm-Malmö. Ostlänken, Linköping-Borås, Göteborg-Borås och Jönköping-Malmö utgör delar av Trafikverkets program En ny generation järnväg för höghastighetsjärnväg. Sträckorna Jönköping-Malmö och Linköping-Borås är i ett tidigt utredningsskede, som redovisas i form av en åtgärdsvalsstudie för varje sträcka. Åtgärdsvalsstudierna har utgått ifrån beslutade ändamål för en Ny Generation Järnväg och förutsättningar om snabb utbyggnad av en järnväg för 320 km/h samt, sedan februari 2016, även de av Sverigeförhandlingen utpekade stationsorterna. Åtgärdsvalsstudiernas bedömningar och rekommendationer utgår från dessa förutsättningar.

Syftet med den här studien är att utreda alternativa lägen för en ny station för höghastighetsjärnväg i Värnamo, där både centrala och perifera lägen studeras. Studien ska ligga till grund för val av vilka lägen som ska utredas vidare.

Syftet med den här studien är att utreda alternativa lägen för en ny station för höghastighetsjärnväg i Lund, där både centrala och perifera lägen studeras. Studien ska ligga till grund för val av vilka lägen som ska utredas vidare.

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att planera för en utbyggnad av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Den nya järnvägen kommer att göra stora avtryck i landskapet där den går fram. För att möjliggöra en så bra landskapsanpassning som möjligt krävs förståelse för landskapets förutsättningar, känslighet och potential. En landskapskaraktärsanalys (LKA) ligger därför som grund för utredningsarbetet. Landskapskaraktärsanalysen fokuserar på samspelet mellan ett områdes naturförhållanden, markanvändning, historiska och kulturella innehåll samt upplevelsebara förhållanden. Landskapskaraktärsanalysen ger en sammansatt bild av de landskapliga förutsättningarna och lyfter landskapets känsligheter och potential. Landskapskaraktärsanalysen är gjord på en översiktlig nivå och kommer att fördjupas i samband med val av sträckning i kommande planläggningsprocess.

Syftet med den här studien är att utreda alternativa lägen för en ny station för höghastighetsjärnväg i Hässleholm, där både centrala och perifera lägen studeras. Studien ska ligga till grund för val av vilka lägen som ska utredas vidare.

Denna rapport utgör redovisningen av den miljöbedömning som har gjorts för Åtgärdsvalsstudien för en höghastighetsjärnväg på sträckan Jönköping-Malmö. En miljöbedömning är ett förfarande som består av ett antal processteg som bland annat omfattar behovsbedömning, avgränsning och samråd. Miljöbedömningen ska fungera som stöd för, och ge underlag till, arbetet med att hitta en lämplig utformning av planen. Den ska vara pådrivande för ökad miljöhänsyn och göra det möjligt att redan i planarbe- tet väga miljökonsekvenser mot andra viktiga faktorer. Inom ramen för en miljöbedömning ska ett dokument som sammanfattar miljöbedömningen upprättas.

Trafikverket planerar för en utbyggnad av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Ostlänken, Linköping-Borås, Göteborg-Borås och Jönköping-Malmö utgör delar av Trafikverkets program en Ny generation järnväg för höghastighetsjärnväg. Sträckorna Jönköping- Malmö och Linköping-Borås är i ett tidigt utredningsskede, som redovisas i form av en åtgärdsvalsstudie för varje sträcka. Åtgärdsvalsstudierna har utgått ifrån beslutade ändamål för en Ny generation järnväg och förutsättningar om snabb utbyggnad av en järnväg för 320 km/h, samt sedan februari 2016 de av Sverigeförhandlingen utpekade stationsorterna. Åtgärdsvalsstudiernas bedömningar och rekommendationer utgår från dessa förutsättningar.

Syftet med ÅVS är att med fokus på transportsystemets funktion skapa bättre förutsättningar för samordnad planering i Torneträskområdet tillsammans med Kiruna kommun och andra berörda aktörer, till exempel lokalt näringsliv och Länsstyrelsen. I ÅVS har de deltagande aktörerna tillsammans utformat projektspecifika mål för åtgärder, dessa är: Det ska vara möjligt att ta sig till och inom Torneträskområdet oavsett om man är bilburen eller inte Säkra parkerings- och passagemöjligheter av E10 och järnvägen för friluftslivet och besökare ska finnas kopplade till målpunkter Oskyddade trafikanter ska kunna röra sig trafiksäkert mellan målpunkter inom området Gestaltningen och utformningen av väg och anläggningar ska höja trafikanternas uppmärksamhet, stödja den självförklarande vägmiljön samt stärka attraktiviteten och identiteten i orterna och fungera året om Standard avseende framkomlighet och säkerhet för Europaväg upprätthålls. ÅVS föreslår såväl informations- och kommunikationsåtgärder som ombyggnadsåtgärder. Samtliga föreslagna åtgärder har i ÅVS-arbetet förankrats med de deltagande aktörerna. Åtgärder som har särskilt hög prioritet är: • Uppgradering av busshållplatserna inom området • Genomförande av parkeringsmöjligheter vid Låktatjåkka för tillgänglighet till vandringsled mot Trollsjön m.fl. målpunkter • Fördjupad utredning Katterjåkk: vägkorsning, gång- och skoterpassage, busshållplats och koppling av gånganslutning mot Riksgränsen • Fördjupad utredning Björnefjell Tullstation: logistik, utformning och gestaltning • Ett övergripande gestaltningsprogram för hela området som ligger till grund för projektspecifika gestaltningsprogram för ombyggnadsåtgärder • För samtliga ombyggnadsåtgärder ska projektspecifika gestaltningsprogram tas fram för att säkerställa att kvaliteter enligt det övergripande gestaltningsprogrammet uppnås • För samtliga ombyggnadsåtgärder ska skötselprogram tas fram som ska säkerställa att avsedda effekter och kvaliteter kommer att upprätthå

Föreliggande rapport beskriver åtgärdsvalsstudien för stråket E18 och E45 genom Värmländska Grums. Stråket är en del av ett större perspektiv, bland annat utgör det ett tungt godsstråk med en hög andel gods som förflyttas utmed vägen från Värmland och söder ut mot Göteborgs hamn. Industrin i området expanderar kraftigt, den gemensamma nämnaren är skogs- och pappersindustrin. Detta ger ett högt tryck på den infrastruktur som leder in till och förbi de stora industrierna. Syftet med studien har varit att identifiera smarta, genomförbara och kostnadseffektiva åtgärder som håller för en utveckling i ett 2040-perspektiv. Åtgärdsförslagen föreslås ligga till grund för nationell, regional, kommunal och privat planering

Transportsystemet i stråket mellan Stockholm och Oslo är viktigt för många som lever och verkar i städer och regioner som finns i stråket, men också för de expansiva huvudstäderna och för kopplingen till internationella resor och transporter. Det finns brister i dagens infrastruktur både för person- och godstransporter och av det skälet finns stråket omnämnt i Sveriges nationella transportplan för åren 2014-2025. Därför har Trafikverket genomfört en övergripande åtgärdsvalsstudie tillsammans med berörda parter, som till exempel regioner, fylken, kommuner, operatörer, Jernbanedirektoratet och Statens vegvesen. Det har bland annat resulterat i att stråket är angivet som utpekad brist i förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Delrapporten är publikation 2019:064.

Syftet med åtgärdsvalsstudien är att utreda tillgänglighet för oskyddade trafikanter mellan Uppsala och Vreta Ytternäs och att identifiera behov och brister gällande tillgänglighet för oskyddade trafikanter mellan Uppsala och Vreta Ytternäs. Övergripande mål för studien är ökad trafiksäkerhet och ökad tillgänglighet samt att möjliggöra för ökad andel cyklister. Studien ska vara förutsättningslös och ska innefatta samtliga åtgärdskategorier enligt fyrstegsprincipen. En förenklad samlad effektbedömning ska ligga till grund för beslut om fortsatt inriktning.

Stråket mellan E4:an och Kolmårdens djurpark är den primära tillfartsvägen till Kolmårdens djurpark och passerar genom tätorten Krokek. De huvudsakliga problemen som identifierats är att en stor andel resor till djurparken sker med bil och att förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik längs Strandvägen och utredningsstråket är bristande. Framkomligheten för boende är begränsad under djurparkens högsäsong och kollektivtrafiken har svårt att hålla tidtabellen. Dessa problem bedöms öka i takt med att Krokek växer och att antalet besökare till Kolmårdens djurpark ökar. Bristbeskrivningen baseras i huvudsak på information som delgivits av föreningar, organisationer, verksamheter som är verksamma i stråket på ett dialogmöte samt brister som uppdagats i tidigare planeringsunderlag och inkomna synpunkter från Trafikverket, Norrköpings kommun, Östgötatrafiken, Kolmårdens djurpark och Region Östergötland. Syftet med åtgärdsvalstudien är att finna åtgärdsförslag som avhjälper de brister som framkommit under processen och som lyfts i länstransportplanen 2018–2029. Åtgärderna ska förbättra trafiksituationen avseende tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet och ge förutsättningar för kommunens bebyggelseutveckling.

Åtgärdsvalsstudien Noden Borås omfattar infrastrukturen i Borås tätort med omnejd. Utredningen har pågått i drygt tre år och när den nu avslutats har man kartlagt och analyserat områdets aktuella och framtida förutsättningar. Studiens syfte har varit att identifiera behov, funktioner och tillgänglighet för personer och gods på väg och järnväg med utgångspunkt i Borås stadsutveckling. Studien föreslår åtgärder som spelas in i kommunal, regional och nationell åtgärdsplanering. Målet med studien var att nå en samsyn och plan för en framtida långsiktig trafikstruktur för det övergripande statliga väg- och järnvägsnätet och det kommunala vägnätet. Borås utgör en viktig regional nod för tåg-, buss- och biltrafik men är också betydelsefull för samhällsutvecklingen generellt i Västsverige. Borås står inför en rad utmaningar, bland annat ökar antalet invånare och verksamheter stadigt. Det speglas i planeringen av stora utbyggnadsområden med såväl bostäder som näringsverksamhet, vilket i sin tur kräver väl fungerande infrastruktur. Färdmedelsfördelningen i Borås idag är inte hållbar över tid. I kombination med en förväntad befolkningsökning i kommunen kommer en oförändrad färdmedelsfördelning att få stora konsekvenser för framkomligheten i trafiksystemet. Den infrastruktur som finns idag kommer framförallt i maxtimmarna inte att kunna ta hand om en växande befolkning i framtiden, detta under förutsättningen att man fortsätter att köra bil i samma utsträckning och på samma tider som idag. Målet för Borås Stad måste därför vara att öka andelen resande med kollektivtrafik, cykel och gång, vilket också innebär en minskning av andelen bilresenärer. Antalet bilresor kan alltså inte öka nämnvärt om trafiksystemet även fortsättningsvis ska fungera tillfredsställande. De viktigaste åtgärderna, som utredningen rekommenderar, är därför de som främjar de hållbara trafikslagen. När det gäller busstrafik använder den oftast samma vägar och gator som biltrafiken, vilket medför att somliga å

Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm är en av Sveriges viktigaste och hårdast belastade järnvägar. Banan har mycket stor betydelse för regionala och långväga persontransporter samt för nationella och internationella godstransporter. Banans kapacitet utnyttjas idag maximalt, främst på sträckan Alingsås – Göteborg, vilket innebär att trafiken är känslig för driftstörningar och att tågen ofta blir försenade. Det finns dessutom starka önskemål om utökad trafik. Syftet med åtgärdsvalsstudien är att öka kunskapen om vilka åtgärder som bäst bidrar till att uppfylla nationella och regionala mål för personoch godstransporter på Västra stambanan genom Västra Götaland.

Stråket mellan Uppsala och Almunge är utpekat som ett utbyggnadsstråk i Uppsala kommuns översiktsplan och som ett lokalt stråk i målbild 2030. De problem som har identifierats i stråket handlar huvudsakligen om bristande tillgänglighet, trafiksäkerhet och framkomlighet för olika trafikslag. Dessa problem kommer att växa i och med det ökade resandet när fler personer bor och verkar i stråket. Bristbeskrivningen baseras i huvudsak på information som har delgivits av föreningar och organisationer som är verksamma i stråket i samband med dialogmöte 1 samt brister som har identifierats i tidigare planeringsunderlag och i inkomna synpunkter till Trafikverket, Region Uppsala och Uppsala kommun. Syftet med åtgärdsvalsstudien är att med utgångspunkt från den planerade bebyggelseutvecklingen längs väg 282, mellan E4:an och Almunge, och de utpekade bristerna avseende trafiksäkerhet, till- gänglighet och framkomlighet i länsplanen, analysera hur stråket längs väg 282 ska utvecklas så att behovet av hållbara resor kan tillgodoses. De mål som har satts upp för att lösa identifierade brister och problem baseras på de transport- politiska, regionala och kommunala målen. De baseras även på de brister som rör trafiksäkerhet och framkomlighet som har pekats ut i länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 (Region- förbundet Uppsala län, 2013).

Trafikverket har genomfört en åtgärdsvalsstudie för området runt Östra infarten till Nyköping. Vi har gjort det i samarbete med Nyköpings kommun och Regionförbundet Sörmland Östra infarten till Nyköping är en av stadens viktigaste infartsleder och de anslutande vägarna till och från E4:an har stor betydelse för både lokala och regionala resor. Områdets huvudproblematik är: • Vägnätet runt handelsplatserna, på vardera sidan om motorvägen, har inte kapacitet att hantera all trafik under rusningstid. • E4:an utgör en barriär mellan de båda sidorna om handelsområdet och närliggande bostäder vilket försvårar framkomligheten mellan norra och södra sidan för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. • Trafikplatsens av- och påfarter inte är optimalt utformade. Syftet med åtgärdsvalsstudien har varit att skapa underlag för prioritering och val av åtgärder för effektiva lokala och regionala resor och transporter i och kring östra infartsområdet i Nyköping. Studien ska även säkerställa effektiva resor och transporter förbi Nyköping på E4. Utöver detta ska åtgärdsvalsstudien inventera infrastrukturens möjligheter att bidra till förbättrad tillgänglighet i området, utifrån nuvarande och framtida behov. Åtgärdsvalsstudien är ett underlag för en fortsatt dialog och vidare överenskommelse mellan Regionförbundet Sörmland, Trafikverket och Nyköpings kommun. Steget därefter är att starta en formell planeringsprocess med vägplan och eventuella detaljplaner för föreslagna åtgärder.

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att planera för en hög­ hastighetsjärnväg Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Sträckan Linköping–Borås utgör en del av detta järnvägssystem och har utretts i en så kallad åtgärdsvalsstudie (ÅVS). Denna rapport Underlagsrapport Land­ skapskaraktärsanalys (LKA) har utgjort ett underlag för åtgärdsvalsstudien och för den Miljöbedömning som genomförts parallellt i ÅVS arbetet.

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att planera för en höghastighetsjärnväg Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Sträckan Linköping–Borås utgör en del av detta järnvägssystem och har utretts i en så kallad åtgärdsvalsstudie (ÅVS). Denna rapport Underlagsrapport Station Tranås har utgjort underlag för åtgärdsvalsstudien.

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att planera för en höghastighetsjärnväg Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Sträckan Linköping–Borås utgör en del av detta järnvägssystem och utreds i en så kallad åtgärdsvalsstudie (ÅVS). Denna rapport utgör redovisningen av den miljöbedömning som har gjorts för åtgärdsvalsstudien för sträckan Linköping-Borås och är en underlagsrapport till den rapport som redovisar åtgärdsvalsstudien.

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att planera för en höghastighetsjärnväg Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Sträckan Linköping–Borås utgör en del av detta järnvägssystem och har utretts i en så kallad åtgärdsvalsstudie (ÅVS). Denna rapport Underlagsrapport Station Jönköping har utgjort underlag för åtgärdsvalsstudien.

Trafikverket planerar för en utbyggnad av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Ostlänken, Linköping-Borås, Göteborg-Borås och Jönköping-Malmö utgör delar av Trafikverkets program en Ny generation järnväg för höghastighetsjärnväg. Sträckorna Jönköping- Malmö och Linköping-Borås är i ett tidigt utredningsskede, som redovisas i form av en åtgärdsvalsstudie för varje sträcka. Åtgärdsvalsstudierna har utgått ifrån beslutade ändamål för en Ny generation järnväg och förutsättningar om snabb utbyggnad av en järnväg för 320 km/h, samt sedan februari 2016 de av Sverigeförhandlingen utpekade stationsorterna. Åtgärdsvalsstudiernas bedömningar och rekommendationer utgår från dessa förutsättningar.

Syftet med den här studien är att utreda alternativa lägen för en ny station för höghastighetsjärnväg i Värnamo, där både centrala och perifera lägen studeras. Studien ska ligga till grund för val av vilka lägen som ska utredas vidare.

Syftet med den här studien är att utreda alternativa lägen för en ny station för höghastighetsjärnväg i Lund, där både centrala och perifera lägen studeras. Studien ska ligga till grund för val av vilka lägen som ska utredas vidare.

Trafikverket planerar för en utbyggnad av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm- Göteborg och Stockholm-Malmö. Ostlänken, Linköping-Borås, Göteborg-Borås och Jönköping-Malmö utgör delar av Trafikverkets program En ny generation järnväg för höghastighetsjärnväg. Sträckorna Jönköping-Malmö och Linköping-Borås är i ett tidigt utredningsskede, som redovisas i form av en åtgärdsvalsstudie för varje sträcka. Åtgärdsvalsstudierna har utgått ifrån beslutade ändamål för en Ny Generation Järnväg och förutsättningar om snabb utbyggnad av en järnväg för 320 km/h samt, sedan februari 2016, även de av Sverigeförhandlingen utpekade stationsorterna. Åtgärdsvalsstudiernas bedömningar och rekommendationer utgår från dessa förutsättningar.

Syftet med den här studien är att utreda alternativa lägen för en ny station för höghastighetsjärnväg i Hässleholm, där både centrala och perifera lägen studeras. Studien ska ligga till grund för val av vilka lägen som ska utredas vidare.

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att planera för en utbyggnad av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Den nya järnvägen kommer att göra stora avtryck i landskapet där den går fram. För att möjliggöra en så bra landskapsanpassning som möjligt krävs förståelse för landskapets förutsättningar, känslighet och potential. En landskapskaraktärsanalys (LKA) ligger därför som grund för utredningsarbetet. Landskapskaraktärsanalysen fokuserar på samspelet mellan ett områdes naturförhållanden, markanvändning, historiska och kulturella innehåll samt upplevelsebara förhållanden. Landskapskaraktärsanalysen ger en sammansatt bild av de landskapliga förutsättningarna och lyfter landskapets känsligheter och potential. Landskapskaraktärsanalysen är gjord på en översiktlig nivå och kommer att fördjupas i samband med val av sträckning i kommande planläggningsprocess.

Denna rapport utgör redovisningen av den miljöbedömning som har gjorts för Åtgärdsvalsstudien för en höghastighetsjärnväg på sträckan Jönköping-Malmö. En miljöbedömning är ett förfarande som består av ett antal processteg som bland annat omfattar behovsbedömning, avgränsning och samråd. Miljöbedömningen ska fungera som stöd för, och ge underlag till, arbetet med att hitta en lämplig utformning av planen. Den ska vara pådrivande för ökad miljöhänsyn och göra det möjligt att redan i planarbe- tet väga miljökonsekvenser mot andra viktiga faktorer. Inom ramen för en miljöbedömning ska ett dokument som sammanfattar miljöbedömningen upprättas.

Transportsystemet i stråket mellan Stockholm och Oslo är viktigt för många som lever och verkar i städer och regioner som finns i stråket, men också för de expansiva huvudstäderna och för kopplingen till internationella resor och transporter. Det finns brister i dagens infrastruktur både för person- och godstransporter och av det skälet finns stråket omnämnt i Sveriges nationella transportplan för åren 2014-2025. Därför har Trafikverket genomfört en övergripande åtgärdsvalsstudie tillsammans med berörda parter, som till exempel regioner, fylken, kommuner, operatörer, Jernbanedirektoratet och Statens vegvesen. Det har bland annat resulterat i att stråket är angivet som utpekad brist i förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Delrapporten är publikation 2019:064.

Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm är en av Sveriges viktigaste och hårdast belastade järnvägar. Banan har mycket stor betydelse för regionala och långväga persontransporter samt för nationella och internationella godstransporter. Banans kapacitet utnyttjas idag maximalt, främst på sträckan Alingsås – Göteborg, vilket innebär att trafiken är känslig för driftstörningar och att tågen ofta blir försenade. Det finns dessutom starka önskemål om utökad trafik. Syftet med åtgärdsvalsstudien är att öka kunskapen om vilka åtgärder som bäst bidrar till att uppfylla nationella och regionala mål för personoch godstransporter på Västra stambanan genom Västra Götaland.

Direction-Of-Arrival (DOA) estimation of acoustic signals is of great interest in various applications including battlefield acoustic and noise localization. Acoustic sensors are employed in an array configuration to estimate DOAs based on the time differences of arrival DOAs. However, the acoustic sensors in the network have all their own Data AcQuisition (DAQ) unit with independent clocks than, it might not be possible to perfectly synchronize the network which affects the performance of the time differences of arrival reliably. In this thesis we consider the issue of clock synchronization errors in a network where Acoustic Vector Sensors (AVSs) are used. AVSs are shown to be advantageous in terms of direction finding compared to conventional Acoustic Pressure Sensors (APSs) due to their directional particle velocity measurement capability. Initiallity the measurement model for AVSs is presented. After that the behavior of the clocks is incorporated in the measurement model of the full array setup. Subsequently, the effects of the clocks on the MVDR DOA estimation method is discussed. The model with clock errors is used in the development of three new DOA-estimation methods. The first two techniques are eigenstructure methods that are capable of finding the DOAs regardless of the accuracy of the synchronization. However, to find the DOAs with high accuracy in a real-time application these methods are not due to their high computational cost. Alternatively, the third proposed algorithm takes the DOA estimate from previous methods with low accuracy as its input. The algorithm estimates the DOA in an iterative fashion with high accuracy based on these estimates with low accuracy. Finally, measurements are conducted in a controlled environment in order to show that these methods are usable in practical situations., Electrical Engineering | Circuits and Systems, Electrical Engineering | Signals and Systems

Under en treårsperiod har de komplexa förutsättningarnaför infrastrukturen i Borås kartlagts, analyserats och förankrats i offentliga och privata organisationer. Kommunens nya översiktsplan har använts som underlag.Resultatet är en åtgärdsvalsstudie med en lång rad förslag på förändringar. Denna broschyr är en sammanfattande kortversion. Åtgärdsvalsstudien”Noden Borås” i sin helhet har publikationsnummer 2018:162.hämta här.

Under en treårsperiod har de komplexa förutsättningarnaför infrastrukturen i Borås kartlagts, analyserats och förankrats i offentliga och privata organisationer. Kommunens nya översiktsplan har använts som underlag.Resultatet är en åtgärdsvalsstudie med en lång rad förslag på förändringar. Denna broschyr är en sammanfattande kortversion. Åtgärdsvalsstudien”Noden Borås” i sin helhet har publikationsnummer 2018:162.hämta här.