Search

Validerat; 20150610 (global_studentproject_submitter)

Sammanfattning Bakgrund Övervikt och fetma definieras som ”onormal eller överdriven ansamling av fett som utgör en risk för hälsa”. Förekomsten av fetma har globalt fördubblats sedan 1980-talet. Enligt barnhälsovården var 2011 8,0 - 13,5 % av Sveriges fyraåringar överviktiga och 1,8 - 2,7 % hade fetma. Syfte Att belysa barn och ungdomars (8-19 år) erfarenheter av att leva med övervikt eller fetma samt granska hur den metodologiska aspekten datainsamlingsmetod beskrivs. Metod Litteraturstudie med deskriptiv design. Sammanställning av tolv artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats samt mixed metod. Systematisk databassökning i PubMed. Resultat Barn och ungdomar har svårt att identifiera sig som överviktigt/feta. Kroppsuppfattning är individuellt och skiljer sig mellan könen, flickor identifierar sig i större utsträckning som överviktiga/feta. Barn och ungdomar med övervikt/fetma upplever i större utsträckning utsatthet/mobbning än normalviktiga i t.ex. skola, vid fysisk aktivitet eller sociala medier där vänner och/eller familjemedlemmar ger viktrelaterade kommentarer. Samband kan ses mellan utsatthet/mobbning under ungdomsåren och senare i livet. Reducerad livskvalitet är vanligt förekommande i form av försämrat självförtroende, depression samt påverkad fysisk aktivitet. Generellt finns en god förståelse gällande sund livsstil, detta uppfattas svårt att leva efter och familjen har en viktig stöttande roll. Trygghet och tillhörighet återfinns även hos andra överviktiga/feta kamrater. Slutsats Barn och ungdomar med övervikt/fetma mår sämre än normalviktiga. Detta visar sig i sämre kroppsuppfattning, reducerad livskvalitet och utsatthet/mobbning. Därför är av stor vikt att i tidigt skede uppmärksamma barn och ungdomar med viktproblematik, detta för att i erbjuda adekvata vårdinsatser. Abstract Background Overweight and obesity is defined as abnormal or an overexaggerated amount of fat that creates a risk for ones health. The presence of obesity has doubled globally since the 1980's. According to the Child Health Care 2011 were 8,0 - 13,5 % of Swedens four year olds considered to be overweight, and 1,8 - 2,7 % are considered obese. Purpose The purpose of the literaturestudy is to describe the experiences of children and adolescents (8-19 years) living with overweight/obesity and examine how the methodological aspect of data collection method is described. Method The methods consisted of: a literature study with descriptive design, a systemativ computer based search with PubMed and a summary of 12 qualitative and quantitative studys and mixed metod. Results Children and adolescents have a hard time identifying themselves as overweight/obese. Body image is individual and there is a clear distinction between the sexes, where girls tend to identify themselves more as overweight/obese. Children and adolescents tend to experience a greater degree of bullying and vulnerability then would children of normal weight, in school, social media and when exerting themselves physically from friends and family members who make weight related comments. Correlations can be seen between vulnerability and bullying in both the youth ages and into adulthood. Reduced quality of life is often experienced through weakened sense of self-confidence, and depression, as well as poorer performance in physical activity. Children and adolescents in general have a good understanding of what it means to have a healthy lifestyle, but find it difficult to follow. Family has a very important role in supporting this lifestyle, security and belonging are also found in other overweight/obese peers. Conclusion Children and adolescents who are overweight/obese feel worse than normal weight peers. This shows itself through poorer body awareness, reduced quality of life and vulnerability/bullying. Therefore it is of great importance to the early attention to children and young people with weight problems, in order to offer appropriate health care interventions.

Övervikt och fetma bland barn har ökat både i Sverige och internationellt de senaste två decennierna. Totalt bland alla barn i Sverige har 15 - 20 % övervikt. Sunda kostvanor och fysisk aktivitet från tidig ålder kan minska risken att utveckla övervikt och fetma. Barnhälsovården i Sverige arbetar utifrån barnets hälsa och har stora möjligheter att nå ut till alla familjer. I arbetsuppgifterna ingår att främja barnets hälsa, följa tillväxtutvecklingen, samt stötta föräldrarna i sin föräldraroll. Barnavårdcentralsjuksköterskan har en unik roll då hen oftast har ett stort förtroende från föräldrarna och är den som samtalar med föräldrar om barnets hälsa. Syftet är att beskriva barnavårdcentralssjuksköterskornas erfarenheter av att samtala med föräldrar om övervikt och fetma hos deras barn. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor med specialistutbildning, som är verksamma inom barnhälsovården har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012, s. 187). I resultatanalysen framkom tre huvudkategorier och tio subkategorier. Resultatet visar att det är viktigt för barnavårdcentralssjuksköterskan att skapa möten, att medvetandegöra förförståelser och att inge trygghet för föräldrarna. Diskussionen tar upp att barnavårdcentralssjuksköterskornas erfarenheter visar att det är komplicerat att samtala med föräldrar till barn med övervikt eller fetma då ämnet är känsligt och kan väcka reaktioner hos föräldrarna. Verktyg, erfarenhet och kunskap kan underlätta samtalen och bidra till bättre hälsa och välbefinnande för barnet.

Syfte: Att undersöka hur mycket fysisk aktivitet barn i åldrarna 14-17 år registrerade vid överviktsenheten på ett barnsjukhus i Mellansverige utför samt att jämföra flickors och pojkars fysiska aktivitet. Vidare har barns självskattning av fysisk aktivitet jämförts med hur det sedan ser ut när de registrerat sin fysiska aktivitet i en aktivitetsdagbok. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utfördes. Femtiotre barn inskrivna på överviktsenheten vid ett sjukhus i Mellansverige, varav 27 var pojkar och 26 var flickor, inkluderades i studien. Relevant data för studiens syfte samlades in från de enkäter som fylls i vid nybesök samt från deltagarnas aktivitetsdagböcker. Deltagarna kategoriserades och delades in i grupper efter fysisk aktivitetsnivå samt deras uppskattade fysisk aktivitetsnivå varpå statistiska analyser genomfördes. Resultat: Drygt 22 % av deltagarna uppnådde den mängd fysiska aktivitet som rekommenderas i Sverige för den aktuella ålderskategorin. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns mellan kön och fysisk aktivitet, däremot fanns en signifikant skillnad mellan hur enkäterna besvarades och kön som visade att flickor överskattar sin fysiska aktivitet. De flesta av studiens deltagare trodde sig utföra mindre fysisk aktivitet än jämnåriga vilket också stämde överens med hur mycket fysisk aktivitet de faktiskt utförde. Slutsats: Enligt utförd studie är det få av de barnen inskrivna på överviktsenheten som kommer upp i NNR:s rekommendationer om fysisk aktivitet, dock krävs mer omfattande studier för att kunna generalisera detta på en större befolkning. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad gällande utövande av fysisk aktivitet mellan könen, för att undersöka detta mer noggrant krävs vidare studier med större urval. En signifikant skillnad fanns i hur flickor och pojkar skattade sin egna fysiska aktivitet där flickor skattade sin fysiska aktivitet högre än jämnåriga pojkar. Det krävs vidare studier för att undersöka anledningen till detta. Det är viktigt att en förståelse för detta fenomen finns hos vårdgivare för att optimera samarbetet med patienten och för att på bästa sätt kunna hjälpa denne i sin situation och i sitt lidande. Objective: To examine how much physical activity the children at the Obesity Unit at a hospital in the middle of Sweden, between the ages of 14-17, registered and to compare differences between boys and girls and differences in how the children perceive their physical activity compared to the physical activity that they registered in an activity diary. Methods: A quantitative cross-sectional study was performed. Fifty-three children enrolled at the Obesity Unit at a hospital in central Sweden were included in the study, of whom 27 were boys and 26 were girls. Relevant data for the purpose of the study was collected from the questionnaires filled out by the participants during their first visit to the Obesity Unit and from their activity diaries. The participants were categorized and divided into groups according to their physical activity level and imagined physical activity level, whereupon statistical analyses were performed. Results: A little bit more than 22% of the participants attained the amount of physical activity recommended in Sweden for that age category. No statistically significant difference was found between gender and physical activity, however, a significant difference was found between how the questionnaires were answered and gender, which showed that girls overestimated their physical activity. Most of the study participants believed they performed less physical activity than their peers which is also accurate with how much physical activity they actually performed. Conclusions: In the study conducted, few of the children enrolled at the Obesity Unit attained NNR's recommendations for physical activity, however more extensive studies are acquired to be able to generalise this on a larger population. There was no statistically significant difference regarding the practice of physical activity between the sexes, to investigate this further deeper studies are required. A significant difference was found in how girls and boys rated their own physical activity where girls rated their physical activity higher than their male peers. Further studies are required to examine the reasons why. Comprehension about this phenomena is important to optimise interactions with this patient group.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. De medicinska konsekvenserna av detta kan vara allvarliga i form av bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Kunskapen om de psykologiska konsekvenserna vad gäller barnets mående och förekomst av stress är mindre. Det är av stor vikt att det finns effektiva behandlingsprogram då de flesta barn som utvecklar övervikt eller fetma förblir överviktiga. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma mår samt om de besväras av stress. Vidare var syftet att undersöka om barnens mående avseende ovanstående parametrar förändrats ett till två år efter start av behandling med medicinska och beteendeinriktade interventioner. Bedömningen utfördes av vårdnadshavare eller vårdnadshavare och barn gemensamt. Metod: Prospektiv longitudinell interventionsstudie med kvantitativ ansats. Vårdnadshavare eller vårdnadshavare tillsammans barnet besvarade frågor i en livsstilsenkät från Överviktsenheten Barn och ungdom vid minst två tillfällen med minst ett års mellanrum. Studiegruppen bestod av 26 pojkar och 10 flickor och kontrollgruppen av 15 pojkar och 12 flickor. Resultat: Efter besvarandet av livsstilsenkäten vid första tillfället uppfattade vårdnadshavarna till barn med övervikt eller fetma att barnen mådde sämre (p= ,00) och var mer stressade än normalviktiga barn (p= ,036 ). Ett till två år efter behandlingsstart besvarades livsstilsenkäten ytterligare en gång och då visades att barnen med övervikt eller fetma mådde bättre än innan behandlingen startade (p= ,004) medan ingen skillnad sågs vad gäller förändring av stress (p= ,727) efter samma tidsperiod. Slutsats: Dåligt psykiska måendet och stress är vanligare hos barn med övervikt eller fetma än hos barn med normalvikt. Behandlingen vid Överviktsenheten Barn och ungdom visade sig effektiv gällande förbättrat mående ett till två år efter behandlingsstart. Fler och större prospektiva longitudinella studier på området krävs för att kunna dra några säkra slutsatser kring hur barn med övervikt och fetma mår samt effekten på lång sikt av behandlingsinterventionen. Background: Obesity in children is a major public health problem in Sweden. The medical consequences can be serious in terms of cardiovascular disease and diabetes. Knowledge of the psychological consequences on the child's mood and the incidence of stress is less. It is important that effective treatment is available because most children who develop obesity remain overweight. Objective:Theaim of this studywas to investigate howobese childrenexperiencedpsychologicalwellbeing aswhether they suffer from psychological stress.A further aim wasto investigate whether theseparameters arechangedone to two yearsafter the start oftreatment withmedical andbehavioralinterventions. The assessment was carried out by the caregivers or the caregivers together with the child. Method: Prospective longitudinal intervention study with a quantitative approach. Caregiver or caregiver together with the child answered a lifestyle questionnaire from Obesity Children and Youth at least with two occasions with at least one year interval. The intervention group consisted of 26 boys and 10 girls and the control group of 15 boys and 12 girls. Results: After answering the lifestyle questionnaire for the first time the caregivers of obese children perceived that the children felt worse (p = .00) and were more stressed than normal weight children (p =, 036). One to two years after treatment start the lifestyle questionnaire was answered the second time and then it exposed that the children with obesity felt better than before the treatments (p = .004), while no difference was observed in the change of psychological stress (p =, 727) for the same period. Conclusion: Poor mental being and psychological stress are more common in obese children than in children of normal weight. The treatment at Obesity Children and Youth was effective regarding improved mood two years after starting treatment. More and larger prospective longitudinal studies in this area needed to be able to draw any conclusions on how children with overweight and obesity are doing and the effect on long-term treatment intervention.

Titel: Kvinnors upplevelse av övervikt och fetmas påverkan på deras vardag - en analys av bloggar skrivna av kvinnor. Författare: Wigholm, Ann-Marie; Österlund, Felicia Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Handledare: Lund, Annelise, Tilly Examinator: Brovall, Maria Sidor: 23 Datum: 150422 Nyckelord: Fetma, hälsa, lidande, ohälsa, övervikt Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat och blivit ett folkhälsoproblem i samhället. Problemet kan leda till lidande hos individen, både fysiskt och psykiskt. För att bibehålla en god hälsa och undvika övervikt eller fetma har sunda levnadsvanor stor betydelse. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och motivera patienten, för att uppnå fysiskt och psykiskt välbefinnande. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av övervikt och fetmas påverkan på deras vardag. Metod: En kvalitativ metod enligt Lundman och Hällgren- Graneheim av bloggtexter skrivna av kvinnor har använts. Resultat: I resultatet kunde tre kategorier urskiljas, som beskrev hur kvinnorna blev påverkade i sin vardag. Dessa var "Belastningar i vardagen av den egna kroppen", "Intryck från omgivningen" och "Den ständigt varierande självkänslan". Temat som framkom var "Fysisk och psykisk påverkan i vardagen", då samtliga av kvinnorna visade olika grad av psykisk ohälsa. Diskussion: Kvinnor med övervikt och fetma kände sig annorlunda och tyckte sig inte bli bemötta på samma sätt som andra i samhället, deras vardag påverkades på så vis att deras fysiska och psykiska välmående försämrades. Slutsats: Kvinnorna hade ofta ett nedsatt fysiskt och psykiskt välbefinnande, därför bör resurser läggas på ökad kunskap för sjuksköterskor kring kommunikation och psykisk ohälsa. Title: Women's experiences of overweight and obesity's affects on their the daily life - an analysis of blogs written by women. Authors: Wigholm, Ann-Marie; Österlund, Felicia Department: Nursing school of health and education, University of Skövde Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 hp Supervisor: Lund, Annelise, Tilly Examiner: Brovall, Maria Pages: 23 Date: 150422 Keywords: Healt, obesity, overweight, suffering, unhealth Background: Overweight and obesity have increased and become a public health problem in the society. The problem can lead to suffering by the individual, both physically and mentally. In order to maintain good health and avoid overweight and obesity a healthy lifestyle has great importance. The nurse has an important role to support and motivate the patient to achieve physical and mental well-being. Aim: To illustrate women's experience of overweight and obesity's affects on their daily lives. Method: A qualitative method according to Lundman and Hällgren- Graneheim of blog texts written by women has been used. Results: In the result three categories could be identified, who described how women were affected in their daily lives. Which were "Encumbrance on the own body in the everyday life", "Impressions from the environment" and "The ever-changing self-esteem." The theme that appeared was "Physical and psychological impact in the everyday life", beacause all of the women showed different degrees of mental illness. Discussion: Women with overweight and obesity felt differently treated in the environment, their daily life was affected in such a way that their physical and mental well-being deteriorated . Conclusion: The women had a reduced physical and mental well-being, therefore, resources should be put in to increased knowledge of nurses regarding communication and mental illness.

Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande. Kandidatuppsatsen är en litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga studier. Resultatet presenteras i fyra teman: Upplevelsen av stigmatisering, Upplevelsen av vårdlidande, Upplevelsen av levd kropp och Upplevelsen av vårdande relation. Många patienter med övervikt och fetma upplever negativt bemötande samt utgör en stigmatiserad grupp inom hälso- och sjukvården. Patientgruppen kände sig ofta misstrodd, förnedrad och skuldbelagd. Flera patienter undvek eller avstod därför från att söka vård. Patienterna efterfrågade empati, medkänsla och respekt i mötet med sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. De ville bli bemötta som människor och inte som “feta personer”. Genom att belysa patienters upplevelser bidrar detta arbete till att synliggöra bemötandets betydelse i mötet med patienter med övervikt och fetma. Risken för negativt bemötande och stigmatisering kan minskas genom ökad kunskap samt ökad medvetenhet hos sjuksköterskan. Patientgruppen bör bemötas med respekt, förståelse och engagemang. Därigenom skapas förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna stödja och stärka patienten.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är en av de största folkhälosutmaningarna på 2000-talet och sprider sig som en epidemi i värlfärdsländer. Preventivt hälsoarbete ger en möjlighet att identifiera tidig övervikt och kunna sätta in åtgärder som hälsosamtal och rådgivande samtal i tid. Skolsköterskan har en viktig roll i att upptäcka övervikt och fetma hos barn i lågstadiet. Tidigare forskning har visat att föräldrarnas inställning och familjens livsstil har en stor inverkan på barnets övervikt. Syfte: Styftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av föräldrars reaktioner vid samtal om barnets övervikt eller fetma i lågstadiet. Metod: Data analyserades genom innehållsanalys med en induktiv ansats. Nio intervjuer med skolsköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; förnekar situationen, förolämpad förälder, öppenhet för vägledninga med sex underkategorier. Konklusion: Skolsköterskor möter ständigt olika reaktioner från föräldrar till barn med övervikt eller fetma. Då ämnet upplevs som svårt och känsligt att samtala om finns ett stort behov av professionell handledning för att i framtiden känna sig säker och trygg i sin proffession.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar både i Sverige och andra länder. Kost anses vara en viktigt komponent i behandlinngen. Det råder diskussion kring vilken kost som anses ge bästa resultat på vikt och hälsa. Lågkolhydratkost har lyfts fram som ett effektivt alternativ. Syfte: Att undersöka effekter av en lågkolhydratkost hos personer med övervikt eller fetma. Metod: En systematisk litteraturstudie som innehåller 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Flera av de granskade studierna visar positiva effekter på viktminskning, blodtryck, blodsocer, HbA1c, insulinresistens och blodfetter. Kosten ansågs vara gynnsam för de som har metaboliskt syndrom och diabetes typ 2. I några av studierna förekom skilda resultat på totalkolesterol och LDL. För att undvika risker med lågkolhydratkost är det viktigt med hög kvalitet på de ingående makronutrienterna. Slutsats: Resultatet av studien visar att lågkolhydratkost kan vara en användbar metod för personer med övervikt eller fetma. Lågkolhydratkost passar dock inte alla och därför krävs noggrann övervakning och handledning från sjukvården. sjuksköterska har en viktigt roll för att förklara och delge patienten information. Det finns ett behov av fler långsiktiga studier, helst i Sverige för att säkerställa evidens att kosten passar en svensk befolkning.

Bakgrund: Övervikt är ett tilltagande problem med sjukskrivningar som leder till ökade kostnader i samhället. Sjuksköterskor kommer ibland i kontakt med patienter med övervikt i olika vårdsammanhang. För att kunna hjälpa patienter med övervikt bör sjuksköterskor använda sig av en attityd utan att kränka patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt inom sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvantitativa och fyra kvalitativa studier. Resultat: Fyra huvudkategorier och två underkategorier framträdde som essentiella för sjuksköterskors attityder till övervikt. Huvudkategorierna var: Sjuksköterskors attityd och erfarenhet av patienter med övervikt, Sjuksköterskors attityd till patienter i relation till sin egen vikt, Sjuksköterskors attityd på grund av osäkerhet och rädsla samt Sjuksköterskors attityd till att ta upp ämnet övervikt med patienter. Slutsats: Resultatet i denna studie visar att ökad kunskap och ökad reflektion kan hjälpa sjuksköterskor att vara professionella och neutrala i mötet med personer med övervikt., Background: Overweight is a growing problem in society leading to increased work absences and increased cost to society. In their work situation nurses sometime meet patients with overweight. To be able to help patients with overweight nurses should approach patients with overweight with an attitude that doesn´t offend them. Aim: The aim of this literature review was to examine nurses attitudes towards patients with overweight in nursing care. Method: This study was carried out as a literature study based on twelve scientific articles where of four was qualitative articles and eight was quantitative articles. Result: Four main categories and two sub categories identified as essential for nurses attitudes towards patients with overweight. The main categories were: Nurse´s attitudes and experience of patient with overweight, Nurse´s attitude towards patient with overweight in relation to own weight, Nurse´s attitude based on insecurity and fear and Nurse´s attitude to take up the subject obesity. Conclusion: The result of this study show that increased knowledge and increased reflection can help nurses to be professional and neutral when meeting people who are overweight.

Med den globala fetmaepidemin, har forskning visat att tidiga förebyggande metoder är viktigast. En av strategierna för att främja sunda matvanor är genom att öka konsumtionen av grönsaker hos barn. I detta examensarbete ges en inblick i tidigare forskning som beskriver de olika sätt på vilka förskole pedagoger kan uppmuntra barn att konsumera mer grönsaker under lunchen. Med hjälp av kvalitativ metodobservation, har två grupper av barn under en pedagogisklunch observerats när de suttit med två olika pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna för detta examensarbete är baserat på Goffmans dramaturgiska perspektiv och Merleau-Ponty livsvärldsteori. Detta innebär att fokus för observationer har varit på kroppsspråket hos barnen och pedagogerna. Resultaten visade att pedagogerna har en öppen atmosfär mot barnen, och barnen uppmanas att konsumera mer grönsaker med hjälp av många olika strategier. Det fanns vissa motstridiga bevis på hur pedagogerna ansåg att barnen behövde respektive inte behövde konsumera grönsaker under varje lunch. Konsekvenserna av denna studie har visat att pedagoger har olika åsikter och strategier för att uppmuntra barn att öka sin konsumtion av grönsaker. With the global obesity epidemic, research has shown that early prevention methods are of upmost importance. One of the strategies to promote healthy eating is through increasing the consumption of vegetables of children. This thesis gives an insight into the previous research carried out which outlines the various ways in which Pre-School pedagogues can encourage children to consume more vegetables during lunch. Using the qualitative method of observation, two groups of children during a lunch time environment were observed when sitting with two different pedagogues. The theoretical framework of this thesis is based upon Goffmans dramaturgical perspective and Merleau-Pontys life-world theory. This meant that the focus of the observations were also on the body language of both the children and the pedagogues. The results showed that the pedagogues have an open atmosphere towards the children and encouraged the children to consume more vegetables with the help of many different strategies. There was some conflicting evidence on how important the pedagogues viewed that the children must or mustn’t consume vegetables during every lunch time. The implications of this study have shown that pedagogues have different views and strategies as to encourage children to increase their consumption of vegetables.

Introduktion: Övervikt och fetma är ett ökande hälsoproblem i världen. Karies är en väl utbredd sjukdom globalt. Både karies, övervikt och fetma är multifaktoriella sjukdomar som har kostvanor och socioekonomi som gemensamma riskfaktorer. Världshälsoorganisationen (WHO) har därför tagit fram strategier i försök att förebygga och kontrollera karies och viktökning bland barn. Syfte: Att beskriva kariesprevalensen hos barn i åldrarna 2-12 år med övervikt och fetma. Frågeställningar: Vilken är kariesprevalensen hos barn med övervikt och fetma jämfört med normalviktiga? Metod: Litteraturstudien bygger på insamlad data från vetenskaplig litteratur publicerad 2007- 2014. Resultat: Nio av 16 studier visade att barn med övervikt och fetma hade högre kariesprevalens än normalviktiga barn, medan sju artiklar inte kunde påvisa någon statistiskt signifikant association. Några studier visade att socioekonomiska faktorer och fermenterbara kolhydrater var signifikant associerat till ökad kariesprevalens. En artikel visade att konsumtion av fettrik mat var vanligt förekommande bland barn med övervikt eller fetma. Konklusion: Trots att flera av studierna visade en association mellan karies, övervikt och fetma är slutsatsen av denna litteraturstudiestudie att det föreligger en tvetydig association mellan karies, övervikt och fetma bland barn. Några studier som visade en association antydde att sockerkonsumtion var en gemensam riskfaktor. Studier som inte visade någon association hänvisade till att karies, övervikt och fetma inte hade identisk etiologi. Vidare forskning behövs som inkluderar korrelerande faktorer till både karies samt övervikt och fetma för att studera området närmare.

Validerat; 20151216 (global_studentproject_submitter)

Ur ett globalt perspektiv ökar fetman i takt med den ohälsosamma livsstilen människanidag lever. I takt med den ökande fetman stiger antalet överviktsoperationer. Enöverviktsoperation innebär att magsäcken på patienten förminskas eller delvis tas bortså att mättnadskänsla uppkommer snabbare och det får plats mindre mängd mat imagsäcken. Detta leder i slutändan till att patienten går ner i vikt och får etthälsosammare liv. En stor viktnedgång leder till fysiska hälsovinster, det är ocksåviktigt att belysa om psykiska hälsovinster också är ett resultat av viktnedgången. Enstor viktnedgång leder till att lös hud kan uppkomma, det kan vara något som kan varaen bidragande faktor till förändring i självkänsla. Syftet med studien är att undersökaom patienters självkänsla förändras efter en överviktsoperation. En litteraturstudie hardärför gjorts där totalt 11 artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metod analyseratsoch sammanställts. Resultatet mynnar ut i fyra teman; självkänsla, det nya jaget, ångestoch depression och livskvalité. En överviktsoperation leder till en högre livskvalité ochen högre självkänsla i takt med att viktnedgången fortskrider. Dock är det inte sompatienterna trodde eller önskade att det skulle vara men det är bättre än innan operation.Den lösa huden var något som kunde bidra till en sämre självkänsla och ångest inför sinegen kropp och många patienter ville därför genomgå plastikkirurgi för att bli av medden lösa huden.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv. Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen. Känslomässiga upplevelser karakteriserades av att fetman framkallade negativa upplevelser. Upplevelser av omgivningens bemötande synliggjorde positivt och negativt bemötande som personer med fetma upplevt. Slutsats: Fetma påverkade det dagliga livet som involverade fysiologiska och sociala begränsningar, ett kroppsmissnöje, en önskan om viktförändring, isolering, relationer och stigma. Resultatet kan tänkas ha betydelse för allmänhetens och sjukvårdspersonalens förståelse samt kunskap och därmed minska fördomar om fetma. Förslag till klinisk verksamhet är att sjukvårdsmiljön anpassas efter människors storlek och prevention emot fetma.

Bakgrund: Behandling av svår fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. Målet med kirurgin är att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin påverkar även människors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten presenterades i fem huvudkategorier som speglar människors upplevelse av sin livssituation efter genomgång av Bariatrisk kirurgi; Förändrad kroppsuppfattning, känsla av ändrade relationer, positiva och negativa känslor relaterade till operationen, känslor relaterade till förändrat ätbeteende, och hälsorelaterade upplevelser. Slutsats: Förutom viktminskningen, kan Bariatrisk kirurgi även ha både positiv och negativ påverkan på människors fysiska och psykosociala liv. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap kring hur de som opererats upplever sin livssituation, så att de kan vägleda och stödja dem., Background: The treatment of severe obesity with Bariatric surgery has shown a dramatic increase. The goal of Bariatric surgery is through weight loss, reduce morbidity and mortality. However, the physical, mental and social life of the patients is affected following the surgery. Purpose: The aim of this study is to describe what patients experience in their life situation after undergoing Bariatric Surgery. Method: The study was conducted as a literature study and was based on 11 scientific articles. Results: The results are presented in five main catego-ries reflecting what people experience in their life situation after undergoing Bariatric Sur-gery: altered body image, sense of changing relationships, positive and negative feelings re-lated to the surgery, feelings related to their altered feeding behavior, and health-related expe-riences. Conclusion: Apart from weight loss, Bariatric surgery can also have both positive and negative impacts on the physical and psychosocial lives of patients. It is therefore im-portant that health professionals have knowledge about what Bariatric patients may experi-ence in their lives, so that they can provide them with appropriate guidance and support.

Belysa vuxna patienters upplevelser av bemötandet i hälso- och sjukvården vid övervikt eller fetma.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland 6 till 16 år gamla svenska barn har ökat i takt med att fysisk inaktivitet har blivit allt vanligare. För att övervinna fetman måste åtgärder göras för att kunna öka den fysiska aktiviteten samt att man måste kunna förstå innerbörden med den. Syfte: Att beskriva vilken betydelse fysisk aktivitet har för svenska pojkar och flickor i grundskoleålder med övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, där tio artiklar har granskats. Resultaten sammanfattades efter att de mest meningsfulla enheter samlats och teman valts ut utifrån dessa. Resultat: Fysisk aktivitet har flera betydelser för barn med övervikt och fetma. Den fysiska aktiviteten har effekter på barns sovvanor, kondition, insulinkoncentrationer, BMI och syreupptagningsförmåga. Slutsats: Slutsatsen av denna studie var att innehållet i fysisk aktivitet har olika effekter på barns fysiska hälsa. Många av de effekterna har en positiv påverkan på barn med övervikt och fetma. Background: The prevalence of overweight and obesity among Swedish school children aged 6 to 16 years has increased at the same time as the physical activity levels has decreased. To overcome overweight or obesity actions need to be taken to improve physical activity in Swedish school children. Aim: To describe the significance of physical activity for Swedish school children with overweight and obesity. Method: The study was carried out as a literature study where ten articles were reviewed. The results were summarized after that the most meaningful units had been collected. Then themes were created based on these units. Results: Physical activity has a number of different impacts for children with overweight and obesity. It affects the children’s sleeping habits, fitness, insulin concentrations, BMI and oxygen uptake. Conclusion: The conclusion from this study showed that the performance of physical activity has different effects on Swedish school children's physical health. Many of the effects have a positive influence on these children.

En av de ledande dödsorsakerna i världen beror på övervikt och fetma, därför är det viktigt att barn utvecklar bra kostvanor under tidig ålder. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sambandet mellan kostrelaterad övervikt/fetma och karies hos barn. Artiklarna söktes i den medicinska databasen PubMed. Åldersbegränsning gjordes på barn mellan 0-18 år på grund av att studien är fokuserad på barn. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar. Alla utom två studier har kommit fram till att barn med övervikt eller fetma (BMI >25) hade högre prevalens av karies jämfört med normalviktiga eller underviktiga barn. Flera av studierna redovisade också att de överviktiga barnen hade högre konsumtion av snabbmat, sockerrik dryck och mat som innehåller jäsbara kolhydrater. I de studier där fettrik föda intogs fanns inget samband med karies. I en av de studier där de inte fann något samband mellan övervikt (BMI >25) och karies fanns istället samband mellan undervikt (BMI, One of the leading causes of deaths in the world is a result of overweightness and obesity, which is why it is important for children to create well rounded dietary habits during their childhood years. The aim of this study was to evaluate if there is an association between overweightness/obesity and dental caries among children. The articles were searched in the medical database PubMed. An age restriction between 0-18 years was made due to that this study is focused on children. The result is based on 10 scientific studies. All studies in this literature review except two have concluded that overweight or obese children had a higher prevalence of dental caries compared to those who were normalweight or underweight. Several of the studies showed that the overweight children had higher consumption of fast food, sugary drinks and food containing fermentable carbohydrates. In the studies were the diets were fat-based, there was no correlation to caries. In one of the studies there was no correlation between overweightness (BMI >25) and caries but instead a correlation between underweightness (BMI

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (≥65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med. Samband undersöktes mellan fysisk aktivitet och fetma; fysisk rörelseförmåga och fetma; BMI och psykiskt välbefinnande; BMI och högt blodtryck. Kön, ålder, kost och socioekonomisk status är variabler som kontrollerats för. Datamaterialet baseras på enkätundersökningen Hälsa på lika villkor. Totalt deltog 2 558 personer i åldern 65 år och äldre boende i Västmanland vilket gav en svarsfrekvens på 67 procent. Chi2-test samt logistisk regressionsanalys användes som statistiska analysmetoder. Resultatet visar ett samband mellan fysisk aktivitet och fetma bland äldre. Betydligt fler äldre som har nedsatt fysisk rörelseförmåga har också fetma. Undervikt och fetma är relaterade till psykiskt välbefinnande, dock kan fysisk rörelseförmåga vara en bakomliggande confounder i detta fall. Högt blodtryck ökade med både vikten och åldern. Att satsa på fysisk aktivitet, med hänsyn tagen till fysisk rörelseförmåga, skulle kunna vara viktig åtgärd för att minska risken för fetma och dess negativa hälsoutfall bland den äldre befolkningen. The population is getting older while overweight and obesity in all age groups is increasing. This contributes to diseases and societal costs. Previous research is deficient. The aim was to examine how physical activity and physical mobility is related to obesity in elderly (≥ 65) in Västmanland, and health outcomes that BMI is associated with. Relationships were examined between physical activity and obesity; physical mobility and obesity; BMI and psychological well-being; BMI and hypertension. Gender, age, diet, and socioeconomic status are variables that are controlled for. The data are based on the survey Hälsa på lika villkor (Health on equal terms). A total of 2558 people aged 65 years and older living in Västmanland participated which are a response rate of 67 percent. Chi²-test and logistic regression analysis were used as statistical analysis. The results show a correlation between physical activity and obesity among older people. Significantly more elderly who have impaired physical mobility has also obesity. Underweight and obesity are related to psychological well-being, however, physical mobility might be an underlying confounder in this case. High blood pressure increases with both weight and age. Investing in physical activity, taking physical mobility into consideration, could be important measure to reduce the risk of obesity and its adverse health outcomes among the elderly population.

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett ökande samhällsproblem och övervikten och/eller fetman kan påverka barnen och ungdomarnas hälsa. Det ligger mycket skam och skuld i att ha övervikt och/eller fetma och för att sjuksköterskan ska kunna ta upp ämnet på ett bra sätt krävs god kunskap och förståelse om hur detta påverkar barnen och ungdomarnas vardagsliv. Syftet med examensarbetet är att belysa hur barn och ungdomar upplever att deras övervikt och/eller fetma påverkar vardagslivet. Examensarbetet baseras på en systematisk litteraturstudie som består av åtta kvalitativa artiklar vilka har analyserats utifrån Axelssons (2012) modell. Resultatet presenteras i tre huvudteman med åtta underliggande underteman. Dessa är: Utanförskap till följd av mobbning (Känslan av att bli mobbad, Känslan av hur relationer påverkas, Känslan av social isolering och av rädslan för att bli granskad). Begränsningar relaterade till den subjektiva kroppen (Känslan av att vara begränsad på grund av sin fysiska kropp, Känslan av att vara begränsad på grund av sin själsliga kropp). Viktminskning – ett steg i att uppnå hälsa (Känslan av att vilja gå ner i vikt och svårigheten att uppnå en bra följsamhet, Känslan av att lyckas eller inte lyckas med viktminskningen, Känslan av att ha eller inte ha stöd från familj och vänner). Huvudfynden är att den mobbning som barn utsätts för på grund av övervikt/fetma, ledde till social isolering och ett utanförskap. Barnen och ungdomarna mådde även psykiskt dåligt på grund av mobbningen och detta visade sig i att de inte kunde vara nöjda med sig själva eller kunde känna välbefinnande. Slutsatsen är att övervikt och/eller fetma påverkar barn och ungdomars vardagsliv i stor utsträckning och sjuksköterskan behöver vara medveten om detta för att kunna vårda barnen och ungdomarna på ett bra sätt. Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund Övervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation. Metod En kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter. En halvstrukturerad intervjuguide med följdfrågor utformades och sammanlagt genomfördes sex intervjuer. Inklusionskriterier för deltagande var att operationen skulle ha ägt rum minst två år före intervjutillfället samt att personen var svensktalande och myndig.Insamlat datamaterial analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Medicinskt stöd samt skriftlig information upplevdes tillräckligt. Informanterna önskade insatser i form av utökat stöd vid livsstils- och beteendeförändringar, främst preoperativt,samt att få ta del av andras erfarenheter i liknande situationer. Telefonkontakt med hälso- och sjukvård och ett gott socialt stöd medförde trygghet. Tidigare kunskaper och ett personcentrerat bemötande från hälso- och sjukvården föredrogs. Slutligen upplevdesuppföljningen bristfällig från primärvården och informanterna poängterade sitt eget ansvar att följa upp och själv kontakta sjukvården vid behov. Slutsats Det finns ett behov av ytterligare stöd från hälso- och sjukvården i samband med gastricbypass, främst vad gäller det stöd som krävs vid livsstils- och beteendeförändringar.Informationsbehov föreligger både pre- och postoperativt.

Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och delar av världen. Det är en riskfaktor för andra somatiska sjukdomar och har en negativ inverkan på livskvalitén. Syftet med denna studie var att beskriva distriktsköterskors arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma. Studien var av kvalitativ ansats med deskriptiv design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län. Resultatet av studien visade att mätvärden och samtal var viktiga verktyg för att distriktssköterskorna ska kunna identifiera patientens övervikt eller fetma. I behandlingen av övervikt och fetma var motiverande samtal, tvärprofessionellt arbete, fysisk aktivitet på recept och kostråd centrala delar. Liksom de stöd som distriktssköterskan utgjorde för patienten i beteendeförändringen. Patientens brist på motivation eller vilja kunde försvåra samarbetet mellan patient och distriktssköterska. Slutsatsen av studien visade att distriktssköterskorna hade en betydande roll i patientens beteendeförändring mot en hälsosammare livsstil och viktminskning. Distriktssköterskorna hade kunskap och kompetens att hjälpa patienten i arbetet med beteendeförändringen men mer kunskap behövdes för att kunna utveckla vården. Riktlinjer för hur övervikt och fetma ska tas om hand och behandlas inom vården var viktiga och hjälpte distriktssköterskorna att motivera sitt arbete hos verksamhetschefer. Distriktssköterskorna följde delvis vårdprogrammet för fetma hos vuxna i Uppsala län.

Background: Studies show that being overweight and obese is the greatest health issue facing the youth today. The physical, psychological and social effects have both short and long term risks for obesity related diseases that will require healthcare. Information concering preventive methods that are available for health care personnel and nurses is a requirement. Purpose: The purpose with this literary study is to describe secondary preventive methods and their effects on overweight or obese children. Method: In this literary study, eight quantitative research papers have been examined and analysed to draw conclusions. The following databases have been used for research: PubMed and CINAHL. Manual research was also conducted. Results: The analysation of the conclusions draw resulted in headlines that describe the interventions and their effects, both short and long term. Four components could be identified: 1. ”MI- motivational iinterviewing”, 2. ”CBT- cognitive behavioral therapy”, 3. ”Social cognitive theory”, and 4. ”Combined strategies”. Conclusion: Despite varying models, positive results could be seen in every case study. Consolidated information concering secondary preventive methods is needed. This information must become readily available to health care personnel and nurses in particular. More research is a necessity. Bakgrund: Studier visar att övervikt och fetma är det största hälsoproblemet hos barn och unga. De fysiska, psykiska och sociala effekter tillståndet medför på både kort- och lång sikt ökar risken för överviktsrelaterade sjukdomar som slutligen landar hos sjukvården. Information kring preventiva metoder är något som därför behövs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sekundärpreventiva metoder och dess effekter vid barns övervikt och fetma. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa studier granskats och analyserats för att bilda ett resultat. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Manuella sökningar utfördes även. Resultat: Analysen resulterade i rubriker som beskriver interventionerna, deras effekter samt långsiktiga effekter. Även fyra komponenter kunde urskiljas i studierna: 1. “MI-motivational interviewing”, 2. “KBT-kognitiv beteendeterapi”, 3. “Social inlärningsteori” samt 4. “Kombinerade strategier”. Slutsats: Trots varierande modeller kunde effekter ses i alla studier som analyserats. Sammanställd information kring sekundärpreventiva metoder behövs för att lätt nå sjukvårdspersonal, och då i synnerhet sjuksköterskan. Vidare forskning inom området behövs.

Övervikt och fetma bland barn är ett globalt växande folkhälsoproblem. Övervikt och fetma i barndomen ökar risken för att bli överviktig som vuxen. Nästan ett av fem barn är överviktig. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattning om övervikt bland skolbarn. Studien har en kvalitativ ansats som inkluderade åtta stycken intervjuer med skolsköterskor i två kommuner. Intervjuerna spelades in och analyserades. Resultatet av studien visade att skolsköterskorna ansåg att tre faktorer påverkar övervikt bland sina skolbarn. En stillasittande livsstil har vuxit in i barnens livsstil och är en anledning till den ökade vikten bland skolbarn. Skolsköterskorna ser matvanorna som en ytterligare faktor samt tillgången till mat som har ett högt energivärde samt är näringsfattig. Den tredje faktorn som skolsköterskorna ansåg påverka skolbarnens vikt var barnens föräldrar. Skolsköterskorna betonade föräldrarnas ansvar när det gäller kunskaper i näringslära som orsak eftersom det påverkar barnens hälsa. Studiens visade att föräldrar troligen har stor påverkan av sina barns livsstil och kan vara avgörande gällande barns fysiska aktivitet samt goda kostvanor. Det visades att det finns ett behov av hälsofrämjande insatser i framtiden för att förebygga hälsoproblem, som är kopplade till övervikt. Skolsköterskorna har en god helhetssyn på problemet dock bör deras kunskap tas tillvara på ett bättre sätt och ses som del i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs dock mer insatser.

Bakgrund: Fetma har sedan år 1980 fördubblats och är nu den femte största dödsorsaken i världen. Personer med fetma har i jämförelse mot normalviktiga personer dubbelt så många kroniska sjukdomstillstånd. Det är vanligt att dessa sjukdomstillstånd leder till sjukhusvård. Den ökade förekomsten av personer med fetma har resulterat i att sjukvården inte har hunnit anpassa vården efter de speciella behov som denna grupp av patienter har. För att kunna förbättra omvårdnaden behöver sjukvårdspersonalens upplevelser av omvårdnaden av patienter med fetma belysas. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens upplevelser av omvårdnaden av vuxna patienter med fetma. Metod: En litteraturstudie som baserades på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, som analyserades med hjälp Graneheims och Lundmans tolkning av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjukhusmiljön var bristfällig och att varken lokaliteterna eller utrustningen var anpassad efter patienter med fetmas behov. Omvårdnaden av denna patientgrupp var resurskrävande och kunde innebära risker för patient och personal. Slutsats: Sjukvården har inte hunnit med att anpassa sig efter det ökande antalet personer med fetma. Omvårdnaden kan av denna anledning bli riskfull för både patienter och personal på grund utav brister i utrustning och personalbrist. Därför bör sjukvårdspersonal ta till sig informationen om hur omvårdnaden kan bli lidande. Även vid planering av nya sjukhus borde politiker uppmärksamma om hur dagens sjukvårdsmiljö påverkar omvårdnaden för patienter med fetma.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande bekymmer som medför hälsoproblem. En av de vanligaste orsakerna är ohälsosamma levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet. För att hindra den negativa utvecklingen behövs livsstilsförändring. Därför är distriktssköterskans stöd och vägledning viktigt i arbetet med dessa patienter för att kunna få dem att bli motiverade. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors uppfattningar om vad som motiverar patienter med övervikt eller fetma till livsstilsförändring. Metod: En kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts i studien. Tio distriktssköterskor inom primärvård intervjuades. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra beskrivningskategorier: få patienten att reflektera, skapa förtroende, öka patientens förståelse och patienten upplever sig må dåligt med 11 uppfattningar. Konklusion: Resultatet kan bidra till att utveckla och förbättra distriktssköterkans möjligheter att vägleda och ge adekvat stöd till patienter med övervikt eller fetma som behöver livsstilsförändring. Detta möjliggörs av att en förtroendefull relation skapas genom att lyssna på patienten och respektera dennes val. Likaså ökar möjligheterna att vägleda och ge stöd när patientens livsstil synliggörs med hjälp av dennes egna reflektioner på detta. Background: Overweight and obesity is a growing concern that causes health problems. These conditions are often due to unhealthy dietary habits and lack of exercise. A change in lifestyle is needed to stop this negative development. In order for the patient to become motivated for a lifestyle change requires support and guidance from the district nurse. Aim: The aim of the study was to illuminate district nurses’ perceptions of what motivates patients with overweight or obesity to a change in lifestyle. Method: A qualitative approach with a phenomenographic method was used. Ten interviews were performed with district nurses in primary health care. Results: Four description categories emerged from the analysis: have the patient reflect, to build trust, to increase the patient’s understanding and the patient’s experience of not feeling well with 11 perceptions. Conclusion: The results could contribute in developing and improving the district nurse’s possibilities for giving adequate support and guidance to patients with overweight or obesity in need of a lifestyle change. This is enabled by building trust which requires listening to the patient and respecting their choices. Also making the patient’s lifestyle visible through their own reflections of it enhances the possibilities to give support and guidance.

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i många delar av världen och innebär ett stort hot mot folkhälsan. Syftet med studien är att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn. En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats på. Studien har en deskriptiv design. De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, föräldrarnas roll, kosten, träning och skärmtid. Att ge barnen bekräftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestämmande i sin vård var av stor betydelse. Att ha stöd från vänner var sammankopplat till ökad självkänsla hos barnen. Föräldrarnas vikt, engagemang och handlingar visade sig vara starkt förknippade med barnens viktminskningsresultat. Kostens lukt, smak och tillgänglighet var avgörande för vad barnen valde att äta. Medvetenheten för betydelsen av fysisk aktivitet fanns hos barnen men prioriterades bort då goda resultat i skolan ansågs mer betydelsefullt. Skärmtid visade sig vara en riskfaktor för övervikt. Faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn mellan 10-18 år är empowerment, sociala faktorer, föräldrarnas roll, kost, skärmtid och fysisk aktivitet. Att barnen är delaktiga i sin egen hälsa samt att engagera familjen är viktiga faktorer. Childhood obesity is an increasing problem in many parts of the world and implicates a big threat against the public health. The aim for this literature search was to describe factors that have an effect in the prevention of overweight and obesity in childhood. A literature search was made through the database Cinahl. The study has a descriptive design and the result is based on eleven articles. The factors that have an effect in the prevention of overweight and obesity in childhood were empowerment, social aspects, the parent´s role, diet, excercise and screentime. It was meaningful to give the child affirmation and the knowledge to be participative in its own care. Supportive friends were of importance for the children’s self-esteem. The parent’s weight, engagement and actions were strongly associated with the children’s weight loss results. The taste, smell and availability of the diet were crucial for what the children chose to eat. The children were aware of the importance of exercise but did not give priority to it because they thought it was of more importance to have good results in school. Screen-time was associated with overweight. The factors that have an effect in the prevention of overweight and obesity in childhood between 10-18 years are empowerment, social aspects, the parent´s role, diet, exercise and screentime. The fact that children are involved in their own health and to involve the family is important.

Bakgrund: Övervikt och fetma har visat sig vara ett växande folkhälsoproblem i hela världen och leder till ökad risk för många följdsjukdomar. Även i Sverige har det skett en kraftig ökning och år 2013 var nästan hälften av befolkningen överviktig. Motiverande samtal används allt mer i den förebyggande hälso- och sjukvården för att motivera patienter till en förändrad livsstil. Syfte: Var att beskriva om motiverande samtal påverkade livsstilsförändringar hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa och kvalitativa inkluderade vetenskapliga artiklar analyserades och bearbetades. Resultat: Resultatet visade att motiverande samtal kan påverka viktminskning och livsstilsförändringar genom fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor hos personer med övervikt och fetma. Viktiga faktorer för att göra en förändring var motivation och self-efficacy. Diskussion: Motiverande samtal kan vara en effektiv behandlingsmetod i sjuksköterskors hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården för att motivera patienter med övervikt och fetma till att göra livsstilsförändringar. Slutsats: Ytterligare forskning med fokus på MI och kost och motion behövs för att utvärdera om metoden ger god evidens och långsiktiga resultat när det gäller viktminskning.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstånd som kan leda till en negativ inverkan på relationen mellan patient och vårdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på erfarenheter kring lidande utifrån Erikssons (2001) omvårdnadsteori. Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Metod: Integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Analysen grundades på nio valda studier. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vårdpersonal, att inte passa in eller bli tagen på allvar, stöd vårdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som människa. Resultatet uppvisade att många patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vårdpersonal. Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal skapas. Det skulle därför kunna vara av betydelse att vårdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.

Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjärtsjukdom, diabetes och ledbesvär. En ökning av övervikt och fetma ses även hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, både på individ och på samhällsnivå. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i låg- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete. Metoden för insamling av data var semistrukturerade intervjuer och åtta skolsköterskor anställda inom kommunal grundskola deltog. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resultatet visade tre kategorier: arbetsmetoder i preventivt arbete mot övervikt och fetma som innefattar det arbete skolsköterskorna gör enskilt och i samarbete med andra yrkeskategorier och föräldrar; strategier i mötet med föräldrar och barn som innefattar skolsköterskornas egna strategier i preventionsarbetet riktat mot föräldrar och barn samt svårigheter och begränsningar i preventivt arbete som innefattar de barriärer som finns i det preventiva arbetet i fråga om tid och resurser, svårigheter med föräldrakontakten samt skolans värderingar. Skolsköterskornas preventiva arbete är beroende av ett gott samarbete med rektor, lärare och inte minst föräldrar. Preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn är en utmaning som kräver resurser, tid och kunskaper hos skolsköterskan. Ett utökat samarbete med lärarna kan vara en viktig strategi för utvecklingen av preventionsarbetet. Overweight and obesity is a growing public health problem that increases the risks for development of illnesses like heart disease, diabetes and joint problems. This increase in overweight and obesity is also seen among children and studies have shown that obese children run a higher risk of contracting illnesses later in life. There are gains in prevention of overweight both for the individual and the society. School nurses are crucial in overweight and obesity prevention. The aim of this study was to describe school nurses´ preventive work against overweight and obesity among children in lower and upper primary school as well as perceptions and reflections on this work. Data was collected through semi-structured interviews wherein eight school nurses, municipally employed, participated. The interviews were analyzed through qualitative content analyze The result revealed three categories: working methods in overweight and obesity prevention which comprises the work that school nurses perform alone and in cooperation with other professionals and parents; strategies in meetings with parents and children which comprises school nurses own strategies for prevention aimed towards parents and children and difficulties and limitations in preventive work that comprises barriers with in regards to time and resources, difficulties with parent communication and school values. School nurses preventive work is dependent on a good cooperation with school principals, teachers and least of all parents. Preventive work against overweight and obesity in children is a challenge that requires a school nurse's resources, time and knowledge. An extended cooperation with teachers might be an important strategy for the development of preventive activities.

Övervikt ökar i världen och skapar påfrestningar för människan som har en övervikt och för samhället då hälsoriskerna är stora. Samhället trycker på att hälsa innebär att vara smal, vilket skapar ett utanförskap för dem som inte lever upp till idealet och påtvingar människor som har en övervikt att förändra sig. Syftet är att beskriva vilka hinder för upplevd hälsa vuxna människor med övervikt upplever i det vardagliga livet. Litteraturstudien resulterade i två huvudkategorier med två subkategorier vardera; den första huvudkategorin Att inte känna samhörighet med subkategorierna Stor i en liten värld- ett fysiskt utanförskap och Utanförskap i sociala sammanhang beskriver hur människor med en övervikt hamnar i ett utanförskap relaterat till sin övervikt. Den andra huvudkategorin Att inte leva upp till samhällets kroppsideal med subkategorierna Jag är inte fet, jag är tjock- att leva med sin kropp och Samhällets åtgärder mot övervikt beskriver hur samhället påverkar människan som har en övervikt. Resultatet diskuterar slutligen hos vem ansvaret ligger gällande attityden till övervikt och viktnedgång och vilka förändringar som bör ske för att främja hälsa. Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett kraftigt ökande hälsoproblem i världen. Att kunna bemöta och förstå patienter som har övervikt eller fetma är därför väsentligt för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna bör kunna bemöta och ge råd gällande alternativa behandlingar som oftast involverar förändring av livsstil och vanor hos patienten. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor bemöter patienter som har övervikt och fetma. Metod: Studien grundar sig på ett kvalitativt synsätt av hur sjuksköterskor bemöter patienter med övervikt och fetma. Studien består av fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från fyra olika arbetsplatser. Intervjuerna transkriberades varpå en manifest innehållsanalys gjordes på samtliga intervjuer. Resultat: Det framgick tydligt i studien att man främst bör bemöta dessa patienter med respekt. Samt att man som sjuksköterska bör se till hela patientens livssituation och etablera ett personligt förhållande för att kunna skapa en individanpassad vård. Delaktighet ansågs vara ett måste vid viktminskning eftersom det är ett långt vårdförlopp. Man måste våga vara öppen och ärlig som sjuksköterska för att patienter ska känna sig väl bemötta. För att sjuksköterskan ska kunna vara öppen och ärlig krävs det att de har tillräcklig kunskap om ämnet vilket de flesta sjuksköterskor i studien ansåg att de inte hade. Slutsats: Individanpassad vård är av stor vikt för att sjuksköterskan ska kunna bemöta patienten på ett bra sätt. Sjuksköterskans roll är främst att stödja och motivera när patienten ska genomföra livsstilsförändringar. Sjuksköterskor upplever sig ha bristande kunskap gällande bemötande av patienter med överviktsproblem. Mer forskning skulle kunna göras ifrån patientperspektivet inom detta ämne.