Search

Samtidig som kjøpekraften har økt, har også prisen på klær gått ned, og i dag forbruker vi klær som aldri før. Videre går mote- og tekstilbransjen frem som en av verdens mest forurensende industrier. Second-hand viser seg derfor som både en motvekt til dagens brukog- kast mentalitet samtidig som den skaper en miljøgevinst. Second-hand butikkenes unike sortiment svarer også godt på den moderne forbrukerens søken etter noe autentisk, hvilket viser at bransjen har stort potensiale forutsatt et riktig visuelt uttrykk. Målet med dette bachelorprosjektet har vært å undersøke hvordan en visuell identitet kan gjøre det mer attraktivt for flere å handle second-hand. Jeg har med utgangspunkt i relevant teori og kartlegging av bransjen fått en dypere innsikt for second-hand som fenomen. Med kunnskap om dagens forbruksmønster, kjennetegn ved forbrukerrollen, samt hva som er med å styre kjøpsprosessen, har jeg fått en forståelse for hvor denne form for shopping plasserer seg i dagens forbrukersamfunn. Gjennom kvalitative intervjuer har jeg gått i dybden med målgruppen og avdekket både drivere og barrierer for det å handle second-hand. I intervjuene kom det frem at målgruppen oppfatter second-hand som både møkkete, rotete og sært, og at mange ikke en gang legger merke til tilbudet. Videre viste muligheten til å finne noe unikt og å uttrykke en personlig stil seg som en sterk motivasjon og fordel ved handle second-hand. Med dette har jeg kommet frem til en visuell identitet som baserer seg på enkle og rene linjer, tydelighet og orden, samt en symbolbruk som gir direkte assosiasjoner til noe vasket og rent. Med illustrasjonenes spennende detaljer og en frisk tone-of-voice stimuleres det også til skattejakt og identitetsskapende shopping.

Marin forsøpling er et av nåtidens største miljøproblemer. Plast er å se overalt. Også i havet. Jeg ønsket med bacheloroppgaven å utnytte min yrkespraksis, grafisk design, til å gjøre noe med denne samfunnsutfordringen og bidra til en bedre fremtid for de unge generasjonene. Mer spesifikt dreier oppgaven seg om konseptutvikling og design av et digitalt læringsverktøy for barn i 10-12 årsalderen som opplyser om og vekker engasjement rundt plastforurensning i havet med hensikt om å tydeliggjøre for samfunnet hvor viktig det er å ta miljøansvar nå. Designløsningen bygger på et relevant teoretisk grunnlag og et omfattende innsiktsarbeid der det er tatt i bruk både kvantitativ og kvalitativ metode for datainnsamling om miljøtematikk, målgrupper og designfaglig vinkling. En kombinasjon av de to metodetilnærmingene har gitt et stødig beslutningsgrunnlag for det praktiske designarbeidet. På bakgrunn av det vitenskapsmetodiske og teoretiske rammeverket for oppgaven er resultatet blitt et mobilspill som gir kunnskap om årsaker, konsekvenser og tiltak knyttet til tematikken gjennom et underholdende og interaktivt design. Siden teori viser at digitale læringsspill har utviklet seg til å være effektfulle og overbevisende applikasjoner oppleves det riktig å gi læringsverktøyet form som denne type underholdningstjeneste. I lys av en iterativ designmetodikk der det er vektlagt testing på reelle brukere har jeg konkludert med at løsningen oppnår sin hensikt ved at den appellerer og underholder samtidig som den bevisstgjør og engasjerer primærmålgruppen til å rydde opp i plastproblemet.

En definition av kreativitet kan beskrivas som en förmåga att hitta lösningar på problem som inte ännu har en färdig lösning. Att tillhandahålla en förmåga är att veta hur du går tillväga och en sådan går att utveckla, öva in och träna upp, det gäller bara att veta hur. Ett problem dyker som oftast upp när en process redan är igång och i ett tillstånd av ovetskap kan det kännas som att ingen lösning duger. En grafisk designer är beroende av sitt kreativa tänkande och utan det skulle dess arbete inte fungera. Frågan är då hur en grafisk designer tar sig ur en kreativ svacka, när förmågan av att finna en lösning inte är tillräcklig och då kreativiteten känns som bortblåst? Hur går man tillväga och finns det några generella metoder att anamma? Detta är frågor som besvarats i mitt arbete utifrån insamlad fakta. Intervjuerna och analyserna som utförts ligger till grund för resultatet och presenteras här i form av 6 olika teman: Träna, Tid, Paus, Hjälp, Kämpa och Självkännedom. A definition of creativity can be described as an ability to find solutions to problems that do not yet have an answer. To provide an ability is to know how to go about it and such can be developed through practice and training, you only must know how. A problem usually appears while in a process and in a state of ignorance, it may even seem that no solution is good enough. Graphic designers are dependent on their creative thinking and it would be damaging, career wise, if this ability would disappear. The question then is how graphic designers takes themselves out of a creative dip? When the ability to find a solution is not sufficient and when the creative way of thinking is blocked, how do you handle it, when in doubt, and what general proceedings is there to embrace? These are questions answered in my work based on collected facts. The interviews and analyzes carried out from the basis for the results and are presented here in form of 6 different themes: Training, Time, Pause, Help, Fight and Self-awareness.

Föreliggande arbete har utförts i samarbete med det nystartade företaget Eklundens källa. Syftet med undersökningarna har varit att ta reda på hur en grafisk profil samt en användarvänlig hemsida bör framställas för att spegla företagets vision samt kärnvärden på lämpligast sätt. En semi-strukturerad intervju genomfördes med uppdragsgivaren för att få mer kunskap om företaget. Genom omvärldsanalyser skapades en bättre förståelse för hur konkurrenter profilerar sig, samt hur deras hemsidor är uppbyggda. Genom två olika enkätundersökningar framkom värdefulla åsikter och resultat som låg till grund för framställningen av Eklundens källas nya grafiska utseende. Den grafiska profilen framställdes efter Sless' modell för informationsdesign. Resultatet av arbetet blev ett förslag till en mer användarvänlig hemsida åt företaget samt en ny grafisk profil innehållande riktlinjer för logotyper, färger, typsnitt, grafiska element, korrespondensmaterial och webben. Respondenternas svar visade på att det nya materialet i stor utsträckning förmedlade företagets kärnvärden trygghet och kompetens, samt att det var anpassat till branschen. This work was conducted in collaboration with the startup company Eklundens källa. The purpose of the studies was to find out how a branding manual and a user-friendly website should be made to reflect the company's vision and core values in the most appropriate manner. A semi-structured interview was conducted with the client to get more knowledge about the company. A visual content analysis was performed to get a better understanding of how competitors are profiled, and how their websites are built. Two separate surveys revealed valuable opinions and results as the basis for the production of Eklundens källas new visual identity. The visual identity was made after Sless’ model measuring information design. The result of this work was a proposal for a more user-friendly website and a new branding manual containing guidelines for logos, colors, fonts, visual identity imagery, correspondence materials and web for the company. The respondents' answers showed that the new material largely conveyed the company's core values of safety and competence, and that it was suited to the industry.

Min egen personlige relasjon til Gamlebyen i Fredrikstad var i hovedsak det som førte til bakgrunnen for valg av tema til oppgaven. Etter mange års observasjon som en forbruker, har jeg hele tiden fundert på hvordan Gamlebyen ville blitt dersom man tilførte noe nytt og annerledes til den gamle festningsbyen. I oppgaven ønsket jeg derfor å prøve og forstå Gamlebyens potensiale til å bli mer populær blant en yngre målgruppe, og utforske nettopp dette. Jeg endte derfor opp med problemstillingen: Hvordan kan man tiltrekke en yngre generasjon til et nytt restaurantkonsept i Gamlebyen i Fredrikstad? med følgende underspørsmål: Hvordan kan den visuelle identiteten fremstilles som moderne og appellere til en ung målgruppe på et sted som preges av gammel historie og renessanseinspirert stil? Hvordan kan fotografi brukes som et bærende element i en visuell identitet? Hvordan bevare de tradisjonelle verdiene til Gamlebyen, samtidig som restauranten skal fremstå som ny og mer moderne? Med relevant teori om visuell identitet har jeg gjort omfattende visuell research og utviklet en visuell identitet bestående av logo, typografi, farger, femte designelement og fotografi til en nytt restaurantkonsept som skal fungere som et forslag til en praktisk løsning på problemstillingen. Under researchen var konkurrent- og målgruppekartlegging viktige faktorer for utvikling av den visuelle identiteten. Jeg har også utforsket noen sosiologiske begreper som forbruk, identitet, motivasjon og vaner for å forstå mer av hvordan vi mennesker oppfører oss i sosiale sammenhenger. Siden oppgaven gikk ut på å utforske Gamlebyens potensiale, benyttet jeg meg av et fenomenologisk forskningsdesign, der innhenting av datamateriale ble gjort gjennom kvalitative intervjuer med intervjuskjema. Funnene i undersøkelsen styrket min praktiske løsning, da informantene hadde en felles mening om at Gamlebyen trengte noe nytt og annerledes som differensierer seg fra de eksisterende restaurantene. Informantene mente også at å trekke flere yngre til Gamlebyen ville være godt for festningsbyen på lang sikt.

För att särskiljas från konkurrenter och vara förtroendeingivande är en konsekvent grafisk identitet av stor vikt. Därför syftar föreliggande undersökning till att modernisera den grafiska identiteten hos Falu Glastjänst för att denna ska förmedla hållbarhet, kvalité och service. Vidare är målet att leverera en webbsida där den grafiska identiteten tillämpas och en rekommenderad grafisk manual till Falu Glastjänst. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med Falu Glastjänst och en kund till företaget. Två webbaserade enkätundersökningar utfördes där den första syftade till att ta reda på målgruppens tillvägagångssätt vid behov av ett glasmästeri, medan den andra enkäten utfördes för att testa det framtagna materialet på potentiella kunder. Vidare genomfördes Card Sortings med fyra potentiella kunder och tre personer inom IT-branschen för att bygga en maximal hierarki och således en användarvänlig webbsida. Undersökningen resulterade i en logotyp och grafisk identitet som enligt Falu Glastjänst samt tidigare- och potentiella kunder förmedlar hållbarhet, kvalité och service. Från undersökningen har även en webbsida kunnat tas fram, där hierarkin är baserad på respondenternas och således målgruppens önskemål och vanor. Graphical identity is important for a company to distinguish itself from the competition and to give it a reliable business image. The present study aims therefore to modernize the graphical identity of Falu Glastjänst in order to communicate sustainability, quality and service. A further goal is to develop a website in which the modernized graphical identity is applied as well as a recommended graphical manual for Falu Glastjänst. Semi-structured interviews were conducted with Falu Glastjänst and one of its customers. Two web-based surveys were carried out. The first survey aimed at studying the behavior of a target group in need of glazing service. The second survey was carried out to test the results of the first survey on a new group of potential customers. In order to build a user-friendly website with best hierarchy, Card Sortings was carried out with four potential customers and three IT professionals. Results of the study include a new logotype and graphic identity which communicate sustainability, quality and service. This has been confirmed by Falu Glastjänst as well as their former and potential customers. A further result of the study is a new website for Falu Glastjänst with a hierarchy based on participants of the study and thereby the target group’s wishes and habits.

Denne oppgaven omhandler mening gjennom typografi. Kan mening lages gjennom kombinasjonen av innhold og visuell fremtreden? Med utgangspunkt i boken Fagre nye verden har jeg brukt en blanding av teori, designresearch og designutforskning for å forsøke å finne ut av dette.

Denna uppsats är den teoretiska delen av mitt projekt, där jag presenterar mina tillvägagångssätt i sökandet efter huruvida sneakers kan vara en bidragande faktor till vår självidentitet. Jag gör detta genom att metodiskt observera och analysera sneakers, både med hjälp av mina egna kunskaper och andras. För den praktiska delen av mitt projekt besvarar jag detta med hjälp av den research och de fynd gjorda, för att skapa en visuell identitet till ett fiktivt sneakermärke, där jag även illustrerar en sneaker för att stödja identiteten.

På bakgrunn av mangel på gode japanske apper for språk så har jeg i denne oppgaven jobbet med utvikling av en brukervennlig app. Denne skal gi nybegynnere en god innføring i japansk med fokus på motivasjonsfaktorer. Det finnes i dag mange “håpløse” lærings-apper på Google Play som gir brukere en kjedelig opplevelse i å lære seg japansk. De har mangel av grammatiske forklaringer og progresjon i læringsprogrammet. Jeg har i denne oppgaven jobbet med problemstillingen “Hvordan skal et digitalt læringsprogram med høy kvalitet av læringstiltak bli designet?”. Jeg har jobbet med brukertesting av tre prototyper og kartlegging av konkurrerende apper. Under brukertestingene har jeg gjort funn på variasjon av behov hos de ulike brukerne og under ulike deler av appene. De har gitt meg mye innsikt på hva som skal til for å komme frem til en god løsning på oppgaven. Under research i litteratur har jeg kommet over gode kilder som tar i bruk spill som læringsprogrammer. Kildene forteller om ulike motivasjonsfaktorer og de har jeg brukt som grunnlag for design og motivasjon til språklærings-appen. til denne oppgaven. Når det kommer til det visuelle designet har jeg hentet inspirasjon fra tradisjonell japansk kunst og undersøkt designprinsipper for digitale flater. Ut ifra resultater fra teori, metodebruk og datainnsamling så har jeg kommet frem til et design på språklærings-appen som skal ha et bra brukergrensesnitt. Det inneholder et godt læringsprogram som forteller brukeren ulike grammatiske regler, gir tilbakemeldinger på oppgaver og viser brukerens progresjon i programmet.

Oppgaven tar for seg utviklingen av visuell identitet for et nytt eventdesignbyrå, et konsept som per i dag er ukjent i Norge. Bakgrunnen for valget av dette konseptet er min egen interesse for eventdesign, og idéen om et potensielt marked for nevnt konsept i Norge. Med utgangspunkt i dette er hovedproblemstillingen som følger ”hvordan utvikle en visuell identitet som kan sette fokus på det ukjente konseptet eventdesign i Norge?”, med de tre underproblemstillingene ”hvordan benytte det visuelle uttrykket aktivt for å oppnå en tydelig identitet og skape gjenkjennelse?”, ”hvordan skape et visuelt uttrykk som passer eventdesign, men samtidig differensierer seg fra eksisterende festmagasiner?” og ”på hvilken måte kan fotografi benyttes som et bærende element i den visuelle identiteten?”. Oppgaven kan ses som todelt. På den ene siden handler den om å rette et nytt konsept inn mot det norske markedet, mens det på den andre siden er et faglig fokus på utviklingen av den visuelle identiteten. Resultater fra kvantitativ undersøkelse om interesse for eventdesign, konkurrentkartlegging av lignende aktører og kartlegging av målgruppe er faktorer som har vært avgjørende i utviklingen av konseptet, og har senere blitt benyttet som retningslinjer for de designmessige valgene. Sammen med teoretisk bakgrunn med fokus på blant annet markedsføring og forbrukersosiologi, samt et dypere innblikk i designmessige aspekter som typografi og fargebruk har dette til sammen vært med på å skape utgangspunktet for den visuelle identiteten. Med utgangspunkt i research og kartlegging, teoretiske begrunnelser og en grundig skisseprosess hvor flere retninger har blitt utforsket, er oppgavens endelige resultat en visuell identitet bestående av logo, typografi, farger, mønster og fotografi. Den visuelle identiteten kan sees implementert på de ulike profilbærerne nettside for desktop og mobil, sosiale medier, emballasje og visittkort.

Studien syftar till att, genom forskning genom design, undersöka hur en del av ett varumärke, i form av en logotyp, kan formges för ett livsstilsföretag på den svenska marknaden. Få studier har tidigare utförts inom ämnet varumärken för livsstilsföretag, vilket är anledningen till att tidigare forskning om varumärkesidentitet och generell utformning av logotyper användes. Tidigare studier visade att ett företag, och mer specifikt ett livsstilsföretag bör låta varumärket bli en personlighet som ska genomsyra all kommunikation. Personligheten kan baseras på värdeord och ska vara något som konsumenten vill förknippa sig och identifiera sig med. Studierna visade också att typografi, färg och form kan vara avgörande vid formgivning av en logotyp för ett livsstilsföretag. Syftet besvaras genom en värdering av designförslag som skedde med den aktuella målgruppen. Värderingen baserades på kvantitativa formulär som besvarades av 47 nuvarande konsumenter. Designförslagen värderades utifrån hur väl de stämmer överens med framtagna värdeord samt generell uppfattning kring estetik. Studien visade att en viss logotyp uppfyller samtliga värdeord, men att en annan favoriserades av en stor del av respondenterna. Vidare diskuterades det huruvida den breda målgruppen har överensstämmande preferenser som företaget.

Masteravhandlingen kan best beskrives som en prosess på jakt etter nye uttrykk og arbeidsmetoder. Den er en søken etter kompetanse samt et nytt ståsted som pedagog og designer. Det skapende arbeidet starter med tegning og grafisk design med elever. I eget arbeid trer ulike fenomen fram som opplevelser og overraskelser i møter med ståltråd, og hva den skaper av linjer og skyggevirkninger, sammen med andre materialer. Avhandlingen har et kvalitativt utgangspunkt, og hører hjemme i en hermeneutisk fenomenologisk tradisjon. Tilnærmingsmåtene, som er både teoretiske og praktiske, utfyller hverandre, knyttes sammen avslutningsvis i drøftingsdelen. Som pedagog og utøvende innen grafisk design, er det med fotfeste i begge profesjonene jeg har gått løs på arbeidet. Problemområdet i avhandlingen er forankret i et kritisk syn på den utstrakte digitaliseringen i skolen, og innvirkningen dette kan ha i eget fag. Avhandlingen tar tak i hva mine elever og jeg sammen, i vekselvirkning, kan bidra med til undervisning, i form av nye uttrykksformer, arbeidsmetoder og kreative prosesser. For å finne svar på dette har det foregått undersøkelser gjennom skapende arbeid i interaksjon mellom det digitale og det materiale. Den utvalgte teorien baserer seg på Framtidens Skole representert via Ludvigsenutvalget, som påpeker behovet i skolen for kreativitet, praktisk kunnskap, fagovergripende kompetanse, metakognisjon og selv-regulert læring, å kunne forske og skape, innovasjon, kritisk tenkning og problemløsning. Som fundament bæres avhandlingen av estetisk og didaktisk teori som omhandler det skapende mennesket, begrepet kreativitet, syn på estetikk og estetiske læreprosesser. Forskningen baserer seg på funn i det skapende arbeidet med elevene i den første av fire faser. De resterende faser er basert på eget skapende arbeid med materialer og uttrykk. Funnene drøftes og kobles til problemområdet og teori. Avslutningsvis er det ingen klar konklusjon. Drøftingen består av tendenser og retninger som knyttes til om nyervervet kunnskap kan bidra inn i Framtidens Skole. Kan jakten på nye uttrykk gi et verdifullt bidrag tilbake til klasserommet?

Denne oppgaven tar utgangspunkt i insekter som mat, med hensikt å utvikle et appellerende pakningsdesign. På grunn av verdens voksende befolkning vil det ikke ta få år før det tilslutt ikke er nok områder til å avle og dyrke opp mere mat. Derfor er insekter et godt alternativ, grunnet høyt næringsinnhold, oppdretten krever lite plass og vann, og det slipper ut lite klimagasser (Nrk). Matprodusenten Vågal vil lansere en matserie basert på insekter, med hensikt i å introdusere insekter som mat til det norske folk. Det langsiktige målet er å gjøre insekter til en ny matkultur i fremtiden. Matserien vil bestå av produktene mel, pasta og snacks, alle med sirisser som hovedingrediens. Vågals strategi er å sette blikkfanget bort fra selve insektene, og heller fokusere på produktfordelene. De vil vektlegge at produktene bla. er bærekraftige, naturlige, og har høyt næringsinnhold. Insekter som mat er fortsatt sett på som ekkelt i vesten, å må derfor introduseres på en forsiktig måte. Virkemiddelet til Vågal vil være kreativitet. De vil spille på en appellerende pakning, og et fengende navn. På den måten vil sjansen øke for at forbrukerne blir nysgjerrige.

Denna undersökning handlar om hur den grafiska designen på en nyhets webbplats påverkar högskolestudenters tillit till webbplatsen och påverkar artiklarnas trovärdighet från studentens perspektiv. Undersökningen utfördes utifrån en triangulär forskningsmetod. En kvantitativ samt kvalitativ metod användes, insamlingsteknikerna som användes under undersökningen var en enkätundersökning samt intervjuer. Syftet med undersökningen var att förstå vilka faktorer påverkar användarnas tillit till en nyhets webbplats och artiklars trovärdighet. Motiven till denna undersökning är att sanningslösa nyheter sprids över sociala medier samt att många människor inte inser att nyheterna är sanningslösa och väljer att dela det vidare till sin krets på sociala medier. Detta är något som behöver bearbetas och redas ut. This review is about how the graphic design on a news site influences college students' trust towards the site and how it affects the credibility to the articles from the student's perspective. The review was conducted on the basis of a triangular research method. A quantitative and a qualitative method was used, the collection techniques used during the review were a survey and interviews. The purpose of the survey was to understand what factors affect users' trust in a news site and article credibility. The motivation for this review is that truthless news are spread across social media and that many people do not realize that the news is truthless and choose to share it with their circle on social media. This is something that needs to be processed and fixed.

Prosjektets tema er valgt med bakgrunn av en personlig interesse og erfaring angående glutenfrie produkter og forpaknings design. Jeg ønsket å studere hvordan design kan påvirke forbrukeren gjennom visuelle virkemidler og identitets design. Formålet med prosjektet er å få barn og unge med cøliaki til å få en paknings serie de kan være stolt av og føle litt mindre ubehag ved «den hyllen» i butikken. Det er mye fokus på at barn vil være som alle andre og teoretiske tekster angående forpaknings design. Utfallet av forskningen har endt opp med en serie med kjeks forpakninger som appellerer til barn og unge.

Denne oppgaven utforsker plakaten som trykket medium i den post-alfabetiske tidsalder. I løpet av de siste tiårene har rykter og prediksjoner florert om at trykte medier lever på lånt tid. Likevel, trykte medier er fortsatt her. Er plakaten et trykket medium man fortsatt kan regne med, og hvordan har den i så fall tilpasset seg et digitalt samfunn? For å gjennomføre denne studien har jeg valgt å dekonstruere et sitat av Matthew G. Kirschenbaum, funnet i en presentasjon han holdt på en konferanse i 1999, kalt Media in Transition. Dette sitatet introduserer flere nøkkelkonsepter jeg undersøker som en del av min analyse av plakaten og effektene et stadig mer digitalisert samfunn har hatt på dette mediet. Kirschenbaums sitat foreslår at: ”Post-alphabetic design (...) refashions information as an aesthetic event, and at this moment, print is a powerful conductor of such events.” Med plakaten som hovedobjekt har denne oppgaven som hensikt å belyse begrepet post-alfabetisk: Hva betyr det at et design er post-alfabetisk? Hvordan relaterer det til den digitale tidsalderen? Delt inn i fem kapitler ønsker denne oppgaven: 1) å plassere plakaten i en historisk setting for å undersøke dens historiske betydning, 2) å kartlegge begrepet ’post-alfabetisk’ i relasjon til andre teorier og media praksiser, 3) å presentere arbeidet og karrieren til grafisk designer David Carson i et forsøk på å forstå motivasjonen for utviklingen av post-alfabetiske kvaliteter i hans design, 4) å undersøke måtene (informasjon og) plakaten kan være en estetisk event og hvordan et post-alfabetisk design kan forsterke plakaten som en slik event, og 5) å anvende disse funnene for å analysere seks konkrete plakat-eksempler som ser ut til å inneha en postalfabetisk kvalitet i sine design, i et forsøk på å svare på følgende forskningsspørsmål: - Hva er post-alfabetisk design, og hvordan omgjør det informasjon til en estetisk event? – Hvis post-alfabetisk design har en digital komponent, hvordan kommer dette til uttrykk på trykk? – Hvordan kan post-alfabetisk design funnet i plakater si noe om plakatens tilpasning til et digitalt klima?

Tatt utgangspunkt i dagens tradisjonelle undervisningsmetoder, går denne oppgaven ut på å løse problemstillingen «Hvordan kan visuell historiefortelling bidra til økt kompetanse blant 10 klasse digital natives innen evolusjonsteori.». Oppgaven tar for seg visuell historiefortelling som fagfelt, hvordan det blir brukt i dag og hvordan den kan implementeres i kommunikasjon av et teoretisk innhold. Gjennom kvalitative metoder vil det avdekkes hvilke læringsmetoder som blir brukt i dagens undervisning og hvilke av disse som er med på å skape god kommunikativ læring. De kvalitative metodene som er brukt i oppgaven er observasjon og intervju, samt analyse. Observasjonsmetoden ble gjennomført i en naturfagstime for 10 klassinger på Bjølsen skole, mens intervjuet ble gjennomført i samarbeid med Martine Nystuen Randby (lærer på Teglverket skole). Informasjonen innhentet i denne prosessen la grunnlaget for den videre kreative prosessen for forming av løsningen. Den kreative prosessen til konseptet har blitt formet gjennom diverse prøving og feiling ved kombinering av historiefortelling og det teoretiske innholdet. Gjennom diverse journalistiske metoder og guider, samt analyser har jeg kommet frem til en løsning som både er pedagogisk, grafisk og narrativt interessant. Kombinasjonen av disse fagfeltene og deres teorier har formet den endelige løsningen til en interaktiv nettside der elevene selv er aktive deltakere og kombinerer forskjellige former for læring.

Följande studie syftar till att undersöka hur en rödvinsflaskas etikett kan designas för att attrahera målgruppen millennials och samtidigt förmedla vinets smak. För att göra detta gjordes en undersökning av målgruppens preferenser genom en kvantitativ inledande studie, följt av en förstudie som undersökte tidigare studier och även designteori. I designprocessen användes den insamlade informationen från den inledande studien och förstudien för att ta designbeslut. Tre etikettalternativ togs fram som sedan validerades med målgruppen i form av en fokusgrupp. Fokusgruppen innefattade delar med kvantitativa enkäter samt smaktest. Resultatet av studien visar att ett av de tre alternativen tenderar att attrahera målgruppen mer och samtidigt förmedla vinets smak mer än de andra. Detta alternativ heter Text över hela och har vit text på en svart bakgrund över hela etiketten. Texten är vinets smaknoter, varumärkesnamn, sort, ursprung samt årtal. All text är lika stor med lika marginaler, dock är vissa ord satt i en högre vikt för att öka läsbarheten. Varumärket är även rött för att det ska bli tydligt vad som är namnet på vinet.

Bakgrunn Til tross for at internetthandel har blitt en naturlig del av hverdagen for folk flest, henger kategorien mat og drikke langt etter. Forskning viser at forbrukerne foretrekker vanlige butikker fremfor netthandling, og trekker frem tillit, fornøyelighet og pris som de store syndebukkene. Formål og problemstilling Hensikten med oppgaven er å undersøke hvordan man kan lykkes med salg av ferskvarer på nett. Oppgaven gjennomføres med utgangspunkt i min egen oppstartsbedrift – Målselv Mat – og skal gjennom tjenestedesign søke svar på hvordan man kan gjøre ferskvarehandel på nett tryggere, enklere og mer fornøyelig. Teori Denne oppgaven bygger hovedsakelig på tre temaer. Tjenestedesign er den underliggende filosofien, tankegangen og arbeidsmetoden i denne oppgaven. Videre har merkevarebygging spilt en viktig rolle i utviklingen av en ny merkevare. Til slutt teori om brukergrensesnitt og brukeropplevelse, som har vært avgjørende for å kunne besvare oppgavens problemstilling. Metodebruk og datainnsamling Oppgaven baserer seg på funn fra kvalitative undersøkelser. Dette kapitlet tar for seg de metodene og resultatene som har hatt betydning i oppgavens prosess eller sluttresultat. Konsept Konseptet «fra jord til bord» er valgt på bakgrunn av et stadig økende fokus på sporbarhet av maten vi spiser, og bygger på tanken om at gleden av å lage god mat kommer med gode råvarer. Vi skal gjennom dette konseptet fortelle kundene våre hvor maten kommer fra, hvilke prosesser råvarene er gjennom, og samtidig inspirere til kreativ utfoldelse på kjøkkenet. Alle ledd i det praktiske resultatet bygger opp under dette konseptet.

Varumärken för band i musikbranschen är varierande där vissa band har nästan kultförklarade logotyper eller andra varumärkeselement medan andra band har nya logotyper till varje albumsläpp. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur grafisk formgivning av bands logotyper ser ut och genom en fallstudie av ett aktivt band hitta ett grafiskt uttryck som överensstämmer med bandets musik, värdeord och målgruppens mentala bild. Värdeorden och målgruppens mentala bild av bandet kommer tas fram genom en intervju med bandmedlemmarna samt i en enkätundersökning av målgruppen. Utifrån den information som kommer fram ska olika logotyper formges och värderas för att på bästa sätt besvara syftet av rapporten. Studien visar att det bästa sättet att reflektera ett bands varumärke är att fastställa värdeord som passar på bandet och dess målgrupps bild av bandet för att sedan utforma en logotyp som överensstämmer med dessa värdeord. Logotypen kan gynnas av att ha en abstrakt utformning eftersom musik uppfattas olika och då kan en logotyp som enbart förmedlar en viss känsla begränsa ett bands möjligheter att reflektera deras varumärke. Symboler och färg är två faktorer som kan ändra uppfattningen kring hur en logotyp kan uppfattas. Det är därför viktigt att använda sig av färger och symboler som överensstämmer med bandets värdeord och musik. När den visuella formgivningen av logotypen överensstämmer med bandets värdeord och musik skapas igenkännlighet och engagemang kring varumärket.

Jeg hadde aldri trodd jeg skulle ende opp med å sy en pose. Den teoretiske delen du i dette øyeblikk har startet å lese, består av et tilhørende praktisk designprosjekt. Jeg vil i denne delen, gjennom faglige valg basert på research, utprøvning og i noen tilfeller feiling, presentere hvordan jeg har løst et undersøkende designprosjekt fra idé til en endelig designløsning - en pakningsserie for autentisk japansk te. Dette med bakgrunn i opphav, kultur og seremonielle tradisjoner.

Följande fallstudie syftar till att undersöka hur en logotyp för en närproducerande gård kan se ut för att spegla verksamhetens kärna och värdeord. Gården som studeras är producent av jordgubbar. Forskning genom design har tillämpats för att besvara syftet. Tidigare forskning och en inledande studie där värdeorden förtroende, välsmakande och närproducerande togs fram låg till grund för designprocessen där åtta logotypförslag togs fram. För att värdera logotypförslagen genomfördes en intervju med uppdragsgivaren samt en diskussion med en fokusgrupp. Resultatet visar spekulativt att hierarkin i en logotyp för en närproducerande gård bör vara tydlig för att utstråla förtroende. Logotypen bör innehålla ett föreställande och verklighetstroget objekt, i detta fall en jordgubbe, för att kommunicera välsmakande. Den färg som ansågs mest lämplig för att kommunicera närproducerat var grön. Vidare är de kategorier av logotyper som lämpar sig bäst för syftet emblem och kombinationslogotyper. Avslutningsvis skapades två slutgiltiga logotypförslag utifrån resultatet från värderingen.

I dette research baserte prosjektet, er temaet for oppgaven dynamiske visuelle identiteter. Formålet med prosjektet er å utforske, eksprimentere og avdekke sannheter om dynamiske visuelle identiteter, gjennom å utføre et visuelt eksperiment. Kort fortalt skal det visuelle eksperimentet gjennom en iterativ prosess munne ut i ett dynamisk identitetssystem, med én norsk allmenngyldig formel. Resultatet av eksperimentet er en samling av dynamiske visuelle identiteter, laget for flere ulike bransjer innen kultursektoren, med samme «oppskrift», og presentert i et fysisk bokformat. Gjennom et eksplorerende studie av eksisterende dynamiske identiteter som primær research, og et teoretisk studie av relevant tematikk som sekundær research, har det blitt gjort rede for oppgavens tema. Resultatet av den teoretiske og praktiske delen i prosjektet argumenterer for dynamiske visuelle identiteter, og fremviser en ny informasjonskilde om oppgavetemaet.

Kondomer är ett preventivmedel som både skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar och graviditet, det kan användas av alla och är enkelt att få tag på. Ändå är Sveriges ungdomar bland de sämsta i Europa på att använda kondomer. Det är pinsamt, säger många. Pinsamt att prata om, pinsamt att inneha och pinsamt att köpa. Den här studien syftar därför till att undersöka hur ett kondomvarumärke kan se ut för att det ska kännas mindre pinsamt för ungdomar att köpa i butik och istället ge positiva associationer. Genom designforskning togs en kondomförpackning fram, vars utseende baserades på trendspaning, designanalyser och enkätundersökningar som ledde fram ett antal värdeord. Designen värderades på 15 ungdomar utifrån överensstämmande med associationer och hur den skulle kännas att köpa i butik. Utifrån det kunde det konstateras att en ljus förpackning med en avslappnad tonalitet och ett diskret uttryck uppskattades av målgruppen och var att föredra över de kondomvarumärken som fanns idag. Ett humoristiskt namn, mjuk typografi, sparsam information och en lugnande färganvändning tillsammans ett ljust uttryck och en rak-på-sak-tonalitet i text blev beståndsdelarna i det fiktiva kondomvarumärket “NAJS”.

Today’s talk of sustainability is difficult to understand for the general public, designers and decision makers in industry and the public sector. CO2 equivalence is one of the most important ways to measure climate change, yet people may be unsure what it means and find it difficult to relate to their personal consumption and the consequences for the environment. However, some efforts have been made to visualize the environmental impact that products have, to ease people’s understanding of these multifaceted matters as they decide what to buy. This paper discusses how visualization can contribute to increasing the general understanding of the environmental consequences of consumption and, furthermore, how it can help consumers to choose the option with the least impact on the environment. The discussion is oriented toward the following research question: How can an indicator of resource measurement enable end users to make a choice based on the ecological footprint of the available products or services?

Denne bacheloroppgaven tar for seg hvordan den visuelle profilen et treningsstudio kan redesignes for å formidle en tydeligere identiet, og hvordan redesign av merkearkitektur kan skape en tydeligere kommunikasjon. Gjennom research basert på kvalitative metoder, skisseknikker og ideutvikling løser denne oppgaven kommunikajsonsproblemet til treningsstudioet Sparta og merkearkitekturen den er en del av. Bakgrunnen for bacheloroppgaven tok utgangspunkt i interesse for trening på fritiden og visuell identitet innen grafisk design. Treningsstudioet Sparta er studioet der treningen har tatt plass, og deres visuelle identitet har over lang tid vært et irritasjonsmoment. Studioet har et godt miljø og gode verdier, men den uoversiktlige, ustrukturerte og kaotiske visuelle profilen er med på å hindre studioets vekst. På bakgrunn av dette ble det ønsket å redesigne den visuelle profilen til senteret på en måte som kommuniserer identiteten og kjerneverdiene til senteret tydeligere. På denne måten vil senteret få flere og mer stolte medlemmer, som igjen bidrar til en bærekraftig utvikling i nærmiljøet. Denne oppgaven tar for seg metodebruk og datainnsamling i form av etnografiske undersøkelser og kvalitative metoder for å kartlegge designkategori, konkurrenter, senterets identitet og målgrupper. Videre blir datamaterialet og tilegnet kunnskap brukt videre gjennom idéskapningsmetoder og skisseteknikker til å utforske designretninger, som basert på utvelgelsesteknikker og teori fører til konseptet den visuelle identiteten bygges rundt. Problemstillingen til oppgaven går ut på hvordan redesign av den visuelle identiteten til Sparta treningssenter kan kommunisere senterets identitet tydeligere, og hvilken merkearkitektur som vil skape tydeligst kommunikasjon i kjeden Sparta er en del av. Gjennom bruk av de tidligere nevnte metodene er identiteten til Sparta og treningskjeden kartlakt, og designkategorien av visuelle identiteter i treningsbransjen er utforsket. Gjennom å kartlegge identiteten til Sparta og merkearkitekturen til kjeden kom det fram hvor utydelig de er i kommunikasjonen, gjennom ustrukturerte og tilsynelatende tilfeldig oppsett av forskjellige designelementer på profilbærere og kommunikasjonsflater. Kartlegging av identiteten og metodebruk førte til et konsept som videreutvikler kjerneverdiene til treningssenteret Sparta. Konseptet forsterker verdiene som allerede fantes i studioet fra før, gjennom dypere symbolikk, tilknytninger og assosiasjoner til tema og historie. Oppgaven har resultert i en ny visuell identitet til treningsstudioet Sparta og en ny merkeakritektur til resten av treningskjeden. Den nye visuelle profilen og merkearkitekturen formidler en tydeligere identitet, med en tydeligere og mer oversiktlig kommunikasjon. Basert på tilpasset bruk av metoder og datainnsamling, kombinert med relevant teori og skisseteknikker, kan det konkluderes med at sluttresultatet svarer på problemstillingen, og kan tilfredsstille formålet og hensikten med oppgaven gjennom samfunnsmessig nytte og bærekraft til lokalmiljøet. Denne bacheloroppgaven bygger også videre på det tidligere emnet “fordypning i grafisk design” der det ble designet en skrifttype som formidler en treningskultur med fokus på høy prestasjon.

With foundation of communication and empty space, I have through graphic design created a set of characters, and given them bodies. Validerat; 20160601 (global_studentproject_submitter)