Search

Lärlingsutbildningen väcker allt större intresse både i Sverige och i andra europeiska länder. I boken fokuseras svenska erfarenheter och initiativ på lärlingsutbildningsområdet mot bakgrund av forskning på området och erfarenheter av lärlingsutbildning i Danmark, Norge, Nederländerna, England och Tyskland. Boken utgår från följande huvudfråga: vilka är förutsättningar för att etablera en omfattande lärlingsutbildning i Sverige? Erfarenheterna från lärlingsländerna visar att det ofta krävs långtgående regleringar för att skapa förutsättningar för samverkan och för att reducera de risker som annars hämmar enskilda företags beredskap att rekrytera och utbilda lärlingar. För att stärka de institutionella förutsättningarna för lärlingsutbildning i Sverige borde mer av parts- och branschsamverkan uppmuntras. De nationella programråden bör få beslutande funktioner när det gäller programmens ämnesplaner och kurser. Olika parter bör ha ett gemensamt ansvar för att lyfta yrkesutbildning som positivt och utvecklande, inte bara för näringslivet utan för individen och det demokratiska samhällssystemet. Ska intresset för utbildningen öka, förutsätts effektivare insatser i form av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Ett nytt ämne bör introduceras för grundskolans elever i årskurs åtta och nio: arbetslivskunskap. Boken avslutas med ett förslag att införa en utbildningsgaranti för att erbjuda utbildningsmöjligheter för arbetslösa unga utan relevant yrkesutbildning och för ungdomar som inte har lyckats fullborda en grundskole- eller gymnasieutbildning.

The present study investigates through five in depth interviews high-school teachers thoughts about students choices and selecting choices, what teachers believe shapes and affects students educational and occupational choices, and also, how these choices according to the teachers should go to. The underlying reasons for the topic and purpose of the study are based on reports done by The Swedish Schools Inspectorate (2013:5) showing that teachers find it difficult to integrate guiding interventions in the regular pedagogy, actions the Swedish Education Act say they has a responsibility to take on. The result in this study shows that teachers believe that students choices are formed in relation to the knowledge and information they obtain in different social contexts and in relationships with others close, like friends and parents. However, the teachers don’t believe that all students have an accurate picture of the reality, which can lead to wrong choices. Wrong choices are characterized by getting influenced by other close, like choosing as their friends, and or base their choices on inadequate knowledge about what pathways and occupations really contains and means. Students choices should be, according to the teachers, characterized by choosing in relation to their own abilities, interests and actual will, and especially be based on accurate knowledge about how the reality actually works. I föreliggande studie undersöks genom fem kvalitativa intervjuer hur lärare i grundskolans senare årskurser (6-9) uppfattar elevers val och väljande. Det innefattar vad lärarna upplever formar och påverkar elevers studie- och yrkesrelaterade val, men också, hur dessa val enligt lärarna bör gå till. De bakomliggande motiven till studiens ämnesområde och syfte grundar sig på rapporter från framförallt Skolinspektionen (2013:5) som visar att skolans lärare har svårt att integrera vägledande insatser inom den ordinarie undervisningen, insatser de enligt skollagen har ett ansvar för att ta sig an. Av resultatet i denna studie framgår att lärarna uppfattar att elevernas valbara studie- och yrkesrelaterade alternativ formas i relation till den kunskap och information de tar del av i olika sociala kontexter och i relationer med andra nära, som exempelvis vänner och föräldrar. Dock anser inte lärarna i studien att alla elever har en korrekt bild av hur verkligheten faktiskt ser ut och fungerar, vilket öppnar för felval. Felaktiga val kännetecknas av att elever i valet blir påverkade av sina nära relationer, exempelvis att de väljer likt sina kompisar och eller grundar sina val på bristfällig kunskap om vad olika studievägar och yrken egentligen innehåller och innebär. Studie- och yrkesrelaterade val bör därför, enligt lärarna, kännetecknas av att man väljer i relation till sin egen förmåga, sina intressen och faktiska vilja, och att dessa i sin tur bygger på korrekt kunskap och bilder om hur verkligheten faktiskt ser ut och fungerar.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i grundskolan tänker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvägledning inom ramarna för det som i läroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta lärare på sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms län. Resultatet visade att flera av lärarna likställde studie- och yrkesvägledning med studie- och yrkesvägledaren. De flesta av lärarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvägledning, utifrån rådande styrdokument. Det kunde sägas att lärarna ansåg att syftet med studie- och yrkesvägledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, även om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebära. Tidsbristen uppgavs vara ett hinder och de flesta hade svårt att knyta an studie- och yrkesvägledning till sitt eget ämne. Lärarna var främst präglade av sin egen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning, snarare än att deras uppfattningar om området kunde härledas till styrdokumenten, information från rektor eller utbildning. Resultatet analyserades utifrån teorin om närbyråkrater i relation till begreppen förstå, kunna och vilja. Det konstaterades att det fanns en väldig variation lärarna emellan både vad gäller tankar kring innebörd och det praktiska arbetet. Studien visade sig kunna bekräfta en del av de resultat som Henryssons avhandling om syo-kulturer i skolan visat (Henrysson, 1994). Detta skulle kunna tyda på att mycket litet har utvecklats på 20 år vad gäller lärares förhållningssätt gentemot studie- och yrkesvägledning som ett ansvar för hela skolan. The purpose of the study was to examine how teachers in elementary school think about, and describe how they work with, guidance and counselling within the confines of what the curriculum (Lgr 11) describes as a responsibility of the whole school. The study had a qualitative approach, where interviews with eight teachers in four schools within the county were conducted. The results showed that several of the teachers equated the guidance and counselling with the guidance counselor. Most of the teachers were not aware that they had a responsibility to the school's guidance and counselling, based on current policy documents. It could be said that the teachers felt that the purpose of guidance and counselling was to prepare students for future academic and career choices, although there were differences in how this was expressed and what the work could entail. Lack of time was reported to be an obstacle, and most found it hard to implement guidance and counselling to their subjects. The teachers were mainly influenced by their own experience of guidance and counselling, rather than their perceptions of the area could be attributed to the policy documents, information from the principal or education. The results were analyzed based on the theory of street-level bureaucracy in relation to the concepts of understanding, able and willing. It was found that there was a tremendous variation between teachers in terms of both ideas about the meaning and practical work. The results of the study in conjunction with a twenty year old PhD thesis may indicate that very little may have evolved in terms of teachers' attitude towards guidance and counselling as a whole school approach or responsibility.

The number of students who finished special upper secondary school for pupils with intellectual disabilities without an employment has drastically decreased over the last decades. The purpose of this paper is to increase the knowledge of how career counselors at special upper secondary schools collaborate with the Employment Service, and how the special upper secondary school prepares their pupils for working life. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to career counselors at schools. The result shows that the collaboration appears foremost in the pupils last year in special upper secondary school, and that the special upper secondary schools do not use the Employment Service's assistance to any great extent. In addition, the collaborative process consists of both inhibiting and promoting factors. The results also indicates that the collaboration between the special upper secondary schools and the local labor market can be developed more for the pupils to gain experience from working life.

Uppsatsen undersöker behovet av och tillgången till studie- och yrkesvägledning i vändpunkter och utgår från karriärvalsteorin Careerships definition av dessa. Alla individer ställs inför flera vändpunkter under sitt liv och vissa är mer tydliga än andra. Tidigare forskning visar att individer med fler valmöjligheter inom sin vändpunkt upplever ett större behov av studie- och yrkesvägledning än individer med få valmöjligheter. Ofta upplever exempelvis arbetssökande ett litet handlingsutrymme och lågt förtroende för myndighetsutövare. Undersökningens resultat visar att behovet men också tillfredsställelsen av studie- och yrkesvägledning är störst inom grundskolan och lägst för gruppen arbetssökande. I uppsatsen diskuteras om intresset för studie- och yrkesvägledning skulle öka i vuxengrupper om fler gavs möjlighet att ingå i en kontinuerlig studie- och yrkesvägledningsprocess. This essay examines the need for career counselling when reaching a turning point based on the career selection theory, Careership. All individuals are recurrently faced with turning points during their career, some clearer than others. Previous research indicates that individuals with more options in their turning point feel a greater need for career counselling than individuals with fewer choices. For example jobseekers often experience that they have little room for manoeuvres and a low confidence in authorities. The result from this study shows that the need for and also the satisfaction with career counselling are biggest in elementary school and the lowest for jobseekers. In the essay we discuss whether the interest in seeking for career counselling would increase if grown ups were given the opportunity to be a part of a continuous career counsellingprocess.

The study deals with young people with visual impairment and their choices of upper secondary school, what is behind and how they are affected by other aspects and other people around them. It also describes how these students experience the career counseling they received for the election. This has been the purpose of the study and was examined through qualitative method and interviews with five young people aged 15 to 21 years with severe visual impairment or blindness. The results and conclusion is that these young people are greatly affected by their parents in choice of upper secondary school and that the school’s attitude to the pupil has a major impact on whether the pupil chooses the school. Most students report that they are satisfied with the career counselling they received in elementary school, but it also occur shortcomings. The basis of the work was Careership theory thanks to its concepts about turning points and routines, mainly in young people's lives such as the transition from elementary to upper secondary school.

This study aims to describe how active guidance counselors can look at the guidance of unaccompanied refugee children by using their experience. The study will focus on advice and the study is based on a qualitative approach in which interviews were conducted with seven guidance counselors. The result shows that there are major differences in how the interviewee’s approach guidance of newly arrived unaccompanied refugee children. There are differences both in terms of the experience of advising newly arrived unaccompanied refugees and in how their role is designed.Also shown are also some similarities; guidance and counseling with newly arrived unaccompanied refugee is described as difficult. All interviewed guidance counselors believe that guidance is a process, but how the process is handled differ between different guidance counselors. The explanation for the difference is mainly due to personal opinions. For future studies, we believe it would be interesting to investigate the equality of career and education guidance in Swedish schools.

Syftet med det föreliggande examensarbetet var att undersöka hur elever på gymnasiet upplevt den studie- och yrkesvägledningen de fått och vad de hade för åsikter om studie- och yrkesvägledning generellt. Vår första frågeställning handlade därför om vilka upplevelser och åsikter elever som gick andra och tredje året på gymnasiet hade av studie- och yrkesvägledning. Den andra och tredje frågeställningen fokuserades på hur eleverna ville att vägledningen såg ut samt hur deras tankar stämde överens med studie- och yrkesvägledarens uppdrag enligt lagar och regler. Vi genomförde tretton kvalitativa intervjuer varav tre med elever som gick andra året på gymnasiet och tio elever som gick tredje året på gymnasiet. Resultatet av dessa intervjuer visade att kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen skiljde sig åt från skola till skola. Eleverna visade i många fall en missnöjsamhet med vägledningen de fått. Detta på grund av att studie- och yrkesvägledaren inte varit nog tillgänglig, inte haft tid, inte visat intresse eller inte upplevts kunnig inom sitt område. Utifrån vår studie så efterfrågar eleverna mer personlig kontakt med studie- och yrkesvägledare. D.v.s. att vägledaren tar sig tid, är synlig ute i skolan och visar intresse och engagemang för varje enskild elev. Förutom detta ville eleverna att vägledare skulle vara en expert inom sitt område och därmed kunna svara på deras frågor.

This study illustrates how drama methods and career counselling might interact. The aim is to investigate whether drama methods can enhance career counselling methods. Drama is here defined as an umbrella term that includes all forms of action methods used in psychology and education. A literature survey was carried out in parallel with qualitative research interviews. Three professional drama leaders were interviewed separately. This was followed by a group interview with five upper secondary school students, who had all taken a course in drama with a focus on personal development. The findings show that there are common and consistent goals and values between drama and career counselling. Both methods aim to raise the students’ awareness of themselves and their surrounding world. Also, both are in a field between psychology and education, which must be acknowledged and addressed. It further emerged that drama could contribute positively to the development of career counselling methods. Participating in a drama group could provide greater self-knowledge and give a broader vision of possibilities in the future. Interpretation of the results indicates that some drama techniques are particularly suited for use in career counselling. These include: values clarification practices, mirroring and role reversal, all techniques which involve the participants’ personal experiences. But even role playing which does not involve personal experience is probably appropriate, as long as the participants feel engaged in the topic and then given ample space for reflection. The techniques mentioned above are used (more or less) in drama methods like psychodrama, playback theater, role play, sociodrama, rainbow of desire and values clarification exercises. Some possible models for the interaction between drama and career counselling were discussed in the interviews: Career counselors could take an active part in an ongoing drama course (with a focus on personal development) by going into and be involved in certain stages of the interaction with the drama leader. Career counselors could receive training in drama methodology (psychodrama training or similar) and then run their own courses. Career counselors could receive training in drama methodology (short courses) and bring elements of drama into counseling groups and classroom instruction, or into individual counselling sessions. People educated in drama could learn more about career counselling and bring questions around career into the drama groups. The results of the study may be useful for career counsellors who are interested in method development. Although this study has a particular focus on upper secondary school it does not exclude other school forms and organizations where career counselling is conducted. Since professionals, other than career counselors, may also have an interest in developing methods of career issues, the result could be useful for them as well, especially for professionals in the field of drama. Detta är en studie som belyser metoderna drama och vägledning samt hur de eventuellt skulle kunna samverka. Syftet är att undersöka om drama skulle kunna bidra till en metodutveckling av vägledning. Drama definieras här som ett paraplybegrepp innefattande alla metoder där handling och gestaltning används, både från psykologins och pedagogikens områden. En litteraturstudie genomfördes parallellt med en intervjustudie. Tre professionella inom drama intervjuades enskilt. Sedan genomfördes en gruppintervju med fem gymnasieelever. De hade alla gått en kurs i drama med inriktning mot personlig utveckling. I resultatet framkom att det finns överensstämmande mål och värdegrund mellan drama och vägledning. Båda metoderna strävar mot att höja individens medvetenhet om sig själv och omvärlden. De befinner sig bägge i ett fält mellan psykologi och pedagogik och måste förhålla sig till detta. Vidare framkom att drama skulle kunna bidra positivt till en metodutveckling av vägledning. Deltagande i en dramagrupp kan ge ökad självkännedom och en bredare syn på framtida möjligheter. Tolkningen av resultatet indikerar att vissa dramatekniker är särskilt lämpade att använda i vägledningssyfte. I första hand värderingsövningar, speglingar och rollbyten med delar av sig själv, tekniker som alla involverar personligt material. Men även rollspel som inte är personliga är troligtvis lämpliga, så länge deltagarna är engagerade i temat och får utrymme att reflektera efteråt. Dessa tekniker ingår (mer eller mindre) i dramametoder som psykodrama, playbackteater, rollspel, sociodrama, värderingsövningar och rainbow of desire. Några möjliga modeller för samverkan mellan drama och vägledning diskuterades i intervjuerna: -Vägledare skulle kunna ta en aktiv del i en pågående dramakurs (med inriktning mot personlig utveckling) genom att gå in och vara delaktiga i vissa moment i samverkan med dramaledaren. -Vägledare skulle kunna fortbilda sig i dramametodik (psykodramautbildning eller liknande) och hålla egna kurser. -Vägledare skulle kunna fortbilda sig i dramametodik (kortare kurser) och ha inslag av drama i vägledningsgrupper och klassrumsundervisning, kanske också göra enklare rollbyten i enskilda samtal. -Dramautbildade skulle kunna lära sig mer om vägledning och ta in vägledningsfrågor i dramagrupperna. Resultatet av studien kan vara till nytta för vägledare som är intresserade av metodutveckling. Även om denna studie har ett visst fokus på gymnasieskolan utesluter detta inte andra skolformer och organisationer där vägledning bedrivs. Eftersom även andra yrkesgrupper än vägledare kan ha intresse av metodutveckling av vägledningsfrågor kan resultatet vara till nytta även för dessa, särskilt yrkesverksamma inom dramaområdet.

Flera tidigare studier visar att utbildningstraditionen i samhället har förändrats. Idag utbildar sig fler på gymnasiet och fler läser vidare på högre utbildningar vilket innebär att utbildningsnivån i vårt samhälle ökat. Utbildningssystemet beskrivs ofta som ett “självreproducerande system”, där benägenhet att välja en viss utbildning i hög grad är beroende av utbildningstradition, framför allt i familjen, men också i samhället runt individen. I Åstorps kommun har en låg utbildningstradition uppmärksammats. Det är inte ovanligt med avhopp från gymnasiet och ett flertal gymnasieelever slutför inte sin gymnasieutbildning inom de avsedda tre åren. När det gäller högre studier vid högskola eller universitet ligger utbildningsnivån i Åstorps kommun lägre än riksgenomsnittet. Med anledning av detta beslutade Åstorps kommun att följa upp gymnasieeleverna genom en studie. Studiens syfte är att tillvara erfarenheter av utbildning bland ungdomar i Åstorps kommun samt öka kunskapen om hur ungdomarna ser på framtida utbildnings- och karriärmöjligheter. Resultaten i studien visar att många ungdomar efterfrågar mer stöd från vuxna i skolan när det kommer till val av utbildning och framtida yrke. Strategier för höjd utbildningsnivå

Studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan påverkas av ramfaktorer som anställningens omfattning, antal elever per studie- och yrkesvägledare, teknisk utrustning och styrdokument som begränsar vägledningsinsatser. När ramfaktorer inte är anpassade för att ge utrymme för vägledningsprocesser blir vägledningsinsatserna kring gymnasievalet koncentrerade i årskurs nio.Vår studie syftar till att undersöka hur ramfaktorer påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan och hur vägledningssamtal inför gymnasievalet utformas för att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda val samt vad upplever eleverna som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod och intervjuade sex studie- och yrkesvägledare från olika grundskolor.Resultatet visar att ramfaktorer inte är anpassade för att ge möjlighet till vägledning som ska stödja elevers gymnasieval. På grund av organisatoriska ramfaktorer som inkluderar anställningens omfattning och antalet elever studie- och yrkesvägledare ansvarar för i samband med vägledningsinsatser visar det sig att studie- och yrkesvägledare inte erbjuder vägledningssamtal förrän eleverna når årskurs nio. Resultatet visar även att vägledningssamtalens innehåll inför gymnasievalet bidrar till elevers val eftersom eleverna tillsammans med studie- och yrkesvägledaren diskuterar olika valmöjligheter. Svårigheter som elever visar i vägledningssamtalen är låg självkänsla och svårigheter med att hantera en stor mängd information kring olika valmöjligheter.Denna studie har tillfört ny kunskap om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledningssamtal inför gymnasievalet för att bidra till elevers väl underbyggda val trots ramfaktorbegränsningar.

Att studera på vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social fobi). Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning. Den webbaserade vägledningen visade sig vara begränsad, endast tre av 18 respondenter svarade att de använde Facebook och kamera/videosamtal (som exempelvis Skype eller Adobe Connect). Ett konstaterande är att vägledning erbjuds främst via e-post och via telefon till största delen av de flesta av de svarande utbildningsanordnarna, men att kommunikativt webbaserade medel (som Chat, Facebook och Skype) för vägledning inte används i så stor utsträckning. Att vägleda på annat sätt än fysiskt på plats, är en möjlighet för fler studerande att få vägledning. Vägledning kan ge bra karriärval, vilket i sin tur kan minska avhopp och därmed också öka anställningsbarheten. Med teknikens frammarsch och vägledningens utveckling så kanske vägledning via kommunikativa webbaserade medel kan vara något som alla studerande kan få tillgång till i framtiden. Slutsatsen som dragits är, att orsakerna till att studerande inte har vägledning, hur distansvägledningen sker samt när den sker – varierar kraftigt. The study of adult education can mean that you as a student is unable to attend physically for guidance at school. The reason could be that you as students do not live near the school, you work or have a diagnosis (eg, social phobia). The purpose of this study is to examine the nature of communicative resources offered to students. The thesis is a quantitative study, where 26 questionnaires sent by email to the academic and professional counselors with training in adult education. The results show that 18 out of 22 education providers offering guidance to these students, and that there is variation in the communicative means used for guidance. The web-based guidance proved to be limited; only three out of 18 respondents said they used Facebook, and camera / video calls (such as Skype or Adobe Connect). A finding is that the guidance offered primarily via email and over the phone for the most part by most of the respondents the training, but that communicative web-based resources (like Chat, Facebook and Skype) for guidance is not used as much. To guide other than physically in place, is an opportunity for more students to get guidance. Guidance can provide good career choice, which in turn could reduce early and therefore increase employability. With technology advancing and guidance development, perhaps guidance via the web-based communication medium can be something that all students can have access to in the future. The conclusion drawn is that the reasons why students do not have guidance, how remote guidance occurs and when it occurs - varies widely.

The main purpose with this study was to investigate how study- and careers counselors active in primary school, secondary upper high as well as colleges describe regarding satisfaction of assignments and suggestions on their development. The study also included in what extent pure guidance tasks cover these assignments as well as what criteria affects these. Six study and careers counselors were interviewed during this study, all active in the three separate educational programs. Their responses regarding what tasks are included in their assignments as well as experiences are in line with previous research. The conclusion drawn from this study shows deviational results in-between the three educational programs, this regarding guidance tasks in their assignments. The conclusion strongly pinpoints that criteria as “time” and “need of guidance” affect to what extent guidance tasks fills these study and career counselors assignments. Syftet var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver sitt uppdrag i grundskolan, gymnasieskolan och högskolan. Beträffande vilka arbetsuppgifter som ingår, om de är nöjda med sitt uppdrag eller vill förändra något. Undersökningen innefattade även vilket utrymme rena vägledningsuppgifter får i uppdragen och vad som påverkar detta utrymme. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex studie- och yrkesvägledare i tre skilda verksamheter. Intervjupersonernas svar angående vilka arbetsuppgifter som ingår och hur de upplever sitt uppdrag ligger parallellt med tidigare forskning. Vårt resultat pekar på vissa skillnader i uppdragen beträffande mängden rena vägledningsuppgifter. Resultatet tyder på att det är ”tid” och ”behov” som påverkar vilket utrymme de rena vägledningsuppgifterna får i respektive studie- och yrkesvägledaruppdrag.

I denna studie undersöks sju skolor som saknar vägledare genom intervjuer med skolledarna. Syftet med studien att studera hur rektorer på skolor som saknar vägledare ser på och tolkar vägledning samt hur de organiserar och tillgodoser vägledningI studien används en kvalitativ metod, vilket är relevant för undersökningen eftersom målet är att få en helhetsförståelse och en djupare inblick i skolledarnas syn kring vägledning. I arbetets teoridel presenteras olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översättning (tolkning). Skolledarnas arbete innebär ledarskap inom skolan, organisering av skolan och tolkning/översättning av skolans styrdokument som skollag och läroplan.Resultatet visar i sin helhet att skolorna som saknar en utbildad vägledare kompenserar denna tjänst med annan personal, det kan vara allt från mentor till specialpedagog eller en konsult som redan har annan sysselsättning på respektive skola, detta för att spara på anställningskostnader. Skolledarna ser de knappa resurserna från kommunen som en orsak till att vägledning inte prioriteras och menar att staten och kommunerna därefter bör sats mer på vägledning genom att höja budgeten.

Studie- och yrkesvägledare har till uppgift att motverka ungdomars könssegregerade val till gymnasieskolan. Bakgrunden till den här studien är en statlig utredning där hälften av ungdomarna tycker att det är viktigt med män och kvinnor i yrket medan den andra hälften inte tycker det spelar någon roll. Syftet är att ytterligare belysa hur ungdomar tänker och talar om kön och könsblandade grupper. Vilken betydelse tycker ungdomar att det har att både män och kvinnor arbetar inom ett yrke? Vilka är deras egna erfarenheter, och har könsfördelningen i olika yrken påverkat deras gymnasieval? Genom en diskursanalys av hur en grupp ungdomar i kvalitativa intervjuer talar om kön och könsblandade arbetsgrupper framkommer att ungdomarna har tillgång till en mängd olika diskurser om kön. Analysen visar att ungdomarna har fått goda kunskaper om genus- och jämställdhetsfrågor i skolan, och är positiva till jämställda arbetsgrupper på en strukturell nivå. Ett könsblandat arbetsliv är viktigt eftersom könen kompletterar varandra. Men kunskaperna påverkar inte deras eget yrkes- och gymnasieval: för deras personliga del spelar könsfördelningen ingen större roll. Det är vilka individerna är som har betydelse för arbetet. Den könsblandade gruppen framträder som normativ, vidare uppvärderas manliga enkönade grupper medan kvinnliga nedvärderas, av både flickor och pojkar. Det som upplevs som mest problematiskt är att vara ensam i grupper med det motsatta könet. Könsbrytare vill ingen i den här studien vara, då spelar könsskillnaderna stor roll. Slutligen diskuteras hur lärare och studie- och yrkesvägledare genom att tona ner genusteorin och istället framhålla normbrytande praktiker kan förändra diskurserna eleverna har tillgång till, och på så vis påverka eleverna att göra fler könsöverskridande val till gymnasiet.

The main purpose with this study was to investigate how study- and careers counselors active in primary school, secondary upper high as well as colleges describe regarding satisfaction of assignments and suggestions on their development. The study also included in what extent pure guidance tasks cover these assignments as well as what criteria affects these. Six study and careers counselors were interviewed during this study, all active in the three separate educational programs. Their responses regarding what tasks are included in their assignments as well as experiences are in line with previous research. The conclusion drawn from this study shows deviational results in-between the three educational programs, this regarding guidance tasks in their assignments. The conclusion strongly pinpoints that criteria as “time” and “need of guidance” affect to what extent guidance tasks fills these study and career counselors assignments. Syftet var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver sitt uppdrag i grundskolan, gymnasieskolan och högskolan. Beträffande vilka arbetsuppgifter som ingår, om de är nöjda med sitt uppdrag eller vill förändra något. Undersökningen innefattade även vilket utrymme rena vägledningsuppgifter får i uppdragen och vad som påverkar detta utrymme. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex studie- och yrkesvägledare i tre skilda verksamheter. Intervjupersonernas svar angående vilka arbetsuppgifter som ingår och hur de upplever sitt uppdrag ligger parallellt med tidigare forskning. Vårt resultat pekar på vissa skillnader i uppdragen beträffande mängden rena vägledningsuppgifter. Resultatet tyder på att det är ”tid” och ”behov” som påverkar vilket utrymme de rena vägledningsuppgifterna får i respektive studie- och yrkesvägledaruppdrag.

Studien undersökte gymnasievalet ur föräldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur några föräldrar ser på gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex föräldrar med barn i årskurs nio intervjuades. Resultatet visar att föräldrarna ser på gymnasievalets vikt ur såväl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen på målet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan föräldrarna. Majoriteten anser att gymnasiet ska ge en bred grund för framtida studier men en intervjuperson ser ett framtida yrke som det primära. Föräldrarnas roll i sina barns gymnasieval har flera dimensioner. Den visar sig genom deras förhållningssätt till barnets mognad, deltagande i aktiviteter och i diskussioner med barnet. Dessutom påverkas rollen av andra personer i barnets omgivning som enligt föräldrarna har betydelse för barnet. Resultaten visar att samtliga föräldrar anser att gymnasievalet är viktigt för deras barns framtid. Vi har dragit slutsatsen att föräldrarna, säkerligen omedvetet, påverkat barnens val genom sina egna värderingar och tidigare upplevelser. Barnens gymnasieval tycks här också visa på en social reproduktion.

Samhället blir mer och mer globaliserat. Som studie- och yrkesvägledare kommer man varje dag i kontakt med människor med olika bakgrunder. I vårt examensarbete var vårt syfte att få ökad kunskap om vad individer med utländsk bakgrund har för upplevelse av studie- och yrkesvägledning på vuxenutbildningen. Det centrala i vårt arbete var att få ta del av respondenternas upplevelser för att vi och även andra skulle få ökad kunskap om hur studie- och vägledning kan upplevas då man inte är född och uppvuxen i ett svenskt skolsystem. Detta har vi gjort med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra individer. Vår förhoppning var inte att skapa en generell bild utan att få ta del av individernas upplevelser. Resultatet visade att individerna inte har full förståelse om innebörden av studie- och yrkesvägledning och att de inte heller helt förstår syftet med studie- och yrkesvägledningen. Ingen av våra respondenter har blivit erbjuden studie – och yrkesvägledning utan samtliga har sökt upp vägledningen på egen hand. Sammanfattningsvis efterfrågar våra respondenter en mer rådgivande och stöttande studie- och yrkesvägledning än vad de upplever sig ha fått idag. Faktorer som påverkar detta har visat sig vara t.ex. brist på information, språk, typ av vägledningssamtal, tid och studie- och yrkesvägledarens nyfikenhet och intresse. Vi har i vår studie jämfört respondenternas upplevelser med forskning och styrdokument som berör området. The society is becoming more and more globalized. As a guidance counselor you will have daily contact with people who have different backgrounds and conditions. In our study our aim was to enhance the understanding of what kind of experience people with different ethnic background than Swedish have of guidance and counseling in adult education. The essence of our work was to take part of our respondent’s experiences. We wanted to understand how the study and career guidance can be experienced when one is not born and raised in a Swedish school system. We have done this by using a qualitative approach. We have interviewed four individuals. Our aim was not to create a general picture but more to get the benefit of the individuals' experiences. The results show that individuals do not have a full understanding of the meaning of study and career guidance, and they do not fully understand the purpose of it either. None of our respondents have been offered guidance. In conclusion, our respondents want a more consultative and supportive guidance than what they feel they have received. Factors that influence this has proved to be such as lack of information, language, type of counseling, time and the career guidance counselor’s curiosity and interest. We have in our study compared our respondents' experiences with relevant research and policy documents.

När elever besöker studie- och yrkesvägledaren bär de på en förhoppning om att få reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvägledare arbetar med självkännedom är mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera ämnet. Syftet med studien är att få en insikt hur vägledare arbetar med självkännedom och hur betydelsefullt det är i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien är att studera hur studie- och yrkesvägledarna själva ser på självkännedom. Studiens valda metod är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvägledarna som intervjuades var till antalet åtta och hälften av de intervjuade vägledarna arbetar på grundskolan och andra hälften på gymnasieskolan. I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledarna anser att det är deras uppgift att bidra till elevers självkännedom. Hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med att bidra till självkännedom utförs på differenta vis. Resultatet analyseras utifrån karriärteorin Cognitive informantion processing (CIP) och styrdokument från skolan. Den huvudsakliga slutsatsen i studien är att vägledare använder ett belysande, bekräftande eller reflekterande arbetsätt för att bidra till elevers självkännedom. Vidare fastställer studien att självkännedom bör få en större plats på utbildning till studie- och yrkesvägledare.

Att studera på vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social fobi). Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning. Den webbaserade vägledningen visade sig vara begränsad, endast tre av 18 respondenter svarade att de använde Facebook och kamera/videosamtal (som exempelvis Skype eller Adobe Connect). Ett konstaterande är att vägledning erbjuds främst via e-post och via telefon till största delen av de flesta av de svarande utbildningsanordnarna, men att kommunikativt webbaserade medel (som Chat, Facebook och Skype) för vägledning inte används i så stor utsträckning. Att vägleda på annat sätt än fysiskt på plats, är en möjlighet för fler studerande att få vägledning. Vägledning kan ge bra karriärval, vilket i sin tur kan minska avhopp och därmed också öka anställningsbarheten. Med teknikens frammarsch och vägledningens utveckling så kanske vägledning via kommunikativa webbaserade medel kan vara något som alla studerande kan få tillgång till i framtiden. Slutsatsen som dragits är, att orsakerna till att studerande inte har vägledning, hur distansvägledningen sker samt när den sker – varierar kraftigt. The study of adult education can mean that you as a student is unable to attend physically for guidance at school. The reason could be that you as students do not live near the school, you work or have a diagnosis (eg, social phobia). The purpose of this study is to examine the nature of communicative resources offered to students. The thesis is a quantitative study, where 26 questionnaires sent by email to the academic and professional counselors with training in adult education. The results show that 18 out of 22 education providers offering guidance to these students, and that there is variation in the communicative means used for guidance. The web-based guidance proved to be limited; only three out of 18 respondents said they used Facebook, and camera / video calls (such as Skype or Adobe Connect). A finding is that the guidance offered primarily via email and over the phone for the most part by most of the respondents the training, but that communicative web-based resources (like Chat, Facebook and Skype) for guidance is not used as much. To guide other than physically in place, is an opportunity for more students to get guidance. Guidance can provide good career choice, which in turn could reduce early and therefore increase employability. With technology advancing and guidance development, perhaps guidance via the web-based communication medium can be something that all students can have access to in the future. The conclusion drawn is that the reasons why students do not have guidance, how remote guidance occurs and when it occurs - varies widely.

Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete påverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. Frågor som belyses är hur kommunernas policydokument lyfter fram vägledningens betydelse för kompensatorisk vägledning och hur vägledarna uppfattar styrningens påverkan. Metod som använts är tredelad, datainsamling från kommunernas styrningsdokument, enkäter till vägledare på gymnasier och grundskolor och intervjuer med två vägledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvägledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark påverkan av vägledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I två av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska ändringar och visade på ökad fokus på vägledningen. En av tre kommuner hade begränsade resurser vilka hade en direkt inverkan på, och begränsade, möjligheterna till kompensatorisk vägledning. The main purpose of this study is to investigate what effect the municipal governance have on study- and career counselors professional practice and on their compensatory work in three different municipalities. Research is made on how, and if, the municipality policy documents mention counseling practice in the compensatory work at schools and how the study- and career counselor perceive the effects of governance. The method used is triangular, data collection from municipal policy documents, using questionnaires to career- and study counselors at high and elementary schools and interviews with two counselors in each municipality. The results show differences between the municipalities and that study and career counseling is not specified in the municipal policy documents. It also shows that the governance has a strong influence on counselors’ opportunity to work compensatory. Two out of three municipalities show that steps had been taken for organizational changes and indicated an increased focus on career-and study counseling. One of the three municipalities had limited resources which had a direct impact on, and limited the practice, of compensatory work.

The purpose of our research is to study how guidance counseling initiated by the students themselves differs between girls and boys in high school. We want to study if there are any differences between girls and boys regarding guidance initiated by the students themselves. We conducted a quantitative survey consisting of a questionnaire survey with 125 respondents. The respondents are second year students at the Science program. The result of the survey shows that there are hardly any differences between girls and boys regarding guidance initiated by the students themselves. The result also reveals that the respondents are feeling satisfied with the educational and vocational guidance and that the respondents prefer to contact a guidance counselor in form of personal meetings instead of e-mail contact, for example. We came to the conclusion that the respondents are keen about their schooling due to that course related questions ended up in the top among the reasons to visit a guidance counselor in both sexes. Our survey also shows that a majority of both girls and boys visited a guidance counselor several times during their high school years. Our hope is that guidance initiated by the students themselves becomes more noticed and that more research will be conducted in this area. Syftet med vår undersökning är att undersöka hur uppsökande vägledningen skiljer sig åt mellan flickor och pojkar i gymnasieskolan. Vi vill belysa på vilket sätt det förekommer skillnader mellan flickor och pojkar avseende uppsökande vägledning. Vi gjorde en enkätundersökning med 125 respondenter i årskurs 2 på Naturvetenskapsprogrammet. Resultatet av enkätundersökningen visar att det knappt förekommer några skillnader mellan flickor och pojkar gällande uppsökande vägledning. Det framkommer även att respondenterna känner sig nöjda med studie- och yrkesvägledningen samt att respondenterna föredrar kontakt i form av personliga möten framför exempelvis mailkontakt. Vi kom fram till att respondenterna är måna om sin studietid då kursrelaterade frågor hamnar i topp hos båda könen bland anledningar att besöka en studie- och yrkesvägledare. Vår undersökning visar även att många av både flickorna och pojkarna har besökt en studie- och yrkesvägledare flertalet gånger under sin gymnasietid. Vår förhoppning är att uppsökande vägledning överlag blir mer uppmärksammat och att mer forskning genomförs inom detta område.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvägledare arbetar på högskola/universitet och hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de nya förutsättningarna. De nya förutsättningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergången från skola till arbete blir längre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvägledare arbetar på dessa instanser. Därefter ville se om de nya förutsättningarna hade påverkat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt på den lokala och den centrala vägledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna uppfyller studenternas behov av vägledning. Vår uppsats bygger på kvalitativa intervjuer från sju informanter. Sex av dessa är verksamma studie- och yrkesvägledare och en av dessa har tidigare arbetat inom området. Resultatet visade att studie- och yrkesvägledarna hade en basservice som de arbetade utifrån, men hjälpen riktas till olika individer. Den lokala vägledningen har en mer informativ roll och studie- och yrkesvägledarna är mer specialiserade kring vissa utbildningar på den valda högskolan/universitetet. Studie- och yrkesvägledarna på den centrala vägledningen arbetar med generella frågor som berör allt kring studier. Vidare visar resultet att förändringar skett och studie- och yrkesvägledarna märkt av ett tryck främst under ansökningsperioderna. Samarbetet mellan den lokala och centrala vägledningen har lyfts fram som en viktig del i arbetet med att hjälpa studenterna. För att uppfylla studenternas behov visar resultatet att tillgänglighet lyfts fram som det viktigaste och att studenten får den hjälp denne behöver. Resultatet visar även att förändringar lett till att studie- och yrkesvägledarna dubbelbemannas och att det höga trycket påverkar studie- och yrkesvägledarna. Tidigare forskning som kopplas till resultatet är, The Counseling Role of College and University Counseling Centers. Journal of Counseling Psychology (Warman, 1961) och International Association of Counseling Services: Standards for University and College Counseling Services (IACS, 2011). De teorier som har använts som analysverktyg i studien är Empowerment och Antonovsky’s KASAM. The aim of this study was to describe the work of guidance and career counselors in a college/university and how they relate to the new conditions. The new conditions can be seen as unemployment, a higher pressure, the students needs and that the transition from school to work is much longer. As an introduction we chose to explain how guidance and career counselors work in a college/university. Then we wanted to see if the new conditions had affected the guidance and career counselors work. We also wanted to know how they meet the students needs. Our study is based on qualitative interviews from seven informants. The results showed that guidance and career counselors had a basic service wich they worked by, but the counseling is individualy based. The career guidance is offered by a local and a central instance. The guidance and career counselors have a more informative role. They are more specialized on certain programs at the college/university. Guidance and career counselors at the central instance are offering general help with issues affecting all about studies and a wider guidance to help students that have issues with the elections. The results also show that changes have taken place, and the guidance and career counselors noticed a pressure primarily during application periods. The cooperation between the local and central guidance has been highlighted as an important work to help the students. To meet the students needs, results show that accessbility is highlighted as the most important. The results also show that changes has lead into doubling the staff at application periods and that the high pressure affects the guidance and career counselors. Previous research linked to the study are, The Counseling Role of College and University Counseling Centers. Journal of Counseling Psychology (Warman, 1961) and International Association of Counseling Services: Standards for University and College Counseling Services (IACS, 2011). The theories that have been used as analytical tools in the study are, Empowerment and KASAM by Antonovsky.

Syftet med denna studie är att belysa hur rektorer kan påverka studie- och yrkesvägledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jämförelse av kommunala gymnasieskolor och fristående gymnasieskolor har även gjorts och skillnader kan påvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fått en djupare förståelse för detta fenomen. Studien grundar sig på 6 intervjuer med rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar på att rektorer inte har fått rätt förutsättningar från varken stat, huvudmän eller rektorsutbildning för att förstå studie- och yrkesvägledares yrkesroll och uppdrag. Det framkommer även att förväntningarna på en studie- och yrkesvägledare är många och vissa är motstridiga i jämförelse med teorier, litteratur och tidigare forskning. Detta kan bero på att studie- och yrkesvägledarrollen är otydlig, att rektorer inte är uppdaterade på de mål- och styrdokument som är framtagna för den studie- och yrkesvägledande verksamheten samt att de inte använder sitt ledarskap för att tydliggöra studie- och yrkesvägledares position. Det framkommer även att kommunala skolor satsar mer på samverkan medan fristående skolor vill att studie- och yrkesvägledare ska fokusera på mer konkreta arbetsuppgifter relaterade till studie- och yrkesvägledning. Resultatet pekar även på att vissa rektorer är missnöjda med yrkesrollen, att studie- och yrkesvägledare är för neutrala och att yrkesrollen behöver utvecklas och uppdateras. The purpose of this study is to highlight how principals can influence career counselors’ professional role and assignments in Upper Secondary School. A comparison of independent and municipal secondary schools has also been made and the differences can be demonstrated. We have gained a deeper understanding through a qualitative research method in the form of interviews. The study is based on 6 interviews with principals in a medium-sized city in central Sweden. The results show that principals don’t have the right conditions from the government, their principals or the principal education to understand the career counselors’ professional role and assignments. It also reveals that expectations on a career counselor are many and some are contradictory in comparison with theories, literature and previous research. This may be due to an unclear professional role, that the principals are not updated on the governing documents which are designed for the career counselors’ assignments and the principals do not use their leadership to clarify the career counselors’ position. It also reveals that municipal schools put more value in collaboration while principals in independent schools want their counselor to focus on more specific assignments related to career counseling. The result also indicates that some principals are dissatisfied with the professional role, they think that the career counselor is far too neutral and that the professional role needs to be evolved and updated.

In this study the author will search on how, co-operation between teachers and guidance counse-lors in school works. The study was too looking for if guidance counselors experiencing if they can feel cooperation in school, when they work by themselves in their profession, and if the guidance counselors feel a part of the whole school.Total interviewed four guidance counselors in elementary school, in a medium sized town somewhere in Sweden. The author have used qualitative methods for allow guidance counselors to answer free and not influence from other parametric.The result demonstrates that all guidance counselors believe that it is important to have coopera-tion with teachers in schools. Most of the guidance counselors believe that neither the directors nor teachers really know what skills guidance counselors possess. The respondents describe that they often turns to teachers who believe that guidance is an important part of the school's work for students.

Syftet med arbetet är att ta reda på om studie- och yrkesvägledare och lärare, i och med att den nya skollagen och läroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrån att studie- och yrkesorienteringen är hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret är något som i formuleringsarenan länge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag på realiseringsarenan som det var tänkt från början. De frågor vi vill besvara är hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen på skolan ser ut utifrån studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv, hur studie- och yrkesvägledare och lärare på grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gäller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvägledare och lärare anser att de nya styrdokumenten påverkar studie- och yrkesorienteringen på skolan. Detta undersöker vi utifrån en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebär strukturerade intervjuer med intervjuformulär. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gäller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vägledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori.Genom vår undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvägledningen och -orienteringen inte är skolans gemensamma mål, att studie- och yrkesvägledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvägledarna tycker att det är för lite samarbete med lärarna. De nya styrdokumenten har hittills inte lett till någon förändring. För att samarbetet ska fungera krävs dels tydliga mål och riktlinjer och dels förändrade roller.

In this study the author will search on how, co-operation between teachers and guidance counse-lors in school works. The study was too looking for if guidance counselors experiencing if they can feel cooperation in school, when they work by themselves in their profession, and if the guidance counselors feel a part of the whole school.Total interviewed four guidance counselors in elementary school, in a medium sized town somewhere in Sweden. The author have used qualitative methods for allow guidance counselors to answer free and not influence from other parametric.The result demonstrates that all guidance counselors believe that it is important to have coopera-tion with teachers in schools. Most of the guidance counselors believe that neither the directors nor teachers really know what skills guidance counselors possess. The respondents describe that they often turns to teachers who believe that guidance is an important part of the school's work for students.

I detta arbete har vi haft som syfte att utreda om det postmoderna samhällets värderingar skapar ett behov av att förändra vägledningen i riktning mot en holistiskt inriktad vägledning, i arbetet betecknad som Personlig vägledning. Resultatet i arbetet tycker vi visar att det föreligger ett sådant behov. Mycket talar för att vi till stora delar redan lever i det postmoderna samhället och därför anser vi att det är angeläget att vi i vägledningskretsar diskuterar detta vidare. Vi vill även se fortsatt forskning inom området av samma skäl. Arbetet bygger på litteraturstudier och som teoretisk grund ligger Konstruktivistisk vägledning. In this work, we have had as objective to investigate whether the post-modern values ​​of society creates a need to change the guidance in the direction of a holistic guidance, the work referred to as Personal guidance. The result of the work we think shows that there is such a need. There are many indications that we largely already live in the postmodern society, and therefore we believe that it is certainty that we are in counseling circles discussing this further. We would also like to see further research in the field for the same reason. The work is based on literature reviews and theoretical basis is constructivist guidance.

Att personer kan få studie- och yrkesvägledning i skolan vet de flesta, men var vänder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anställda på samma arbetsplats i minst 15 år, som har eller haft en önskan om förändring, känner till om vuxenvägledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna långa anställningstid på samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlåsta eller ”stannare” på arbetsmarknaden men också för att säkerställa att de haft tankar på att förändra sin arbetssituation men inte genomfört någon förändring.Utifrån våra frågeställningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvägledning, vad de skulle behöva stöd i, var och på vilket sätt de tycker att vuxenvägledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrån tre teman som bygger på vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet analyseras genom en innehållsanalys som bygger på empiri, humanistisk teori, karriärteorier och tidigare forskning. Analysen visar att de flesta intervjupersonerna har behov som kan relateras till studie- och yrkesvägledning. Det kan vara vägledning i att se på styrkor och svagheter, få information, råd och praktisk hjälp. Intervjupersonerna har dåliga kunskaper om var de kan vända sig för att få vägledning och menar också att det behövs bättre marknadsföring av verksamheten, vilket är huvudresultatet i vårt arbete. Anledningar till att de stannat i 15 år eller längre är bland annat på grund av trygghet, familj, avsaknad av mod och vägledning, men också att de trivs och utvecklas på sin arbetsplats.

För cirka ett år sedan satt vi på samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi vår b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om när studie- och yrkesvägledare anser att en sökande väljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du läser nu. Vi ville undersöka fler situationer där vägledarens förhållningssätt inte är självklara. Vårt arbete syftar därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan själva upplever sitt bemötande av elever som utfört kriminella handlingar. Första delen i arbetet behandlar tidigare forskning som berör ungdomskriminalitet. Bemötandet av kriminella ungdomar från polis, skola och ur ett vägledaretiskt perspektiv. Vi ser även närmare på vilka grupper i samhället som ligger i riskzonen för att begå kriminella handlingar och hur kriminella ungdomars framtid ser ut. Teorierna som används för att förklara det resultat som framkom i arbetet består av Foucaults teori om makt, Goffmans teori om stigmatisering och Hägg & Kuoppas samtalsmodell för studie- och yrkesvägledare. Studien genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar i gymnasieskolan. Resultatet presenteras i form av en analys. I analysen av resultatet framträder flera trådar som påvisar paradoxer som kan finnas i ett vägledningssamtal med en elev som begått kriminella handlingar. Vi har försökt att åskådliggöra dessa genom att lyfta upp problemen till ytan och i visa fall föreslagit hur vi anser vägledarna kan agera istället. Almost a year ago we sat in the same location as today. At that time we wrote our b- essay, Irrationella yrkesval, finns dem? An essay that is based on interviews with guidance counselors and what they believe is irrational career decisions from their clients. The paper inspired us to write the essay you are reading now. We wanted to explore more situations where the counselor's approach is not obvious. Our work aims to investigate how guidance counselors in gymnasium perceive their treatment by the criminal students. The first part of the work deals with previous research in youth crime. Treatment of criminal youth from police, school and from a guidance counselor’s perspective. We also observe which groups in society who are at a larger risk for committing criminal acts and the criminal youth's future looks like. The theories used to explain the results that emerged from the work consists of Foucault's theory of power, Goffman's theory of stigma and Hägg & Kuoppas guidance model for guidance counselors. The study was conducted by six qualitative interviews with guidance counselors who work in gymnasiums. The results are presented in the form of an analysis. The analysis of the results appears more threads showing paradoxes that might be in a guidance meeting with a student, who committed criminal acts. We have tried to illustrate this by lifting the problem to the surface and in some cases suggested how we believe counselors can act instead.

Avsikten med detta examensarbete är att belysa problematiken kring vägledningen inom särskolan och ge en bild av hur vägledningen på särskolan bedrivs. Vi vill även ge en bild av olika arbetssätt som kan användas av studie- och yrkesvägledare i särskolan.Examensarbetet är en kvalitativ intervju med sex vägledare som arbetar inom särskolan. Intervjuerna spelades in under telefonsamtal. De forskningsperspektiv som används behandlar främst vilka färdigheter som vägledare inom särskolan behöver för att kunna samtala. Den teori som framförallt har använts finns inom matchningsteorin och förklarar hur vägledare arbetar efter konceptet ”rätt man på rätt plats”. Andra teoretiska perspektiv berör vägledning, bemötande, lyssnande, begränsningar och kommunikation.Resultaten från intervjuerna varierade och det varierade från intervju till intervju hur mycket tid vägledarna avsatte för enskilda samtal. Resultatet visar att enbart två av våra sex intervjupersoner har enskilda samtal. Resterande håller informationssamtal med föräldrarna. Det framkom att eleverna som inte har något verbalt språk inte får någon enskild vägledning. Detta för att en mall och kunskap för att vägleda dessa elever saknas. I analysen belyses vad studie- och yrkesvägledning inom särskolan är. Det framkommer att man lägger mycket tid på administrativa uppgifter som vägledare inom särskolan. Enligt studierna handlar vägledningen om att matcha elevernas färdigheter och förmågor med daglig verksamhet eller ett kommande yrkesliv istället för att vägleda enskilda elever.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lärande utvecklar elevers personligutveckling och därmed skapar nya förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lärare och tvågruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgår att skolan och läraren arbetargenomtänkt med entreprenöriellt lärande och personlig utveckling i en process under treår. Vår slutsats är att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvägledningen och skapar nya förutsättningar för den.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvägledning är en profession som har att förhålla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som står inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillämpning av en textanalytisk modell med fokus på en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer från gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms Läns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna. De slutsatser som drogs var att gymnasieskolor appellerar till olika utbildningsaspirationer samt att eleverna betraktas som konsumenter, vilket kommer till uttryck genom olika immateriella erbjudanden från skolorna. This study takes its point of departure in the ongoing debate on how upper secondary schools use marketing and information to attract future students. Career guidance is a profession that includes considerations about how information in schools’ brochures can relate to guidance support regarding educational choice. The aim of the study is, from a discourse-theoretical perspective, to illuminate how information in upper secondary school brochures of 2011 relates to educational choice, and also how upper secondary schools market themselves. By applying a text analysis model that focused on ideational and interpersonal structure, 52 brochures from schools in ‘Stockholms Län’ about the programme ‘Economics’ were analysed. Results show that not all upper secondary schools follow the national guidelines for how ‘Economics’ should be described in the brochures and that the descriptions of the programme varies. Conclusions of this study were that brochures of upper secondary schools appeal to different educational aspirations, and that students are seen as consumers to whom different intangibles are offered.

Studie- och yrkesvägledning är en profession vilken samtliga, som gått i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga någon gång under skoltiden mött en vägledare. Lika många möten verkar generera lika många historier och de är inte alltid av god karaktär. Det hänger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns något krav på behörighet för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Det gör att många möten med vägledare har skett utan de kunskaper, förförståelse och professionalism som en utbildad vägledare med behörighet medför. Forskningsfältet är enigt om att yrkesrollen måste stärkas, undersökas och framhållas på bred front. Denna studie bidrar till att förtydliga vikten av vägledarutbildningens betydelse för yrkesrollen och förtydligar vad som påverkar hur en utbildad vägledare arbetar. Studien är kvalitativt genomförd med respondenter som har gått vägledarutbildningen vid Stockholms universitet. Resultatet visar på ett tydligt samband mellan hur vägledarutbildningen och arbetsplatskulturen samverkar och påverkar hur vägledarna arbetar. Även att vägledarnas arbete kan härledas till kända vägledningsteorier och metoder. Viss kritik mot vägledarutbildningens relevans för yrkesrollen framkommer. Studien resulterar i en modell som kan användas för att beskriva vägledaryrket. Study and career counseling is a profession which all who have attended school in Sweden is familiar with. We have all at some time during the school day met a counselor. Just as many meetings seem to generate as many stories and they are not always of good character. Hopefully it hangs together with the fact that today there is no requirement for competency to work as a study and career counselor. This means that many meetings with guidance counselors have been conducted without the knowledge, understanding and professionalism as a trained counselor with competence entails. The researchers are agreed that the professional role must be strengthened, investigated and acknowledged on a broad front. This study helps to clarify the importance of the counselor’s education and what this means for the profession and clarify what influences how an educated counselor performs in his professional role. The study is qualitative and conducted with respondents who have studied counseling at Stockholm University. The results show a clear correlation between how counseling education and workplace culture interact and affect how counselors work, even how the counselors work can be traced to accepted theories and methods and also some criticism against counseling educations relevance to their professional role. The study results in a model that can be used to describe the counseling profession.

Studie- och yrkesvägledningenhar de senaste åren varit utsatt för politisk debatt. Många experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring området varit bristfälligt på skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igång och rekommendationer har getts ut, allt för att öka måluppfyllelsen enligt områdets styrdokument. Syftet med studien är att granska problematiken från skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster från skolans insida. Elever, lärare och studie- och yrkesvägledare har genom enkäter fått uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angående verksamhetsområdet. Resultatet visar på att studie- och yrkesväglednings verksamheten anses som viktig av skolans elever och personal. Den visar emellertid också på att samsynen av verksamheten är dålig mellan de olika grupperna, där lärarna står längst bort från styrdokumentens intentioner. Resultaten visar dessutom att delar av skolans omvärldsorientering, angående kultur och föreningsliv, inte riktigt uppfattas som studie- och yrkesvägledande aktiviteter. Study and vocational guidancehas in recent years been subject to political debate. Many experts, researchers and politicians have expressed criticism about the guidance, mainly because studies have shown that the engagement of the area has been inadequate at schools. Investigations have been made, projects have been undertaken and recommendations were released, all to increase the compliance rate, according to the area's governing documents. The purpose if this study is to examine the problem from the school´s own perspective, by documenting the voices from those inside the school. Students, teachers and guidance counselors have through questionnaires been able to express their own personal view of experiences, perceptions and preferences regarding counseling activities at school. The result shows that guidance and counseling activities are deemed as important by the school's students and staff. The result also, however, shows that the convergence of educational and vocational guidance is poor between the different groups at school, whereteachers are furthest away from the policy documents intentions. Furthermore they also show that parts of the school's social orientation, regarding culture and clubs, are not really perceived as educational and vocational guidance activities.

Utifrån de snabba omställningar, globalisering och nya omvärldskrav inom nya yrken och med krav på ny kompetens tvingas människor navigera och skapa nya karriärer. Vi såg det angeläget att undersöka hur utvärderingsprocessen på vägledningsverksamheten på vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen är att visa en bild av hur studie- och yrkesväglednings-verksamheten, organiseras, utvärderas och kvalitetssäkras på vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare på vägledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller på utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades på att vi ville få en bred förståelse för hur vägledningsverksamheten organiseras och utvärderas. Vuxenutbildningsförvaltningen i kommunen ansvarar för vägledningsfrågor och utformning av vägledningsverksamheten. Vi har valt att använda oss av utvärderings och organisationsteorier i uppsatsen. På vuxenutbildningen i vår undersökta kommun visade det sig att Studie- och yrkesvägledningen organiserades under två separata avdelningar, tillika processer. Den ena är vägledning, den andra är utbildning. Vår undersökning visade att systematiskt utvecklingsarbete saknas på vägledningsavdelningen medan det på utbildningsavdelningen bedrivs systematiskt kvalitetsarbete, men endast i en viss utsträckning för studie- och yrkesvägledning. Utvärderingsprocessen innefattar inte vägledningsverksamheten som helhet. Samsyn saknas på förvaltningen när det gäller helhetsperspektiv på studie- och yrkesvägledningen eftersom den är uppdelad i olika processer.

Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka påverkar den enskilda individens förutsättningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vår studie är att undersöka sex gymnasieelever, som går sitt tredje år på sitt gymnasieprogram, och försöka få kännedom om dessa personers känslor och upplevelser av de nya antagningsreglerna. Genom vår studie ämnar vi även att undersöka om habitus, individens påverkan av uppväxtförhållanden och av familjen, påverkar människors förutsättningar för vidareutbildning. Vi ämnar även undersöka om handlingshorisonten, individens valmöjligheter, krymper eller växer för dessa sex ungdomar vilka går yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att på så sätt kunna förstå hur individen resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken. Vår förhoppning är att detta resulterar i en ökad förståelse för våra framtida klienter i vår yrkesroll som studie- och yrkesvägledare. Genom vår studie fann vi att flertalet av de sex individerna är benägna att ansöka till vidareutbildning efter gymnasietiden. Vidare fann vi i vår studie att samtliga individer kommer ifrån familjer vars utbildningstradition sträcker sig upp till gymnasiekompetens.I vår studie ifrågasätter vi om de nya antagningsreglerna skapar mer balans, jämvikt mellan olika sorters habitus, i urvalet till högskoleutbildningarna eller om de ökar snedrekryteringen till dessa. I vår studie diskuterar vi även hur vi tror att urvalsgruppen till högskolan kommer att förändras över tid. Om det i framtiden kommer att bli individer som främst eller mestadels kommer ifrån familjer med akademisk utbildningstradition som kommer att bemanna majoriteten av antalet utbildningsplatser.

Detta examensarbete syftar till att utvärdera praoverksamheten (praktisk arbetslivsorientering) i en kommun som fortfarande har prao. Jag har även undersökt hur kommunen följer Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag har valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Datainsamlingen sker i form av enkäter till samtliga elever i klass 9 på de två högstadieskolorna i kommunen samt intervjuer med fyra olika tjänstemän som arbetar med prao på ett eller annat sätt i kommunen. Åsikterna om prao som jag under arbetets gång har funnit hos elever och tjänstemän är många. Prao kan vara en insikt i det ”verkliga” livet, en möjlighet att få se hur det faktiskt går till på en arbetsplats. Flera elever säger att deras praoperioder har gett dem redskapen för att välja rätt gymnasieprogram. För en del elever är praoperioderna svåra. Vissa har haft problem med att skaffa en plats, andra har helt enkelt inte trivts på sin praoplats. Sammanfattningsvis kan sägas att den bild av prao i den aktuella kommunen som målats upp av såväl elever som tjänstemän är positiv, med några få undantag. Värt att nämnas är att de elever som upplevt sin prao som tråkig eller jobbig ändå uppger att prao har givit dem något. Kommunen arbetar även med att sprida kunskap bland Skolverkets Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (2009).

Syftet med detta examensarbete är att undersöka några manliga studenters väg frångymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen. Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur har manliga studenter på studie- ochyrkesvägledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att få svar påfrågeställningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval är tremanliga studenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen i termin ett på Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fått tänka tillbaka till sittgymnasieval och berätta hur deras väg fram till studie- och yrkesvägledarutbildningenhar sett ut. För att tolka resultaten har jag använt mig av Gottfredsons teori omkompromiss och egenbegränsning.Mina resultat visar att endast en av intervjupersonerna hade vid gymnasievaletbestämt vad han ville göra efter gymnasiet och kunde därför välja ett gymnasieprogram utifrån det. De andra två valde gymnasieprogram mer utifrån sina kompisars val. Efter gymnasiet visste ingen av intervjupersonerna vad de ville blioch de provade därför alla på ett flertal olika utbildningar och yrken. De har därefterpå olika sätt kommit i kontakt med studie- och yrkesvägledarutbildningen som dealla tre ansett stämmer överens med deras självbild. Samtliga intervjupersoner hardålig eller ingen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning på grundskolan ochgymnasieskolan. För en av intervjupersonerna har det varit en påverkande faktor ibeslutet att bli studie- och yrkesvägledare.Ett par slutsatser jag kan dra är att tanken att bli studie- och yrkesvägledare är någotsom har vuxit fram hos samtliga intervjupersoner. Trots att det finns likheter mellan intervjupersonernas vägar, ser deras vägar från gymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen olika ut. Den önskvärda framtida arbetsplatsen har för en av intervjupersonerna varit en påverkande faktor vid valet av utbildning.

Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod. Resultatet visar att valet sker i samspel mellan individernas egna preferenser och deras omgivning och att valet till både utbildning och yrke kan vara spännande men också svårt. Där finns förväntningar men också en känsla av ovisshet. Det visar även en utbredd upplevelse av att de inte får, eller har fått det stöd som de anser att de behöver. En slutsats som kan dras är att unga individer behöver verktyg för att kunna navigera mellan dröm och verklighet. The purpose of this study is to illuminate how four young individuals in the age of 18 to 25 reason about their career choices both retrospectively and today. The focus of the study is on their own stories, i.e. their experiences, expectations and dreams of the future. It also illustrates their view on society’s supporting functions in relation to career choices. An inductive qualitative method is used for the study. The results show that choices are made in an interaction between the individuals own preferences and their context, and that career choices can be difficult as well as exciting. The results also show an extensive feeling of not getting the help or the support they consider necessary and that they need tools to be able to navigate from dream to reality.

Vårt examensarbete är en undersökning av hur gymnasiesärskolans studie- och yrkesvägledning ser ut. Examensarbetet utgår ifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv.Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med gymnasieelever som ingår i särskola. Vi har avgränsat oss till fem gymnasieskolor i Skåne, en gymnasiesärskola och fyra allmänna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingår i särskola. Teoriavsnittet består av fyra teorier och en vägledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likaså Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vägledningsmodell.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vägledningssamtal och praktik. Studie- och yrkesvägledarna arbetar tillsammans med Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade som är delaktiga i elevens skolgång främst vid praktik och valprocess inför framtiden. Resultatet visar även att studie- och yrkesvägledarna saknar kunskap och förberedelser från studie- och yrkesvägledarprogrammet om att arbeta med elever i särskolan. Dock ser inte alla studie- och yrkesvägledarna det som något negativt. Vi analyserar bland annat studie- och yrkesvägledarnas skillnader i arbetssättet med elever i gymnasiesärskolan respektive allmänna gymnasieskolan. Studie- och yrkesvägledarna lyfter upp möjligheterna och inte hinder för eleverna, vilket vi går igenom i analysen samt hur studie- och yrkesorienteringen bedrivs på skolorna. Vägen till vidare studier och yrken ser lite annorlunda ut än för elever i gymnasiesärskolan än för elever i den allmänna gymnasieskolan. Målet är detsamma men arbetsmetoderna skiljer sig bland annat i form av involvering av skolan och kontakten med arbetsförmedlingen.Nyckelord: Studie- och yrkesvägledning, gymnasiesärskola, kompetenser, diagnoser, förberedelse, vidare studier, yrken

Syfte med denna undersökning har varit att få klarhet i om det finns studie- och yrkes- vägledare som agerar grindvakter bland annat i mötet med elever inför deras gymnasieval. Vidare ville vi utforska och förstå om det kan vara så att vägledare föredrar ett gymnasieprogram framför ett annat. Med anledning av detta bestämde vi oss för att använda ett specifikt program som vi sedan tidigare förstått har ett dåligt anseende i många människors ögon. Dessutom valde vi att göra två förundersökningar dels med en yrkeslärare, dels med elever från årskurs ett på fordonsprogrammet. Anledningen till förundersökningarna var att vi ville få synpunkter från dem som fanns inom verksamheten, vilket gav oss en värdefull förförståelse om fordonsprogrammet och dess elever. I resultatet av våra kvalitativa intervjuer framgår att det finns studie- och yrkesvägledare som utnyttjar sitt verktyg att vidga perspektiv, när de anser att eleven bör söka annan utbildning, och använder enligt oss en grindvakts funktion. Därutöver anser vägledarna i våra intervjuer att fordonsprogrammet borde ha ett bättre anseende beroende på det innehåll och kunnande som utbildningen innehar och står för.