Search

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet genom att nervcellsutskotten blir inflammerade. Det är nästan dubbelt så många kvinnor än män som insjuknar i sjukdomen. När sjukdomen bryter ut är de flesta mitt i livet och sjukdomen kan orsaka många år av lidande och funktionshinder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Multipel Skleros. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Innehållsanalysen utfördes manifest med latenta inslag utifrån Lundman och Hällgren Graneheims tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier. I kategorin Kroppsliga förändringar framkom att kvinnor med sjukdomen Multipel skleros upplever att deras kropp förändrades med sjukdomen. I kategorin Emotionella konsekvenser av sjukdomen framkom att kvinnor upplever en känsla av skam, rädsla och sorg. I kategorin Tankar om framtiden framkom att kvinnor upplever positiva tankar om framtiden och tankar om döden. I sista kategorin Omgivningens betydelse framkom kvinnors upplevelser av att vara beroende av andra och att de kände tacksamhet till omgivningen. Slutsats: Genom att öka kunskapen och förståelsen för kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen MS, kan sjuksköterskan ge en mer personcentrarad vård och hjälpa till att stärka kvinnornas välbefinnande. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till kvinnor med sjukdomen MS behov av hjälp och stöd för att bedriva en god omvårdnad utifrån det individuella behovet. Deras anhöriga kan också vara i behov av stöd och deras delaktighet i omvårdnaden bör även tas hänsyn till. Sjuksköterskan bör även se till så att de anhöriga blir avlastade om det behövs och att deras delaktighet i vården ska vara på kvinnor med sjukdomen MS egna villkor.

Bakgrund: Cirka 7550 kvinnor drabbades år 2016 av bröstcancer i Sverige. Tidigare studier visar att ett diagnosbesked upplevs som ett stort uppbrott hos kvinnorna vilket orsakar en förändrad livsvärld. Med en förbättrad kännedom om hur sjukdomen påverkar det dagliga livet kan förhoppningsvis sjuksköterskan få djupare insikt i individernas livsvärld för att kunna stödja dem i deras hälsoprocess. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserat på fem självbiografier användes med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys som resulterade i elva underkategorier och fyra kategorier: känsloladdad sjukdom, behandlingens påverkan, vikten av stöd och livsförändring. Resultat: Resultatet visade att leva med bröstcancer upplevdes vara en påfrestande sjukdom, där det redan vid cancerbeskedet blev en stor omställning. Behandlingen medförde både fysiska och psykiska biverkningar, där de fick en ny kroppsidentitet. Att få stöd från närstående, sjukvården och andra bröstcancerdrabbade var av stor betydelse. När kvinnorna avslutat sin behandling upplevdes en otrygghet och där de ansåg att någon form av eftervård saknades. De hade även svårt att läka psykiskt då det alltid fanns en rädsla att drabbas av återfall. Resultatet visade också att sjukdomen förändrade deras vardag både positivt och negativt, där de fick insikt över hur viktigt livet var. Slutsats: Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer innefattar en rad olika faktorer som påverkade deras liv i olika utsträckning. Där har sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet en viktig betydelse såsom att skapa en god vårdrelation, att synliggöra patientens behov samt att ge den information som krävs för att kunna stödja kvinnorna i återhämtningsprocessen. Eftersom det finns brister i eftervården anses det vara nödvändigt hos allmänsjuksköterskan att ta del av kvinnors erfarenheter av bröstcancerns

Bakgrund: Hysterektomi är ett vanligt ingrepp där kvinnans livmoder avlägsnas av både benigna och maligna orsaker. Förlusten av en livmoder kan påverka kvinnan på olika sätt då livmodern ofta förknippas med kvinnlighet. Kvinnornas livsvärld kan påverkas av denna kroppsliga förändring. Syfte: Syftet var att sammanfatta kvinnors upplevelser av att vara hysterektomerade i fertil ålder. Metod: Litteraturstudie som baseras på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som tagits fram via CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Den fertila kvinnan påverkades av hysterektomin både psykiskt, fysiskt och socialt och upplevde att hennes kvinnlighet förändrades. Den hysterektomerade kvinnan kände sig ofullständig och sörjde förlusten av sin livmoder och förmågan att kunna bli gravid. Andra kvinnor upplevde en känsla av frihet då de inte längre hade några gynekologiska bekymmer. Relationen med partnern påverkades av hysterektomin och de var rädda för att förlora sin partner då de inte kunde ge dem barn. Kvinnorna fick minskad sexlust vilket påverkade deras intima relation till partnern. Några kvinnor uppgav att de fick ett bättre sexliv med sin partner på grund av att de inte behövde anpassa sig efter sin menstruationscykel. Kvinnorna upplevde att det var svårt att umgås med kvinnor som inte var hysterektomerade, då kvinnorna upplevde att deras situation var unik. Konklusion: Litteraturstudien visar att kvinnor upplever både positiva och negativa förändringar psykiskt, fysiskt och socialt när hysterektomerade. Kvinnligheten är det som främst påverkas av ingreppet. Med tanke på hur ingreppet kan påverka kvinnorna på olika sätt behöver sjuksköterskan ge personcentrerad omvårdnad utifrån unika kvinnans individuella behov., Background: Hysterectomy is a common procedure where the uterus is removed for both benign and malignant causes. The loss of the uterus can affect the woman in different ways because the uterus is often associated with womanhood. The woman’s life world can be affected because of this bodily change. Aim: The aim was to summarise women’s experiences of being hysterectomised during reproductive years. Method: A literature review which is based on eleven scientific articles with a qualitative approach from CINAHL, PubMed and PsycINFO. Results: The hysterectomy affected the woman psychologically, physically and socially and experienced that her womanhood was altered. The hysterectomised woman felt incomplete without her uterus. They grieved their uterus and ability to become pregnant. Many women experienced a feeling of liberation because they no longer had gynecological problems. The woman’s relationship to her partner was affected by the hysterectomy. The women were afraid of losing their partner because they could not give them any children. The intimate relationship to their partner was affected due to the women’s reduced sex drive after the hysterectomy. Some women stated that their sex life had become better because they did not have to adjust to their menstruation cycle. The women felt that it was difficult to socialize with women who were not hysterectomised, because they felt that their situation was unique. Conclusion: The literature review shows that women experience both positive and negative changes psychologically, physically and socially when hysterectomised. Womanhood is what is mainly affected by the procedure. Considering how the procedure can affect the women in different ways it is therefore important that the nurse give the patient person centered care after the unique woman’s individual needs.

Inom kommunal hemsjukvård utfärdar distriktssköterskor ofta läkemedelsdelegering till omvårdnadspersonal i hemtjänsten. Tidigare studier och kartläggningar har visat på svårigheter att följa gällande föreskrifter kring läkemedelsdelegeringar. När föreskrifterna inte följs kan det få till följd att patientsäkerheten inte upprätthålls. Tidigare studier har framförallt fokuserat på distriktssköterskans erfarenheter av läkemedelsdelegering. Syftet med studien är att beskriva läkemedelsdelegering utifrån hemtjänstpersonalens erfarenheter. Studien hade en fenomenologisk ansats med en livsvärldsteoretisk grund. Åtta intervjuer med vårdbiträden och undersköterskor inom hemtjänsten inkluderades i resultatet. Intervjuerna analyserades utifrån beskrivande innebördsanalys vilket resulterade i tre innebördsteman. Läkemedelsdelegering innebär ett oundvikligt åtagande på gott och ont. Det ses som en självklarhet att arbeta utifrån läkemedelsdelegering eftersom i stort sett all personal inom hemtjänsten har en delegering. Uppgiften kan upplevas påtvingad men också rolig och utvecklande. Läkemedelsdelegering innebär en skyldighet att ta ansvar för uppgiften och följa de regler och rutiner som finns. För att kunna göra det har hemtjänstpersonalen rätt att få den utbildning och det stöd som krävs från distriktssköterskan. Läkemedelsdelegering kan innebära att hemtjänstpersonalen självständigt behöver hantera svårigheter som uppstår vid läkemedelsadministreringen. Det kan skapa en känsla av utsatthet. När samarbetet med distriktssköterskan inte fungerar tillfredsställande eller distriktssköterskan har en nedvärderande attityd kan också en känsla av utsatthet och ensamhet uppstå. Genom att identifiera svagheterna i processerna kring läkemedelsdelegering kan de säkras för att skapa en hållbar utveckling. Här har distriktssköterskan ett ansvar att se till att hemtjänstpersonalen har den kompetens som krävs för uppgiften samt ett ansvar att skapa goda relationer mellan yrkesgrupperna.

Syftet med denna studie är att undersöka om mental träning kan vara till hjälp för att minska nervositet vid musikaliska framträdanden samt öka medvetenhet kring kroppen och det mentala. I bakgrundskapitlet förklaras vad mental träning är, relevanta begrepp, tidigare forskning inom området samt det valda perspektiv för studien. Sedan förklars den valda dokumenteringen, loggbok och ljudinspelning, det specifika mentala träningsprogram beskrivs samt när och var det har utförst. Analysen påvisar att stress och oro upplevs, i början av studien handlar det om yttrefaktorer som tid, lokal, omgivning. Senare i studien minskar oro och stress dock förskjuts den till prestation inom skola och instrumentspel. Specifika upplevelser och reaktioner beskrivs, både kroppsliga och mentala. Till sist påvisas det om den mentala träningens påverkan på musicerande. I diskussions delen problematiseras ljudinspelning och den valda loggboksstruktureringen. Sedan diskuteras även föskjutningen av oro och stressn som sker under studien, solo jämfört med orkester samt medvetenheten kring kropp och det mentala., The purpose of this study is to investigate whether mental training can be helpful in reducing nervousness in musical performances as well as raising awareness about the body and the mental. The background chapter explains what mental training is, relevant concepts, previous research in the field and the chosen perspective for the study. Then the selected documentation, logbook and audio recording are explained, the specific mental training program is described as well as when and where it has been performed. The analysis shows that stress and anxiety are experienced, at the beginning of the study it is about surface factors such as time, local, environment. Later in the study, anxiety and stress decreases, however, it is shifted to performance in school and instrumental games. Specific experiences and reactions are described, both bodily and mental. Finally, it is demonstrated about the influence of mental training on music making. In the discussion section, audio recording and the selected logbook structure are problematic. Then we also discuss the shifting of the anxiety and stress that occurs during the study, solo compared to the orchestra as well as awareness of the body and the mental.

Syftet med den här uppsatsen är att skapa en djupare förståelse och reflektera kring unga kvinnors användande av sociala medier och hur det påverkar deras livsvärld. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och det utfördes 8 semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor i åldrarna 16- 19 år. Studien tolkades ur ett hermeneutiskt perspektiv och i samband med teorierna, Intrycksstyring (Goffman), Konsumtionsliv (Bauman) och Det andra könet (Beauvoir) har arbete med empirin framskridit och ett resultat växt fram. Huvudresultatet visade att sociala medier styr unga kvinnors livsvärld då många av deras vardagliga val styrs av deras användande av sociala medier. Resultatet visade att valen som görs av dem unga kvinnorna över sociala medier grundar sig i perfektion, bekräftelse och rädsla. Studien lyfter även upp förslag på hur ett behagligare klimat kan skapas och hur en hyperverklighet över sociala medier kan reduceras. Empirin skildrar att unga kvinnor använder sig av strukturerade strategier för att uppnå bekräftelse och popularitet på sociala medier och framställa sig själva ur ett förskönat perspektiv.

Syftet med föreliggande självstudie har varit att undersöka huruvida yoga kan hjälpa mig att få ordning på min oregelbundna bröstkorgsandning samt om en förbättrad viloandning skulle kunna underlätta andningen i mitt sångutövande. Studien genomsyras av ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin och kroppens fenomenologi som grund. Eftersom perspektivet ses som en erfarenhetsfilosofi ställs mina egna upplevelser i fokus, vilket motiverar dokumentationssmetoden loggbok. Resultatet grundar sig således på egna loggboksanteckningar, vilka efter en 15 veckors projektperiod bearbetats och analyserats för att försöka synliggöra yogans effekt. Vidare presenteras resultatet i två teman, varpå det första ringar in upplevelser kopplade till stress och andning medan det andra inriktar sig på sångupplevelsen och hur denna förändrats under projektperiodens gång. Resultatet visar att yogan haft en stressreducerande effekt, vilket påverkat andningen positivt samt att sjungandet upplevs lättare, vilket leder till ökad motivation. För att söka förstå dessa fenomen förs avslutningsvis en diskussion där resultatet kopplas till tidigare forskning och litteratur. Diskussionen leder fram till slutsatsen att flera faktorer, så som ökad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet, ökad energiproduktion som ett resultat av en förbättrad andning, ökad avslappning samt ökad kropps- och röstkontroll som ett resultat av ett medvetet handlande, haft en samverkande påverkan på utfallet., The purpose of this self-study has been to investigate whether yoga can help improve my irregular thoracic breathing and if an improved respiration could facilitate better breathing in my vocal exercise. The study is permeated by a phenomenology perspective with focus on phenomenology of the body and Husserl's life-world theory. As the perspective is viewed as an experience philosophy, my own experiences are in focus, which motivates logbook as documentation method. The result is therefore based on my own notes, which were processed and analysed after a 15-week project-period, with the purpose to make the effects of the practised yoga visible. The result is presented in two themes, were the first one focuses on experiences related to stress and breathing, and the other one on the singing experience and how this experience changed during the project period. The result shows that the exercise of yoga had a stress-reducing effect, which positively affected my breathing. In addition, it shows that I found it easier to sing, which leads to increased motivation. To understand these phenomena, a discussion is held, linking the results to previous research and literature. The discussion leads to the conclusion that several factors, such as increased activity in the parasympathetic nervous system, increased energy production as in part of an improved breathing, increased relaxation, and increased body and voice control as a result of conscious acts, had a coherent impact on the outcome.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom, sjukdomen utmärks av återkommande depressiva- och maniska perioder som påverkar upplevelser av människors livsvärld och hälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll när personer med bipolär sjukdom är i kontakt med hälso-och sjukvården. För att öka förståelse kring upplevelser av att leva med bipolär sjukdom, behövs mer forskning. Syfte: Syfte är att belysa människors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ metod användes. Narrativer i form av sex självbiografier analyserades, datamaterialet har analyserats utifrån Dahlborg-Lyckhage beskrivning av att analysera narrativer/berättelser. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman; Sjukdomens berg- och dalbana; Den eviga psykiska smärtan och dess konsekvenser; Upplevelser av nära relationer och betydelsen av stöd; När diagnosen blir ett faktum och vården brister. Diskussion: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som innefattar både patient och anhöriga. Upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom är att leva i både hälsa och ohälsa beroende på i vilken period de befinner sig i förhållande till sjukdomen. Konklusion: Människor som lever med bipolär sjukdom upplever att symtomen påverkar hela personens livsvärld. Sjuksköterskan har en stor inverkan på personens mående och upplevelser., Background: Bipolar disorder is a mental illness, the disease is characterized by recurrent depressive and manic periods that affect the experiences of human life and health. The nurse has a valuable role when people with bipolar disorder are in contact with healthcare. To increase understanding of experiences of living with bipolar disorder, more research is needed. Aim: The aim is to illustrate people's experiences of living with bipolar disorder. Method: A qualitative method was used. Narratives in the form of six autobiographies were analyzed, the data has been analyzed based on Dahlborg-Lyckhage's description of analyzing narratives / stories. Result: During the analysis, four themes emerged; The roller coaster of the disease; The eternal mental pain and its consequences; Experiences of close relationships and the importance of support; When diagnosis becomes a fact and health is lacking. Discussion: Bipolar disorder is a mental illness involving both patient and relatives. The experience of living with bipolar disorder is to live with both health and illness, depending on which disease period they are in. Support from care and nurses is perceived often as lacking. Conclusion: People living with bipolar disorder experiences that the symptoms affect the entire life as a person. The nurse has a major impact on the person's mood and experiences.

Bakgrund: Stress är ett utbrett fenomen som de senaste åren krupit lägre och lägre ner i åldrarna och gjort att fler barn än någonsin lider av negativ stress. Detta har visat sig genom olika symptom som magsmärtor och huvudvärk. Det har också visat sig genom att barn i förskole- och skolverksamheten blivit allt mer utåtagerande och inåtvända. Forskning som gjorts kring detta område har främst gjorts utifrån vuxnas perspektiv på stress. Vi anser därför att det är mycket angeläget att utveckla forskning om barn och stress utifrån deras eget perspektiv. Syfte: Syfte med vår undersökning är att undersöka stress i förskoleklass utifrån barns perspektiv. Metod: Vi har i vår studie använt oss av semistrukturerade barnintervjuer som metod för att samla in vårt material. Elva barn från två olika förskoleklasser intervjuades. Resultat: Studien visar på att majoritet av barnen som vi intervjuat beskriver hur de i sin vardag i förskoleklassen på olika sätt upplever stress. Den vanligaste förekommande stressoren som barn beskriver handlar om de höga ljudnivåerna. Detta är en stressor som barnen har skapat olika strategier för att lösa. Flera av barnen beskriver också hur olika stressorer medför olika effekter så som huvudvärk, magont och ilska.

Bakgrund: Antalet personer inom äldreomsorgen kommer fördubblas inom en 30-årsperiod. Oroligheter i världen leder till ökad immigration vilket i sin tur leder till ökat antal äldre med utländsk härkomst, vilket utgör ökade krav på äldreomsorgen och sjuksköterskan. Kulturell kompetens och förståelse för kulturens inverkan på livsvärlden och välbefinnandet är viktigt för att kunna skapa god omvårdnad och för att göra patienten delaktig i sin vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa invandrarvårdtagares upplevelser av äldreomsorgen. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet grundas på kvalitativa artiklar som analyserades genom en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att språkbarriären kunde innebära ett hinder som kunde leda till osäkerhet och lidande för den äldre invandrarvårdtagaren. Det krävdes mental styrka att hantera nya situationer och kulturella skillnader. Positiv påverkan på välbefinnandet för den äldre invandrarvårdtagaren var meningsfulla kulturella aktiviteter och familjen. Slutsats: Sjuksköterskor bör vara medvetna om hur språkbarriären kan påverka välbefinnandet negativt för den äldre invandrarvårdtagaren. Det är av vikt att sjuksköterskan har en kulturell medvetenhet och kunskap om transkulturell omvårdnad.

Studiens syfte är att bidra med kunskap och insikt om hur förskollärare uppfattar begreppet bedömning och dess innebörd i förskolan. Studien utgår från fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare och dess teoretiska utgångspunkt är fenomenologin. Resultatet visar att förskollärarna i studien uppfattar att bedömning av barn är något som sker i förskolan trots medvetenheten om att det går emot läroplanens intention. Vidare framgår att bedömning kan ge både positiva och negativa konsekvenser för såväl barn som verksamhet men beror på den enskilde förskollärarens förståelse och fokus vid en bedömning. Resultatet visar att bedömning i förskolan är nödvändigt då den kan främja barns lärande och utveckling. Dock framgår det att förskolans läroplan behöver en reglering där det tydliggörs gällande bedömning, om vad som ska bedömas eller inte, eftersom det uppenbart finns olika synsätt och förståelser. I resultatet är en osäkerhet synlig hos förskollärarna där det till stor del handlar om att bedömning har en negativ klang och anses motsägelsefull gentemot läroplanen, vilket skapar osäkerhet och att begreppet därför undviks.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk sjukdom som innefattar maniska, hypomaniska, och depressiva episoder. Fler kvinnor än män drabbas av sjukdomen. Med en vardag som i en känslomässig berg- och dalbana står patienterna inför flera utmaningar och självmordsrisken är hög. Okunskap om sjukdomen i samhället försvårar situationen för patienterna och tidigare forskning visar att närstående och sjuksköterskan är ett viktigt stöd som kan bidra med välbefinnande. Syfte: För att få en ökad förståelse och inblick i kvinnornas liv var syftet med studien att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats som utgick från fem självbiografier. Självbiografierna analyserades med en kvalitativ manifest analysprocess. Resultat: Kvinnorna upplevde lidande i sin maktlöshet att hantera sjukdomen och hur sjukdomen påverkade livet. Kvinnorna upplevde att de inte fick någon förståelse från omgivningen för sina ipulsiva beslut i maniska och hypomaniska episoder eller sina isolerande och negativa perioder under depressionens episoder. Omgivningen har för lite kunskap om bipolär sjukdom. Välbefinnande och energi hämtade kvinnorna genom närståendes stöd och de kände en trygghet i att ha den psykiatriska sjukvården att tillgå. Slutsatser:Kvinnornas livsvärld med bipolär sjukdom är en ständig kamp för att minska lidande och uppnå välbefinnande. Det är främst vardagen som innebär den största utmaningen. För att bemötandet inom sjukvården ska optimeras för patienterna och att deras närstående på bästa möjliga sätt ska kunna finnas som stöd, krävs ökad och utvecklande kunskap för sjuksköterskan och omgivningen om sjukdomen.

Det finns flera olika typer av en bröstcancergen, två av dessa cancergener är BRCA 1 och 2. Dessa cancergener är ärftliga och risken för att utveckla bröst eller livmodercancer blir upp till 80 % när man är bärare redan vid 30 års ålder. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med genmutation BRCA 1 och/eller BRCA 2. Studien är en litteraturstudie. Dataanalysen mynnade ut i fyra teman känsla av hotad existens, behov av stöd för att hantera information, avsaknad av samhörighet och etiskt dilemma. Resultatet lyfter fram de upplevelser och fruktan som är central för unga kvinnor när de får besked om att vara bärare av BRCA 1 eller 2 och de beslut de måste ta som kan påverka livet och framtiden. Studiens resultat är användbart för vårdpersonal och närstående som möter dessa unga kvinnor och kan ge en större förståelse för känslor och upplevelser som uppstår som bärare på en cancergen.

Bakgrund: Enligt den svenska läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2017) ska elever lära sig olika sorters strategier som de kan ha användning av på olika sätt vid läsning. Tidigare forskning visar att elever använder sig av ett antal olika lässtrategier, men inte alltid så medvetet. Det är heller inte alltid som en strategi hjälper eleven i hens förståelse. Lässtrategin kan snarare göra det svårare för eleven att förstå en text. När vi startade upp vårt arbete märkte vi att det finns en lucka i svensk forskning, där man intresserar sig för elevers uppfattningar om lässtrategier. Därför anser vi att det då förefaller intressant att ta reda på mer om hur elevers uppfattningar om lässtrategier är i ett svenskt sammanhang. Syfte: Syftet med vår studie har varit att undersöka elevers uppfattningar och användande av lässtrategier i årskurs 3. Det innefattar också elevers uppfattningar om sin läsdebut. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som bottnar i den livsvärldsfenomenologiska ansatsen. Empiri har samlats in genom både enskilda intervjuer och gruppintervjuer med elever från sammanlagt fyra skolor, varav tre kommunala och en friskola, i tre olika kommuner. Resultat: Resultatet av vår studie visar att elever har olika uppfattningar om både lässtrategier och läsdebut. Eleverna använder inte längre lässtrategierna ur undervisningsmodellen "En läsande klass" på samma sätt, som när de befann sig i årskurs 1. Detta eftersom eleverna nu har en uppfattning om att de inte längre är i behov av att tillämpa de strategierna vid läsning. Eleverna har likartade men också olika uppfattningar gällande användandet av en eller flera lässtrategier. De lässtrategier som eleverna mest använder är "be om hjälp" och "läsa om", men det framkommer även andra strategier som "googla svåra ord", "läsa bokens baksida", "använda bilder" och "hoppa över text". Studiens resultat visar även elevernas olika uppfattningar om deras upplevelser

Sammanfattning Bakgrund: Placering av tarmstomi sker genom ett kirurgiskt ingrepp via buken som underlättar för patienter att tömma tarminnehållet. Tarmstomi kan vara av både temporär och permanent karaktär. Personer som genomgått ett kirurgiskt ingrepp för att få tarmstomi upplever en stor förändring i livet. Det förändrade livet påverkar personerna fysiskt, psykiskt och socialt och god förståelse för personernas livsvärld är fundamentalt för att kunna erbjuda en god vård. Litteraturstudien till att ta fram utökad kunskap om vuxna personers upplevelser av livet med tarmstomi. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta bloggar. Studien genomfördes i enlighet med Lundman och Graneheims (2004) beskrivning av manifest innehållsanalys. Den manifesta innehållsanalysen innehåller även latenta inslag. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Den första huvudkategorin var ett begränsat liv, med tre tillhörande underkategorier; Att känna sig begränsad, Besvärligt med skötsel och förberedelser och Oro för okontrollerbart läckage och ljud. Den andra huvudkategorin var Den förändrade kroppen med två tillhörande underkategorier; Att möta sin förändrade kropp och Relationer - att med en förändrad kropp möta andra. Den tredje huvudkategorin var Tacksam över det nya livet, med tre tillhörande underkategorier; Acceptans av den nya livssituationen, Att återfå hälsan och ett fungerande liv och Att få stöd. Slutsats: Personerna med tarmstomi upplever svårigheter i vardagen som innebär begränsningar i livet som kan hänföras till fysiska, psykiska, sociala och praktiska faktorer. Personerna har lärt sig att acceptera och förhålla sig till livet med tarmstomi. De väljer att visa upp tarmstomin utan att skämmas för att symbolisera att de har genomgått någonting utmärkande i livet. Även om livet med tarmstomi innebär en omfattande livsförändring visar personerna uppskat

Bakgrund: Flera studier påvisar att elever med särskild begåvning upplever högre grad av psykisk ohälsa än andra elever. Brist på förståelse och kunskap kring särskild begåvning anses ligga till grund för detta. Det är därför viktigt att utifrån ett livsvärldsperspektiv synliggöra hur särskilt begåvade elever upplever sin skolsituation för att som skolsköterska lättare kunna identifiera dessa elever och bidra till att elevers lärande, utveckling och hälsa främjas. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att vara särskilt begåvad elev i skolan utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ fenomenologisk metod med induktiv ansats. Studien baserades på åtta intervjuer av särskilt begåvade personer. Resultat: Analysen resulterade i sex innebördsteman; Upplevelse av utanförskap-att känna sig avvikande, utsatt och ensam, upplevelse av att vara understimulerad, begränsad och besviken, upplevelse av att vara missförstådd, sviken och övergiven, upplevelse av acceptans, gemenskap och samhörighet, upplevelse av stöd, hopp och framtidstro, och upplevelse av att bli utmanad, uppmuntrad och erkänd. Slutsats: Elevhälsan och skolsköterskan har en betydelsefull roll att med sin samlade kompetens identifiera de särskilt begåvade eleverna men också ge stöd och bidra till skapandet av en hälsofrämjande skolgång utifrån varje unik livsvärld., Background: Several studies show that gifted students experience a lower grade of mental health than other students. Lack of understanding and knowledge about gifted students are considered to be the basis for this. It is therefore important to study from a life-world perspective how gifted students experience their schoolsituation in order to make it easier for schoolnurses to identify these students and contribute to to promote the their learning, development and health. Aim: The aim is to describe the experience of being a gifted student in school from a lifeworldperspective. Method: The study was conducted using a qualitative phenomenological method with a inductive approach. The study was based on eight interviews of gifted individuals. Result: The analysis resulted in six meanings; Experience of exclusion - feeling deviant, exposed and lonely, experience of not being stimulated, limited and disapointed, experience of being misunderstood, deceiving and abandoned, experience of acceptance, community and togetherness, experience of support, hope and confidence in the future, and experience of being challenged, encouraged and recognized. Conclusion: Studenthealth and the schoolnurse have an important role to identify the gifted students, but also to support and contribute to the creation of a health-promoting school attendance based on each unique life-world.

Bakgrund: Ett kirurgiskt ingrepp kan påverka patienten både fysiskt och psykiskt. Operationssjuksköterskan har ett stort ansvar att bemöta och anpassa omvårdnaden till patienten. Detta ingår dels i operationssjuksköterskans kompetensbeskrivning men är också en stor del i den dagliga verksamheten på operationssalen. Vilka är då de faktorer som påverkar patientens erfarenhet, både positiva och negativa, under den perioperativa omvårdnaden? Syfte: Att belysa patienters erfarenhet av ett kirurgiskt ingrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Teoretisk referensram; livsvärld, levd kropp och personcentrerad omvårdnad. 16 empiriska studier har analyserats som inkluderat hela den perioperativa perioden med både inneliggande och polikliniska patienter. Urvalet i studierna är vuxna patienter, 18 år och uppåt som genomgått ett kirurgiskt ingrepp på en operationsavdelning. Resultat: I resultatet framkom ett huvudtema och tre subteman. Huvudtema ”Patientens önskan om en personcentrerad omvårdnad” och subteman ”individanpassad information genom kommunikation”; “Patienters delaktighet i omvårdnaden” och ”Föreställningars påverkan på patientens upplevelse”. Den viktigaste aspekten för patienten var önskan om en individanpassad omvårdnad med möjlighet till delaktighet i beslut och åtgärder. Slutsats: Patienter har en önskan om en individanpassad omvårdnad med fokus på delaktighet, information och bemötande under den perioperativa omvårdnaden. Detta ställer stora krav på operationspersonalen då den kirurgiska vården är standardiserad och en stor tidsbrist råder. Att som vårdpersonal få tid och möjlighet att anpassa omvårdnaden utifrån patientens unika behov och önskan är en viktig aspekt för patientens upplevelse och erfarenhet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolepedagogiskt arbete med ekologisk hållbar utveckling. Detta görs genom att intervjua förskollärare som arbetar med ekologisk hållbar utveckling tillsammans med barn i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna berör förskollärarnas upplevelser av barns delaktighet, svårigheter och framgångsfaktorer förskollärarna beskriver av arbetet samt deras erfarenheter av konkreta upplevelser. Studien tar sin utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av hållbar utveckling, med en fenomenologisk livsvärldsansats som vill synliggöra människors upplevelser och tankar. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamling av data skett genom semistrukturerade intervjuer med förskollärarna. Resultatet visar att förskollärarna upplever att barn blir delaktiga i arbetet med ekologisk hållbar utveckling genom konkreta upplevelser så som att vistas i naturen. Ett annat resultat är att förskolechefen upplevs viktig för förskollärarnas arbete. Resultatet visar även att barns ålder spelar roll i arbetet med hållbar utveckling. Vår förhoppning med studien är att yrkessamma inom förskolan, som tar del av studien, får större förståelse för hur ett arbete med hållbar utveckling kan implementeras i verksamheten.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros [ALS] är en obotlig motorneuronsjukdom som leder till att nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen som styr skelettmuskulaturen dör. Nedbrytningen av nervcellerna är en process som pågår allt från månader upp till år. Årligen insjuknar cirka 220-250 personer i Sverige i sjukdomen ALS. Sjukdomen ALS är en progressiv sjukdom och leder ofta till en tidigare död. Som sjuksköterska är det därför viktigt att inom vården arbeta personcentrerat utifrån personerna med sjukdomen ALS egna livsvärld och individuella behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av att leva med sjukdomen ALS. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades manifest enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat omfattar personers upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. I studiens resultat framkom fem kategorier och två underkategorier. Kategorierna är Förlust av fysiska funktioner, Självständighetens betydelse, Olika sätt att hantera en förändrad livssituation, Betydelsen av hopp och mening med livet i kampen mot sjukdomen och Tankar och känslor om döden. I kategorin Olika sätt att hantera en förändrad livssituation framkom underkategorierna Leva i förnekelse och finna det svårt att acceptera sjukdomen och Betydelsen av kontroll. Slutsats: I samband med sjukdomen ALS förlorade personerna fysiska funktioner vilket kunde leda till upplevelse av bristande självständighet och personerna kunde finna det svårt att acceptera sjukdomen. Hopp och att finna mening med livet ansågs viktigt för personerna med sjukdomen ALS då de var medvetna om att sjukdomen skulle leda till en tidigare död. I studien framkom vikten av att ha ett aktivt liv då det kunde öka personernas självständighet och välbefinnande. Dock kunde sjukdomen ALS medföra begränsningar för personerna till att leva mer aktivt. Följaktl

I Sverige drabbas cirka 3000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Ett plötsligt hjärtstopp är en av de mest stressfyllda situationerna som sjukvårdspersonal utsätts för på sjukhus. Tidigare forskning har främst inriktat sig på medicinska och biofysiska aspekter vid återupplivning i samband med plötsligt hjärtstopp. De subjektiva upplevelserna för dem som utför hjärt-lungräddning och deras känslor är sällan beskrivna. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Datainsamlingen genomfördes dels genom intervju med en fokusgrupp med fem informanter och dels genom två individuella djupintervjuer. Dataanalysen genomfördes systematiskt enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier med respektive subkategorier. Kategorierna som framkom var; Den givna rollen, Teamarbete och Reflektioner relaterade till hjärtstopp. Den givna rollen upplevdes både trygg, kravfylld och tillfredsställande. Ett tydligt ledarskap och en god kommunikation beskrevs som viktiga aspekter för att skapa riktning, mål och samarbete i teamet. De upplevde behov av feedback och debriefing fyllde en viktig funktion. Uppsatsen kan ligga till grund för ett framtida förbättringsarbete, diskussionsunderlag och uppföljning av plötsligt hjärtstopp. Ytterligare forskning inom området och över professionsgränserna är önskvärt., In Sweden every year about 3000 patients are affected by sudden cardiac arrest in a hospital setting. Sudden cardiac arrest is one of the most stressful situations for hospital staff to handle. Earlier research has mainly focused on the medical and biophysical aspects of cardiac resuscitation. The subjective experience and feelings of those performing the resuscitation are seldom described. The aim of the study was to describe the nurse an esthetists’ experience of participation in sudden cardiac arrest resuscitation in a hospital setting. Data collection was done through focus group interviews involving five participants and indepth interviews with two participants. Data analysis was systematically performed according to Graneheim & Lundmans qualitative content analysis. The result showed three categories with respective subcategories. The following categories emerged: The given role, Teamwork and Reflection related to cardiac arrest. The given role was perceived as safe, satisfying and filled with demands. A defined leadership and good communication were described as important factors in ensuring clear direction, goals and teamwork. The participants experienced a need for feedback and felt debriefing was of the utmost importance. This study can lead to future areas of improvement including further discussion and follow up of sudden cardiac arrest in hospital settings. Further research in this area and across professional borders is needed.

Bakgrund: ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Genom åren har ADHD varit huvudsakligen förknippat med barn. Det är först på senare år som ADHD har blivit en erkänd funktionsnedsättning även hos vuxna. Uppskattningsvis lever 2,5 % av den vuxna befolkningen i Sverige med ADHD. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av att som vuxen leva med ADHD Metod: Studien var en kvalitativ självbiografistudie. En induktiv ansats har använts och analysen utfördes genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen gav fyra kategorier och fem underkategorier. Resultatet visade att livet med ADHD innebar svårigheter i vardagen, att vara full av känslor samt att omgivningens stöd var av betydelse. Vidare visade resultatet att hälsa kunde upplevas trots ADHD. Slutsats: Att som vuxen leva med ADHD innebär svårigheter i vardagen sammankopplade till de huvudsymtom som funktionsnedsättningen ger. Det innebär vidare känslor av att vara annorlunda och missförstådd samt att uppleva svårigheter med pendlande humör. Med stöd från omgivningen samt ökad begriplighet och hanterbarhet kan känslan av hälsa och välbefinnande öka. Då varje persons upplevelser är individuella är det viktigt att som sjuksköterskan se till den personliga livsvärlden för att kunna stärka individens hälsoprocesser.

Bakgrund: Stroke innebär inte endast ett tillstånd utan består utav flera olika tillstånd med samma symtombild (Appelros, 2012). Stroke uppstår antingen som en blödning eller en propp i hjärnan och leder till att en del av hjärnan skadas på grund utav en nedsatt blodcirkulation (Ericson & Ericson, 2012). När ett blodkärl i hjärnan brister uppstår en blödning och det bildas en lokal tryckökning (Jönsson, 2016). Blödningen som orsakas av kärlbristningen kan i det akuta skedet ge upphov till medvetslöshet och kan även leda till döden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka yngre personers upplevelse av rehabiliteringen efter en stroke. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har använts och patografierna har analyserats i enlighet med Graneheim och Lundmans (2003) innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Varierande känslor i samband med rehabilitering samt miljöns betydelse för rehabilitering. Personerna i resultatet upplevde många olika känslor i samband med rehabiliteringen såsom orkeslöshet, rädslor och glädje. Vidare belyste personerna sina upplevelser angående den rehabilitering de hade att tillgå. Slutsats: I resultatet framkom en upplevelse av att inte få den rehabilitering som var nödvändig vilket ledde till att rehabiliteringsprocessen upplevdes som ineffektiv. Vidare framkom det även att ett flertal olika känslor kunde relateras till rehabiliteringen, såsom orkeslöshet, trötthet och även glädje i samband med olika rehabiliteringsmoment.

Bakgrund:Bröstcancer utgör 30% av cancerfallen hos kvinnor och är därmed den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingen för bröstcancer är kirurgi, cellgifter, strålning och hormonbehandling. Behandlingen och dess biverkningarna har en stor inverkan på livet vilket bidrar till känslomässiga reaktioner. Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå behandling vid bröstcancer. Metod:Studien baseras på en kvalitativ ansats med vårdvetenskapen som teorigrund. Det tillämpades ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom fem självbiografier skrivna av kvinnor som behandlats för bröstcancer. För att analysera böckerna användes en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat:Behandlingen av bröstcancern innebar en förändrad vardag där sjukdomen styrde. För att hantera den förändrade vardagen användes olika strategier. Behandlingen och dess biverkningar innebar fysiska förändringar som påverkade vardagen och därtill orsakade känslomässiga reaktioner. För att yttra tankar och känslor fanns ett behov av stöd från både familj och vårdpersonal. Slutsats:För att uppfylla behovet av stöd under behandlingstiden krävs det vidare utbildning i stöd och bemötande hos vårdpersonal och närstående, att vårdpersonal förhåller sig till ett livsvärldsperspektiv samt att ytterligare professioner inkluderas. På så sätt kan kvinnorna få adekvat information, stöd i att hantera vardagen och möjlighet att yttra sina känslor.

Sexuellt våld drabbar en stor del av den kvinnliga befolkningen i världen och ger allvarliga konsekvenser där posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och känslor av skuld ofta ses. Livsvärld definieras som den subjektiva värld en människa erfar vid exempelvis förändringar som sker i livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors livsvärld efter sexuellt våld. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där sju vetenskapliga artiklar granskades, kodades och tematiserades. I Kvinnors förändrade livsvärld framkom att kvinnorna fortfarande var kvar i traumat, att kvinnorna förlorat sin samhörighet när de känt skam över händelsen, att kvinnorna hade känslor av kränkning och hade olika inställning till livet efter det sexuella våldet. I Kvinnors livsvärld vid avslöjande upplevde kvinnorna ett hot mot jaget genom att de inte blivit bekräftade eller förbisedda vid ett avslöjande men också att de kunde få en känsla av tillhörighet när de fick stöd från familjen eller samhället vid ett avslöjande. Sjuksköterskan kan med sin övergripande kunskap om kvinnors livsvärld lindra lidandet samt underlätta tillfrisknandet för de som utsatts för sexuellt våld. För att stötta sjuksköterskor rekommenderas vidareutbildning med mer förståelse för kvinnors livsvärld inom olika vårdinrättningar samt att riktlinjer tydliggörs och nyttjas., Sexual violence affects a large proportion of the female population and causes serious consequences like post-traumatic stress disorder (PTSD) and depression. The lifeworld is defined as the subjective world the person experiences and can describe feelings after a certain event. The aim of this literature study was to describe the lifeworld of women after sexual violence. A general literature review was conducted where seven scientific articles were analyzed and thematized. In Women's changed lifeworld , women were still in trauma, women lost their affinity when they felt ashamed of the incident, the women had feelings of violation, and had different attitudes to the life after sexual violence. In Women's lifeworld upon disclosure, women experienced a threat to the self, because they were not confirmed or overlooked when disclosing, but also that they could have a sense of belonging when they received support from the family or society when disclosing. The nurse, with overall knowledge of the lifeworld can alleviate suffering and facilitate recovery for women who are victims of sexual violence. To support nurses, further training in understanding women’s lifeworld is recommended in various healthcare establishments and guidelines need clarification and utilization.

Bakgrund: KOL är en sjukdom som drabbar luftvägarna och lungorna. Sjukdomen kännetecknas av att patienten får ett begränsat luftflöde och den vanligaste riskfaktorn för KOL är tobaksrökning. KOL påverkar hela patientens livsvärld då sjukdomen har både fysisk och psykisk påverkan och patienten är ofta i behov av stöd. För att hantera faktorer som orsakar stress använder människan olika copingstrategier och dessa kan variera beroende på situation, erfarenhet och vilket stöd som finns runt människan. Syfte: Att beskriva copingstrategier hos patienter med KOL och därmed skapa förståelse för dessa patienters behov av stöd. Metod: Studien är en litteraturöversikt där nio artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats har analyserats. Resultat: Resultatet presenteras med kategorierna Copingstrategier för att hantera känslor och tankar samt Copingstrategier som fokuserar på förändring. Under dessa kategorier beskrivs KOL- patienters olika copingstrategier i tio underkategorier. Konklusion: Vilka copingstrategier KOL-patienter använder beror på deras livsvärld och vilket socialt och professionellt stöd som finns runt dem. De copingstrategier som fokuserar på förändring är framför allt de som också främjar hälsa men andra copingstrategier är också vanliga då sjukdomen är förknippad med skam och skuld. Sjuksköterskan måste uppmärksamma patienternas copingstrategier och ge dem stöd i att implementera copingstrategier som är hälsofrämjande., Background: COPD is a disease that affects the airways and the lungs. The disease is characterized by the patient having a limited airflow and the most common risk factor for COPD is tobacco smoke. COPD affects the entire lifeworld of the patient as the disease has both physical and mental impact and the patient is often in need of support. To handle stress-causing factors, people use different coping strategies, and these may vary depending on the situation, experience, and support available around the person. Aim: To describe coping strategies in patients with COPD and thereby create an understanding of these patients need for support. Method: The study is a literature review where nine articles with a qualitative approach and one article with a quantitative approach have been analyzed. Result: The result is presented with the categories Coping strategies for managing emotions and thoughts and Coping strategies that focus on change. In these categories different coping strategies of COPD patients are described in ten subcategories. Conclusion: Which coping strategies COPD-patients use depends on their lifeworld and what social and professional support is available around them. The coping strategies that focus on change are especially those who promote health, but other coping strategies are also common since the disease is associated with shame and guilt. The nurse must pay attention to the patients' coping strategies and provide them with support in implementing coping strategies that promote health.

Denna uppsats handlar om relationen mellan omsorg och lärande i förskolan samtförskollärares syn på och förhållningssätt till de båda begreppen. Insamlandet av data skeddegenom strukturerade observationer samt fokuserade intervjuer med utbildade förskollärare.Observationerna skedde i två förskolors, således fyra avdelningars hallar vid in- ochutgångssituationer och intervjuerna användes som komplement till observationerna ochgenomfördes med fyra stycken förskollärare. Studien grundas i Maurice Merleau-Pontysteorier om intersubjektivitet samt om livsvärldar. Studiens resultat pekade inledningsvis påatt förskollärarna ansåg att omsorgen och lärandet var integrerade med varandra, dockindikerade analysen av resultatet att förskollärarna hade annorlunda omsorgs- samtlärandeinriktat arbetssätt kontra deras egna uppfattning. Förskollärarna hade även skildaåsikter om de båda begreppens prioriteringsgrad samt om deras respektive definitioner.

Bakgrund: Att befinna sig i miljöer som kan uppfattas som hotfulla är ingen ovanlighet för ambulanssjuksköterskor. Att utsättas för hot i sitt arbete förekommer och uppfattas som ett problem av många inom ambulansverksamheten och är enligt såväl nationella som internationella studier ett växande problem. Att arbeta inom den prehospitala vården innebär att man ofta verkar inom en utsatt miljö. Då en hotfull situation påverkar vården är en viktig del av ambulanssjuksköterskans kompetensområde att skapa ett säkert vårdrum där patienten kan erhålla ett adekvat omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar av hot i samband med omhändertagande av sjuk eller skadad person. Metod: Kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Ett strategiskt urval användes vilket resulterade i tio intervjuer med ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i en mellanstor stad. Intervjuerna spelades in med ljud och transkriberades i efterhand. Resultat: De analyserade intervjuerna mynnade ut i fyra beskrivningskategorier om ambulanssjuksköterskors uppfattningar om hot i samband med omhändertagande av sjuk eller skadad person. De fyra beskrivningskategorierna var: Att det är en del av jobbet, Personliga förutsättningar och yrkeserfarenhet, Att hantera en hotfull situation och Att endast utföra det nödvändiga. Slutsats: Uppfattningarna kring hot varierar mycket, ett antal uppfattningar var extra förekommande. Bland annat att en könsdifferentierad ambulansbesättning uppfattades som positivt, också att en vårdrelation blir lidande och att bara den nödvändigaste vården utförs om situationen uppfattas vara hotfull., Background: Being in environments that can be perceived as threatening is not unusual for ambulance nurses. Being exposed to threats in their work occurs and is perceived as a problem by many in the ambulance business and according to national as well as international studies, is a growing problem. Working in prehospital care means that you often work within an exposed environment. As a threatening situation affects healthcare, an important part of the ambulance nurse´s field of expertise is to create a safe care space where the patient can receive adequate care. Aim: The aim of the study was to describe ambulance nurse's perceptions of threats associated with the treatment of sick or injured persons. Method: Qualitative interview study with phenomenographic approach. A strategic selection was used which resulted in ten interviews with ambulance nurses at an ambulance station in a medium-sized city. The interviews were sound recorded and transcribed post the interviews. Results: The analyzed interviews appeared in four descriptive categories on the perception of ambulance nurses on threats associated with the treatment of sick or injured persons. The four description categories were: That it is part of the job, Personal circumstances and professional experience, Managing a threatening situation and To only perform the necessary. Conclusion: The perceptions regarding threats varies a lot, a number of different were more extra common. As example that a gender differentiated ambulance crew were perceived as something positive, also that the caring relationship suffers and that the only necessary care is given if a situation is regarded as being threatening.

Bakgrund: Begreppet delaktighet saknar en entydig definition. Trots detta har sjuksköterskor i Sverige en skyldighet enligt lag att arbeta för att göra sina patienter delaktiga. Betydelsen av vad delaktighet innebär är inte klarlagd och därför kan det uppstå problem i arbetet för delaktighet. Syfte: Syftet är att förtydliga innebörden av begreppet delaktighet ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Metod: Begreppsanalys i åtta steg enligt vårdforskarna Walker och Avant. Resultat: Begreppets fem attribut är; aktiv medverkan, bekräftelse, information, kommunikation och partnerskap. Alla attribut måste uppfyllas för att delaktighet ska införlivas. Slutsats: Delaktighet är en subjektiv upplevelse som kan vara svår att uppnå. Det krävs arbete för att skapa möjligheter för att alla delaktighetens attribut ska uppfyllas., Background: The concept of participation lacks a clear definition. Nevertheless, nurses in Sweden have an obligation under law to work to make their patients participate. The significance of what participation implies is not cleared and therefore problems may arise in the work for participation. Aim: The purpose is to clarify the meaning of the concept of participation from a health science perspective. Method: Concept analysis in eight steps according to care researchers Walker and Avant. Results: The term's five attributes are; active participation, confirmation, information, communication and partnership. All of which must be met in order for participation to be incorporated. Conclusion: Participation is a subjective experience that can be difficult to achieve. Work is required to create opportunities for all attributes to be met.

Bakgrund: Besöksantalet på akutmottagningar i Sverige har senaste åren ökat och hög arbetsbelastning är vanligt förekommande. Stort patientantal, för få vårdplatser och långa väntetider leder till stress hos sjuksköterskor och att patientsäkerheten minskar. Sjuksköterskor på akutmottagningar upplever att de är överansträngda och att de ej klarar av att ge den vård de önskar. Syfte: Belysa hur sjuksköterskor upplever att patienter påverkas av arbetsmiljön på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ studie med 12 sjuksköterskor verksamma på en akutmottagning intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ latent innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema “Arbetsmiljön skapar brister i vården” med två kategorier “Risk för skada hos patienten” och “Negativ upplevelse för patienten”. När arbetsbelastningen är hög blir det brister i omvårdnad, kommunikation och triagering. Resurserna räcker inte till och patienterna får vänta på läkemedel. Patienterna känner sig inte sedda och upplevs vara till besvär. Integriteten blir bristande när arbetsbelastningen är hög och patienterna upplevs få utstå stress och oro av miljön. Slutsats: Det finns risker för patienterna som söker hjälp på akutmottagningar. Sjuksköterskorna är stressade, glömmer och ger bristfällig vård och behandling. Arbetsmiljön behöver förbättras för att sjuksköterskorna ska ha möjlighet att ge den vård de vill samt den vård som patienterna förtjänar. Riskerna för patienterna är belysta från sjuksköterskornas perspektiv och fortsatt forskning behöver utgå från patienters egna upplevelser. Fortsatt forskning behövs kring rutiner för hur omvårdnaden kan förbättras på akutmottagningar., Background: The number of visits to emergency departments in Sweden has increased in recent years and high workloads are common. Large patient numbers, lack of care places and long waiting periods lead to stress in nurses and patient safety decreases. Nurses in emergency department feel that they are overworked and unable to provide the care they wish. Objective: The aim of this study is to clarify nurses’ experiences of how patients are affected by the working environment in an emergency department. Method: A qualitative study of 12 nurses working at an emergency department was interviewed through semi-structured interviews. The analysis has been conducted through a qualitative latent content analysis. Result: The result is based on a theme "The working environment creates shortages in care" with two categories; "Risk of injury to the patient" and "Negative experience for the patient". When the workload is high, the nursing, communication and triage is lacking. Resources are not enough and patients can wait for medicines. Patients feels unseen and experience they are in the way. The result shows that integrity becomes insufficient when the workload is high and the nurses experience that patients feels stressed and anxious because of the environment. Conclusion: There are risks for the patients seeking medical care at the emergency department. Nurses are stressed, forgets and provides insufficient care and treatment. The working environment needs to be better for the nurses in order to provide the care they want as well as the care that patients deserve. The risks to the patients are highlighted from the nurse's perspective and continued research needs to be based on the patient's own experiences. Continued research is needed on routines for improving nursing care at emergency departments.

En förlossning är en kraftfull upplevelse som kommer påverka kvinnans hälsa och självkänsla. Ibland uppstår komplikationer med mor eller barn som gör det nödvändigt att avsluta förlossningen med kejsarsnitt, vilket kan leda till en traumatisk upplevelse. Antalet akuta kejsarsnitt ökar för varje år och det är viktigt att få en ökad förståelse för hur kvinnor upplever denna oförberedda situation. Syftet är att undersöka kvinnors upplevelser av en förlossning som avslutas med ett akut eller ett urakut kejsarsnitt. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, baserad på nedskrivna berättelser från 16 kvinnor. I resultatet presenteras fynden i två huvudkategorier; ”Att världen vänds upp och ned” samt ”Varierad information och stöd”. Dessa resulterar sedan i sju underkategorier; Blandade reaktioner i samband med beslutet, Känsla av ensamhet, Mötet med barnet blev inte som förväntat, En omställning i den nya vardagen, Ett gott stöd av partnern, Brister i vårdandet samt Otillräcklig information. Ett akut/urakut kejsarsnitt upplevs olika beroende på omständigheterna till kejsarsnittet samt vad kvinnan bär med sig för erfarenheter sedan tidigare. Det kan leda till en traumatisk och negativ förlossningsupplevelse som kan påverka kvinnans syn på sig själv samt sin sexuella och reproduktiva hälsa. Upplevelsen av information och stöd under en förlossning har stor betydelse för kvinnans förlossningsupplevelse. En vanlig upplevelse vid ett akut/urakut kejsarsnitt är att kvinnan känner sig ensam i sin situation, och att hon ligger ensam på post-operationsavdelningen utan information om vad som har hänt och hur hennes barn mår. Barnmorskebristen i Sverige gör att alla kvinnor inte får möjligheten till en närvarande barnmorska med kontinuerligt stöd, vilket också påverkar kvinnors trygghet under förlossningen. Partnern blir istället ett stort stöd och vid en komplex situation som akut och urakut kejsarsnitt är det inte ovanligt att kvinnan oroar sig för si

Bakgrund: I Sverige beräknas cirka 800 000 personer leva med astma vilket gör den till en utav landets folksjukdomar. Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftrören som innebär att luftrören har en ökad känslighet mot faktorer såsom pollen och tobaksrök. Astma kan karakterisera sig i form av attacker av andnöd och hosta. Då sjukdomens svårighetsgrad och upplevelser skiljer sig från person till person behöver sjuksköterskan mer kunskap och förståelse för att kunna ge en anpassad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med astma. Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som var upplevelsen av att känna begränsningar i vardagen med underkategorierna fysiska begränsningar, sociala begränsningar och känslor av oro och rädsla; upplevelsen av att förhålla sig till sjukdomen med underkategorierna inte kunna acceptera sjukdomen och lära sig att leva med sjukdomen; upplevelsen av att uppleva brist på och behov av kunskap. Slutsats: Resultatet visade att astma påverkade personers vardag då den begränsade dem. Brist på och behov av kunskap var vanligt förekommande hos personerna med astma. Sjukdomen kunde ses från olika synsätt där personerna antingen accepterade sjukdomen eller inte. Det är viktigt att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser av att leva med astma för att kunna ge denna patientgrupp en förbättrad omvårdnad.

Barn i sjukhusvård känner ofta rädsla eller oro. Rädsla har en stark kognitiv koppling och eftersom barns kognitiva utveckling inte är helt färdig, har barn lättare för att känna rädsla. De har svårt att sära på fantasi och verklighet som i sin tur kan leda till fler skrämmande upplevelser. Hur ett barn reagerar på rädsla beror också på vilken mognadsnivå de har. I Sverige styrs sjukvården av Hälso-sjukvårdslagen (HSL). Lagen ska se till att sjukvården uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att alla människor har rätt till självbestämmande och integritet, samt att människors lika värde och värdighet ska säkras, detta gäller även för de barn som vårdas på sjukhus. Trots att barns rätt till att få uttrycka sina åsikter tydligt finns med i svensk lagstiftning, finns det indikationer på att deras åsikter inte lyfts fram i vårdsituationer. Sjuksköterskan som arbetar med vård av barn ska se till barnets perspektiv och bidra med sin barnkompetens. I barnsjukvård kan sjuksköterskan knyta an till vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld, hälsa, lidande, delaktighet och sjukhusmiljö. Syftet var att undersöka barns rädslor när de vårdas på sjukhus. Arbetet är en litteraturstudie, där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar studerats för att sammanställa barns rädslor på sjukhus. Resultatet visar att behandlingar och undersökningar samt separation från föräldrar och syskon orsakar rädsla och ångest hos barnet. Sjukhusmiljöer upplevs som okända och otrygga och förlorad autonomi leder till oro och frustration. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela barnet och dess livsvärld som involverar både föräldrar, syskon, vänner men även tidigare erfarenheter av sjukvård. Stor tyngd borde ligga på sjuksköterskans förmåga till att arbeta utefter ett barnperspektiv, där bland annat individanpassad kommunikation samt barnens delaktighet och autonomi prioriteras.

Abstrakt Bakgrund: Rättspsykiatrin i Sverige vårdar psykiskt sjuka lagöverträdare. Våld är vanligt förekommande och ett stort problem inom den rättspsykiatriska vården. Vårdare som blir utsatta för våld trivs sämre med sitt arbete och har högre sjukfrånvaro. Inom rättspsykiatrisk vård beskrivs en god vårdrelation mellan vårdare och patient som en förutsättning för att kunna vårda. Syfte: Studiens syfte var att belysa vårdares upplevelse av våldssituationer och hur dessa påverkar vårdrelationen inom rättspsykiatrin. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och utgår från livsvärldsteorin. Studien baseras på intervjuer med tolv vårdare. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att våldsamma situationer mellan patienter och vårdare inom rättspsykiatrisk vård kan leda till att en patient flyttas eller att det uppstår en distans mellan vårdare och patient. Våld kan även leda till att vårdare blir sjukskrivna under en period, eller slutar sitt arbete. Erfarna vårdare beskriver att de ständigt har en mental beredskap för att våld plötsligt kan uppstå. De använder även en hård jargong som ett verktyg för att kunna hantera den påfrestande miljön. Slutsats: Det kan upplevas kontraproduktivt att flytta en patient efter en våldsam situation och därmed omöjliggöra mötet mellan patienten och den vårdare som blev utsatt för våld. Ett undvikande av mötet riskerar att försämra vårdrelationen. Istället kan patienten bjudas in till ett samtal tillsammans med denne vårdare. Vårdare efterfrågar stöd ur ett längre tidsperspektiv efter en våldsam situation. För att skapa förutsättningar för ett stöd på mellanmänsklig nivå efter en våldsam situation behövs ett långsiktigt och strukturerat stöd. Det krävs ytterligare forskning för att bättre förstå den tidvis hårda jargongen och hur den påverkar vårdandet., Background: The forensic psychiatry in Sweden offers care to people who have committed a crime under the influence of a mental disorder. Violence against staff is a common and major problem in the forensic psychiatry. Caregivers who have been exposed to violence feel less satisfied in their work, and are more often staying at home on sick leaves, compared to other caregivers. A good caring relationship between caregivers and patients is described as a prerequisite for giving a good care in the context of forensic psychiatry. Aim: The aim of the study was to highlight the health professionals' experiences of violent situations and how these affect the caring relationship in forensic psychiatric care. Method: The study has a qualitative approach based on the lifeworld theory. The study is based on interviews with twelve caregivers. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The interviews revealed that violent situations between patients and caregivers in forensic psychiatric care can lead to a distance between the caregiver and the patient, or that the patient is being moved. Violence can also lead to sick leave for caregivers or a permanent quit from work. Caregivers with long experience of forensic psychiatry describe that they constantly have a mental preparedness for violence to suddenly arise. They also use a rough jargon as a tool to handle the stressful context. Conclusion: It may be counterproductive to move a patient after a violent situation, thus making it impossible for the patient and the victim to meet each other after a violent situation. An avoidance of the meeting is likely to worsen the caring relationship. Instead of creating a distance, the patient can be invited to a conversation with this caregiver. Caregivers demand support for a longer period of time after a violent situation. In order to create the conditions for interpersonal support after a violent situation, long-term and structured support

Bakgrund: Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige med ungefär 80 % som är i behov av palliativ vård. Palliativ vård blir aktuellt när en persons sjukdom konstateras vara obotlig och leder till döden. Den palliativa vården inriktar sig i att förbättra den lidandes livskvalité och inte att bota sjukdomen. Den palliativa vården omfattar psykiska, fysiska, existentiella, sociala samt närståendes behov. Sjuksköterskor bör vara medvetna om personers känslomässiga tillstånd och upplevelser för att kunna bedriva en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med en dödlig sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra patografier som har analyserats med Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. Dessa var huvudkategorin Att inte känna igen sig själv underbyggt av Kroppsliga förändringar och En identitetsförlust. Huvudkategorin Emotionella svårigheter under sjukdomsförloppet underbyggt av känslor av frustration och ilska, känslor av sorg och ångest och känsla av förtvivlan. Huvudkategorin Lycka trots dödlig sjukdom underbyggt av känsla av glädje, känsla av hopp och att hitta värde i livet samt huvudkategorin Att acceptera framtiden och döden. Slutsats: Personer som drabbas av en dödlig sjukdom upplever många svårigheter under hela sjukdomsprocessen. Sjukdomen skapar begränsningar i personers livsvärld. Trots dessa begränsningar så upplever personer lycka vilket kan vara en förutsättning för personerna i dessa situationer att kunna hantera och bearbeta sin förändrade tillvaro och tillslut kunna acceptera döden.

Bakgrund: Minst var tredje person i Sverige beräknas få en cancersjukdom någon gång under livet. En behandlingsbar cancersjukdom kan innebära ett flertal förändringar i personens liv. Förändringarna kan gälla till exempel tankar, känslor och kroppsliga förändringar. Många personer med en behandlingsbar cancersjukdom upplever brister när det kommer till stöd från vårdpersonal. För att kunna anpassa omvårdnaden kring vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom behövs ökad kunskap och förståelse kring hur det är att leva med behandlingsbara cancersjukdomar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med en behandlingsbar cancersjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på patografier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde fram till fem kategorier och två underkategorier. Den första kategorin var en känsla av personlig förändring. Den andra kategorin var längtan tillbaka till det gamla livet. Nästa kategori var tankar om döden. Den fjärde kategorin var att känna styrka med underkategorierna vilja och kämpaglöd och nära och käras betydelse. Den sista kategorin var tankar om framtiden. Slutsats: En känsla av personlig förändring med avsnittet kring en förändrad syn på och känsla för kroppen, tankar om döden samt vilja och kämpaglöd var tre utmärkande upplevelser i resultatet. Genom en förståelse kring upplevelser hos vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom kan vårdpersonal och nära och kära minska lidandet och öka välbefinnandet hos personerna. Något som framkom i föreliggande studie var att nära och kära hade en betydelsefull roll för personerna med en behandlingsbar cancersjukdom. Vidare forskning skulle därför vara intressant att göra kring anhörigas perspektiv av att leva i närheten av en person med en behandlingsbar cancersjukdom.

Denna intervjustudie har genomförts med syftet att undersöka hur låtskrivaren och låtskrivarläraren upplever sin livsvärld och genom den synliggöra låtskrivarlärarens pedagogiska grundsyn. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts med fyra låtskrivare och lärare i ämnet låtskrivning. Informanterna är verksamma i gymnasieskolan som musiklärare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenologiskt förhållningssätt ur ett livsvärldsperspektiv. Intervjustudien har visat att informanterna upplever att deras skrivande hjälper dem att vara strukturerade, fokuserade och att färdigställa och nå resultat, samt bearbeta impulser och känslor. Alla informanter vittnar om hur skrivandet blivit ett sätt för informanterna att bearbeta händelser i livet, lätta som komplicerade, en slags terapi. Passionen för sitt skrivande har stärkts och kommit att bli ett med informanterna ju längre tid som gått och ju mer tid informanterna har gett åt musiken. De menar att inspirationen är något som kommer av ”görandet” och att det går att framkalla om man bara sätter igång, samt att viljan att äga sitt eget konstnärskap är en viktig komponent i skapandet som driver låtskrivaren framåt., This interview study has been conducted with the purpose of investigating how the songwriter and songwriting teacher experience their life-world and by it visualize the songwriter's pedagogical perspective. Qualitative research interviews have been made with four songwriters and teachers in the subject of songwriting to investigate the phenomenon. The informants are active in the upper secondary school as music teachers. The result and analysis is done with a hermeneutic and phenomenological approach from a life-world perspective. Interview studies have shown that the informants find that their writing helps them to be structured, focused and to complete and achieve results, as well as process impulses and feelings. All informants testify to how the writing has become a way for informants to process events in life, easy as complicated, as a kind of therapy. The passion for their writing has been strengthened and become one with the informants the longer time passed and the more time the informants have given the music. They claim that inspiration is something that comes from the "making" and that it can be evoked if you only get started, and that the desire to own your own artistry is an important component of the creation that drive the songwriter forward.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är globalt sett, den dominerande orsaken till mortalitet. Tack vare de allt mer utvecklade behandlingsmetoderna, är det idag fler som överlever. En av dessa behandlingsmetoder är kranskärlsoperation, vilken är nödvändig vid förekomst av komplicerad kranskärlssjukdom. Det är en omfattande operation som kan resultera i såväl fysiska som psykiska konsekvenser för en individ. För att sjuksköterskan ska förstå individens upplevelse av återhämtningsprocessen, krävs god kunskap om operationens innebörd och likaså förståelse för vilka faktorer som spelar in under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var, att beskriva individers upplevelse av återhämtning efter en kranskärlsoperation. Metod: För att besvara studiens syfte, har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att olika upplevelser under återhämtningsprocessen kan påverka individerna. Ur analysen framkom tre kategorier som visade hur återhämtningsprocessen kunde upplevas. Dessa var begränsningar i vardagen, behovet av stöd och tillbaka till livet. Slutsats: Efter en kranskärlsoperation är det många faktorer som påverkar en individs upplevelse av återhämtningsprocessen. Genom en god förståelse av individens situation, tydlig information och praktisk vägledning, kan sjuksköterskan bidra till en gynnsam återhämtningsprocess i individens vardag.

Den svenska förskolan styrs av en läroplan (SKOLFS 1998:16) som anger riktlinjer och mål för verksamheten. Enligt läroplanen ska förskolan sträva efter att varje barn ”utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama” (SKOLFS 1998:16, s.10). Läroplanen beskriver också att barn ska erbjudas en miljö där de tillsammans med andra barn och pedagoger ska kunna delta i estetiska aktiviteter. Detta arbete fokuserar på de estetiska uttrycksformerna musik och dans. Syftet med den här studien är att ur ett fenomenologiskt perspektiv undersöka och analysera vad som händer i musikmötet mellan musiker, dansare och pedagoger, samt dess inverkan på fortsatt musikarbete på förskolan. Vi undersöker också vad i mötet med musiker och dansare som fascinerar pedagoger till fortsatt musikarbete i förskolans verksamhet. Detta studeras i en miljö där sådan fascination uppstår. Via intervjuer med pedagoger, musiker, dansare och handledare närmar sig den här studien upplevelser och fascination inom ramen för Malmö stads projekt ”Musiken stärker”.