Search

Svenska elever visar att de är svaga i sina prestationer inom algebra i de internationella mätningarna som genomförs. I det matematiska området algebra har likhetstecknet en betydande roll och brister elever i sin förståelse för symbolens innebörd påverkar det deras utveckling negativt. Syftet med den här studien är att undersöka vilka uppfattningar elever visar i en årskurs 1 för likhetstecknets funktion i ämnet matematik. För att kunna besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: • Vilka uppfattningar om likhetstecknets funktion ger eleverna uttryck för i denna studie? • På vilket sätt beskriver eleverna sina egna uppfattningar om likhetstecknets funktion i sina muntliga svar? I vår studie har syfte och frågeställningar legat till grund för valet av den fenomenografiska ansatsen. De har tillsammans påverkat vilken forskningsmetod som är lämplig för den här studien. Det har utmynnat i en mixad metod som omfattar ett kvantitativt test med skriftliga uppgifter och kvalitativa intervjuer som är semistrukturerad i sin form. Vi har utgått från andra ordningens perspektiv inom den fenomenografiska ansatsen när datainsamlingen skulle genomföras och analyseras. Det innebär att elevernas uppfattningar lyfts fram om fenomenet likhetstecknet och vi som forskare tar ett steg tillbaka. Studiens urval består av 44 elever från en skola med ett fördelaktigt socioekonomiskt index. Hela urvalet genomförde det skriftliga testet och tio elever valdes ut till semistrukturerade intervjuer. Vid analysprocessen av de två datainsamlingsmetoderna skapades beskrivningskategorier utifrån elevernas svar. Studiens resultat visar att eleverna har en variation av uppfattningar både i det skriftliga testet och i de semistrukturerade intervjuerna. Den beskrivningskategori som utmärker sig i det skriftliga testet är rätt svar och i intervjuerna är det det är lika. I det skriftliga testet visar 20 procent av eleverna att de har en relationell förståelse för likhetstecknets funkt

Väl genomförda övergångsstrategier kan bidra till ett bättre utfall i vuxen ålder för elever med Austismspektrumdiagnos (ASD). Med övergångsstrategier menas i denna studie insatser som genomförs för att underlätta övergången för en elev med ASD från gymnasieskolan vidare till eftergymnasiala verksamheter. Syftet med studien var att identifiera övergångsstrategier i vetenskapliga artiklar. Syftet var även att undersöka vilka uppfattningar gymnasiepersonal med erfarenhet av övergångar för elever med ASD har om dessa övergångsstrategier. För att identifiera övergångsstrategier genomfördes en litteraturöversikt i vilken 22 artiklar inkluderades. Två synteser av innehållet i artiklarna gjordes, dels grupperades innehållet kring vilka uttryck övergångsstrategier kan ta sig, dels försågs varje identifierad grupp med strategier med ett namn och en definition. Detta resulterade i att nio distinkta övergångsstrategier definierades. Data samlades in från gymnasiepersonal genom semistrukturerade intervjuer. Fynden i litteraturstudien låg till grund för utformningen av intervjuguiden. Fem informanter med erfarenhet av arbete med elever med ASD rekryterades genom ett strategiskt urval från fyra olika skolor. Fenomenografisk metod användes vid dataanalysen. Den teoretiska utgångspunkten var Bronfenbrenners ekologiska modell samt Rimm-Kaufman och Piantas ekologiska och dynamiska modell för övergångar. Analysen resulterade i ett utfallsrum för varje forskningsfråga. Utfallsrummet avseende informanternas uppfattningar av övergångsstrategier utgjordes av tre beskrivningskategorier. Dels aktiv och generell medverkan, dels behovsanpassa övergångsstrategierna, dels andra aktörer bör vara drivande. I studien undersöktes också vad som framträder i informanternas beskrivningar av sina erfarenheter kring övergångsstrategier. Tre beskrivningskategorierna framträdde, nämligen inget aktivt arbete med de beskrivna övergångsstrategierna, ad hoc-lösningar samt systematiskt arbete. Vilka möjlighete, Well conducted transition strategies can lead to better outcomes in adulthood for students with autism spectrum disorders (ASD). In this study, transition strategies are defined as interventions that are carried out in order to facilitate transition from upper secondary school to post school settings. The purpose of the study was to identify transition strategies in scientific articles The purpose was also to investigate what perceptions upper secondary school staff with experience of transition of students with ASD have about those transition strategies. In order to identify transition strategies, a literature study was carried out in which 22 articles were included. Two synthetises of the content in the studies were carried out. Firstly, the content was grouped under what expressions the transition strategies can take. Secondly, each identified group of strategies was given a name and a definition. As a result, nine different transition strategies were identified. Data was collected from upper secondary school staff by semi structured interviews. The findings in the literature study were used for the design of the interview guide. Five informants with experience of working with pupils with ASD were recruited by strategic sample from four different schools. The phenomenographic method was used to analyse data from the interviews. Both Bronfenbrenner’s ecological model and Rimm-Kaufman and Pianta’s ecological and dynamic model for transitions were used as a theoretical framework. The analysis resulted in one outcome space for each of the research questions. The outcome space concerning the informant’s perceptions about transition strategies resulted in three descriptive categories: active and general participation, adapt the strategies to the needs and other adequate providers should be the driving force. The study also investigated what appears in the informants’ descriptions of their experiences of transition strategies. Three different description categories were

Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har om återbruk ochåtervinning samt på vilket sätt det påverkar barns delaktighet i undervisningen.Förhoppningen var att ett fenomenografiskt perspektiv på undervisningen skulle bidra tillökad kunskap om det. Studien utfördes genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer med tioförskollärare inom tre kommuner i Mellansverige. De tio förskollärarna valdes slumpmässigtut och intervjuades om deras uppfattningar om hållbar utveckling med fokus på återvinningoch återbruk. Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografiskanalysmodell som sammanflätats med variationsteorin. Resultatet i analysen landade i tvåframträdande reflektioner: I undervisning om återbruk och återvinning uppfattas ekologiskaprocesser, odling och upplevelser i skogen bidra till lärande om hållbar utveckling. Kunskapersom inte alla pedagoger har. Därför hamnar man lätt i projekt och färdiga material såsomsopmonster. Resultatet visar också att barnen blir delaktiga i undervisning om återvinning ochåterbruk på pedagogernas villkor och inkluderas inte i så hög grad. Synen på barn, pedagogerskunskaper och intressen är aspekter som kan förklara studiens resultat.

This licentiate thesis is about secondary school technology teachers’ experiences of teaching with models and modelling using digital tools. The aim of this thesis is to gain new in-depth knowledge of teaching in relation to digital models and digital modelling, and create better preconditions for technology teachers when it comes to their choices of content and methods of teaching in the area. Two studies have been conducted and phenomenology of the lifeworld has been used as a theoretical framework. Data was collected through 12 semi-structured interviews. In the first study, the focus was on technology teachers’ experiences of teaching digital models. In the second study, the focus was on a specific part of digital modelling, teachers’ experiences of teaching with computer aided design, CAD. The results show that teaching with digital models and digital modelling can comprise a combination of theoretical and practical activities. Further, teaching varies from instruction to a more explorative teaching where pupils seek solutions to problems on their own. Digital models are used descriptively as well as for predicting technology not yet developed. The study shows that there is not one way to understand the concept digital models in steering documents or teaching practice and there is a need for more nuanced and specific discussions to address different learning outcomes. Moreover, technology teachers experience CAD as an important and central part of teaching with digital models., Den här licentiatuppsatsen handlar om tekniklärares erfarenheter av undervisning med modeller och modellering där digitala verktyg används i högstadiets teknikämne. Syftet med studien är att skapa nya och fördjupade kunskaper om tekniklärares undervisning på grundskolans högstadium med digitala modeller och digital modellering för att skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande och för att stödja lärarnas didaktiska val. Två delstudier har genomförts där livsvärldsfenomenologi har utgjort det teoretiska ramverket. Data har samlats in genom 12 semistrukturerade intervjuer. I den första delstudien var fokus på tekniklärares erfarenheter av undervisning med digitala modeller. Den andra delstudien går djupare in på ett specifikt område av digital modellering där fokus var på tekniklärares erfarenheter av undervisning med computer aided design (CAD). Resultaten visar att undervisning med digitala modeller och digital modellering kan innehålla sammanvävda teoretiska och praktiska moment. Vidare att undervisningen skiftar från att vara instruerande till att eleverna själva får undersöka och hitta olika lösningar på problem. Digitala modeller används både deskriptivt och preskriptivt i undervisningen. Begreppet digitala modeller är vagt definierat i styrdokumenten och i undervisningspraktiken och resultaten visar ett behov av att tydligare beskriva och adressera olika lärandemål i teknikundervisningen. Dessutom framkommer att CAD erfars av tekniklärare som centralt i teknikundervisningen med modeller med digitala verktyg.

Dyscalculia is a specific learning disability that’s affecting brain capacity of individuals, more specifically the ability to perform specific mathematical operations. Given that there is little research about how dyscalculia is supposed to be treated teachers are faced with these students anyway. This study aims at how math teachers view and handle students in dyscalculia in the upper secondary school. Data were collected through 66 random picked math teachers who answered a web based survey.The teachers generally perceive the concept of dyscalculia in various ways. It turns out that the female teachers perceive dyscalculia to a greater extent from a cognitive perspective than the male teachers. Analytics also show that most of the teachers work in a school that doesn't have any systematic work to detect or manage students with dyscalculia., Dyskalkyli är en inlärningssvårighet som påverkar hjärnkapaciteten hos individer, mer detaljerat påverkas förmågan att utföra specifika matematiska operationer. Lärare möter elever i dyskalkyli trots att kunskap om begreppet kanske saknas och den tunna forskningen som finns gör inte uppgiften enklare. Studiens syfte är att undersöka hur matematiklärare på gymnasiet uppfattar och hanterar dyskalkyli. Datan samlades in genom en webbenkät där 66 slumpmässigt utvalda matematiklärare svarade på enkätundersökningen.Lärarna uppfattade generellt begreppet dyskalkyli på olika sätt. Det visar sig att de kvinnliga lärarna uppfattar dyskalkyli i större utsträckning ur ett kognitivt perspektiv än de manliga lärarna. Analysen visar även att majoriteten av lärarna arbetar på en skola som inte har ett systematiskt arbetssätt för att upptäcka och hantera elever i dyskalkyli.

Med förhoppningen att främja arbetet med skönlitteratur i skolan syftar studien till att undersöka gymnasieelevers förväntningar på litteraturundervisning, syn på skolkanon och dennas påverkan på likvärdighet mellan olika gymnasieutbildningar. Materialet samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med elever som går första året på gymnasiet och analyseras utifrån fenomenografins ramar och Kathleen McCormicks teorier om allmänna och litterära repertoarer. Med hjälp av dessa teorier analyseras de resultat som framkom under fokusgruppsamtalen och visar att elever eftersträvar litteraturundervisning som bland annat innefattar meningsfulla textmöten. Analysen påvisar även vilken litteratur och vilka arbetsmoment som kan generera flest utmaningar för verksamma lärare och understryker vikten av att lärare är medvetna om elevers repertoarer. Diskussionen innefattar fortsättningsvis lärarens roll, vilken eleverna legitimerar genom att exempelvis framhålla förtroende för lärares förmåga att skapa likvärdig undervisning. Slutligen tar eleverna avstånd från en eventuell skolkanon och efterfrågar alternativet att få vara med och välja vilken skönlitteratur de ska få läsa i samråd med läraren.

Denna studie har som syfte att kartlägga förskollärares och barnskötares uppfattningar om fenomenet tid, och hur de tänker kring tid i relation till undervisning i förskolan samt vilka likheter och skillnader som finns i deras uppfattningar och reflektioner kring tid. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som metod och utgått från fenomenografin och den didaktiska reliefen som teoretisk utgångspunkt. I bakgrunden har vi presenterat hur ‘tid’ har definierats under historiens gång, och redovisat Skolinspektionens kvalitetsgranskning av bland annat matematik i förskolan. Det har forskats lite om specifikt undervisning av tid i förskolan, och vi har således bland annat utgått från olika studier om matematik i förskolan och tittat på tidigare forskare som undersökt hur begreppet tid används i undervisningen och hur barn förhåller sig till matematik och tid.Utifrån intervjuerna kunde vi kartlägga att det fanns en mångfald av olika uppfattningar både hos förskollärare och barnskötare. Resultatet visade att den mest förekommande reflektionen kring undervisning om tid handlade om att undervisa om klockan. Annars reflekterade de intervjuade kring tid i samband med rutinmoment, förändringar, tid som något linjärt – något som bara tickar framåt och som de måste förhålla sig till. Resultatet visade också att en stor skillnad kring förskollärares och barnskötares uppfattningar kring tid var att förskollärare hade större fokus i sina reflektioner på undervisningsmoment medan barnskötare hade större fokus på rutiner och att hinna utföra sina arbetsuppgifter inom en viss tidsram. Båda arbetsgrupperna reflekterade kring att tid är viktigt för barn, och att tiden upplevs annorlunda för barn och för vuxna.

Denna studie handlar om att studera idrottslärares uppfattningar om betygssättningen och kunskapskraven i ämnet Idrott och hälsa i årskurs 6. Vidare fokuserar studien på vilka uppfattningar som finns bland respondenterna gällande för- och nackdelar med betyg i årskurs 6 samt vad som kännetecknar en hög- respektive lågpresterande elev inom Idrott och hälsa. All empiri har samlats in genom telefonintervjuer där samtliga respondenter är behöriga idrottslärare som har betygsatt elever i årskurs 6. Lärarnas uppfattningar har analyserats utifrån den fenomenografiska teorin. Resultaten i studien visar att det råder delade meningar om betygssättning i årskurs 6 i Idrott och hälsa. Vissa lärare anser att elever i årskurs 6 är för unga för att få betyg och att betyg kan ha en negativ påverkan på eleverna. Andra lärare ser positivt på betyg i årskurs 6 och menar att det skulle kunna vara fördelaktigt med betyg redan tidigare än årskurs 6. Resultaten visar även att majoriteten av de intervjuade idrottslärarna anser att kunskapskraven och dess värdeord är svårtolkade vilket leder till svårigheter i betygssättningen av elever. Det framkommer även att lärare har delade uppfattningar om vad som kännetecknar en hög- respektive lågpresterande elev inom ämnet Idrott och hälsa.

Studiens syfte är att belysa lärares upplevelser om bedömning av nyanlända elevers kunskaper utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån studiens syfte formulerades tre frågeställningar som behandlar lärarnas upplevelser av bedömning, hur de upplever stöd och resurser i bedömningen av nyanlända elevers kunskaper och om det finns skillnader i sättet som lärarna bedömer beroende på när de har tagit sin lärarexamen. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna, valde vi att använda oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta lärare som arbetar på lågstadiet i två olika kommuner. Data analyserades med tematisk analys som metod. Analysen gav teman som gavs utifrån lärarnas upplevelser som sedan presenteras tillsammans temana i analys och resultatdelen. I diskussionsdelen diskuteras resultaten som kom fram i ljuset av den tidigare forskningen som finns inom samma område och som bearbetas i delen tidigare forskning. Resultatet visar att brist på kunskaper i svenska hos nyanlända elever är något som försvårar lärares bedömning av deras kunskaper samt att det saknas kunskap och kompetens för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, både på skolnivå och statlig nivå. Analysen visar även att samarbete med andra kollegor skulle underlätta bedömningen men att brist på tiden gör det svårt att samarbeta.

Denna studie behandlar det pedagogiska arbetet med barn i behov av stöd i förskolan. Syftet för denna studie är att beskriva förskollärares pedagogiska förhållningssätt kring fenomenet arbetet med barn i behov av stöd. Frågeställningen studie utgår ifrån är: “Hur uppfattar förskollärare sitt arbete med barn i behov av stöd?”. Studien har en fenomenologisk teoretisk utgångspunkt och med en fenomenografisk ansats. För att besvara frågeställningen har förskollärare från södra Sverige intervjuats, via digitala hjälpmedel. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att det finns många förutsättningar som påverkar deras pedagogiska arbete med barn i behov av stöd. Förskollärarna uppfattar att faktorer som samverkan mellan arbetslag, chef och vårdnadshavare, deras kompetens samt möjlighet till resurser är viktiga för att föra det pedagogiska arbetet framåt. Denna studie har som slutsats att det finns många förutsättningar som krävs att de fungerar tillsammans för att förskollärare ska kunna arbeta med barn i behov av stöd på det sätt som varje individ behöver.

This essay is a qualitative study of the experience of 12 singing teachers with teaching singers remotely during the Covid-19 pandemic. The purpose of the essay is to see how the experiences of the teachers differ from each other, which is achieved through a phenomenographic analysis of qualitative interviews conducted with the participating teachers. The study’s findings indicate that there are several areas in which the experiences differ between teachers. Firstly, the degree to which they try and emulate traditional teaching practices. Secondly, the degree of stress and unease in regards to the teaching situation. Thirdly, their attitude towards remote teaching compared to traditional teaching practices. Fourthly, their relationship to the technological aspects of remote teaching and to what degree they experience them as obstacles or advantages. And lastly the degree to which they prescribe responsibility onto the student for their education. Additionally, two areas of note were observed where there was no apparent variance in the experiences; the mental health of students and the lack of preparation and knowledge in regard to the remote teaching.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares uppfattningar om hur läroplanen används i deras arbete och hur förändringar av läroplanen har och kan komma att påverka dem. För att besvara syftet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: hur uppfattar lärare att arbetet med läroplanen i undervisningen går till, hur uppfattar lärare förändringarna i kunskapskraven och hur uppfattar lärare kunskapskraven i organisationen av lärande. Som teoretisk utgångspunkt använde vi fenomenografi. Teorin användes vid analysen av det empiriska materialet för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna lyfte lärare hur de använder olika delar av läroplanen i sitt arbete, både i undervisningen och vid bedömningen av elevernas kunskaper. Det framkom även hur läroplanens förändringar har uppfattats av lärarna som intervjuats och slutligen redovisas deras tankar om rättvis bedömning. Resultatet visar att lärare använder läroplanen i deras arbete och men gör det på olika sätt. Även uppfattningar om de förändringar som har skett och kommer att ske, i och med den nya revideringen, skiljer sig. Samtliga lärare var överens om att det ser ut som att texten har minskat i de reviderade kunskapskraven. När det kommer till bedömning så uppfattar lärarna att värdeorden i kunskapskraven är tolkningsbara och att det kan vara svårt att uppnå en rättvis bedömning.

Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för ett antal förskollärares uppfattningar av fysisk aktivitet och rörelse i förskolan genom ett fenomenografiskt perspektiv. Vår undersökningsmetod är inspirerad av en fenomenografisk ansats och presenteras genom fyra beskrivningskategorier: förskollärarens intresse, miljö, läroplanen och kunskap. I studien har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats då inom fenomenografin bearbetas empirin genom beskrivningskategorier av det valda fenomenet. Därav har vi valt att genomföra enskilda semistrukturerade intervjuer av sju förskollärare. Dessa arbetar på sex olika förskolor i södra Sverige. För att bryta ner syftet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: Hur uppfattar ett antal förskollärare fysisk aktivitet och rörelse i förskolan? Vilka faktorer påverkar möjligheten att genomföra fysisk aktivitet i förskolan? För att uppfatta förskollärarnas intresse av ämnet har vi även utgått ifrån Bourdieus teori om habitus. Resultatet av vår studie visar att förskollärare har en medvetenhet om begreppen fysisk aktivitet och rörelse i förskolan. Dock tolkar vi att det finns en variation hos respondenterna om förutsättningar, förhållningssätt, intresse samt kunskap i ämnet.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med programmering i undervisningen. Vi har utifrån syftet tagit fram tre forskningsfrågor som skall hjälpa oss att genomföra studien: · Vad innebär programmering för lärare? · Vilka verktyg använder lärare i sin programmeringsundervisning? · Vilka hinder eller begränsningar möter lärare i sin programmeringsundervisning? Genom en kvalitativ forskningsansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts på yrkesverksamma lärare i årskurserna F-3. Den data som framkom har analyserats genom både ramfaktorteorin och fenomenografi. Vi har studerat några lärares uppfattningar kring programmerings innebörd samt identifierat tre ramfaktorer som påverkar dem i deras undervisning; kunskapsbrist, skolans ekonomiska resurser samt tidsaspekt. Resultatet av denna studie visar att lärare är medvetna om programmeringens innebörd i samhället och ser det som en viktig komponent inför framtiden.

Torra ögon beror på en obalans i ögats tårfilm och påverkar patientens livskvalité, eftersom tillståndet ger symtom i form av ögonsmärta, rinnande ögon och synnedsättning. Tillståndet är kroniskt, progressivt och kräver regelbunden behandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters uppfattningar av att leva med torra ögon. Metoden var en kvalitativ design med en fenomenografisk forskningsansats. Patienter från en ögonmottagning i Sydsverige blev enskilt intervjuade. Resultatet visar på tre beskrivningskategorier: En förändrad tillvaro, Oro kring vad omgivningen tänker samt Att leva på hoppet. Informanterna uppfattar fysiska besvär i form av ögonsmärta och rinnande ögon, och upplever att besvären är obehagliga. Tillståndet uppfattas inverka negativt på livet och upplevs utgöra hinder för ett välfungerande vardagsliv. Informanterna uppfattar en oro kring vad omgivningen tänker om dem när besvären är synliga. De lever på hoppet om att hitta en lösning på besvären och vidtar olika åtgärder för att hantera tillståndets utmaningar. Slutsatsen är att en ökad kunskap om patienters uppfattningar av att leva med torra ögon, kan leda till bättre stöd och omvårdnad i form av god information och personcentrerad omvårdnad. Det rekommenderas att torra ögon uppmärksammas mer inom omvårdnadsutbildning, och ytterligare forskning inom området rekommenderas., Dry eyes are due to an imbalance in the tear film of the eye and affect the patient's quality of life, as the condition causes symptoms in form of eye pain, watery eyes and visual impairment. The condition is chronic, progressive and requires regular treatment. The purpose of this phenomenographic study was to examine patient´s conceptions of living with dry eyes. The method was a qualitative design with a phenomenographic research approach. Patients from an eye clinic in southern Sweden were individually interviewed. The result shows three descriptive categories: A changed existence, Concern about what the environment thinks and Living on the hope. The informants perceive physical inconveniences such as eye pain and watery eyes, and experience that the inconveniences are unpleasant. The condition is perceived to have a negative impact on life and is perceived as a hindrance to a well-functioning everyday life. The informants perceive concerns about what the environment thinks of them when the problems are visible. They live on the hope of finding a solution to the problems and take various measures to deal with the challenges of the condition. The conclusion is that an increased knowledge of patient´s conceptions of living with dry eyes, can lead to better support and nursing in form of good information and person-centered care. It is recommended that dry eyes be given more attention in nursing education, and further research in this area is recommended.

Bakgrund: Telefonrådgivning har använts som kommunikationssätt sedan 30-talet inom sjukvården. I nutid är telefonrådgivning ett väl etablerat och beprövat kommunikationsalternativ som brukas runt om i Sverige. Dock belyser forskning telefonrådgivning som en komplex arbetsuppgift. Inom oftalmologi finns det vidare sparsam forskning kring just ögonsjuksköterskans uppfattning av telefonrådgivning. Syfte: Syftet var att undersöka ögonsjuksköterskans uppfattning av telefonrådgivning på ögonmottagning. Metod: Metoden som användes var av kvalitativ design med en fenomenografisk ansats. Åtta ögonsjuksköterskor från södra Sverige som arbetade på ögonmottagning intervjuades enskilt. En fenomenografisk analysmetod valdes att användas för analysering av data. Resultat: Analysen resulterade i tre beskrivningskategorier: (1) Relationens betydelse mellan ögonsjuksköterska och patient, (2) Aspekter som begränsar och underlättar bedömningen mellan ögonsjuksköterska och patient samt (3) Betydelsen av kunskap, stöd och erfarenhet för ögonsjuksköterskan. Slutsats: Det framkom olika begränsande och underlättande aspekter som påverkar bedömningen och mötet med patienten. Ögonsjuksköterskan uppfattade relationen med patienten som en central del i arbetet med telefonrådgivning. Likaså uppfattades stöd i olika former samt kunskapsutveckling och erfarenhet kring området som betydelsefullt. Resultatet visar, likt tidigare forskning, att telefonrådgivning är en mycket komplex arbetsuppgift., Background: Telephone counseling has been used as a means of communication since the 1930s in healthcare. Today, telephone counseling is a well-established and proven communication alternative that is used around Sweden. However, research highlights telephone counseling as a complex task. In ophthalmology, there is also sparse research on the ophthalmic nurse´s perception of telephone counseling. Aim: The purpose was to investigate the ophthalmic nurse conception of telephone counseling at an eye clinic.Method: The method used was of qualitative design with a phenomenographic approach. Eight ophthalmic nurse´s from southern Sweden who worked at the eye clinic were interviewed individually. A phenomenographic analysis method was chosen to be used for data analysis. Results: The analysis resulted in three descriptive categories: (1) The importance of the relationship between the ophthalmic nurse and the patient, (2) Aspects that limit and facilitate the assessment between the ophthalmic nurse and the patient and (3) The importance of knowledge, support and experience for the ophthalmic nurse. Conclusion: Various limiting and facilitating aspects emerged that affect the assessment and the meeting with the patient. The ophthalmic nurse perceived the relationship with the patient as a central part of the work with telephone counseling. Likewise, support in various forms as well as knowledge development and experience in the area were perceived as significant. The results show, like previous research, that telephone counseling is a very complex task.

The background for this study is the immediate readjustment to distance work for drama- and theatrepedagocial-education due to the Covid-19 pandemic during the spring of 2020. Central for these educations is the focus on interplay, aesthetic processes, leadership and physical embodiment, which heavily relies on interaction together with the group in a common physical space. Because of this, the educations were introduced to several challenges when the classroom was replaced with a digital room. In this study, I have researched teacher’s perceptions of challenges and opportunities’ in regards to distance education through a phenomenographic approach. The empirical data for this study have been gathered through 8 in-depths interviews with teachers at drama- and theaterpedagocial educations in Sweden. The result shows that the teachers in this study perceive the conditions to operate full time drama- and theatrepedagocial-education on distance are limited. The reasons for this is that the teachers experience essential moments in the education, especially physical embodiment and leadership training, as limiting. However, the teacher describe that they have learned a lot from distance teaching and that they perceive opportunities with some elements of distant teaching. Opportunities with distant education that the teachers present are the ability to include participants on a digital platform that for different reasons cannot participate in the classroom. The experience of distance work has created possibilities to invite guest lecturers from around the world through a link. Teachers also perceive possibilities to keep in contact with student groups that are spread out in different geographical locations during longer internship periods. Difficulties with distance education are teacher perceptions of digital education being tiresome for both teachers and students, since energy and focus disappear in distance work. The teachers in this study describe great difficul, Bakgrunden till den här studien är den omedelbara omställningen till distansarbete för drama- och teaterpedagogutbildningarna på grund av Covid -19 våren 2020. Centralt i dessa utbildningar är att fokus ligger på samspel, estetiska processer, ledarskap och fysisk gestaltning, vilka i stor del bygger på att undervisningen sker tillsammans med gruppen i samma rum. Därför ställdes utbildningarna inför en hel del utmaningar när klassrummet byttes ut mot ett digitalt rum. I den här studien har jag med fenomenografisk ansats undersökt lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter med distansundervisning. Studiens empiriska underlag har hämtats från intervjuer med 8 lärare vid drama- och teaterpedagogutbildningar i Sverige. Studien resulterade i ett utfallsrum med 4 beskrivningskategorier: Drama på distans som: luckor i fundamentet, trubbiga verktyg, separerade arbetsytor, och ny design. Resultatet visar att lärarna i denna studie uppfattar att förutsättningarna för att bedriva drama- och teaterpedagogutbildningar som heltidsstudier på distans som begränsande. Anledningen till detta är att grundläggande moment i utbildningarna, som gemensamt fysiskt gestaltande och ledarskapsträning, är svåra att genomföra. Däremot beskriver lärarna att de fått med sig en hel del ny kunskap och erfarenhet av distansarbetet och ser möjligheter med att använda sig av vissa moment i utbildningarna på distans. Möjligheter med distansarbete som lärarna i studien pekar på är att det går att inkludera deltagare, som av olika anledningar inte kan närvara i klassrummet, genom att ha med dem på en digital platta. Erfarenheten av distansarbete har även skapat förutsättningar för att bjuda in gästföreläsare från hela världen via länk. Lärarna uppfattar dessutom att det finns möjligheter att hålla kontakt med studentgrupperna då dessa befinner sig utspridda på olika platser för längre praktikperioder. Svårigheter med distansarbete enligt studien är att lärarna uppfattar det digitala arbetet

Riktlinjer gällande litteratururval och förmedlingen av en litterär kanon har alltmer minskat sedan 1975 och kan av en del lärare ha ansetts försvunnit helt vid införandet av Gy11. Tidigare forskning av lärares litteraturval visar dock att det fortfarande existerar en hierarkisering av litteratur där klassiska västerländska verk kanoniseras. Majoriteten av den litteraturdidaktiska forskningen har sedan 2000-talet framför allt fokuserat på att undersöka hur elever läser snarare än vad eleverna faktiskt läser. Den här studien syftar till att undersöka om det existerar en inofficiell litterär kanon på gymnasieskolan. Studien har en fenomenografisk forskningsansats och referens-ram. Datainsamlingen skedde i form av halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare som arbetar på gymnasieskolor. Studiens slutsatser visar att det existerar en inofficiell litterär kanon med en stark koppling till litteraturhistoria och klassisk litteratur som kan tolkas härstamma från en kanonförmedling utifrån tidigare läroplaner, lärarutbildningar och läromedel. En litterär kanon utgår enligt lärarna från en samsyn gällande en författare eller ett verks kvalité och plats i under-visningen. Kanoniserad litteratur beskrivs även som mansdominerad och väster-ländsk samt att den säger något om historien och samhället. Lärarna uppger att deras litteraturval främst påverkas av lärarens syn på ämnet, kollegiala samtal, elevernas förkunskaper och vilken kurs de går i men även temaarbeten och litteraturens historiska förmedling. I analysen av lärarnas beskrivning av påverkansfaktorer går det att urskilja kanonaspekter där vissa verk prioriteras och anses självklara, utan en anknytning till de framlyfta faktorerna. Det går därmed att urskilja en inofficiell litterär kanon som ytterligare en faktor till litteraturvalet., Svenska

Tidigare forskning visar att om eleverna får lyssna på texter så kan de utveckla både läsförståelse och läslust. Denna studie behandlar hur svensklärare för årskurs 4-6 arbetar och tänker kring högläsning och inläst material. Studien har en fenomenografisk ansats och baseras på sex lärarintervjuer. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med högläsning och inläst material i årskurs 4-6 och jämföra detta med vad forskning inom ämnet säger. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna har en preferens för högläsning framför att låta eleverna läsa högt för varandra och att använda inläst material, även fast detta också förekommer. Lärarna såg flera fördelar med att använda högläsning, en av dessa var att det ansågs öka elevernas läsförmåga och läsvilja. Lärarna ansåg att inläst material mest används för att hjälpa elever med svårigheter där det fyller en viktig funktion., Godkänt datum 2021-06-04

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om vad förskollärare har för föreställningar om hur de förhåller sig till barnens lek utomhus. Detta i syfte för att få en ökad förståelse för deras roll i leken och under utevistelsen på förskolan. Resultaten visar att det förekommer övervakning till stor del under utevistelsen i förskolan. Förskollärare uttrycker att de gärna skulle vilja leka mer med barnen men att stora barngrupper och brist på personal gör att de flesta känner att de istället behöver ta en pedagogroll som överblickar gården. Detta gör att den fria leken utan pedagogers inblandning får mest tid utomhus. Förskollärare uttrycker också hur samarbetet mellan kollegor är viktigt i den bemärkelsen att flera nämner hur deras kollegor anser att tiden utomhus kan ge utrymme för andra saker än att leka med barnen. Enkäter skickades ut till förskollärare som har fått svara på frågor kring delaktighet i barnens lek och utifrån en fenomenografisk metodansats har resultatet kategoriserats utifrån svaren från respondenterna. I tidigare forskning går det att se hur personal på förskolan mest övervakar barnens lek, vilket kan ses i vår studie. Tidigare forskning visar på hur deltagande i barnens lek kan bidra till målorienterad undervisning och vår studie visar på hur en del förskollärare anammat detta, men en majoritet av respondenterna nämner att de inte hinner delta i barnens lek.

Denna studie behandlar ämnet teknik i förskolan och studiens syfte var att undersöka hur olika faktorer främjar teknikundervisning i barns lek. För att identifiera faktorerna har fem förskollärare som är verksamma på fyra olika förskolor i Mellansverige med inriktningen teknik intervjuats. I denna studie används fenomenografisk metodansats för att analysera förskollärares uppfattningar om vilka faktorer som främjar teknikundervisning i barns lek. Resultatet påvisar att samtliga förskollärare som medverkat i studien är positivt inställda till möjligheterna att tillämpa teknikundervisning i barns lek. Det som vidare framkom var att förskollärarnas positiva förhållningssätt och tillvägagångssätt av att integrera teknikämnet i barns lek kommer från deras egen inre motivation, nyfikenhet och barnens intressen. De förskollärare som medverkat i studien har beskrivit att kontinuerlig kunskapsinhämtning är av vikt för att kunna följa med i teknikens utveckling i relation till samhälleliga förändringar. Resultatet påvisade även artefakternas roll för att främja teknikundervisningen i barns lek. Förskollärarna beskriver att en förutsättning som möjliggör att teknikämnet blir en naturlig del av all undervisning, både planerad och spontan, är att förskolorna har en teknikinriktning. I resultatet av studien framkommer det att en faktor som påverkar teknikundervisning i barns lek är just teknikinriktningen då förskollärarna menar att den genererar en konstant medvetenhet till hur teknikämnet kan implementeras i alla delar av barns vistelse på förskolan. I och med teknikinriktningen och den kompetensutveckling som medföljt påvisar resultatet att förskollärarna besitter adekvat kunskap och förmågor att initiera och tillvarata barns lek för teknikundervisning., This study addresses the subject of technology in preschool and the purpose was to investigate which factors promote teaching of technology in children’s play. Five preschool teachers in four different technology-oriented preschools from the middle regions of Sweden were interviewed to enable findings of the factors. A phenomenographic method is used for this study to analyze preschool teacher’s conception of which factors enable technical teaching in children’s play. All participating preschool teachers had a positive attitude towards applying technology teaching in children’s play. It was found that the preschool teacher’s positive attitude and their approach of applicating technology teaching in children’s play stems from their inner motivation, curiosity, and children’s interests. It is described that knowledge needs to be continuously obtained and that it is of great importance to be able to follow the progression of technology in relation to the constant evolution of society. The results also demonstrated the role of artifacts in promoting technology teaching in children’s play. The preschool teachers describes that a factor that affects technology teaching in children’s play is their technology focus. They believe that it generates a constant awareness of how the technology subject can be implemented in all parts of children’s stay in preschool. With the technology focus and the competence development that has followed, the result shows that the preschool teacher’s possesses adequate knowledge and abilities to initiate and utilize children’s play for technology teaching.

En inkluderande förskola är något eftersträvansvärt, men det kan också innebära en anpassning av barn i behov av särskilt stöd i en miljö som inte är konstruerad för att möta individens behov. Detta gör den strävan mot en förskola för alla i relation till specialpedagogiska insatser komplex, och blir på så sätt ett ämne som kräver forskning för att kunna förstås. Forskningsområdet har därför ett ytterligare behov av att undersöka specialpedagogikens roll i förhållande till inkluderingsuppdraget och att synliggöra vilka förutsättningar som finns för att klara av detta uppdrag. Intentionen med denna studie är således att analysera åtta förskollärares uppfattningar om och erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd i relation till arbetet med att skapa en förskola för alla barn. Genom vår studie önskar vi att lyfta fram potentiella faktorer som kan ligga till grund för progression mot en politisk strävan som handlar om att förutsättningar för utveckling, gemenskap och ett lustfyllt lärande sker på lika villkor. För att erhålla dessa förskollärares uppfattningar och erfarenheter har vi utgått ifrån en fenomenografisk inriktning och tillämpat en kvalitativ forskningsansats där empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Förskollärarnas uppfattningar har sedan analyserats och diskuterats i förhållande till Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Med utgångspunkt i resultatet har vi kunnat identifiera nio framgångsfaktorer för att bedriva en inkluderande förskolepraktik. En slutsats som dras är att de intervjuade förskollärarna upplever stöd och handledning från ledning, externa aktörer och vårdnadshavare som betydande för ett inkluderande arbete., Betyg i Ladok 210606.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om förskolebarns lek utifrån hur barnen själva uttrycker sina uppfattningar om lek. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju med en fenomenografisk metodansats. Fenomenografisk inriktning bygger på två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta barn där de under tiden ritar teckningar om sin lek. Resultatet presenteras i olika kategorier som analyserades av intervjuarna och teckningarna. Resultatet visar att samtliga barn uppfattar leken som många olika aktiviteter de sysslar med och där de upplever framförallt glädje. Barnen beskriver lek med olika material, lek med sina vänner och rollek. En del av barnen beskriver medvetenhet om att de lär sig genom att leka och inget av barnen nämner vuxna i samband med deras lek. Barnens föreställningar om lek framställer leken som en artefakt då de använder leken för att kommunicera och samspela med varandra.

Lärarstudenter som utbildar sig till ämneslärare i svenska möter under sin utbildning flera olika perspektiv på litteraturundervisning. Inom lärarutbildningen så legitimeras litteraturundervisningen på olika sätt beroende på litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska utgångspunkter. Litteraturen ges olika roll där den förstnämnda ofta sätter litteraturens egenvärde i centrum medan den senare fokuserar på hur litteraturen ska användas i undervisningen. Det är två motstridiga synsätt på litteraturens roll som lärarstudenter måste förhålla sig till och positionera sig mellan i sin kommande yrkespraktik. Syftet med uppsatsen är att undersöka blivande svensklärares uppfattning om litteraturundervisningens syfte, mål och hur de legitimerar litteraturundervisning i sin framtida praktik som gymnasielärare. Utifrån en fenomenografisk ansats genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med blivande svensklärare för att besvara frågeställningarna: Vilka uppfattningar har blivande svensklärare om litteraturundervisningens syfte? Och vilka didaktiska avvägningar identifierar svensklärarstudenter som viktiga i sin framtida litteraturundervisning? Resultatet visar att lärarstudenterna uppfattade att litteraturundervisningen har fyra kvalitativt åtskilda syften. Litteraturundervisningen ska gynna språkutvecklingen, öka läslusten, skapa möten och öka litteraturförståelsen. De viktigaste didaktiska avvägningarna för att uppå syftena kretsar kring elevkännedom, urval och lärandemiljö men olika aspekter av dem prioriteras beroende på viket syfte det riktas mot. I de syften som litteraturundervisningen uppfattas ha så betonar lärarstudenterna främst att litteraturen ska användas för att öva förmågor eller utveckla de mjuka demokratiska värden som står i ämnesplanerna.

Innovation management is considered a critical part of the survival of organizations, not least for small and medium-sized enterprises which accounts for the largest share in Swedish business. Despite the positive effects that innovation can bring, there is little research on how systematic innovation management looks in small and medium-sized enterprises. Purpose: This study aims to contribute to the area of innovation management within small and medium-sized enterprises, by starting a discussion of their pre-conditions to adopt a systematic approach. Theory: The study does not consider previous theories. However, a phenomenographic approach has influenced the course of the study. To better understand the phenomenon (systematic innovation in small and medium-sized enterprises) we collected perceptions of the sub-areas that constitute an innovation management system. Their basic understandings and variations in their perceptions contributed to an increased understanding of the phenomenon. Method: A total of three external innovation experts and four representatives of small and medium-sized enterprises contributed with data through dialogue-based interviews. The using of a standard for innovation management systems (ISO 56002: 2019) established a mutual understanding of the phenomenon in the conversations with the respondents. While conducting the interviews we analyzed the material where descriptive categories were formed that illustrate differences in how the respondents perceive the phenomenon, their varying ways of delimiting and attributing meaning to the phenomenon. Results: The outcome of the study consists of the relations between the descriptive categories. The identified descriptive categories attribute meaning to the phenomenon in the following ways; (Descriptive category 1) presupposes knowledge of the individual's value and influence on the process, (Descriptive category 2) presupposes reduced demands on structure and the scope of systematization, (D, Innovationsledning har på senare tid betraktats som en kritisk del för organisationers överlevnad, inte minst för små och medelstora företag vilka står för den största andelen i svenskt näringsliv. Trots de positiva effekter innovation kan medföra finns det väldigt lite forskning på hur innovationsledning ter sig inom små och medelstora företag. Syfte: Att bidra till området genom att starta en diskussion om vilka förutsättningar små och medelstora företag har att göra innovationsarbetet till en systematisk process. Teori: Studien tar inte hänsyn till tidigare teorier på området. Däremot har fenomenografiska utgångspunkter präglat studiens förlopp. För att komma åt små och medelstora företags förutsättningar att bedriva innovationsledning systematiskt söktes förstå de uppfattningar företagen själva har av det som utgör ett innovations-ledningssystem. Därmed låg intresset i att komma åt grundläggande förståelser och variationer bland dessa, som i sin tur bidrog till en ökad förståelse av fenomenet i sin helhet. Metod: Totalt har tre externa innovationsexperter och fyra representanter från små och medelstora företag bidragit till studiens insamlade information genom dialogbaserade intervjuer. Med hjälp av en befintlig standard för ett innovationsledningssystem (ISO 56002:2019) tillskrevs meningsinnehåll till fenomeneti samtalet med respondenterna. Parallellt med intervjuernas genomförande analyserades innehållet. Under analysen formades beskrivningskategorier som illustrerar skillnader i hur respondenterna uppfattar fenomenet samt deras varierande sätt att avgränsa det. Resultat: Utfallsrummet utgörs av relationen mellan beskrivningskategorierna och kan ses som studiens resultat. De identifierade beskrivningskategorierna tillskriver mening till fenomenet på följande vis; (Beskrivningskategori 1) förutsätter kännedom om individens värde och påverkan på processen, (Beskrivningskategori 2) förutsätter sänkta krav på struktur och systematiseringens omfattning, (Beskrivnin

Att bli och förbli blöjfri på förskolan är en process som de flesta barn i Sverige går igenom. Studier av hur pedagoger möter alla dessa barn är nästintill obefintliga. Det behövs ny aktuell forskning för att vända trenden att blöjanvändandet har stigit upp i åldrarna. Syftet med den här fenomenografiska studien är att få en förståelse för hur pedagoger uppfattar fenomenet potträning och dess möjligheter och hinder i förskolan. Studien använder sig av kvalitativ metod och har genomförts med semistrukturerade intervjuer av förskolepedagoger. Fenomenografi har använts som både teori och metod. Det är ett redskap för att beskriva människors uppfattningar om ett fenomen. Resultatet av studien visar att pedagogerna menar att föräldrarna har det största ansvaret för potträningen. I potträningsprocessen beskriver pedagogerna i sin roll att stötta barnen att de uppfattar att i förskolan måste barnen ses utifrån de egna individer som de är och pedagogerna måste anpassa hur de möter och hjälper barnen att bli och förbli blöjfria på förskolan. Det finns olika uppfattningar kring vilka hjälpmedel som är bäst för barnen. I fenomenet potträning så förekommer ofta en uppfattning om dagens blöjor att den är en ”superblöja” som varken läcker eller känns våt och obehaglig för barnen. Vilket kan vara en av anledningarna till att barn blir senare blöjfria nu än förut.

”But what does it mean in practice?” is a phenomenographic study that aims to examine how music teachers experience inclusion of pupil influence in their teaching and if there is a connection between pupil influence and motivation. The study leans on previous research that has been done in both pupil influence and motivation. The method in this study consists of five semi-structured interviews with active music teachers in different high schools. The results show that most of the music teachers in question use the curriculum as an assurance to include the proper elements to each semester’s work areas. The interviewed teachers’ teams work actively on including pupil influence in their respective schools, but some of them express a desire to talk more about pupil influence and how it may be executed in practice. There are times when the music teachers choose to decrease the pupils’ influence depending on their age. The results additionally show that lack of time is an influential factor for whether music teachers choose to include pupil influence in their teaching or not. Furthermore all of the music teachers agree that there is a connection between pupil influence and keeping the lesson material up to date. This is due to the music teachers seeing a rise of the pupils’ motivation when given influence to choose songs and music genres for the music lessons.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns praktiska färdigheter i utbildningen samt hur de skapar förutsättningar och möjligheter till barns lärande inom praktiska färdigheter. Våra frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare praktisk färdighet i förskolan? Hur skapar förskollärare förutsättningar och möjligheter för barns utvecklande av praktiska färdigheter?Studiens metod är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats, där den empiriska datan inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkom det att fenomenet praktisk färdighet är ett mångtydigt begrepp. Det är ett begrepp som består av många olika delar som skapar en helhet i form av en individs praktiska färdighet, såsom motoriska färdigheter, sociala färdigheter, självständighet och ansvarstagande samt förmågan att veta hur, vad och varför. Det visade sig att förskollärare behöver reflektera och diskutera vad färdigheten innebär för dem, i syfte för att kunna skapa förutsättningarna och möjligheterna till att barn utvecklar en praktisk färdighet. Flera förskollärare betonar betydelsen av deras eget förhållningssätt och arbetssätt med utgångspunkt i barns intresse och behov.

Laborationer är centrala i den naturvetenskapliga undervisningen, inte minst i naturkunskap i gymnasieskolan. Skolforskningsinstitutet betonar i en forskningsöversikt vikten av att lära sig utföra naturvetenskap. Det är dock oklart huruvida lärare och elever har samma uppfattning beträffande laborationens betydelse. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur gymnasieelever uppfattar att laborationer bör vara designade, avseende graden av öppenhet samt timing, för att optimera lärprocessen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats i kombination med deskriptiv statistik för att söka kartlägga elevernas olika uppfattningar i frågan. Empirin består dels av enkätsvar från två parallellklasser i naturkunskap 1b som fått utföra en laboration om DNA-extraktion vid olika tidpunkt inom ämnesområdet, dels av intervjuer med elever som läser fördjupningskursen naturkunskap 2 för att möjliggöra en djupare analys. Resultaten visar att en majoritet av eleverna anser att laborationer är till hjälp för deras förståelse, dock skiljer sig uppfattningen om hur en laboration bäst ska utformas samt när i ett arbetsområde den bör vara placerad. En del elever efterfrågar en mer styrd struktur, medan andra elever uppskattar den frihet som ges vid en öppen laboration och beskriver att de då lär sig mer. Likaså vad gäller timingen föredrar vissa elever att först lära sig det teoretiska och således ha laborationen förhållandevis sent, medan andra elever istället vill ha laborationen tidigt i ett mer intresseväckande syfte. Den här studien kan förutom att vara till hjälp för yrkesverksamma lärare vid deras planering av laborationer, även leda till vidare undersökningar av elevers självkänsla och bemästrande av kritiska kunskapsförmågor i samband med laborationer.

Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av vårdnadshavares kritiska attityderrelaterat till sex och samlevnadsundervisningen, samt att undersöka vilka konsekvenserdessa attityder får för lärares sex och samlevnadsundervisning i årskurserna 4-6. I dennakvalitativa fenomenografiska studie, har åtta naturvetenskapslärare intervjuats. Iforskningsbakgrunden beskrivs två olika kategorisystem för typer av kritiska attityder ochdet framgår i olika internationella studier att vårdnadshavares attityder är en barriär vidsexualundervisningen. Svensk relevant forskning inom fältet saknas tyvärr, menSkolinspektionen bekräftar att vårdnadshavares kritiska attityder är en barriär även försvenska lärare. Resultatet i studien innehåller tre olika kategorisystem, där den förstabehandlar kritiska attityders karaktär, den andra de känslomässiga konsekvenserna och dentredje de didaktiska konsekvenserna. Resultatet bekräftar delvis forskningsbakgrunden.Konflikter kan uppstå när vårdnadshavare misstycker till den undervisning somstyrdokumenten kräver att läraren ska bedriva. Denna kritik kan skapa en osäkerhet hoslärare, speciellt om läraren är nyexaminerad. Lärarna i studien upplevde ökad trygghet medökad erfarenhet och flera av informanterna upplevde sig påverkas positivt avvårdnadshavarnas kritik. Exempel på didaktiska konsekvenser av vårdnadshavares kritiskaattityder är att informera preventivt, hänvisa till styrdokumenten och att stötta varandrakollegialt. Denna studie kan betraktas som en pusselbit i ett relativt outforskatforskningsfält., NO

Undersökningens syfte är att undersöka kvalitativa skillnader i pedagogers uppfattningar kring leken i fritidshemmet. Undersökningen utgår från ett fenomenografiskt perspektiv, då den riktar sig åt pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse i fritidshemmet. Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju. Intervjun genomfördes i två gruppintervjuer på två olika skolor. I studiens resultat framkommer det tre kategorier med två underkategorier utifrån pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse på fritidshemmet. Lekens betydelse för barns lärande, lekens betydelse i fritidshemmet och pedagogernas betydelse i leken. Pedagogerna uttrycker lekens betydelse på olika vis men det gemensamma uttrycket är att leken är viktig i fritidshemmet.

Studiens syfte är att genom en fenomenografisk kvalitativ studie undersöka de variationer av uppfattningar lärare har om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 1-3. Studiens resultat grundar sig i en fenomenografisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Resultatet av denna studie visar att lärare generellt har en positiv uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen i de lägre åldrarna men att de trots det uppfattar vissa svårigheter som grundar sig i bristande kompetens för området som i sin tur skapar en osäkerhet. Många lärare uppfattar även att ungas användande av internet och sociala medier påverkar sex- och samlevnadsundervisningen negativt genom att eleverna stöter på information som lärarna anser är olämplig. Resultatet visar även att lärare uppfattar att de i sex och samlevnadsundervisningen har biologin i fokus och där relationer, normer och samtycke inte synliggörs. Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap inom samtliga delar av sex- och samlevnadsundervisningen och att det är av vikt att arbeta förebyggande för att ge elever de redskap som krävs för att hantera den information de möter i och utanför skolan., NO

Syftet med arbetet är att kartlägga uppfattningar inför genomförandet av undervisning inom sex och samlevnad hos snart verksamma lärare från Malmö universitets grundlärarutbildning inriktning årskurs 4–6 med fjärde undervisningsämne naturorientering och teknik eller samhällsorientering. Intresset för området baseras på ämnets kommande reformering samt en upplevd brist på utbildning inom sex och samlevnad. Tidigare forskning presenteras och visar fördelar med likväl som kritik mot utbildningen utifrån lärarstudenters upplevelser. Fortsättningsvis har en studie utförts genom semistrukturerade intervjuer där kvalitativa data samlats in i form av upplevelser av sex och samlevnad från lärarstudenter med SO, alternativt NO som fjärde undervisningsämne. Data har sedan bearbetats och presenteras utifrån en fenomenografisk metod i en resultat- och analysdel. Slutsatserna vilka dras är att respondenternas upplevelser varierar när det kommer till hur redo de känner sig inför att undervisa inom ämnet och det beror delvis på bristen av utbildning men även personligt engagemang. Fortsättningsvis dras slutsatsen att de anser att, brist på utbildning, mångkulturalitet och åsikter, föräldrar samt årskurs kan hindra undervisningen inom ämnet. Vidare förs en diskussion som bland annat tar upp vems ansvar det är att bedriva undervisning inom ämnet samt hur styrdokumenten både kan hjälpa likväl som stjälpa elever och lärare inom undervisningen. Avslutningsvis sammanfattas diskussionen och förslag på framtida forskning ges.

Kommunikation i skolan utvecklar den lärande relationen. Detta arbete syftar till att undersöka hur begreppen kommunikation och läranderelation uppfattas av lärare i dagens skola. Vi har haft en fenomenografisk ansats och gjort en studie för att belysa dessa begrepp. Forskningsfrågan handlar om hur kommunikationen mellan lärare och elev utformas och praktiseras i skolan för att stärka den lärande relationen och om kommunikationen i de naturvetenskapliga ämnena och matematik skiljer sig från skolans övriga ämnen. Teoribakgrunden ger bredd och djup i betydelsen av kommunikation och relationer för lärandet. Vi redogör för forskning om olika typer av kommunikation, om våra olika kommunikationsstilar, om hur lärarens roll i skolan ser ur och har sett ut, om relationens betydelse för lärandet och om hur skolan som organisation påverkar kommunikation och relationer i klassrummet. Vårt resultat visar att det finns en stor tilltro hos lärare om att relationsskapande leder till lärande. Lärarna poängterade även vikten av att behandla elever och grupper olika. Vi har också sett några exempel på uppfattningen att elevens lärande och förståelse av sin omvärld leder till bättre relationer med läraren. Denna studie ger både en teoretisk bakgrund och många exempel på hur lärare och skolor kan arbeta för att utveckla lärande relationer. Studiens omfattning gör att den med fördel kan läsas som inspiration snarare än ett verifierat och validerat underlag för hur man ska arbeta för att utveckla lärande relationer i skolan. Arbetet kan även ge inspiration till kommande forskning med fokus på kommunikation och lärande relationer i skolan.

Studiens syfte är att bidra med en fördjupad förståelse för pedagogers uppfattningar kring digitalisering i förskolan. Med fenomenografin som teoretisk utgångspunkt undersöks i studien ett antal pedagogers uppfattningar om fenomenet digitalisering. Genom att synliggöra variationen i de olika sätten att resonera kring digitalisering i förskolan kan denna studie skapa medvetenhet kring mångfalden av förståelser. Det empiriska materialet utgörs av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare har bidragit till förståelse för uppfattningar kring digitalisering. Vald analysmetod för studien är inspirerad av den fenomenografiska analysen och presenteras i form av ett utfallsrum innehållande fyra beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna representerar en möjlig variation av sätt att uppfatta fenomenet digitalisering i förskolan. Studiens identifierade beskrivningskategorier presenteras som digitalisering och barn som samhällsmedborgare, digitalisering och det pedagogiska verktyg, digitalisering och digital kompetens samt digitalisering och iPaden. Samtliga kategorier bildar ett utfallsrum med en samling av utsagor som tyder på ett digitaliseringsarbete i förskolan som strävar efter att förbereda, hjälpa och skydda barn i samband digitaliseringen i samhället. Studiens resultat lyfter även pedagogers utveckling av digital kompetens som en betydelsefull faktor för framgång gällande digitaliseringen i förskolan.

Syftet med denna studie var att jämföra lärares syn på ämnena bild samt idrott och hälsas betydelse och villkor på mellanstadiet. Lärares syn på vad som legitimerar att ämnena bör finnas i skolan är en del av den skolkod som ramar in skolorna. Tillsammans med de villkor som finns inom ämnena är dessa ramfaktorer som påverkar undervisningen. Studien har därför undersökt åtta olika lärares syn på ämnena genom kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har två idrottslärare, två bildlärare samt fyra klasslärare, som alla arbetar på mellanstadiet, intervjuats. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån en fenomenografisk metodansats, vilket resulterade i sju olika kategorier. Resultatet visar att alla undersökta lärare ser ämnena som betydelsefulla men utifrån anledningar. Främst legitimeras ämnena utifrån att de bidrar till att uppfylla övergripande mål för skolan. Detta genom att de anses stödja de teoretiska ämnena, elevernas personliga utveckling samt elevernas välmående. Två av de lärare som undervisar i ämnena legitimerar även dessa utifrån att de bidrar med ämnesspecifika kunskaper. De ramfaktorer som anses viktiga för undervisningen handlar om tid, antalet elever, materiella resurser samt en stöttande chef och kollegor. Studien har didaktisk relevans eftersom olika syner på ämnenas betydelse för elever synliggörs och på så sätt kan väcka diskussion om vad som bör legitimera ämnena. Genom att besvara denna fråga kan också de villkor som tilldelas ämnena diskuteras.

Studien syftar till att undersöka studenternas uppfattningar om social interaktion och dess betydelse i distansundervisning. För att undersöka fenomenet social interaktion har Illeris (2018) teori och den fenomenografiska ansatsen tillämpats. Tio studenter från tre olika lärosäten har intervjuats. Studenternas uttalanden har varit en grund till fem beskrivningskategorier och är utfallsrummet av social interaktion. Kategorierna skapades genom att uppmärksamma likheter och skillnader i deras uttalanden. Resultatet tolkades för en djupare analys med Illeris (2018) teori. I resultatet framgick att social interaktion i distansundervisning uppfattas som ensamt. De interaktioner som begränsas av distansundervisning är kroppsspråk och ögonkontakt samt att befinna sig i det fysiska rummet. De begränsade interaktionerna som uppfattas som främst saknade för att tillgodogöra sig undervisningen är direktkontakt med lärare och samtal med kurskamrater. Studiens resultat visar ett behov av social interaktion för studenter som studerar på distans och har betydelse för att tillgodogöra sig undervisningen.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera hur förskollärare ger uttryck för hur de arbetar med matematikundervisning i förskolan. Genom att beskriva och analysera hur olika förskollärare ger uttryck för att uppfatta matematikundervisningen i förskolan skapas en variation i hur fenomenet matematikundervisning uppfattas användas i förkolan. Metod: Studien har vilat på en fenomenografisk ansats där fokus har varit att belysa en variation av uppfattningar som förskollärare uppfattas ha av fenomenet matematikundervisning. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer där 5 förskollärare från olika förskolor deltagit. Materialet bearbetades med hjälp av fenomenografisk analysmodell där syftet var att hitta likheter och skillnader i förskollärares uppfattningar. Empirin analyserades och kopplades sedan samman med relevant tidigare forskning, litteratur och teorier. Resultat: Resultatet av studien visar ett antal uppfattningar kring fenomenet matematikundervisning, didaktiska strategier och uppfattningar av matematikundervisning beskrivs. Resultatet urskiljs genom tre olika kategorier; A- förskollärares uppfattningar av matematik i vardagliga situationer, BUppfattningar av matematikundervisning i praktiken, C- Förskollärares uppfattning av sin egen kompetens. Slutsats: Slutsatsen för denna studie är att det finns flera olika sätt att arbeta med matematikundervisning i förskolan, både planerat, målmedvetet och aktivt men även ett mer passivt arbetssätt där förskollärare tar vara på spontana situationer i vardagen där ett mer begrepp fokuserat arbetssätt träder fram.

Den här artikeln fokuserar på studenters referathantering i examinerande uppgifter i högre utbildning och vad studenterna behöver urskilja för att utveckla detta kunnande. Dataunderlaget består av intervjuer och studenttexter. Resultatet bygger på två typer av analyser. Genom en fenomenografisk analys framkom fyra kategorier som beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara och hantera referatet. Via en variationsteoretisk analys, utifrån skillnaderna mellan kategorierna, påvisades sedan fyra aspekter som kan anses kritiska för att lära sig referathantering. De beskriver att studenter behöver urskilja att A) textens innehåll kan separeras från dess form, B) det finns ett idéinnehåll i hela källtexten och i längre textavsnitt, C) källans idéinnehåll ska fylla en funktion i relation till den egna textens idéinnehåll och D) referathantering placerar in den egna texten i ett vetenskapligt sammanhang. De kritiska aspekterna som framkommit i studien kan användas som underlag för att planera undervisning i akademiskt skrivande i högre utbildning., This study investigates students’ ability to cite and reference in their higher education coursework, and more particularly what needs to be made visible for students to develop this ability. The data consists of interviews and student texts. The results are based on two types of analyses. Through a phenomenographical analysis, four qualitatively different approaches to referencing were identified. Using the variation theory, an analysis of the differences between the approaches then identified four critical aspects for learning how to reference. Students need to see that a) the content in a text can be separated from its form, b) there are some main ideas present in the whole source text and in longer sections of the text, c) the ideas from the source text have to be relevant to the student’s own text, and d) referencing places a text in an academic context. The critical aspects identified in this study can be used for planning the teaching of academic writing in higher education.

Problemlösning är en stor del av matematikundervisningen och en relevant kunskap som elever i grundskolan behöver besitta. Det är flera förmågor som tränas i arbete med problemlösning och i möte med problemlösningsuppgifter ges eleverna förutsättningar att utveckla sin matematiska förmåga. Syftet med denna studie var att ta reda på lärares uppfattningar om vad matematisk problemlösning innebär, hur de undervisar i problemlösning, samt vad de uppfattar viktigt att ha i åtanke i problemlösningsundervisning. Detta med särskilt fokus på årskurserna 1-3. Fem legitimerade lärare som arbetar eller har arbetat i årskurs 1-3 intervjuades. Deras svar transkriberades och ett resultat framkom som analyserades för att svara på studiens forskningsfrågor. Det kunde utifrån analysen konstateras att lärarna förknippar problemlösning med textuppgifter där ett problem ska lösas, vilket stämmer, men de definierade inte problemlösning på samma sätt som forskningen, att vad som är ett problem beror på vem som möter problemet och hur det uppfattas hos den personen. Det visade sig också att lärarna förespråkade att arbeta praktiskt med konkret material och med visualisering av lösningsmetoder, samt att eleverna får arbeta med problemlösning i grupper. Utifrån lärarnas uppfattningar om problemlösningsundervisning har elevernas språkkunskaper visat sig vara en påverkande faktor huruvida de klarar av att möta problemlösningsuppgifter och lärarna upplever det svårt att anpassa uppgifterna efter elevernas nivåer och behov. Lärarna behöver stötta och uppmuntra eleverna genom hela problemlösningsprocessen för att eleverna ska finna tillit till sin förmåga att kunna lösa ett problem, samt för att upptäcka elevernas svårigheter med det. Det kan utifrån studien konstateras att det är gynnsamt för elevernas matematiska utveckling att få möta och arbeta med matematisk problemlösning kontinuerligt från tidig ålder, vilket kan hjälpa dem att hantera situationer som uppstår i deras vardagliga liv.

Inom de senaste 10 åren har intresset för ämnet företagsekonomi vid gymnasiet ökat. Samtidigt finns det få studier om undervisning i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka vad som behöver ligga till grund för undervisning som gör att elever kan utveckla ett mer kvalificerat erfarande av påläggskalkylens användning som beslutsunderlag. För att uppfylla studiens syfte valdes fenomenografi som teoretiskt perspektiv för analys av den insamlade data. Metoden för studien är en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats där elevsvar har samlats in och analyserats. Resultatet visar tre olika kategorier av förståelse som sammanställts i ett fenomenografiskt utfallsrum. Vidare har kritiska aspekter som skiljer de olika kategorierna identifierats. Med hjälp av kategorierna och de kritiska aspekterna kan lärare i företagsekonomi vid gymnasiet utveckla undervisning som leder till att elever kan utveckla ett mer kvalificerat resonemang om påläggskalkylens påverkan på beslut i företag. Resultatet diskuteras även i förhållande till den ämnesdidaktiska relevansen och förslag till vidare forskning presenteras.

Med utgångspunkt i en analys av kursplaner för svenskämnet inom grundlärarprogrammet vid fyra svenska lärosäten syftar denna artikel till att belysa skillnader i förhållningssätt till multimodalt meningsskapande samt hur dessa ramar in studenternas möjligheter till multimodalt meningsskapande. Analysen visar på tre huvuddrag i förhållningssättet till multimodalitet: som digitalitet, som stöd för annat lärande och som kunskapande i sin egen rätt. Spänningar mellan dessa tre förhållningssätt utforskas vidare och visar att processen fokuseras då multimodalitet ses som kunskapande i sin egen rätt medan representationen, i form av en produkt, blir det som hamnar i fokus utifrån de andra förhållningssätten. Ett holistiskt synsätt på kvalitativa aspekter av multimodalitet möjliggörs när meningsskapande processen och relationella aspekter fokuseras., Based on an analysis of course syllabi from four Swedish universities, this article aims to illuminate how conceptions of multimodality in these course syllabi frame opportunities for teacher students to interpret and engage in multimodal meaning making. The analysis revealed three conceptualizations of multimodality; as digital, as supporting other learning processes and as knowledge in its own right. Tensions between these conceptualizations were further explored, disclosing that when multimodality was regarded as knowledge in its own right the process of meaning making were in focus. In contrast, the other conceptualizations revealed a focus on representation in the form of a product. A focus on the process of meaning making and relational aspects, rather than representations of knowledge in a product, enable a holistic view on qualitative aspects of multimodality.

Den här artikeln fokuserar på studenters referathantering i examinerande uppgifter i högre utbildning och vad studenterna behöver urskilja för att utveckla detta kunnande. Dataunderlaget består av intervjuer och studenttexter. Resultatet bygger på två typer av analyser. Genom en fenomenografisk analys framkom fyra kategorier som beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara och hantera referatet. Via en variationsteoretisk analys, utifrån skillnaderna mellan kategorierna, påvisades sedan fyra aspekter som kan anses kritiska för att lära sig referathantering. De beskriver att studenter behöver urskilja att A) textens innehåll kan separeras från dess form, B) det finns ett idéinnehåll i hela källtexten och i längre textavsnitt, C) källans idéinnehåll ska fylla en funktion i relation till den egna textens idéinnehåll och D) referathantering placerar in den egna texten i ett vetenskapligt sammanhang. De kritiska aspekterna som framkommit i studien kan användas som underlag för att planera undervisning i akademiskt skrivande i högre utbildning., This study investigates students’ ability to cite and reference in their higher education coursework, and more particularly what needs to be made visible for students to develop this ability. The data consists of interviews and student texts. The results are based on two types of analyses. Through a phenomenographical analysis, four qualitatively different approaches to referencing were identified. Using the variation theory, an analysis of the differences between the approaches then identified four critical aspects for learning how to reference. Students need to see that a) the content in a text can be separated from its form, b) there are some main ideas present in the whole source text and in longer sections of the text, c) the ideas from the source text have to be relevant to the student’s own text, and d) referencing places a text in an academic context. The critical aspects identified in this study can be used for planning the teaching of academic writing in higher education.

Social-studies is introduced to the students in first grade and is found in the childrens curriculum up to the ninth grade. The elementary school includes the subject as part of the SO- subjects, which includes geography, religion and history. The students knowledge that they get from the elementary school form the basis for future studies in upper secondary school. The teaching that is designed in the upper secondary school should be based on the students 'prior knowledge and the students' perceptions of the subject. The purpose of this study is to investigate the students' perceptions of the subject social- studies. The purpose is to create an understanding of how high-school students look at social- studies, that later can be used in the design of teaching in high school. Twenty-five students attending grade 9 in elementary school have been interviewed trough semi-structured interviews. The perceptions of social literacy as a subject have been analyzed on the basis of Lindmark's (2013) subject conceptions that have been adapted to suit students and their subject views. The subject concepts are facts and conceptual orientation, citizen skills orientation, fundamental values and societal analytics. The results show that students generally have a difficulty in defining what the subject of social science is and its content. Students believe that the subject is important and especially important for the future of adulthood and for future studies. Only two of the four subject concepts were represented in the students. The interviews show that the students have a fact and conceptual subject perception and a citizen skills oriented subject concept. This is in support of previous research which shows that teaching in the subject of social science often has a character of being factual and conceptual., Ämnet samhällskunskap i grundskolan introduceras för eleverna i årskurs 1 och återfinns i elevernas kursplan till dess att de går i årskurs 9. I grundskolan ingår ämnet som en del av de så kallade SO- ämnena där ämnena geografi, religion och historia ingår. Den kunskap som eleverna får med sig från grundskolan ska ligga till grund för kommande studier under gymnasietiden. Detta innebär att den undervisning som utformas i gymnasiet grundar sig utifrån elevernas tidigare kunskap och elevernas uppfattningar av ämnet. Studien har som syfte att undersöka högstadieelevers uppfattningar av ämnet samhällskunskap. Syftet är att skapa en förståelse för hur högstadieelever ser på ämnet samhällskunskap som senare kan användas i utformandet av undervisning på gymnasiet. 25 elever som går i årskurs 9 i grundskolan har intervjuats via semistrukturerade intervjuer. Uppfattningarna av samhällskunskap som ämne har analyserats utifrån Lindmark (2013) ämneskonceptioner som har anpassats för att passa elever och deras ämnesuppfattningar. Ämneskonceptionerna är fakta och begreppsinriktning, medborgarfärdighetsinriktning, värdegrundsinriktning och samhällsanalytisk inriktning. Resultatet visar att eleverna generellt har svårt att precisera vad ämnet samhällskunskap är och dess innehåll. Eleverna anser att ämnet är viktigt och att det är speciellt viktigt för framtida vuxenliv och för framtida studier. Resultatet av undersökningen visar att det endast var två av de fyra ämneskonceptionerna som fanns representerade hos eleverna. Intervjuerna visar att eleverna har till större del fakta och begreppsinriktad ämnesuppfattning och en medborgarfärdighetsinriktad ämnesuppfattning. Detta ligger till stöd för tidigare forskning som visar att undervisningen inom ämnet samhällskunskap ofta har en karaktär av att vara fakta och begrepps inriktad.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland skolbarn har ökat dramatiskt sedan 1980-talet. Detta är oroväckande då fetma ökar risken för ohälsa. Skolsköterskans främsta uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, ett arbete som till stor del sker genom hälsosamtal och hälsobesök. Föräldrars utbildningsnivå samt ekonomi har påverkan på barnets hälsa. Barn, vilka växer upp i socioekonomiskt svaga områden, löper högre risk att utveckla övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet med elever som har övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. 13 skolsköterskor intervjuades. Dessa intervjuer analyserades genom fenomenografisk analys. Resultat: Skolsköterskans förmåga till att skapa ett positivt möte med elever och deras familjer är betydelsefullt för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Resultatet mynnade ut i tre beskrivningskategorier: Förståelse för familjens situation, Motivation en avgörande faktor, Mod att visa på problemet. Konklusion: Evidensbaserad kunskap samt beprövade metoder är en förutsättning för det hälsofrämjande arbetet med övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Ytterligare diskussioner bör föras på grupp- och organisationsnivå. Samhället har ett ansvar att bidra till det hälsofrämjande arbetet med det ökande hälsoproblemet, övervikt och fetma bland barn och ungdomar., Background: Overweight and obesity is a growing problem among school children. It has increased dramatically since the 1980´ties. One of the most important part of the school nurse's job is to work with health prevention and health promotion. Children who grow up in socioeconomically disadvantaged areas are at higher risk to develop overweight or obesity. Purpose: The purpose of this study was to describe school nurses´ experiences of the health promotion work with children living with overweight and obesity in socioeconomic disadvantaged areas. Method: Qualitative method with inductive approach was used. 13 school nurses were interviewed. The interviews were analyzed by a phenomenografical method. Result: The school nurse’s ability to create a positive meeting with the pupil and its family is important to make the health promotion work successful. The study resulted in three description categories: Understanding of the family's situation, Motivation a crucial factor and Courage to indicate the problem. Conclusion: It is important to have evidenced knowledge and proven techniques in the health promotion work with children living with overweight or obesity in socioeconomically disadvantaged areas. Further discussions is important to develop the health promotive work, both in group and organisational level. The society has a responsibility to contribute to the health promotion work, regarding the increasing health problem.

Det finns gott om forskning om matematiska inlärningssvårigheter, dock saknas ibland tydliga definitioner och enighet i forskningen. Forskning som undersöker lärares kunskaper om, uppfattningar eller attityder till matematiska inlärningssvårigheter är betydligt mer sällsynt. Ytterligare ovanligt är det att använda gymnasielärare som målgrupp. För att skapa en tydligare bild av matematiska inlärningssvårigheter är det intressant att undersöka lärares uppfattningar. Läraren är den person som dagligen möter elever i skolan och deras uppfattningar är därför av högt värde, för både andra och blivande lärare men även för vidare forskning. Syftet med undersökningen var att beskriva vilka uppfattningar gymnasielärare i matematik har om matematiska inlärningssvårigheter, med fokus på dyskalkyli och matematisk ångest, och vilka insatser de gör i undervisningen i det ordinarie klassrummet för att stödja elever med matematiska inlärningssvårigheter. För att besvara syftet formulerades fyra forskningsfrågor som handlar om matematiska inlärningssvårigheter, dyskalkyli, matematisk ångest och insatser i klassrummet. Forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i matematik som undersökningspersoner. Totalt utfördes intervjuer med tre lärare från en och samma medelstor stad i Sverige. För att studera uppfattningar användes fenomenografi som teori och metod. Fenomenografi är en välanvänd teori som beskriver ett sätt att tolka uppfattningar. Som metod går fenomenografi ut på att noga analysera intervjumaterial och bilda beskrivningskategorier som beskriver de uppfattningar som framkommer om fenomenet som studeras. De tre forskningsfrågorna som riktade sig mot uppfattningar besvaras av 3–4 beskrivningskategorier vardera, och insatser som görs presenteras utifrån det insamlade materialet. Resultatet visar att gymnasielärare i matematik uppfattar matematiska inlärningssvårigheter som sällsynt förekommande, ett begrepp med otydlig betydels

I förskolan läggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper inför det livslånga lärandet och är därför viktigt att barnen får positiva erfarenheter av matematik. Studiens syfte ämnar att belysa förskollärares erfarenheter av att göra matematik urskiljbart i förskolans utbildning och som en del av barns matematiska utveckling. Den teoretiska grunden för denna studie är baserad på en fenomenografisk och variationsteoretisk ansats. Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad form och har utförts med sju förskollärare från sju olika förskolor. De presenterade resultatet i denna studie är utifrån respondenternas beskrivningar och erfarenheter. Resultatet visar att det finns brist på kunskap när det gäller att synliggöra för barn att det är matematik de lär sig i olika undervisningssituationer. En slutsats som är tagen för studien är vikten av att synliggöra matematiken i förskolans utbildning oavsett om man arbetar ämnesöverskridande, matematiken finns där, det gäller bara att ha kunskap att se och synliggöra den.