Search

Med vår studie vill vi inspirera till förbättringar i skolan för elever på yrkesprogram med låg motivation till skolarbete.Genom fem elevers berättelser av sin skolgång vill vi bidra med en ökad förståelse och medvetenhet kring dessa elever i skolsvårigheter samt uppmärksamma vilka stödinsatser en skola kan sätta in samt hur man kan arbeta för att öka elevers inre och yttre motivation, bland annat genom självbestämmande teorin (SBT). Resultat Eleverna i vår studie drivs till största delen i skolan av yttre motivation i form av tankar på betyg och vad man vill göra med sitt liv i framtiden. Eller så saknar de nästan helt motivation, varken yttre eller inre. Dock kan den inre den motivationen visa sig tydligast hos vissa elever när de är på sin praktik, då kommer de i tid till jobbet till skillnad från när de är i skolan.Det finns en ingång till eleverna i vår studie till att även få i gång den inre motivationen till skolan och det är genom relationen till lärarna. Den verkar vara väldigt viktig för våra informanter. De menar att lärarna inte endast ska prata skolarbete med dem utan försöka lära känna dem lite mer på djupet, att detta gör det roligare och mer motiverande att prestera bättre i skolan. Detta kommer vi fram till i vårt arbete, att ökar tillhörigheten, till exempel relationen med läraren kan även autonomin hos eleven öka, alltså en inneboende glädje till sitt lärande, utbildning och de uppgifter man blir tilldelad. Dock är det svårt för lärare att alltid skapa goda relationer till elever med ett utmanande beteende.

Bakgrunden till denna studie springer ur ett intresse för den ofta debatterade maktrelationen mellan hem och skola. I de fall där barnet antingen visar beteendesvårigheter eller visar sämre skolprestationer uppfattas denna relation ofta som komplicerad (Gwernan-Jones m.fl, 2015). Fokus i forskningen har främst legat på hur lärare och föräldrar uppfattat detta partnerskap, medan få studier lyfter fram elevers röster (Markström, 2015). Syftet med studien är att belysa hur elever diagnostiserade med ADHD uppfattar maktbalansen mellan hem och skola i samband med stödinsatser. Genom studiens frågeställningar undersöks hur elever erfar maktbalansen, effekterna av maktbalansen och hur maktbalansen enligt elevernas uppfattningar borde se ut. Michel Foucaults (1926-1984) teorier om makt används som teoretisk utgångspunkt, vilket innebär en syn på makten som relationell, dynamisk och produktiv (Axelsson & Qvarsebo, 2017). För att fånga in elevers uppfattningar har en fenomenografisk metodansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex informanter i gymnasieåldern intervjuades om sin tid i grundskolan. Resultatet visar att eleverna inte placerar sig själva utanför relationen mellan hem och skola, utan i centrum av den. Enligt elevernas uppfattningar bör fokus inte ligga på vem som har makten utan på maktens effekter. Att informanterna i likhet med Foucault uppfattar makten som relationell blir tydligt och att det finns en koppling mellan kunskap och makt. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan denna studie bidra till kunskap om hur dagens elever förstår sin omvärld samt ge kunskap om vinsten i att sätta fokus på maktens effekter. På så sätt öppnas möjligheter för att skapa en mötesplats för såväl föräldrars, elevers som pedagogers målsättningar, där utkomsten av skolans insatser står i centrum., The subject of this study is the much debated relation of power between school and parents. In the cases where a child shows either behavioural problems or poor school achievements, this relation is often described as problematic (Gwernan-Jones m.fl 2015). Research has historically focused mainly on how teachers and parents perceive this relationship, while few studies have examined the students’ views (Markström 2015).This study aims to illuminate how students diagnosed with ADHD perceive the power balance between home and school in connection to special needs. The study investigates how the students experience the power balance, the effects of the power balance and how that power balance should work according to the students. Michel Foucault’s (1926-1984) theories of power are used as a theoretical platform, which says that power is relational, dynamic and productive (Axelsson & Qvarsebo 2017). To obtain the students’ views a phenomenographic approach with semi-structured interviews has been used. Six upper secondary participants were interviewed about their time in high school. The results show that the students do not place themselves outside the relationship between home and school but in the centre of it. The results also show that according to the students’ the focus should not be on who has the power but on the effects of the power. The fact that the participants, like Foucault, perceive power to be relational is clear and that power and knowledge are closely linked. From a special education perspective, this study can contribute with an insight into how students perceive their situation and the benefits of focusing on the effects of power, as a result creating a possible venue for school, parents and teachers where the outcome of the school efforts is in focus.

Studiens syfte var att utifrån specialpedagogiska perspektiv samt perspektiv på inkludering belysa stöd som gavs elever med språkstörningsdiagnos under högstadiet, ur elevers, vårdnadshavares och lärares perspektiv. Få tidigare studier omfattar ett elevperspektiv varför detta beaktas i denna studie. Studien har en kvalitativ metodansats. För att samla in empiriska data, genomfördes semistrukturerade intervjuer. Metoden gav informanterna ett stort utrymme att berätta om sina tankar och upplevelser om det stöd som gavs till elever med språkstörningsdiagnos på högstadiet. Urvalet av 12 informanter var viktigt i studien. Alla 12 informanter har någon form av erfarenhet i relation till språkstörning. Intervjuerna genomfördes via Zoom eller telefon. Studien visar att elever överlag har positiva upplevelser av stödet som gavs på högstadiet, vårdnadshavare är däremot lite mer kritiska till det stöd som gavs till deras barn samt att de upplever att de fått kämpa för att deras barn ska få rätt stöd. Flera lärare upplever att kunskapen om språkstörning är låg på skolorna samt att de efterlyser fortbildning, däremot gör de sitt bästa för att undervisa elever med språkstörning. Strukturerad och tydlig undervisning gynnar elever med språkstörning, men är inte tillräckligt för dessa elever. Det som idag används är stödmallar, enklare material eller avskalade uppgifter. Tid med speciallärare/ pedagog, enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp är stöd som erbjuds. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver extra tid när de ska visa sina kunskaper på prov, tid att repetera för att befästa kunskaper, vilket oftast blir ett dilemma på högstadiet. Relationer, god samverkan och kommunikation mellan skola hem är också något studien visar är viktigt.

Svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi är ett vanligt förekommande fenomen. Men vilka orsaker kan ligga bakom dessa svårigheter, och vad kan lärare göra för att motverka dem? Syftet med studien är att undersöka dessa frågor. Genom en analys av relevant litteratur identifieras fyra faktorer som påverkar elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi: läsförmåga, matematisk förmåga, överföring och konceptuell förståelse. Vidare visar litteraturanalysen att lärare kan motverka elevers svårigheter genom att förbättra elevers läsförmåga (lära ut lässtrategier och låta elever förklara texter för sig själva eller en vän) och överföringsförmåga (genom att medvetandegöra matematiken i kemin för sig själva och eleverna samt en god kommunikation med matematikläraren), samt fokusera på förståelse för centrala begrepp. Slutligen bör lärare vara uppmärksamma på vilken eller vilka faktorer som verkar bära huvudansvaret för enskilda elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi, för att på så sätt kunna erbjuda individanpassat stöd.

The purpose of this study is to deepen the understanding of the identity, place and meaning of history in history teaching and the society in general. This is done through interviews with eight students at the Swedish Upper Secondary School. Students has an essential role in how history teaching becomes meaningful and how the history culture of our society today and in the future is shaped. The following research questions are answered in this study: I. What perceptions of history, related to the didactic questions about the content, method, and purpose of history, do students at the Upper Secondary School have? II. What historical knowledge, that is, as content-related knowledge in history, skill-related knowledge about history and meaning-making-related knowledge of history, do these perceptions of history express? To answer the research questions, qualitative semi-structured interviews are conducted. The interviews are then analyzed with the support of general didactic theories about the what, how and why of history, and history didactic theories of historical knowledge in, about and of history. Thus, the didactic questions (what/how/why) and the aspects of historical knowledge (in/about/of) have answered the research questions of this study by mapping students’ perceptions of history and distinguishing historical knowledge in their perceptions of history. The study shows that students perceive history in different ways, emphasizing different aspects of the content (what), method (how) and purpose (why) of history. The study also shows that students develop different forms of historical knowledge, which are considered necessary in the Swedish school and historical science, but they do it in a slightly different way than what may be intended. The result indicate that students’ thoughts of history are often rooted in a perception of history as the past, which has consequences for how they view aspects of history and what historical knowledge they express. To develo

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka hur elev- och lärarcentrerad undervisning kommer till uttryck i årskurserna 4 till 6. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer där lärarna fick berätta om sina pedagogiska planeringar för matematikområdet areaformeln för triangeln. I studien intervjuades totalt tio verksamma matematiklärare, och empirin analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket framskrivet av Trigwell, där undervisning kan kategoriseras som elev- eller lärarcentrerad. I resultatet framkom en stor variation inom en av nivåerna vilket förhandledde att två nya kategorier inom nivån skapades, och genom det utvecklades teorin för att möta studiens behov. Slutsatsen är att både elev- och lärarcentrerad undervisning kommer till uttryck med en stor variation och det framträder en bild av att det finns behov av utbildning inom området.

Elever genomgår dagligen en övergång mellan skola och fritidshem, där fritidspedagoger har stort utrymme till att göra olika didaktiska val avseende samlingen som sker på fritidshemmet. Studier visar på en underbyggd problematik där elevernas behov ofta inte blir tillgodosedda. Samtidigt framgår det i styrdokumenten att vi ska ta hänsyn till alla elevers behov. Syftet med studien är att undersöka vilka didaktiska val fritidspedagoger gör för att inkludera alla elever i samlingen. Samt vilka möjligheter och utmaningar fritidspedagoger uppfattar kring en inkluderande fritidshemsverksamhet. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka didaktiska val genomförs på fritidshemmet för att inkludera samtliga elever i informationen som ges ut i samlingen, enligt fritidspedagogerna? Och Hur uppfattar fritidspedagogerna eventuella möjligheter och utmaningar i deras utövande av en inkluderande fritidshemsverksamhet?Datamaterialet samlades in genom intervjuer på tre olika fritidshem, med tre fritidspedagoger inom samma kommun. Till stöd för att analysera vår insamlade empiri användes dels det relationella och kategoriska perspektivet på inkludering samt en inkluderingsteori. Studiens resultat visar att beroende på hur fritidspedagogernas didaktiska val ser ut avseende samlingar, kan påverka elevernas möjlighet till att inkluderas i gemenskapen. Olika förhållningssätt ger olika upphov för verksamheten. I fritidspedagogernas arbete med inkludering framgick både möjligheter och utmaningar, som verkar styra fritidspedagogernas sätt att bemöta alla elevers skilda förutsättningar, personaltäthet och heldagslärandet var aspekter som framgick.

Bakgrund: Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin vardag i skolan, det som händer där har påverkan på deras hälsa och utveckling. Att utsättas för mobbning kan leda till allvarliga konsekvenser för barns hälsa. Skolsköterskan uppmärksammar elevers mående och har en viktig roll i att stärka elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelser av att arbeta med elever som utsätts för mobbning. Metod: Systematisk litteraturöversikt med metasyntes som analysmetod. Resultat: Ur analysen framkom två huvudteman; Att uppmärksamma mobbning och Att ge stöd till den utsatta eleven. I temat Att uppmärksamma mobbning framkom tre subtema: Skolsköterskans kunskap som ett redskap för att uppmärksamma mobbning, Medvetenhet om vart mobbning sker och Faktorer som påverkar skolsköterskans möjligheter att uppmärksamma mobbning. I temat Att ge stöd åt den utsatta eleven återfinns tre subtema: Att bygga en god relation, Att stärka den utsatta eleven och Att samverka med andra. Konklusion: Skolsköterskor har kunskap om mobbningens påverkan på elevers hälsa och att det finns elever med ökad risk att utsättas. De är medvetna om att mobbning kan ske i miljöer som är dolda. Att bygga en god relation med elever ses som viktigt. Skolsköterskor behöver få möjligheten att involveras mer i skolans arbete med mobbning., Background: Children and young people spend a large part of their everyday lives at school, what happens there has an impact on their health and development. Being exposed to bullying can lead to serious consequences for children's health. The schoolnurse pays attention to students' well-being and plays an important role instrengthening the student's physical, mental and social well-being. Aim: To describe school nurses' experiences of working with students who are exposed to bullying. Method: Systematic Literature Review with meta-synthesis as analysis method. Results: The analysis revealed two main themes; To detect bullying and To provide support to the vulnerable student. In the theme To detect bullying, three sub-themes emerged: The school nurse's knowledge as a tool to detect bullying, Awareness of where bullying takes place and Factors that affect the school nurse's opportunities to detect bullying. In the theme Giving support to the vulnerable student, there are three sub-themes: Building a good relationship, Strengthening the vulnerable student and Collaborating with others. Conclusion: School nurses have knowledge of the impact of bullying on students' health and that there are students with an increased risk of being exposed. They are aware that bullying can take place in hidden environments. Building a good relationship with students is seen as important. School nurses need to be given the opportunity to be more involved in the school's work with bullying.

Bakgrund: Skollunchen har stor betydelse för eleverna i svenska skolor, den tillför näring, energi och följer rekommendationerna från Livsmedelsverket. Tidigare forskning har visat att begreppen ansvar, identitet och bekvämlighet ligger bakom matvalen som görs, även sociala och sensoriska aspekter var viktigt när det kommer till valet av skollunch. I denna studie undersöks vilka faktorer som ligger bakom elevernas val av skollunch. Syfte: Syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av skollunch för elever i årskurs nio samt i vilken utsträckning eleverna väljer att äta skollunchen under en skolvecka. Metod: I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Det har samlats in underlag från sju enskilda intervjuer 300 enkätsvar under en femdagarsperiod. Respondenterna var elever ur årskurs nio. Intervjumaterialet transkriberades, bröts ner i meningsenheter och kodades. Sedan delades materialet in i kategorier och subkategorier vilka använts i resultatet. Även enkäten har analyserats på ett kvalitativt vis, där det insamlade underlaget använts tillsammans med det insamlade intervjumaterialet i resultatdelen. Resultat: Resultatdelen var indelad i två större rubriker. Första delen handlar om maten, där eleverna tyckte att näringsrik mat, sensoriska aspekter och hygien var viktigt. Den vegetariska kosten gav delade meningar bland eleverna. Den andra stora rubriken behandlar övriga aspekter runt skollunchen, som för eleverna var viktiga. Bland annat var den sociala aspekten stor när de gör sina matval, men även andra aspekter kan påverka, till exempel friheten att få välja själv. Slutsats: Slutsatsen av arbetet var att eleverna ofta väljer maten ur näringssynpunkt, social gemenskap samt sensoriska aspekter. Identitet spelar en stor roll var vilket var en viktig del av slutsatsen då alla har olika bakgrund, minnen och kultur som påverkar matvalen.

Under min studietid har jag upplevt att det som är mest utmärkande hos elever vad gäller språket i årskurs 4-6 är det bristande ordförrådet och den låga läsmotivationen i skolan. Litteraturstudiens syfte är att belysa vad forskning lyfter fram om framgångsrika lässtrategier och hur lärare kan motivera elever för att främja sinläsutveckling för årskurs 4-6 i ämnet svenska. Frågeställningar för att besvara detta syfte är: Vilka lässtrategier är framgångsrika för elevers läsutveckling i årskurs 4-6?och Vilka yttre faktorer kan påverka elevers läsutveckling? Litteraturstudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där elevens lärande sker i samspel med läraren och andra. Studien behandlar nio doktorsavhandlingar, tre vetenskapliga artiklar och en rapport. Dessa forskningstexter har undersökts och både likheter samt skillnader har jämförts. Forskningsresultatet visar att lärares roll samt relation mellan hem och skola är avgörande faktorer för elevers läsutveckling. Litteraturstudien presenterar ävenframgångsrika lässtrategier som leder till elevers läsutveckling. Dessa lässtrategier är textaktiviteter i form av textsamtal, diskussioner med lärare, datoranvändning, innehållsorienterad undervisning och explicit undervisning. Slutsatsen som kan dras är att dessa olika lässtrategier behöver kombineras för att elevers läsförståelse ska utvecklas.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare tolkar, är medvetna om och arbetar i sitt klassrum ur ett genusperspektiv. Vi har använt av oss två kvalitativa metoder, fyra klassrumsobservationer som följs upp av fyra lärarintervjuer. Det vi har sett i våra genomförda observationer och fått höra i våra intervjuer visar både skillnader och likheter både på utförande av aktiviteter och hur lärarna själva upplever arbetet för en mer jämställd skola. Vårt insamlade material stämmer även med tidigare forskning, att pojkar ofta tar mer plats och förväntas ha ett större talutrymme än flickor. Även bemötandet i och utanför klassrummet är olika mellan pojkar och flickor. Dock anser vi att våra informanter har både kunskap och är medvetna om arbetet mot en mer jämställd skola i olika grad, men det verkar svårt att sätta ord på hur detta sker i praktiken. Vi ser spår av gamla mönster i skolan än idag.

Syfte med studien är att undersöka förutsättningar för den skolpersonal som har i uppdrag att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande mot elevers alkohol- och narkotikaanvändning och vilka resurser som behövs i det förebyggande arbetet på högstadieskolor. Den metodologiska utgångspunkten är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och gjord med semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes med skolpersonal som arbetar förebyggande mot alkohol- och narkotikaanvändning bland elever. I studien använde vi oss av sociokulturell teori utifrån Säljö (2000) och Vygotskij (1999). Resultatet påvisar att skolan har flera olika förutsättningar att arbeta förebyggande och skolpersonalens önskan om hur det ideala förebyggande arbete ska se ut. Studien visar att det finns bristfällig samverkan, bristfällig kunskap om förebyggande arbete bland skolpersonal och att skolpersonal arbetar mer åtgärdande än förebyggande mot alkohol- och narkotikaanvändning bland elever.

Svartas historia är en del av världshistorien och har en viktig roll för bland annat svarta elevers förståelse av dagens rasism och konflikter. Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskningen säger om svartas historia i skolan och undervisningen ur ett globalt perspektiv. De frågeställningar som arbetet grundar sig på och besvarar: “I vilken utsträckning anser forskningen att svarta elever är representerade i ämnet historia?” och “vad säger forskningen om vilka perspektiv som lyfts fram om svartas historia i undervisningen ur ett globalt perspektiv?”. För att besvara dessa två frågor har vi använt oss av en informationssökande metod med hjälp av databaserna, Education Research Complete (ERC), Education Research Information Centrum (ERIC) och Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Utifrån dessa databaser har 10 vetenskapliga källor använts för att besvara frågeställningarna. Problemet som forskningen har visat är att svartas historia är ett väldigt vagt ämne, vilket medför olika problem särskilt för svarta elever i och med dessa elever känner sig sekundära i ämnet historia.

Peer response is used in classrooms around the world to involve pupils in the assessment methods. The intention is to examine the effects of the methods and tools teachers use in peer response by answering following questions: What methods do teachers use in peer response? How can teaching methods affect students ability to give and receive feedback on texts? To answer the questions and the purpose of the study systematic searches about methods in peer response and feedback were made for previous research in the form of articles, academic journals and books. This literature review includes an analysis of the findings in both international and Swedish research studies as well as a discussion about the methods used by the teachers and students in the studies. The findings show that teachers use different methods and tools to help pupils during peer response, for example checklists and example texts. Teachers are generally positive towards using peer response but not without worrying about elements such as social relationships. The most occurring finding is that pupils need time to practice giving and receiving peer response to elaborate the quality of their feedback. The conclusion based on the findings in this literature review is that the teachers' methods work as scaffolding in the process of using peer response, but we also identify the need for more studies, especially in a Swedish context., Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka metoder lärare använder vid arbete med kamratrespons i svenskämnet samt vilka effekter dessa får på elevernas förmåga att ge och ta emot återkoppling genom att besvara följande frågeställningar: Vilka undervisningsmetoder använder lärare vid kamratrespons? Hur kan lärares undervisningsmetoder påverka elevers förmåga att ge och ta emot respons på texter? Arbetet grundar sig i det centrala innehållet för svenska i årskurs 4-9 där det står att elever ska få öva på förmågan att ge och ta emot respons på texter samt ett eget genuint intresse för kamratrespons från vår sida. För att besvara frågeställningarna och studiens syfte har vi gjort systematiska sökningar efter tidigare forskningar i form av artiklar och avhandlingar om formativ bedömning, kamratrespons och lärares metoder. Vi har avgränsat sökningarna efter studier så att de ska vara relevanta utifrån vårt ämnesdidaktiska fokus samt ålder på eleverna, där studier som behandlar kamratrespons given på texter inkluderas samt att åldrarna på de involverade eleverna motsvarar elever i åldrarna för svenska grundskolans årskurs 4-9. Resultatet vi har tagit fram från vår studie visar att lärare använder sig av verktyg såsom checklistor, exempeltexter och matriser vid kamratrespons och implementerar dessa på olika sätt. Vidare visade kvantitativa studier att lärares attityd gentemot kamratrespons generellt är positiv, dock inte utan oro för faktorer som påverkar, exempelvis sociala relationer och klassrumsklimat. Ett sådant genomgående moment är missförstånd mellan lärares intentioner av vald undervisningsmetod och elevernas tolkning av denna, samt hur eleverna använder de verktyg och hjälpmedel som läraren förser dem med. Övergripande visade studierna att träning och upprepning av kamratrespons är den tydligaste framgångsfaktorn i kamratrespons. Studierna som undersökte samma fokusgrupp vid upprepade tillfällen visade på tydliga förbättringar i elevernas förmåga a

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka olika orsaker det finns som gör att elever väljer att undvika att delta helt eller delvis på idrottslektionen. Den bygger på en systematisk informationssökning av tolv primära källor i form av vetenskapliga tidskriftsartiklar eller vetenskapliga rapporter. I kunskapsöversikten används tre teman för att analysera resultatet. Resultatet av kunskapsöversikten visar på olika orsaker ur elevers perspektiv som gör att de väljer att undvika helt eller delvis att delta på idrottslektionen. Utifrån våra tolv primära källor kunde tre övergripande teman identifieras: sociala, psykologiska och miljörelaterade. Vi har identifierat omklädningsrummet som en stor miljöfaktor, elevers självkänsla som en psykologisk faktor samt elevernas bemötande gentemot varandra som en social faktor till att elever inte vill delta på idrottslektionen. Kunskapsöversikten ska ge en djupare förståelse kring dessa faktorer och med denna förståelse hjälpa idrottslärare att arbeta främjande genom att motivera eleverna och på så vis öka delaktighetsgraden.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien var att undersöka och analysera hur idrottslärare uppfattar vad ”idrottskläder” är, samt deras uppfattningar om klädernas betydelse för möjligheten att delta och prestera i ämnet Idrott & Hälsa. Hur definierar lärare i Idrott och Hälsa “idrottskläder”? Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa klädernas betydelse för elevers lärande och prestationer i ämnet Idrott och Hälsa? Hur upplever lärare i Idrott och Hälsa elevers idrottsklädval kopplat till motivation? Metod: I denna studie valdes en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studiens respondenter var lärare i ämnet idrott och hälsa: fyra kvinnor och fyra män som antingen arbetade på högstadiet eller i gymnasieskolan. Idrottslärarna hade olika lång arbetslivserfarenhet med allt från två till över trettio års arbetslivserfarenhet. Intervjuerna genomfördes dels med fysisk närvaro och dels via videosamtal, därefter transkriberades intervjuerna för en tematisk analys. Resultat: Fyra centrala teman framställdes utifrån den tematiska analysen. Dessa teman var: 1. Den varierande synen på “idrottskläder”, 2. Lektionsinnehållet styr, 3. Indirekt betydelse för betyg och prestation och 4. Idrottsklädval påverkas av mer än motivation. Denna studie bidrar med kunskap kring hur olika idrottslärare ser på kläders betydelse för ämnet Idrott och Hälsa. Resultatet visar att det finns en stor spridning i vad lärarna anser vara “idrottskläder” och hur viktigt idrottslärarna anser att valet av kläder är. Slutsats: Denna studie visar att idrottslärarna har olika uppfattningar av vad “idrottskläder” är. Lärarna har även olika uppfattningar kring kläders betydelse för elevers prestationer i ämnet. Majoriteten är eniga att lektionsinnehållet är viktigt och styrande faktor kring vilka kläder som är lämpliga till den specifika lektionen. De flesta ser även en viss koppling mellan motivation och, Aim and research questions: The aim of this study was to explore and analyse how teachers in physical education (PE) define “sportswear” and their understanding of the importance of clothing for students’ possibility to participate and perform in physical education in school. How do PE teachers define “sportswear”? What meaning do PE teachers perceive clothing to have for the students' learning and performance in the subject physical education? How do PE teachers perceive students choices of clothing’in relation to their motivation? Method: In this study a qualitative approach was chosen where semi structural interviews were used as the method for data collection. The respondents of the study were PE teachers, four women and four men who were teachers at middle school (högstadiet) or high school (gymnasiet). The PE teachers had mixed work life experience with everything from two years to over 30 years of experience. Some interviews were conducted through physical meetings were as others were conducted via video call, after which they were transcribed for a thematic analysis. Results: Through the thematic analysis, four themes emerged. These themes were: The varying perceptions of ”sportswear”, Lesson content dictates, Indirect meaning for grades and performance, and “sportswear” is affected by more than motivation. This study contributes with knowledge of PE teachers varying perceptions of the meaning of clothing for the subject of physical education. The results show that there is a wide dispersal in what the teachers perceive as ”sportswear” and how important the choices of clothing are. Conclusion: This study shows that PE teachers have different perceptions of what ”sportswear” is. The teachers also have different perceptions of the importance of clothing for students’ performance in the subject. The majority does however agree on the notion that lesson content is an important aspect in determining what types of clothing are seen as appropriate for the specific

When teachers reason about where they take their students to places such as cultural heritage sites, historical places and museums, they usually have a motive for why they choose to make such a trip. And it is usually because they want to evoke their students' abilities to work and study the school subject history. One of these abilities the teacher wants their students to uphold, are for example historical empathy. The aim of this study is to map the state of knowledge for how visits to historical sites and museums are used within and motivated in history teaching. The information retrieval was mainly performed on searching empirical information via databases such as SwePub, Libsearch and Google Scholar, through the search engine in Malmö University library webpage. After an extensive and thorough research, the information gathered from the search shows that both scholars, museum educators, teachers and students agree that it is good to make these kinds of field trips. It can help students to engage with and within history, to evolve their perspectives on the history and abilities to understand other people and their actions, thoughts and beliefs in the past. The reason for doing this research is to understand the purpose of these kinds of visits and in the near future to use this as an advantage, for ourselves when we want to evoke historical abilities in our future students.

Under vår utbildning har vi bildat oss en uppfattning om stora skillnader kring motoriken hos barn och ungdomar. Eftersom vår utbildning sker både teoretiskt och praktiskt har vi fått erfarenhet om hur området kan behandlas från teori till praktik genom bland annat vår verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med vår kunskapsöversikt är att skapa oss en förståelse för hur lärare värderar en god motorisk utveckling och hur den kan påverka barn och ungdomar. Vi har även valt att undersöka hur lärare väljer att arbeta med motorisk utveckling i skolan för att vi sedan ska kunna skapa en förståelse om vad som är bra men även vad som kan bli bättre. Utifrån vår sammanställning kan vi se att motoriken har stor betydelse för individen och samhället. Det kan leda till allt fler elever känner sig mer inkluderade i undervisningen eftersom alla människor lär sig på olika sätt och behöver olika utmaningar. Undersökningen utgick från en kvantitativ metod i form av en enkät där vi fick in 55 svar från idrottslärare runt om i landet. Slutsatsen är att det inte bara krävs en ökad fysisk aktivitet samt en ökad motorisk träning för att få barn att utvecklas. Utan det krävs även en utbildad pedagog med rätt kunskaper för att kunna utmana varje elev utifrån deras förutsättningar och behov.

Samhället blir alltmer digitaliserat och i och med det blir det mer angeläget att använda digitala verktyg i undervisningen. Tidigare studier visar även på att digitala verktyg i undervisningen kan öka elevers motivation och enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska elever ges tillfällen för att använda digitala verktyg i undervisningen. Studien syftar till att undersöka om och på vilket sätt elever finner motivation av att använda digitala verktyg på matematiklektionerna. Vidare syftar studien att undersöka eventuella skillnader mellan de demografiska variablerna, kön, årskurs och erfarenhet kopplat till graden av generell motivation. Slutligen undersöks eventuella samband mellan generell motivation samt inre och yttre motivation. Detta gjordes genom en deskriptiv analys, en korrelationsanalys samt flertal t-tester. Resultatet visade att graden av motivation var generellt hög, samt en tendens till signifikant skillnad mellan kön. Både inre och yttre motivation påvisade signifikanta samband till den generella motivationen, där flickor hade högre inre motivation än pojkar. Slutsatsen understryker att motivation till digitala verktyg är generellt hög och att det inte spelar en signifikant roll kring de demografiska variablerna gällande graden av motivation.

Migration har under senaste decenniet blivit en mycket aktuell politisk fråga i det svenska samhället. Frågan om migration anses vara en av de mest kontroversiella i samhället idag. Vid diskussioner om migration i den allmänna debatten är det inte ovanligt att även begreppet etnicitet nämns. Utifrån detta sammanhang är det ytterst relevant att undersöka hur ämnesområdet migration behandlas i skolan, inte minst i samhällskunskapsundervisningen i relation till etnisk inkludering. Undersökningen i denna uppsats har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie på olika skolor i Östergötland där sex stycken lärare som undervisar i olika högstadieskolor har intervjuats. Resultatet har därefter analyserats med koppling till för området aktiva teorier om lärande och pedagogiskt arbete. Intervjuerna visar att lärarnas urval av innehåll i undervisningen påverkas i hög utsträckning av hur etniskt inkluderade klasserna de undervisar i är. Intervjuerna visar att lärare som undervisar i etnisk icke inkluderade klasser väljer bort innehåll i undervisningen eller också väljer ett innehåll i undervisningen som berör migrationen utifrån ett historiskt kontext och som saknar relevans i förhållande till dagens migration. Samtidigt visar intervjuerna att lärare som undervisar i etnisk inkluderade klasser väljer ett innehåll i undervisning i ämnesområdet migration som berör dagens migration och de aktuella händelser relaterade till den. Intervjuerna visar därmed att det finns ett samband mellan urvalet av innehållet i undervisningen om ämnesområdet migration och etnisk inkludering.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka maskulinitet inom ämnet idrott och hälsa. Arbetet utgår från frågeställningen Hur syns och återskapas maskulint genus i ämnet idrott och hälsa? Empirin är tolv källor insamlade med systematisk informationssökning från flertalet databaser. Källorna behandlar maskulinitet med direkt eller indirekt anknytning till ämnet idrott och hälsa. Flertalet teorier används i de studerade källorna, vilka kunskapsöversikten behandlar och återanvänder för att förstå resultatet. Primära teorier är heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och inkluderande maskulinitet. Resultatet visar att det finns en historisk och nutida koppling mellan det maskulina genusets attribut och de aktiviteter som sker på lektionerna i ämnet idrott och hälsa. Det framgår att maskulint genus inom ämnet konnoterar aggressivitet och tävling samt i förhållande till femininitet brist på rytmik och expressiva uttryck. Kopplingar syns från idrott i föreningslivet, där maskulina egenskaper framhävs, till lärarnas bakgrund och överföring på skolämnet. Vidare framhålls hur könsnormer skapas och hur beteenden kan förstås som genus. En framväxande inkluderande maskulinitet i västvärlden presenteras i relation till ovan beskrivna genus. Attribut som accepterande av olika sexualiteter, känslomässig stöttning och influenser från det som tidigare ansetts feminint återfinns i den nya generationen av manliga lärare och elever. Resultatet påvisar ämnets och lärarens roll för skolans normkritiska arbete, både i undervisningens utformning och i elevernas förståelse i skapandet av kön.

After almost one and a half years at University studying sports science you constantly hear about society moving towards a sedentary lifestyle with a higher rate of everyday screen time, which is also stated by Livsmedelsverket (2020). In a scientific article by Inger Karlefors (2012) you also hear about students viewing PE as some sort of “active break from theoretical studies”, maybe some of us can even relate to this? But then; are students really taught to understand the meaning and weight behind a favorable physical health? Are they aware how to behave to develop their physical health and how a developed physical health affect their mental health? These thoughts helped shape the foundation of my study - how do students view and treat the concept of “health” and health as education? To get an answer to my issues, I decided to perform a quantitative study with the help of digital questionnaires aimed for high school students, regarding this very topic. The number of students that participated was 67 of which 19 were men, 47 were women and 1 student whom identified as “other”. The result of this study proved that for the majority of students their perspective of health is similar to that of the syllabus – mostly pathogenic, focusing on the physical health. The study also proved that Swedish high school students reckon the health education as sufficient, this is also proven in their own judgement regarding their knowledge considering physical activity. Most of the students considered themselves as being well knowledgeable regarding how physical activities affect the physical as well as the mental health.

Syfte Syftet med studien var att undersöka samband mellan insatser för att främja fysisk aktivitet i skolan och hälsorelaterad livskvalitet hos elever i årskurs 7. Metod Denna studie genomfördes med en kvantitativ ansats och tvärsnittsdesign. Urvalet bestod av 1139 ungdomar i årskurs 7 (13–14 år) och vuxna representanter från 34 skolor i Stockholmsområdet. Data samlades in genom projektet Hjärnhälsa i skolan under 2019. Elever fick svara på en enkät som inkluderade ett standardiserat formulär om hälsorelaterad livskvalitet (Kidscreen-10 Index). Data om skolans insatser för att främja fysisk aktivitet (undervisningstid i idrott och hälsa, en generell hälsopolicy, organiserade raster, fysisk aktivitet under lektionstid och mobilförbud) samlades in genom en enkät som besvarades av skolrepresentanter samt genom skolans schema. Samband mellan kontinuerliga variabler undersöktes med Pearson korrelationsanalys. Samband mellan kategoriska variabler undersöktes med Spearman korrelationsanalys. Skillnader i kontinuerliga variablerna undersöktes med t-test och variansanalys (ANOVA). Skillnader i de kategoriska variablerna undersöktes med Chi-två-test. Resultat Studien visade att det inte fanns några signifikanta samband mellan någon av insatserna för att främja fysisk aktivitet i skolan och hälsorelaterad livskvalitet. Resultaten visade även att det inte fanns signifikanta skillnader i hälsorelaterad livskvalitet hos elever som gick på en skola som främjar fysisk aktivitet jämfört med skolor som inte hade främjande insatser. Slutsats Denna studie visade att det inte fanns ett samband mellan insatser i skolan för att främja fysisk aktivitet och hälsorelaterad livskvalitet. På grund av ett bristande forskningsläge är det osäkert vilken roll främjande av fysisk aktivitet har för hälsorelaterad livskvalitet, framför allt i svenska skolor. För att dra en slutsats krävs ytterligare forskning inom området., Aim The purpose of this study was to examine associations between activities to promote school- based physical activity and health-related quality of life among pupils in the seventh grade. MethodThis study had a quantitative methodology and a cross sectional design. The sample was 1139 adolescents in seventh grade (age 13–14) and adult representatives in 34 schools in Stockholm area. Data was collected through the project Hjärnhälsa i skolan (Brain health in school) in 2019. The adolescents answered a survey that included a standardized questionnaire to measure health-related quality of life (Kidscreen-10 Index). Data about school promotion of physical activity (duration of physical education, a general school health policy, organized physical activity during recess, physical activity during lessons and a mobile phone ban) were collected by letting school representatives answer a questionnaire and through school schedules. Associations between the continuous variables were analyzed with Pearson’s correlation. Associations between the categorical variables were analyzed with Spearman’s correlation. Differences between the continuous variables were analyzed with t- test and analysis of variance (ANOVA). Differences between the categorical variables was analyzed with a Chi-square test. Result The results showed that there was no significant association for any of the activities to promote school based physical activity and health-related quality of life. The results also showed that there was no difference in health-related quality of life amongst pupils that attended schools that promoted physical activity compared to schools that did not. Conclusion This study showed that there were no significant associations between activities to promote physical activity in schools and health-related quality of life. Due to scarce research, it is uncertain what role promotion of physical activity has for health-related quality of life for adolescents, especially in Swedish scho

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att utforska svenska gymnasieelevers upplevel­ser av vad som engagerar och motiverar dem i studierna, även benämnt akademisk motivation. Syftet undersöktes genom åtta semi­strukturerade intervjuer vilka analyserades utifrån tematisk innehållsanalys. Studiens deltag­are utgjordes av sex unga kvinnor och två unga män som rekryterades från två olika gym­nasie­skolor i Södra Sverige. Deltagarna gick i årskurs tre på gymnasiet och läste olika teoretiskt inriktade program. Analysen resulterade i fem teman, vilka svarade mot föreliggande studies syfte: Gemenskap, Medvind, Leverera, Motgång och Lärarens påverkan. Deltagarna upplevde att en känsla av till­hör­ighet var viktigt för motivationen, där kompis­stöd, familjestöd och lärarstöd bidrog med ökad lust till lärande. Det var därtill essen­tiellt för den akademiska motivationen att det förelåg ett intresse för det studerade ämnet samt att deltagarna upplevde att deras arbetsinsatser lönade sig, främst i form av bra betyg. Resultatet indikerade även att deltagarna upplevde motivation när de enkelt förstod det undervisningen behandlade, samt när de fick tid att bearbeta de nya kun­skap­­erna. Förväntningar från om­givningen och krav på sig själv var förknippade med känslor av press och stress och för­sämrade upplevelsen av deltagarnas akademiska motivation. I resul­tatet framkom även att deltagarna upplevde lärarens engagemang som viktigt för en positiv in­ställ­ning till studierna. Betyg visade sig vara motivationshöjande men i de fall då de inte mot­svar­ade informanternas förväntningar gav det även upphov till stress. Resultatet som framkom i föreliggande studie stödjs sammantaget av tidigare forskning.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om elevers syn på vardagsanknytninginom matematikundervisningen i årskurserna 2 och 3. Metoden vi antog i studien ären kvalitativ ansats som har sin utgångspunkt i semistrukturerade personligaintervjuer. Studiens informanter är 14 elever som genomför sin grundskoleutbildningpå två olika skolor i Mellansverige. Kategorier som belyser vardagsanknutenmatematik har skapats och analyserats med utgångspunkt i studiens syfte,frågeställningar och pragmatisk lärandeteori. Det framkommer i resultatet attvardagsanknuten skolmatematik, fördelar med vardagsanknytning, nackdelar medvardagsanknytning, matematikens syfte och matematik i vardagslivet är väsentligaaspekter i elevernas syn på en vardagsanknuten matematikundervisning. I resultatetsynliggörs det att matematikundervisningens textuppgifter, muntliga exempel ochlekar till viss del inrymmer en koppling till elevernas vardagsliv. I resultatetframkommer det att eleverna är medvetna om kopplingen mellan deras vardagslivoch matematiken såväl som i undervisningens sammanhang som i ett vidareperspektiv utanför skolan. En vardagsanknuten matematikundervisning inrymmerpositiva såväl som negativa aspekter för elevers inlärningsförmåga. De positivaaspekterna beskrivs främja elevernas lustfyllda lärande och stödja derasinlärningsprocess medan de negativa aspekterna beskrivs hämma ettmatematiklärande. I studien drar vi slutsatsen att elevernas vardagsliv kan nyttjas ihögre grad än vad det beskrivs göras av lärarna i dagens matematikundervisning.Vidare drar vi slutsatsen att eleverna har en tvådelad mening kringvardagsanknytningen i skolans matematikundervisning. Vardagsanknytningenlämpar sig bättre för elever som besitter erfarenhet om matematik i vardagsnärasammanhang än elever som saknar erfarenheter eller besitter erfarenheter somskiljer sig från ämnesinnehållet., The purpose of the study is to contribute knowledge of pupils' views on an everyday connection in mathematics teaching in years 2 and 3. The method we used in the study is a qualitative approach based on semi-structured personal interviews. The study's informants are 14 pupils who are currently completing their primary school education at two different schools in Central Sweden. Categories that illustrate everyday mathematics have been created and analyzed based on the study's purpose, issues, and pragmatic learning theory. The results highlight that everyday school mathematics, advantages of everyday connection, disadvantages of everyday connection, the purpose of mathematics and mathematics in everyday life are essential aspects in pupils' views on an everyday mathematics teaching. The result shows that text assignments, verbal examples, and games in math lessons contain to a certain degree a connection to the pupils' everyday life. The results shows that the pupils are aware of the connection between their everyday life and mathematics as well as in the context of teaching and in a broader perspective outside school. An everyday-related mathematics lesson contains positive as well as negative aspects for pupils' learning ability. The positive aspects are described as promoting pupils' fun-filled learning and supporting their learning process, while the negative aspects are described as inhibiting mathematical learning. In the study, we consequently conclude that the pupils' everyday life can be used to a greater degree than what is described by the teachers in today's mathematics teaching. Furthermore, we conclude that the pupils have a two-part opinion about the everyday connection in the school's mathematics teaching. The everyday connection is better suited for pupils who have experience of mathematics in everyday contexts than pupils who lacks experience or have experience that differs from the subject content.

I följande kunskapsöversikt sammanställs forskning för utomhuspedagogik med koppling till naturkunskapsundervisning för elever i årskurs F-3. Forskningen berör både för- och nackdelar med utomhusundervisning men även de möjligheter och svårigheter som lärarna kan bemöta när de bedriver sina utomhusundervisningar. Syftet med arbetet var att undersöka vad forskningen belyser om vad för påverkan utomhuspedagogik har för elever i deras lärande i naturkunskap i årskurs F-3. Flertal systematiska sökningar har gjorts i följande databaser: Google Scholar, SwePub och ERIC. För att besvara frågeställningarna utifrån trovärdiga källor i kunskapsöversikten baseras den på vetenskapliga artiklar och vetenskaplig forskning. Forskningen som sammanställs i kunskapsöversikten belyser hur utomhuspedagogik leder till en förbättring av elevernas inlärningsförmågor, hur elevernas kreativitet och fysiska hälsa utvecklas i en positiv riktning. Forskningen som förekommer visar även hur skolresultaten förbättras när lärarna väljer att bedriva sin undervisning i utomhusmiljön.

Från och med 2021 är det upp till skolans rektor att avgöra om betyg ska sättas i årskurs 4 eller årskurs 6. Syftet med artikeln är att beskriva hur denna betygsreform kan få konkreta konsekvenser för elever med behov av särskilt stöd i ett skolsystem där det är fritt att välja skola. I artikeln analyseras rektors, speciallärares, lärares och elevers berättelser om en elevs erfarenheter av försöksverksamheten. Eleven blev enligt berättelserna mycket ledsen och bytte skola efter att ha fått sina första betyg. Den narrativa analysen visar att positionen ansvarig för det inträffade konstrueras på kvalitativt olika sätt genom att ansvaret för händelseutvecklingen förläggs på olika parter i och utanför skolan. Analysen fokuserar även på att eleven tillskrivs olika prestations-emotioner i de olika berättelserna. Diskussionen fokuserar på frågan om vem som är ansvarig för elever i behov av stöd och för likvärdigheten i en marknadiserad skola för alla.

The purpose of the study is to investigate how teachers in F-3 work in a inclusive way in reading aloud where the students can participate and have an influence. The study is based on two research question. How do some of the teachers in F-3 perceive that the students become involed and have an influence in the reading aloud? and How do some teachers in F-3 perceive the students being included in the reading aloud? I used semi-structured interviews and systematic observations, which is a qualitative approach. The result showed that the teachers in F-3 works in a democratic way, where the students can be involed, included and with their influence affect the reading aloud moments. The students can join in and discuss what they have read, have difficult concepts axplained but also be abel to connect what they have read to their own experiences. The teachers are careful to plan the reading aloud sessions most of the time and have a purpose for it. How the teacher reads plays a big role in capturing the students. Some teachers reads with empathy, walking around the class to make sure everyone was following along, but also so that all students could see the pictures that were in the books as they lacked projectors in the classrooms and considered that some students need pictures support while reading. Reading aloud is a recurring routine in the students' teaching where the students get on share their knowledge, which leads to participation.

Syftet med denna studie är att undersöka ett makerspace i en svensk gymnasieskola och hur användningen av makerspace i skolan kan förstås utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteoretiska ramverk. Det finns en spänning mellan makerspace ursprungliga idé som handlar om öppenhet, delad kunskap, utforskande och nyfikenhet och mer entreprenöriella syften som tagit allt större plats i förekomsten av makerspaces idag. Samtidigt saknas lagstiftning kring skolbibliotekens utformning och skolbiblioteken har både det kulturpolitiska uppdraget och skollagstiftningen att förhålla sig till. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med skolbibliotekarier, elever och lärare, samt observation och policydokument. Resultat- och analysarbetet har genomförts i fyra steg genom att identifiera utsagor, begrepp, subjektpositioner och diskurser. Resultatet och analysen visar att en utbildningsdiskurs ständigt utmanas av en utforskandesdiskurs och en gemenskapshetsdiskurs i makerspaceverksamheten och att diskurserna påverkar vilka positioner subjekten intar. Studien visar också att bibliotekens kulturpolitiska bildningsfrämjande uppdrag har möjlighet att ta plats i en utbildningskontext., The aim of this study is to investigate a makerspace in a Swedish upper secondary school and how the use of makerspaces in school libraries can be understood based on Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe's theoretical framework. There is a tension between the makerspace's original idea, which is about openness, shared knowledge, exploration and curiosity, and entrepreneurial purposes that have emerged as of late. At the same time, there is a lack of legislation regarding the design of school libraries, and school libraries have both the cultural policy mission and school legislation to adhere to. The empirical material consists of qualitative interviews with school librarians, students and teachers, also observation, and policy documents. The analytical work has been carried out in four stages by identifying statements, concepts, subject positions and discourses. The result and the analysis show that an educational discourse is constantly challenged by an exploration discourse and a community discourse in the makerspace activities and that these discourses in turn influence which positions the subjects take. The study also shows that the libraries’ cultural missions have the opportunity to take place in an educational context.

Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka inverkan undervisningen i ämnet idrott och hälsa har på elever utifrån ett fysiskt, socialt och psykiskt hälsoperspektiv. Vi utgår ifrån tre frågeställningar (1) Vilken inverkan har undervisningen i idrott och hälsa på elevers fysiska hälsa?, (2) Vilken inverkan har undervisningen i idrott och hälsa på elevers sociala hälsa och (3) Vilken inverkan har undervisningen i idrott och hälsa på elevers psykiska hälsa? Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi har tillskansat oss information från tolv valda studier från tre olika databaser. Samtliga tolv studier är publicerade från 2009- 2022, som vi har kritiskt granskat. I vårt resultat skrivs studiernas syfte, metod och resultat fram. Resultatet visade att undervisningen i ämnet idrott och hälsa har en påverkan på elevernas sociala, fysiska och psykiska hälsa. Vidare visade resultatet att lektionerna i ämnet idrott och hälsa förbättrar elevernas kondition, koordination, styrka och även deras samarbetsförmåga samt sociala förmåga. Det framgick även att eleverna ser ämnet idrott och hälsa som ett roligt ämne där de kan bilda vänskapsband och bygga sociala relationer. Däremot visar resultatet av vår kunskapsöversikt även att undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan få elever att känna sig bortprioriterade och bortvalda. Slutsatsen av kunskapsöversikten är att vi som blivande lärare i ämnet Idrott och hälsa ska utforma vår undervisning på ett sätt som engagerar samtliga elever samtidigt som den ska utgå från Skolverkets angivelser.

Bakgrund: Andelen unga med psykisk ohälsa ökar, var sjätte person i åldern 10–19 år drabbas. En fungerande teamsamverkan är av stor betydelse i skolsystemet för att tidigt identifiera elever med behov av extra stöd och tidiga insatser. Skolsköterskor har en central roll i samarbete med elever med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av teamsamverkan vid psykisk ohälsa bland elever. Metod: Nio skolsköterskor från fem kommuner i norra Sverige deltog i studien. Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet presenterades i en kategori; Att vara en del av ett tvärprofessionellt team, och fyra underkategorier; Att ha en betydande och central roll, Att arbeta med tidiga samordnade insatser, Att möta utmaningar och Att utveckla samverkan. Slutsats: Skolsköterskor har en central roll för elever med psykisk ohälsa. Genom god samverkan mellan elevhälsoteamets olika kompetenser och tidiga insatser kan psykisk ohälsa hos elever förebyggas. Mer resurser till elevhälsoteamet och utvecklandet av samverkan och samarbete med externa instanser är ett lämpligt förbättringsområde, eftersom det kan stödja skolsköterskor i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete när det gäller psykisk ohälsa bland elever.

Abstrakt Bakgrund: Utvecklingen av mobiltelefonen har skett i snabb takt och många ungdomar har idag en egen mobiltelefon. De senaste åren har användning av mobiltelefonen och sociala medier markant ökat. Tidigare forskning visar att användning av mobiltelefonen påverkar ungdomars hälsa på olika sätt. Skolsköterskor arbetar förbyggande och hälsofrämjande för att elever ska uppleva hälsa. Motiv: Denna studie avser att bidra med en djupare förståelse om skolsköterskors uppfattning om mobiltelefonanvändning bland elever med möjlighet att ge ökad kunskap om ämnet för att vägleda skolsköterskor i deras förebyggande arbete kring elevers hälsa. Syfte: Syftet med studien är att belysa skolsköterskans uppfattning om mobiltelefonanvändningen bland elever. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Individuell semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor (n=8). Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskors uppfattningar är att mobiltelefonen bistår med både positiva och negativa följder hos elever samt att elever är i behov av hälsofrämjande insatser. Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier; ”Ses som ett stöd i vardagen”, ”Kan leda till osunda vanor som inverkar på hälsan” och ”Behov finns av hälsopreventiva insatser”. Konklusion: Skolsköterskor behöver få ökad kunskap om följder av elevers mobiltelefonanvändning för att utveckla och förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbete för att hjälpa elever till en ökad hälsa., Background: The development of the cell phone has happened in rapid pace and many adolescents has their own cell phone today. In recent years has the cell phone use and social media use markedly increased. Previous research has shown that cell phone use influence adolescents health in different way. School nurses works with prevention and promotion to help students ́ experience health. Motive: This study intends to contribute to a deeper understanding of school nurses’ perception of cell phone use among students with the possibility of providing increased knowledge on the subject to guide school nurses in their preventive work regarding student health. Aim: The aim of this study was to illuminate the school nurse’s perception of cell phone use among school students.Methods: Qualitative interview study. Individual semi-structured interviews with school nurses (n=8). Collected data was analysed using qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The school nurses’ perceptions is that the cell phone contributes with both positive and negative effects on students and that the students are in need of health improvement contributions. The result generated three main categories; “Seen as a support in everyday life”, “Can led to unhealthy habits that affects the health” and “need of health preventive contributions”. Conclusion: School nurses’ need increased knowledge about the consequence of students’ cell phone use to be able to develop and improve the preventive and health promotion work to support increased student health.

Lärare, forskare och PISA-resultat vittnar om att ungdomar läser mindre och mindre och läsförståelsen sjunker bland elever i svensk skola. Baserat på vår tolkning av Skolverkets styrdokument genom det vidgade textbegreppet skymtas en öppning för användandet av ljudboken i undervisning. Syftet med detta examensarbete är att genom tillgänglig forskning undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse hos elever i allmänhet, andraspråkselever och lässvaga elever. Resultaten är tydliga - ljudboken, framför allt i kombination med den tryckta texten, har förmåga att främja läsförståelse hos samtliga elevgrupper. Ljudboken utvecklar ordförråd och flyt, ökar mängden tid som elever lägger på läsning och ökar således även motivationen och intresset för läsning. Korrelationen mellan lyssnande, motivation, tid och ökad läsförståelse är tydlig och ljudboken finner således sin rättmätiga plats i det svenska klassrummet.

Med tanke på att samhället är i ständig förändring uppstår samtidigt nya frågor som i sin tur står i samklang med det som lärare i den svenska skolan behöver lyfta upp. I samband med det är syftet med denna uppsats att undersöka hur lärare hanterar kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, som till exempel genus, väpnade konflikter och rasism. Lärarnas förhållande till känsliga frågor och hanteringen av dessa har undersökts genom en semistrukturerad intervjustudie. I denna uppsats har således åtta gymnasielärare intervjuats där respondenterna fått besvara om hur de förhåller sig till problematiska frågor som kan skapa meningsskiljaktigheter i undervisningen. Uppsatsen visar därmed likheter och skillnader gällande lärarnas tillvägagångsätt och motiv bakom en undervisning präglad av ett problematiskt innehåll. Studien visar dessutom att några lärare önskar tydligare riktlinjer från exempelvis styrdokumenten för att förbättra sin undervisning. Samtidigt hävdar andra lärare att materialet som de har att tillgå för att undervisa om kontroversiella ämnesområden är tillräckliga. Vidare menar respondenterna att det kan uppstå svårigheter som kan skapa dilemman och utmaningar i arbetet med kontroversiella ämnesområden. Samtidigt menar lärarna att utmaningarna inte hindrar dem från att inkludera och problematisera kontroversiella ämnesområden i undervisningen.

Tack alla lärare! Syftet med föreliggande studie var att uppnå en ny kunskap genom lärarnas beskrivningar, relaterade till det praktiska arbetet med visuellt stöd i grundskolans undervisning. Studiens resultat analyserades utifrån Symbolisk interaktionsteori, samt Bubers teori om det mellanmänskliga i ett relationellt perspektiv. Studiens empiriska material insamlades genom kvalitativa intervjuer med undervisande lärare i grundskolan. Resultatet visade att lärare använde flera olika visuella stödfunktioner. Resultatet pekade också på en viss risk för att visuellt stöd eventuellt används oreflekterat, vilket kan innebära att det i vissa fall kan stjälpa i stället för att hjälpa. Lärare uttryckte ett behov av mer tid, dels för utvecklandet av visuellt stöd, dels för didaktiska samtal om visuellt stöd. Lärare önskade ökade möjligheter till kollegiala samtal, vilket kan undanröja risken med att visuellt stöd används oreflekterat. I studien framkom även elevers möjligheter till att själva använda visuellt stöd för förmedlande av kunskaper och som ett stöd i interaktion med andra. I studien framkom att om det didaktiska samtalen och det kollegiala lärandet uteblir, kan det innebära att visuellt stöd inte möter elevernas behov. Det är därför av vikt för det specialpedagogiska uppdraget att prioritera det kollegiala samarbetet med lärarna.

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka läxors betydelse i undervisningsprocessen ur NO-lärares perspektiv. Studien lyfter fram läxors syfte när lärarna använder sig av läxor för elevers lärande och kunskapsutveckling. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem naturvetenskapliga -lärare samt vetenskaplig forskning, på både engelska och svenska. Syftet uppnås genom att besvara följande frågeställningar; Vad är läxors betydelse i förhållande till undervisning? I vilka syften ger lärare läxor? Vad tar lärare hänsyn till när de använder sig av läxor? För övrigt undersöks anledningen till att varför vissa pedagoger väljer att arbeta eller inte inkludera med läxor i undervisningen. Uppsatsen teoretiska del utgår ifrån didaktisk aspekt om lärande, sociokulturell teori, pragmatisk teori och kognitiv teori för att bidra till förståelse om varför lärare använder sig av läxor. Majoriteten av dagens förhållningssätt till läxor tyder på att det tar en stor plats i undervisningen, trots att den inte regleras i skolans styrdokument. Däremot påverkas lärarens användning av läxor i undervisningen av olika faktorer som exempelvis undervisningens förhållningssätt i skolan, lärarens tillvägagångssätt, läxornas användbarhet i förhållande till undervisningen och elevens förutsättningar för mottaglighet och motivation. Slutligen visade studien att läxor bland annat används för att befästa kunskap, öka förståelse hos elever, träna elever på att hitta svar och att det förbättrar deras studieresultat och utvecklingspotential.

Syftet med denna studie var att med hjälp av teorin om attitydkomponenterna undersöka och försöka förstå svensklärares attityder till digitala medier i grundskolan åk 7-9. Denna studie är en kvalitativ studie där det empiriska underlaget samlats in genom enkätformulär med öppna frågor som en grupp lärare besvarat. Resultatet visar på att lärares attityder till digitala medier går att tolka med hjälp av attitydkomponenterna. Många lärare upplever att deras undervisning har förändrats och förbättrats som följd av inslag av digitala medier och dess bruk i och utanför klassrummet, medan det utökade arbetet med digitala medier i klassrummet samtidigt bidrar till vissa utmaningar.

Som en konsekvens av covid-19 pandemin publicerade Folkhälsomyndigheten, den 15 mars 2020, rekommendationer som uppmanades samtliga utbildningssäten i Sverige att övergå till distansutbildning för att förhindra spridningen av viruset. Eftersom utbildning är en av flera grundförutsättningar inom samhällsutvecklingen, blir en hållbar etablering av digitala verktyg inom utbildningen en avgörande faktor under en global pandemi. Som ett resultat av detta har undersökningen som syfte att granska hur Karlstads universitets studenter har upplevt distansundervisningen under covid-19 pandemin och de upplevelserna av en obligatorisk distansundervisning. Undersökningen har ett kvalitativ förhållningssätts med fem kvalitativa intervjuer som är underlag för Karlstads universitets studenters upplevelser på distanslärande under covid-19 pandemin. Resultatet av undersökningen antyder på att distansundervisningen under covid-19 pandemin har varit utmanande för Karlstads universitets studenters psykiska välmående, samt att det finns ett behov att öka med mer insatser för att motarbeta social isolering vid en distansutbildning. Samt framförs det även i undersökningen att distansundervisningen har underlättat för utbildning i dess flexibilitet. Detta har resulterat att distansundervisningen under covid-19 pandemin har bidragit negativt till sociala faktorer, men dess flexibla användning i vardagslivet har möjliggjort för vidareutveckling i takt med den samhälleliga digitala utveckling., As a consequence of the covid-19 pandemic, the Swedish public health authority (Folkhälsomyndigheten) published recommendations on March 15, 2020, which called on all educational institutions in Sweden to switch to distance education in order to prevent the spread of the virus. Since education is one of several basic conditions of healthy societal development, a sustainable foundation of digital tools in education becomes a decisive factor during a global pandemic. As a result of this, has this essay the aim of reviewing how Karlstad University's students have experienced distance learning during the covid-19 pandemic and the experiences of mandatory distance learning. The survey has a qualitative approach with five qualitative interviews that will set the basis for how Karlstad university students' experienced distance learning during the covid-19 pandemic. The results of the survey suggest that distance learning during the covid-19 pandemic has been challenging for the psychological well-being of Karlstad university's students, and that there is a need to increase with more efforts to combat social isolation in a digital education. And it is also stated in the survey that distance learning has assisted education with its flexibility. This has resulted in distance learning during the covid-19 pandemic contributing negatively to social factors, but its flexible use in everyday life has made it possible to develop it even more in step with the societal digital development.

Huvudsyftet med studien är att belysa elevernas perspektiv på konflikter och konflikthantering. Detta ligger till grund för våra upplevelser och erfarenheter från tidigare VFU och VI-dagar där vi har uppmärksammat att elever på fritidshemmen har svårigheter beträffande konflikter och konflikthantering. I studien har vi strävat efter att fördjupa oss mer kring elevernas syn på konflikter men även hur de anser inställningen till delaktighet och självständighet i konflikthantering kan öka. Vi utgår ifrån teoretiska begrepp bestående av barns perspektiv, kommunikation, delaktighet, kamratrelationer samt kamratmedling. Begreppen används för att analysera resultatet som har framkommit genom gruppintervjuer. Intervjuerna har genomförts med sammanlagt tolv elever, varav två i varje intervju på två olika fritidshemsavdelningar i sydöstra Sverige. I metodkapitlet diskuteras styrkor och svagheter med gruppintervjuer som val av metod. Resultatet består av elevernas tankar om konflikter, konflikter i kamratrelationer, elevernas hantering av konflikter, rädsla och osäkerhet, lärares roll i konflikthantering men även elevernas åsikter för ökad delaktighet och självständighet i konflikthantering. Resultatet tyder på att elever ofta hamnar i konflikter där relationsbaserade anledningar är av betydande roll för konflikters grund. Det framkommer även att elever upplever konflikter som svårhanterade och lyfter därmed fram vikten av lärares roll i konflikthantering. Diskussionen omfattas av elevernas synvinklar gällande vad konflikter innebär och dess faktorer för varför elever hamnar i konflikter. Även elevernas perspektiv på ökad delaktighet för hur konflikter kan hanteras självständigt diskuteras. Delar av tidigare forskning och relevant litteratur kopplas samman i diskussionen med analytisk kontext till resultatet som har framkommit genom intervjuerna.

Den här studien är en undersökning av elevers delaktighet i sexualundervisning i den svenska skolan under grundskolans senare år. Det är av intresse att undersöka sexualundervisningen då bland annat läroplanen för den svenska skolan blir uppdaterad till hösten 2022, där betydelsen av utbildning kring sexualitet, relationer och samtycke betonas och eftersom det har förekommit kritik gällande den här undervisningen. Genom att samla in och analysera ett empiriskt material med hjälp av kvalitativa analysmetoder som tematisk analys och praktisk epistemologisk analys så har den nuvarande sexualundervisningen blivit analyserad gällande elevers delaktighet. Resultaten av denna studie är att det finns flera olika metoder och inte en specifik metod som lärare kan använda sig av för att ge eleverna förutsättningar till att bli delaktiga, och att det berör undervisningen både under planeringsfasen och vad som faktiskt sker i klassrummet. Det som genomgående främjar elevers delaktighet är att elever har möjlighet att kunna påverka innehållet och utförandet av undervisningen, trygghet i klassrummet i form av både vilka arbetsformer som används och att elever inte riskerar att bli dömda av varandra, anpassning av moment och att man kan minimera fokuset på att bli betygsatt. Elever har ett stort intresse i att lära sig mer om ämnet och ska sexualundervisningen kunna vara aktuell i dagens samhälle så krävs det att elevers tankar och verklighet får en betydande roll, vilken delaktighet har stor potential till att göra detta möjligt.

För grundskolan i Sverige finns obligatoriska screeningar i matematik, där avsikten är att mäta kunskaper och identifiera kunskapsluckor. Studien innehåller nedslag gjorda i två kommuner för att få en inblick i hur de arbetar med screening för att kartlägga kunskaper och hur resultaten används formativt. De kommuner som undersökningen gjordes i ligger i två olika län i Sverige, en i norra mellansverige och den andra i mellansverige. I respektive län var det 4 och 5 respondenter som är verksamma matematiklärare och speciallärare mot matematikutveckling. Intervjuerna var halvstrukturerade. Frågorna de svarat på handlar om hur just de genomför och analyserar screeningar, samt hur de använder sig av resultaten för att planera undervisning. Syftet var att lyfta fram fungerande arbetssätt med tydliga riktlinjer och goda exempel där matematiklärare och speciallärare samarbetar kring screeningresultat för att öka måluppfyllelsen i matematik. Förhoppningen med studien var att framkomna resultat ska kunna användas för att utveckla och förbättra arbetet kring screening. Resultatet visar att på de flesta skolor där respondenterna i den här studien arbetar sker analysmöten eller andra forum där screeningresultat diskuteras och resultaten av insatta åtgärder följs upp på olika sätt. Studien visar att uppföljningsarbetet ser väldigt olika ut och att det är mer sällan själva processen för arbetet med screening och dess efterarbete följs upp, utvärderas och förändras utifrån framkomna resultat. Med processen menas att man utvärderar när och hur man gör screenings, försöker förbättra och effektivisera för att få det mer hanterbart och i slutändan kunna öka elevernas måluppfyllelse genom att effektivare kunna identifiera fler kunskapsluckor i ett tidigare skede. När man inte systematisk utvärderar de olika processtegen påverkas undervisningen på så sätt att den inte utvecklas på samma sätt den skulle gjort om man utvärderade och använde sig av resultaten. Brister i uppföljningsarbetet

Två punkter i föredraget rörande demokratilärande - utifrån frågorna ”vad behöver vi?" och "vad vet vi?” A) Omvärlds-”spaning” utifrån ett utbildningsvetenskapligt utkikstorn på relationen mellan demokrati och didaktik B) Presentation av pågående arbete med systematisk internationell kunskapsöversikt över praktiknära forskning om lärares arbetssätt för att främja elevers demokratilärande

Demokratiuppdraget är något av en paradgren för den svenska skolan. I den internationella kunskapsmätningen ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) presterar svenska elever i topp. För att behålla den positionen gäller det att lärare ges rätt förutsättningar för att utveckla det goda arbete som de gör dagligen under och mellan lektionerna. En sådan förutsättning är att lärare har tillgång till forskning inom området och vad den säger om lärande och demokrati. Det är ett tämligen spretigt forskningsfält med många tangerande begrepp och perspektiv som inte enkelt låter sig överblickas. Vi bedömer utifrån vår behovs­ inventering att lärare efterfrågar mer samlad kunskap om forskningsfältet. Mot denna bakgrund känns det angeläget att denna systematiska forskningsöversikt, Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus, adresserar detta område. Översikten riktar sig till lärare i alla ämnen inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning men framför allt till lärare som undervisar i samhällsorienterande ämnen inom grund­ och gymnasieskola. Genom att arbeta på vetenskaplig grund kan lärare utveckla och kalibrera undervisningen för att möta de utmaningar som uppstår i klassrummet och demokratin varje dag. Demokrati kommer alltid att vara ett pågående arbete. Det krävs många olika personer och typer av kompetenser för att producera en syste­ matisk översikt. Projektgruppen med flera interna medarbetare har letts av forskaren Pontus Wallin. I den har även två externa forskare ingått, Maria Olson och Mikael Persson. De har deltagit i arbetet från ax till limpa: urval av studier, granskning, analys och syntesarbete samt författande. Utöver dessa personer vill jag tacka forskarna Erik Amnå och Silvia Edling för granskning och värdefulla synpunkter på en tidigare version av översikten. De forskare som vi anlitar för olika uppgifter säkerställer en hög vetenskaplig nivå på våra o, The aim of the Swedish education system is to ensure that all students acquire and develop both knowledge and values. According to Swedish law, the education system must convey respect for human rights and democratic values. The purpose of this systematic review is to give teachers an overview of the research about how students learn democracy. The question that the review seeks to answer is: What teaching practices promote democracy learning? Democracy learning is defined as learning knowledge, skills, attitudes, and values relating to democracy. Teaching practicesThe review includes studies of teaching with the explicit purpose of promoting democracy learning. Half the studies included in the review are intervention studies that investigate the causal relationship between specific teaching methods and democracy learning. The other half are correlation studies that investigate how the learning environment influences how students learn democracy. The intervention studies primarily highlight teaching practices that focus on discussions and group work, as well as simulations such as role play and student participation in decision-making processes. Some studies also emphasise the importance of using news media and texts about politics in the classroom, as well as interacting with the surrounding community. The correlation studies primarily highlight teaching approaches that promote an open classroom environment, which facilitates discussions and encourages students to participate actively in class activities. Some studies emphasise the importance of teacher engagement and leadership. Democracy learningThe results of the review show that encouraging students to participate actively in teaching also promotes democracy learning in terms of knowledge, skills, attitudes and values. Active participation helps students gain a shared sense of responsibility and gives them opportunities to experience and practice democratic principles and values.School plays an important role, Skolforskningsinstitutets systematiska forskningssammanställningar 2022:03ProjektgruppPontus Wallin, Fil dr, projektledareIlana Manneh, Fil dr, biträdande projektledareLisa Jonsson, informationsspecialistCatarina Melin, projektassistentMaria Olson, Fil dr, professor i ämnesdidaktik, Stockholms universitet, och gästprofessor i pedagogiskt arbete, Högskolan DalarnaMikael Persson, Fil dr, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitetThe Swedish Institute for Educational Research 2022:03Project groupExternal researchers-Maria Olson, PhD, professor of Subject Didactics, Stockholm University and guest professor of Pedagogy at Dalarna University-Mikael Persson, PhD, professor of Political Science, University of GothenburgFrom the Institute for Educational Research-Pontus Wallin, PhD, project manager-Ilana Manneh, PhD, assistant project manager-Lisa Jonsson, information specialist-Catarina Melin, project assistant

Demokratiuppdraget är något av en paradgren för den svenska skolan. I den internationella kunskapsmätningen ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) presterar svenska elever i topp. För att behålla den positionen gäller det att lärare ges rätt förutsättningar för att utveckla det goda arbete som de gör dagligen under och mellan lektionerna. En sådan förutsättning är att lärare har tillgång till forskning inom området och vad den säger om lärande och demokrati. Det är ett tämligen spretigt forskningsfält med många tangerande begrepp och perspektiv som inte enkelt låter sig överblickas. Vi bedömer utifrån vår behovs­ inventering att lärare efterfrågar mer samlad kunskap om forskningsfältet. Mot denna bakgrund känns det angeläget att denna systematiska forskningsöversikt, Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus, adresserar detta område. Översikten riktar sig till lärare i alla ämnen inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning men framför allt till lärare som undervisar i samhällsorienterande ämnen inom grund­ och gymnasieskola. Genom att arbeta på vetenskaplig grund kan lärare utveckla och kalibrera undervisningen för att möta de utmaningar som uppstår i klassrummet och demokratin varje dag. Demokrati kommer alltid att vara ett pågående arbete. Det krävs många olika personer och typer av kompetenser för att producera en syste­ matisk översikt. Projektgruppen med flera interna medarbetare har letts av forskaren Pontus Wallin. I den har även två externa forskare ingått, Maria Olson och Mikael Persson. De har deltagit i arbetet från ax till limpa: urval av studier, granskning, analys och syntesarbete samt författande. Utöver dessa personer vill jag tacka forskarna Erik Amnå och Silvia Edling för granskning och värdefulla synpunkter på en tidigare version av översikten. De forskare som vi anlitar för olika uppgifter säkerställer en hög vetenskaplig nivå på våra o, The aim of the Swedish education system is to ensure that all students acquire and develop both knowledge and values. According to Swedish law, the education system must convey respect for human rights and democratic values. The purpose of this systematic review is to give teachers an overview of the research about how students learn democracy. The question that the review seeks to answer is: What teaching practices promote democracy learning? Democracy learning is defined as learning knowledge, skills, attitudes, and values relating to democracy. Teaching practicesThe review includes studies of teaching with the explicit purpose of promoting democracy learning. Half the studies included in the review are intervention studies that investigate the causal relationship between specific teaching methods and democracy learning. The other half are correlation studies that investigate how the learning environment influences how students learn democracy. The intervention studies primarily highlight teaching practices that focus on discussions and group work, as well as simulations such as role play and student participation in decision-making processes. Some studies also emphasise the importance of using news media and texts about politics in the classroom, as well as interacting with the surrounding community. The correlation studies primarily highlight teaching approaches that promote an open classroom environment, which facilitates discussions and encourages students to participate actively in class activities. Some studies emphasise the importance of teacher engagement and leadership. Democracy learningThe results of the review show that encouraging students to participate actively in teaching also promotes democracy learning in terms of knowledge, skills, attitudes and values. Active participation helps students gain a shared sense of responsibility and gives them opportunities to experience and practice democratic principles and values.School plays an important role, Skolforskningsinstitutets systematiska forskningssammanställning 2022:03Projektgrupp-Pontus Wallin, Fil dr, projektledare-Ilana Manneh, Fil dr, biträdande projektledare-Lisa Jonsson, informationsspecialist-Catarina Melin, projektassistent-Maria Olson, Fil dr, professor i ämnesdidaktik, Stockholms universitet, och gästprofessor i pedagogiskt arbete, Högskolan Dalarna-Mikael Persson, Fil dr, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitetThe Swedish Institute of Educational Research's systematic mapping of research 2022:03Project groupExternal researchers-Maria Olson, PhD, professor of Subject Didactics, Stockholm University and guest professor of Pedagogy at Dalarna University-Mikael Persson, PhD, professor of Political Science, University of GothenburgFrom the Institute for Educational Research-Pontus Wallin, PhD, project manager-Ilana Manneh, PhD, assistant project manager-Lisa Jonsson, information specialist-Catarina Melin, project assistant

Syftet med denna artikel är att utifrån en fenomenologisk och barndomssociologisk ansats problematisera och diskutera hur barns perspektiv kommer till uttryck i fritidshemslärares skriftliga beskrivningar av sin undervisning. Fokus är fritidshemslärares beskrivningar av sina utgångspunkter för undervisningen samt tillvägagångssätt för genomförandet. Studien bygger på skriftliga reflektioner från 48 lärare i fritidshem på 31 skolor i fyra svenska kommuner. I analysen framträder olika utgångspunkter för undervisningen beroende på om den är planerad eller oplanerad. I de skriftliga reflektionerna över den planerade och genomförda undervisningen överväger ett barnperspektiv hos lärarna; ett perspektiv som utgår från barns bästa, men utifrån vuxnas villkor. Utgångspunkten för planeringen är läroplanen och liten hänsyn tas till elevernas intressen och erfarenheter. I den oplanerade undervisningen framträder barns perspektiv tydligare; elever ges här större möjligheter till makt, inflytande och handling. Här beskrivs elevernas intressen, nyfikenhet och frågor som utgångspunkt för undervisningen. ’Samtal’ och ’diskussion’ är frekventa ord, vilka också indikerar att lärare och elever samtalar om saker som har mening för eleverna. Resultatet antyder att det kan finnas en glidning mellan de två perspektiven i den oplanerade undervisningen. Undervisningen kan växla från det ena perspektivet till det andra, medan motsvarande inte kan ses i lärarnas beskrivningar av den planerade undervisningen. Sammanfattningsvis belyser resultatet det korsdrag som fritidshemslärare ofta ställs inför vid planering och genomförande av undervisning.