Search

Användningen av per oral cancerbehandling har ökat de senaste åren. Per oral cancerbehandling är inte automatiskt förknippat med samma strikta riktlinjer som vid intravenös behandling, däremot så är biverkningsprofilen med allvarliga och ibland livshotande tillstånd i stort sett densamma. Forskning har visat att följsamheten till den per orala cancerbehandlingen varierar, ibland är låg och inte är bättre än andra kroniskt sjuka gruppers följsamhet. Patienten sköter till stor del behandlingen själv. Konsekvenserna av detta kan vara ett försämrat behandlingsresultat, risk för över resp. underdosering och oförutsägbara biverkningar. Mätning av följsamhet är komplext och det finns ingen standardiserad metod. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar patienters följsamhet till läkemedelsordinationer med per oral cancerbehandling. Metoden var en en forskningsöversikt. Sökorden som användes var; oral administration, antineoplastic agents, patient compliance, nursing care, medication adherence, treatment compliance och drug administration methods. De databaser som söktes igenom var PubMed, Cinahl och PsykInfo (Ovid). Totalt så inkluderades 15 artiklar i resultatet. Resultatet visade att förekomst av biverkningar och svårighet att hantera dessa kunde hindra följsamhet. Ett samband mellan följsamhet och chansen till att behandlingen var verksam hittades. Andra faktorer som framkom var att yngre patienter kunde löpa högre risk för att inte följa ordinationen, följsamheten var till viss del lägre bland yngre patienter. Enstaka studier fann ett samband mellan var behandlingen gavs (universitetssjukhus eller andra vårdinrättningar) och socioekonomisk status. Utbildning kunde öka följsamheten enligt en studie. En studie visade att psykologisk hälsa hos patienten kunde påverka följsamheten. Slutsatsen var att följsamhet till per oral cancerbehandling beror på flera olika faktorer. Förekomst av biverkningar, patientens uppfattning om p

In this work we have compiled results from various studies concerning medical conditions that may possibly be avoided by castration and the effects that may occur after castration of the healthy bitch. The work is a literature review but it also includes a summary on the age recommendations for castration of the healthy bitch, castration before or after the first heat and the castration method most commonly used of ovariohysterectomy and ovariectomy. The summary is based on a questionnaire answered by personnel from 20 veterinary clinics and animal hospitals evenly distributed throughout Sweden. The summary showed that ovariohysterectomy was the most common method of castration and the recommendation in age ranged from 6-12 months. Regarding castration before or after the first heat 75% of the veterinary clinics and animal hospitals answered that they recommended castration after the first heat. Literature study shows that there are both advantages and disadvantages of castration of the healthy bitch and that it therefore is important that each bitch get a personal and individual evaluation before a decision is taken concerning a castration.

Den lokala kyrkan var långt in på 1900-talet en traditionstyngd medelpunkt i socknarnas världsliga och andliga liv. Sida vid sida skockades här hög och låg; religionen omfattade alla människor. Denna bok handlar om vilka relationer godsherrskapen på krapperup hade till Brunnby kyrka åren 1748-1900. Från olika infallsvinklar studeras hur godsherrskapen, inom ramen för en religiös tradition, manifesterade sig i kyrkan. Det handlar om varierande kulturella uttryck, omfattande både sociala relationer och mer andra praktiska sidor. Bland annat granskas i vilken mån godsherrskapen berikade kyrkan med gåvor, om de agerade på socken- och kyrkostämman, försökte lägga beslag på de främsta stolrummen i kyrkan och om de engagerade sig i prästtillsättningarna. Slutligen uppmärksammas om de valde att begravas lokalt. Undersökningen börjar med epoken Petter Gotthard von Kochen och slutar omkring 1900, då Nils Gyllenstierna d y och Lilian Eleonora Stiernstedt var godsherrskap på Krapperup.

Karl XII:s bana som krigarkung varade mellan åren 1700 och 1719 och var den svenska stormaktstidens sista stora utandning. Berättelsens röda tråd är ett hav av tusen röster, som i mörker och ljus skildrar kriget från många olika sidor. Tillsammans levererar dessa människor en gripande helhetsberättelse om kriget. När krigets larm slutat och allting var över hade 200 000 man från Sverige-Finland stupat. År 1700 hade Sverige anfallits av en mäktig anfallskoalition bestående av Danmark, Ryssland och Sachsen-Polen. Stormakten Sveriges Östersjövälde skulle krossas. Sverige slog emellertid Europa med häpnad och svarade med en förödande militär slagkraft. Svenskarnas taktik var att anfalla först och att hålla inne med muskötelden tills man såg det vita i fiendens öga. Samtidigt var kavalleriet med sin pilspetsformering ett fruktansvärt vapen. I slutändan kunde dock inte Sverige stå emot alla fiender man fick emot sig. När Det stora nordiska kriget slutade 1721 hade Östersjöväldet förlorats och Ryssland steg fram som den starkaste makten vid Östersjön. Den långa ofredstiden tärde hårt på soldaterna och hemmafronten. Rikets existens stod på spel. Men detta var också enväldets tid. Karl XII vägrade att ge upp och soldaterna visste ofta inte vad som väntade bakom nästa vägkrök, bara att kriget skulle fortsätta. Många soldater stupade i hav av blod, eller mötte döden i fjärran fält- eller fångläger. Vittnesmålen från kriget skildrar stålbad bortom det fattbaras gränser. Kunde man ta livet av sina egna utan att själv förlora förståndet? Kan man leva med att bränna upp kyrkor med instängda kvinnor och barn? Hur kändes det att se kamrater tryckas in under isen och dränkas ihjäl, medan fienden skrattande såg på? Skulle soldathustrun därhemma klara livhanken på sina tio barnamunnar med en halvfrusen leråker som behövde plöjas? Gud var ofta den enda trösten. Hemmavid rådde tidvis pest, hungersnöd och missväxt. I bevarade brev och dagböcker framträder människorna som genomlevde denna

Soldat- och militärhistoria snett underifrånSoldiers and their letters to the homefront during Charles XIIths campaign in Norway 1716

Människor makt och modernitet