Search

Hur Svenska kyrkans gudstjänstliv presenteras i sex olika läroböcker från 1973, 1980, 1997, 2001, 2014 och 2017. Resultatet jämförs med gällande läroplan och Grace Daies teori om sekularisering.

Den 1 januari 2014 trädde en stor strukturförändring i kraft i Svenska kyrkan. Den förde med sig en ny styrelseform, församlingsråd. En utmaning för församlingsrådet är frågan om dess autonomi och självstyre i ett pastorat. Ett pastorat består dels av ett kyrkoråd, som styrelse, med ett övergripande ansvar. Därtill har det minst två församlingar med ett församlingsråd var. Ett pastorat har därmed minst tre styrelser, men kan ha fler. I mötet mellan flera styrelser och styrelsenivåer uppstår en otydlighet om församlingsrådets roll och funktion. Syftet med den här studien är att undersöka församlingsrådets autonomi, vilket inkluderar att studera de styrrelationer som berör församlingsrådet. Studien har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av dokument från den nationella nivån, vilket inbegriper betänkanden, skrivelser, remisser och kyrkomötesbeslut. Därefter övergår studien till att undersöka hur församlingsrådets autonomi framträder på den lokala nivån. Uppsatsen använder sig av ett analysinstrument som tagits fram för att under-söka lärares autonomi. Det tydliggör autonomins mångdimensionalitet och identifierar komplexa styrrelationer. Jag har anpassat instrumentet till Svenska kyrkans kontext. Analysen av dokumenten från nationell nivå visar på möjligheten att tolka in både en stor autonomi och en liten autonomi. I materialet från nationell nivå framträder dubbla budskap angående församlingsrådets autonomi, vilket avspeglar sig i att autonomin skiljer sig mycket åt mellan olika församlingsråd. Studien föreslår att församlingsrådets autonomi behöver förtydligas. Det kan ske på nationell nivå genom att kyrkoordningen ger förklarande anvisningar om församlingsrådet funktion och på lokal nivå genom att ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och församlingsråd tydliggörs i församlingsinstruktionen.

Deacons within the Church of Sweden are in modern days representants from the Christian practise but also a significant partner to face existential needs within the Swedish welfare system. The aim of this thesis was therefore to analyze how deacons within The Church of Sweden view and resonate about their role in meeting possibilities and difficulties when facing existential needs in their form of social work. The study was done with a qualitative method in which semi-structured interviews were conducted with seven deacons and one deacon assistant. To analyze the material, Anthony Giddens theory about modernity was applied to illustrate how the structure of society have impact on the modern human.The main conclusion from this study indicates a parallel view on how the deacons perceive both opportunities and difficulties when facing existential needs. In one way the deacons highlight their possibilities to create more personal relations to people due to the flexibility deaconal work is based on, unlike professionals within the public welfare. The deacons also believed that their own beliefs were important to convey trust in today's society. But at the same time the deacons experienced difficulties to show their availability for a bigger group of people and professionals.

Kyrkomöte och partipolitik – går det ihop? Ibland sägs att Svenska kyrkan är politiserad utan närmare precision. Handlar det om hur den styrs, om dess budskap eller om prästernas inställning? Skilda uppfattningar om Svenska kyrkan speglas också i motsättningar om kyrkomötet ska vara direktvalt eller bygga på val från församlingarna. Är kyrkomötet medlemmarnas organ eller församlingarnas? Den här undersökningen tar sikte på Svenska kyrkans kyrkomöte och tecknar bilden av hur kyrkomötet förändrats sedan 1930-talet och vilken roll de politiska partierna spelar i kyrkomötet, främst sedan relationerna med staten förändrades. Undersökningen avslutas med en genomgång av ett tiotal ärenden från tiden efter relationsförändringen med staten för att se om det finns politiska agendor bakom olika förslag. Undersökningen är en del i en större studie om förhållandet mellan politik och kyrka., Does a General Assembly in a church match with party politics? It is sometimes said that the Church of Sweden is politicized but without accuracy. Is it about how it is governed, how the gospel is preached or about personal political views amonge the clergy? This analysis shows the transformation of the Church of Sweden General Assembly since the 1930s, when party political elections were introduced, until 2018. It focuses on the role of the political parties within the Assembly and how they influence the decisions. The study includes interviews with church politicians and also an analysis of some ten cases on the agenda. It also includes a summary in English.

This article tells the story of St. Catherine ́s Swedish Lutheran Church in St Petersburg with a particular focus on how this building was linked to a Swedish legacy and also to hopes for actions from The Church of Sweden in the time after the cold war. In the fall of 1991, a handful of people gathered in an apartment in St. Petersburg to sign an application to the city authorities to be registered as the Swedish Evangelical Lutheran Congregation in St. Petersburg. The application was approved and the formation had consequences for The Church of Sweden and for Swedish Foreign Policy, as the congregation repeatedly tried to be recognized as a Swedish outpost in St. Petersburg. The congregation ́s claim that they were the legitimate heirs of the Swedish Lutheran congregation, which had existed in the city or its surroundings since 1632, was clearly demonstrated, thus revealing memories, which were reactivated and filled with new content. It can clearly be stated that it would not have been possible to revive and revitalize the memory of the Swedish Lutheran presence in St. Petersburg without the material (and spatial) traces in the form of the church building. St. Catherine’s congregation is not very big today (2018). Exact numbers are hard to establish – but it is not more than 50 members. These are mostly Russians with an interest in Scandinavian history and culture, some of whom have Swedish or Finnish roots. On the other hand, arrangements like concerts, St Lucia and Christmas celebrations gather big audiences. The congregation still has an uncertain existence and the building – despite its poor condition – is the congregation´s primary asset. The (church) building can be described as an ecumenical activity house since the congregation allows other groups use of the building. There have been plans to transform the church building into a Swedish cultural center, plans not yet materialized. The building has attracted a variety of hopes of different groups, from the

Efter två förödande världskrig på 1900-talet kom världen att få genomlida en motsättningarnas utdragna förlängning i form av vad vi benämner kalla kriget. Rötterna till det finns i de politiska spänningar som uppstod när det kommunistiska bolsjevikpartiet tog makten i Ryssland. Efter andra världskriget blev motsättningen mellan öst och väst påtaglig, ohjälpligt bitter och total. I en värld präglad av den svåra motsättningen hade stater och kyrkor att forma en självförståelse och träffa sina val. Innan murarna föll är ett bidrag till förståelsen av denna konfliktfyllda tid. Olika forskare kartlägger kyrkornas internationella arbete och bidrar med insiktsfull orientering om Svenska kyrkans internationella relationer. Andra forskare redogör för hur Svenska kyrkan i Sverige påverkades av och reagerade på kalla krigets olika förhållanden. Här visas också på den debatt som kyrkliga ställningstaganden gav upphov till. Författarna till Innan murarna föll har haft en klar ambition att med sina olika bidrag medverka till en bättre förståelse av den tid som vi benämner kalla kriget., Porten till Ryssland. Minnespolitik, materialitet och kollektiva identiteter - S:ta Katarina svenska församling i S:t Petersburg runt två sekelskiften

The aim of this study is to contribute to the understanding of how gender constructions have been shaped and renegotiated in the modern history of the Church of Sweden. This is achieved through the dissertation’s two general approaches, which are to account for the establishment and development of the Swedish lay movement called the Brethren of the Church (Kyrkobröderna) up until women were allowed membership in 1978, and to analyze the Brethren’s activities in relation to theories of gender, masculinity, and homosociality. By studying relevant source material – mainly consisting of the Brethren’s own journal as well as minutes, correspondence, and inquiries preserved in the association’s archives – the dissertation elucidates both ideals and practices among the Brethren during the period in question.The Brethren’s work was divided between what they defined as two lines: an inner and an outer. It was primarily within the inner line that the brotherhood was to be promoted, while the efforts for the church and the realization of God’s kingdom took place along the outer line. The former consisted mainly of Bible studies among members of a separate corps, which the parish level organization was known as, and the latter comprised social work, public lectures, and similar activities. Both lines of work are relevant to analyze from a gender perspective. The Bible studies could be chaired by a minister from the parish in question or by one of the Brethren. Thus, laymen’s explication of Scripture was authorized, but this required that they were men. The same was true of preaching: even though it was not a prominent feature among the Brethren, they sometimes, as laymen, preached during services held in connection with the association’s gatherings. The work along the outer line was characterized by social work in the form of visiting the poor and elderly and organizing public events. The Brethren stressed that this work took place in the public sphere and that it demanded powe

Ignatius av Loyolas konkreta pedagogiska övningar attraherar samtidens kristna från olika samfund och i Svenska kyrkan växer intresset för den ignatianska spiritualiteten. Syftet med denna studie är att genom intervjuer, enkät och teori undersöka den ignatianska spiritualitetens framgång inom Svenska kyrkan i dag. Totalt 29 informanter har genom djupintervjuer och enkäter beskrivit sin ignatianska praktik. Informanterna i studien beskriver att den ignatianska spiritualiteten tar deras individuella erfarenheter i bruk. Detta samtidigt som syftet är att de ska förstå vad som är Guds vilja med livet. Informanterna upplever att den ignatianska spiritualiteten har gett dem möjlighet till en personlig gudsrelation samt gett dem nya pedagogiska metoder för att fördjupa sin tro och kunna se Gud i vardagen. Informanterna menar sig ha sökt en fördjupning av sin tro och att de funnit denna fördjupning genom den ignatianska spiritualiteten. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av religionsfilosofen Charles Taylors teori om ”den subjektiva vändningen”, Linda Woodhead och Paul Heelas ”subjektiveringsteori” samt Karin Johannesons pastoralteologiska reflektion om andlig träning i en luthersk kontext. Taylor menar att kulturen i väst genomgått ett stort skifte som innebär att yttre auktoriteter förlorar i betydelse och den enskildes inre istället blir den främsta auktoritetskällan. Woodhead och Heelas subjektiveringsteori menar att människors immanenta gudstro växer i väst medan den transcendenta gudstron avtar och Johannesson presenterar tre viktiga kännetecken för andlig träning i en luthersk kontext. Hon menar att en sådan bör vara anti-individualistisk, ta sig uttryck i vardagen och sätta den fördjupade gudsrelationen i centrum I min studie blir Charles Taylors teori om den subjektiva vändningen synlig. Den ignatianska spiritualiteten talar till det personliga subjektet men förankrar praktiken i den kristna traditionen. Woodhead och Heel

Rapporten riktas dels till kommunikatörer och personer med kommunikationsansvar inom Svenska kyrkan som vill ha en strategi att skapa kampanjmaterial utifrån. Vidare kan arbetslag, förtroendevalda och bärare av kyrkan ta del av rapporten då resultatet bland annat visar att hela organisationen utgör grund för det som kan kommuniceras och att alla tillsammans bär ansvaret för att förmedla den bild av Svenska kyrkan som önskas visas. Syftet med rapporten är att designa visuell kommunikation som kan fungera som förebild i olika kampanjer, samt speglar Aneby pastorats vision och förhållningssätt till omgivningen. Rapporten är genomförd på ett sådant sätt att arbetet kan implementeras i en annan organisation inom Svenska kyrkan, med andra förutsättningar.

This essay analyzes destruction of cultural heritage, and its impact on future archaeological research. A qualitative case study on four different events of destruction on cultural heritage to evaluate whether it can be positive or negative. It explores if this phenomenon is new or old. Hopefully, the essay also contributes to the knowledge gap that exists in today's analysis of systematic destruction of cultural heritage. First, the concept of cultural heritage and systematic destruction is analyzed. Thereafter, a variety of cases are considered to finally arrive at four different events to be analyzed. In these four different events, a case study is made that aims to contribute to a deeper understanding on destruction of culture heritage. If it contributes to something positive or negative to the people in that society, and a possible outcome on how we look back on history. The events that form the case study are the destruction of the Baalshamin Temple, the demolition of the southern state statues, the transplantation of the Abu simbel monuments from Egypt and the destruction of the Sami drums. The results found that systematic destruction of cultural heritage is a complex issue and does not have an absolute explanation. Destruction of cultural heritage usually affects archaeologists negatively as it prevents future research and results in a less nuanced image of history. Destruction of cultural heritage is usually considered negative, however, moving objects is considered to be more positive.

Den här magisteruppsatsen förenar de tre områdena Svenska kyrkans ekonomiska historia, svensk lönebildningshistoria och Martin Heidegger. Jag hävdar inledningsvis att prästerskapets löner är den bästa utgångspunkten för en ekonomisk-historiker som vill ta sig an Svenska kyrkan, och konstaterar mot bakgrund av tidigare forskning om lönebildning på den svenska arbetsmarknaden att lönebegreppet i bristande utsträckning har bearbetats på den mikrohistoriska nivå jag väljer att kalla ”den mänskliga tillvarons nivå”. För att angripa denna nivå definierar jag lönebegreppet utifrån Martin Heideggers teori om människan och hennes möjligheter i den vardagliga världen. Med grund i Heideggers Vara och tid analyserar jag löneutbetalningarna i kontanter till kyrkoherden i Björklinge församling 1910-1932, samt prästgården som var knuten till tjänsten. Resultaten visar att Heideggers ontologi kan vara fruktbar att använda, men att tillämpbarheten vid empiriska studier ännu är begränsad, och att fortsatt teoretiskt arbete är nödvändigt., This Master's thesis combines three fields of study, namely the economic history of the Church of Sweden, the Swedish history of wage development, and Martin Heidegger. Initially, I suggest that the wages of the clergy is the best starting point for an economic historian wishing to approach the study of the Church of Sweden. I conclude with regards to previous research on the subject of wage development on the Swedish labor market, that the term ”wage” has been dealt with to an unsatisfying degree on the microhistorical level I have opted to call ”the level of the human condition”. To approach this level I define the term ”wage” based on Martin Heidegger's theory about the human being and her possibilities in the everyday world. Starting out with Heidegger's Being and Time, I analyze the payment of cash wages to the vicar of Björklinge parish 1910-1932, as well as the parsonage tied to that position. The results show that the use of Heidegger's ontology can prove fruitful, though its applicability in matters of empirical studies is yet limited, and that continued theoretical work is needed.

Det är dags för mässa, en helt vanlig söndag i oktober. Klockorna ringer i vanlig ordning, detär procession precis som vanligt, liturgin är densamma som varje mässa, vi får ta emotnattvarden – allt är precis som det brukar vara. Men ändå är det något som är annorlunda. Iprocessionen bärs det tunga processionskorset av ett barn i sjuårsåldern med hjälp av enkyrkvärd, likaså evangelieboken. Barnen får sitta längst fram i koret tillsammans medprästerna som leder högmässan och de får tillsammans med kyrkvärdarna utföra olikauppgifter. När det är dags för nattvarden sker det som gör just denna högmässa till något avdet största jag har varit med om, för även här är barnen med under själva utdelandet avnattvardsgåvorna. När jag kommer fram till en av de två stationerna med bröd och vin sägerprästen ”Kristi kropp för dig utgiven”, men det är ett barns ögon jag möter, och det är en litenbarnahand som försiktigt lägger oblaten i min framsträckta hand innan jag går vidare tillkyrkvärden som håller i vinkalken. Framför prästen står ett barn i sjuårsåldern och delar utoblater medan prästen säger ”Kristi kropp för dig utgiven”. Framför mig står ett barn som fårvara med i högmässan, och dessutom har fått konkreta uppgifter i den. Framför mig står ettbarn som inte bara får vara med, utan som får vara delaktig, och det slår mig att så här skulledet kunna vara överallt, i varje högmässa som firas i Svenska kyrkan.I denna uppsats undersöker jag hur två yrkesprofiler inom Svenska kyrkan, präster ochpedagoger, förhåller sig till barnen i relation till högmässan och vilka förståelser av kyrkansynsätten indirekt grundar sig i. Genom att belysa och jämföra prästers och pedagogerssynsätt kan tänkbara skillnader i pedagogiska förhållningssätt och dess inverkan på Svenskakyrkan aktualiseras och föras till diskussion.

Det finns endast ett fåtal studier i Sverige som berör mellanmänskliga relationer i och kring svenskkyrkliga gudstjänster. Föreliggande studie intresserar sig därför på mänskliga relationer i gudstjänsten och hur de påverkar den. Studien är utförd i en stadsförsamling i en mellanstor svensk stad som erbjuder ett flertal olika gudstjänstformer. Studiens syfte har varit att undersöka om den sociala gemenskapen har betydelse för den svenskkyrkliga gudstjänsten, och – om den har betydelse – på vilket sätt gemenskapen är viktig. Genom en etnografisk metodansats med deltagande observationer och intervjuer har denna undersökning strävat efter att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har social gemenskap för den svenskkyrkliga gudstjänsten? Sociala möten mellan personal och gudstjänstdeltagare, samt upplevelsen av tillhörighet diskuteras utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. Den ”vi”-känsla som infinner sig vid de olika gudstjänsterna och dess moment diskuteras utifrån teorier om emotioners betydelse för sociala rörelser. I studien framgår det att den svenskkyrkliga gudstjänsten till stor del är uppbyggd kring social gemenskap och därigenom beroende av den.

Socialpedagogik inom Svenska Kyrkans diakonala verksamheter är ett nästintill outforskat fält. Denna studies utgångspunkt är att undersöka hur socialpedagogiskt arbete beskrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i form av en soppköksverksamhet där deltagarna till största delen utgörs av asylsökande och papperslösa men också svenskar med eller utan olika social problematik. Det empiriska materialet består i denna studie av deltagande observationer och halvstrukturerade intervjuer. Metoden är kvalitativ med en abduktiv ansats. Den teoretiska ramen i studien bygger på socialpedagogisk teori med fokus på begreppen inkludering, delaktighet och empowerment samt på maktteori med fokus på pastoralmakt. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod där de övergripande temana blev delaktighet, maktförhållanden i soppköksverksamhete samt handlingsutrymme. Resultatet visar att socialpedagogik bedrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i stor utsträckning men att det inte alltid sätts ord på handlingarna.

The purpose of this study is to examine the colonisation of Sápmi though the works of a local priest, by the name of Eric Grape. To do so, this study uses postcolonial theory when analysing the content of the works by Grape. Eric Grape was a priest active in the Lappmarks of northern Sweden in the early nineteenth century and who wrote articles for the Swedish Royal Academy of Sciences. The focus of the study is the othering of the Saami people and their culture, and the colonial production of knowledge that Grape produced about the Saami. Othering is a term by Edward Said and it is about the constructed difference between “we” the European culture and people regarded as the “other”. This term, the study argues, can also be applied when studying the colonial encounters between the Saami and Swedish colonial actors such as Grape. The main result of this study is that Grape portrays the Saami as different and more primitive than the Swedish settlers that occupy the northen part of Sweden, he describes the Saami as childish.

Denna studie undersöker Svenska kyrkans roll inom den kommunala kris- och beredskapshanteringen. Att jag valt detta ämne beror på att det inte finns något skrivet just om detta. Att förstå Svenska kyrkans roll och varför Svenska kyrkan vill ha en roll inom den statliga krishanteringen är intressant. Svenska kyrkan har tagit ansvar och agerat vid kriser tidigare, vid händelser som Estoniakatastrofen, tsunamin i Thailand och nu senast 2015 års flyktingkris. Dessa är bara några exempel. Religionens och Svenska kyrkans roll har förändrats under hela 1900-talet. Tidigare ansågs det att sekulariseringsprocessen helt skulle slå ut religionens plats inom den statliga offentliga sektorn. Detta har inte skett. Under 2000-talet har teorin snarare radikalt förändrats. Idag talas det om religionens återkomst och att Sverige snarare har blivit postsekulärt.[1] Svenska kyrkan har idag nya möjligheter till att agera som tjänsteproducent i välfärden och hon kan göra detta då hon inte längre är bunden genom en statlig reglering som förhindrar detta. Därför är det intressant att utreda Svenska kyrkans roll inom den kommunala kris- och beredskapshanteringen för att förstå varför Svenska kyrkan vill ha en roll inom detta område, och varför hon får en roll utav kommunerna.

The Swedish debate surrounding the Swedish and European welcoming of refugees has during the last couple of years engaged actors from all spheres of society. One of the prominent actors in this debate has been archbishop Antje Jackelén who has contributed with articles on the issue together with members of the church board as well as the other bishops in the Church of Sweden. These articles have been published on the debate pages of four major newspapers; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen and Aftonbladet. The aim of this research is to study the way leaders in the Church of Sweden frame the welcoming of refugees and asylum seekers in these newspapers between 2014-2016. By using a qualitative frame analysis inspired by a theory of framing used in social movement research (Benford & Snow, 2000) the study will focus primarily on motivational framing, i.e. the way in which authors set out to inspire their audience to take action in a certain issue. In three of the articles collective action frames are identified, in which collective identities are constructed and where the writers stress the importance for people to come together and act towards a more humane way of handling the refugee situation. Another aim of the essay is to study the way in which the Church of Sweden is presented as an actor within the frames used in the articles. The analysis shows how the church is presented as an experienced organisation, driven by the Christian faith to take action in the face of suffering. Finally, the result is analysed through the mediatisation of religion theory, using the concept of three media functions; conduit, environment and language (Hjarvard, 2016). The analysis shows how the newspapers, by publishing the articles, can be interpreted to function as both conduits and environments for the religious information and messages present in the texts. Concerning the third function, media as language, the debate articles are interpreted as living up to the crite

Syftet med studien var att undersöka det diakonala arbetets utformning och roll i dagens samhälle i förhållande till samhällsförändringar uppkomna genom modernitetens framväxt. Det har belysts att kyrkan har andra logiker än de som råder i vår senmoderna tid och därmed en annan tröghet och stabilitet än övriga samhällsinstitutioner. Genom att inte ingå i det moderna samhällets logiker är kyrkan inte en del av modernitetens expertsystem, vilket också skiljer det diakonala arbetet från omsorgsarbetet inom den övriga välfärdsstaten. En följd av att inte ingå i expertsystemen är att diakonens roll gentemot människor som kommer till verksamheten i viss grad kan vara den av en medmänniska snarare än expert och att idealism kan ges ett annat utrymme i arbetet. I viss mån är dock också det diakonala arbetet en del av expertsystemen. Det diakonala arbetet har olika roller i förhållande till den offentliga välfärden. Resultatet visar att arbetet till största delen är alternativt och komplementärt, vilket innebär att kyrkan tar vid där välfärdsstaten slutar, eller utför samma arbete, fast med en annan karaktär. Men i delar har arbetet en ersättande roll och motsvarar det som välfärdsstaten utför. Det diakonala arbetet har också en påtryckande, opinionsbildande roll när de uppmärksammar brister inom den offentliga sektorn. Slutligen är diakonernas roll i förhållande till välfärdsstaten att vara en brygga, där diakonen bistår med hjälp i människors kontakt med välfärdsstaten. Förändringar i det omgivande samhället påverkar vilka grupper av människor som kyrkans sociala verksamhet arbetar med och hur arbetet utformas. En ökad ekonomisk och psykisk utsatthet och ökade flyktingströmmar har påverkat det sociala arbetet., The purpose of this study has been to investigate the design and role of the diaconal work in todays society in relation to social changes caused by the emergence of modernity. It has been illustrated that the logic of the church is different to that prevalent in late modernity and thereby possess a different inertia and stability than other societal institutions. By not being a part of the logic of modern society, the church is not a part of the expert systems of modernity, which also differentiates the diaconal work from the care work within the rest of the welfare state. A consequence of not being a part of these expert systems, is that the role of the deacon in relation to the people who come to the agency can, to a certain extent, be that of a fellow human being rather than expert, and that a idealism may play a larger part in the work. To a certain extent, the diaconal work is however part of the expert system. The diaconal work can be said to have different roles in relation to public welfare. The study shows that the work to a large extent may be seen as alternative and complimentary, meaning that the work takes place outside the area of the welfare state, or that the same work is done, but with a different character. In parts the role of the work is that of replacing i.e. corresponding to that of the welfare state. The diaconal work also has an urgent, opinion-forming role, when it addresses public sector deficiencies. Finally, the role of the deacon in relation to the welfare state is that of a bridge, helping people in their contacts with the welfare state. Changes in the surrounding society affect what groups of people that the Church social work is directed towards and how the work is being done. Increased economic and psychological vulnerability and the increased flow of refugees has affected the social work.

Bakgrund: Hösten 2016 var Påven Franciskus i Sverige för att uppmärksamma reformationsminnet, och undertecknade då tillsammans med Munib Younan, ordförande för Lutherska världsförbundet, ett dokument om strävan efter större närmanden och mer samarbete mellan katoliker och lutheraner. Detta har lett till att Katolska kyrkan i Sverige och Svenska kyrkan har börjat närma sig varandra mer, och det vore därför bra med en större förståelse för varandra även på musikens område. Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att jämföra körarbete mellan några församlingar i Svenska kyrkan och Katolska kyrkan i Sverige för att se vilka likheter och skillnader som finns, och hur man resonerar kring olika frågor som rör körarbetet. Frågeställningarna är: Finns det en skillnad i arbetet med körer i de olika kyrkorna? Hur ser körledarna på de olika aspekterna av körarbetet? Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer gjorda med tre kyrkomusiker från Katolska kyrkan, och tre kyrkomusiker från Svenska kyrkan. Uppsatsen ger en begränsad inblick i frågan, då det är ett smalt urval av kyrkomusiker. Resultat: Det finns många likheter mellan de båda kyrkorna när det gäller körarbetet. Man arbetar på samma sätt med repetitioner oftast en gång i veckan och körerna sjunger i snitt en gång i månaden i gudstjänsten, som är det centrala i körarbetet. Repertoaren kommer ur den klassiska kyrkomusiken, men används på något olika sätt i respektive kyrka. Bland de andra saker som skiljer finns mängden resurser, i viss mån synen på språkbruk, men inte minst körsångarnas engagemang. De katolska körerna består i mycket högre utsträckning av kyrkoaktiva, och i Katolska kyrkan blir kyrkan en väg in tillkören, medan i Svenska kyrkan blir kören en väg in i kyrkan.

Den här uppsatsen, med titeln "Vilken konfatyp är du? Den postmoderna kyrkan i ett individualiserat samhälle", är författad av Marcus Enochsson vid institutionen för kommunikation och medier, Lunds universitet, under vårterminen 2018. Uppsatsen består av en fallstudie, i form av en analys av Svenska kyrkan Västerås’ webbplats. Syftet är att undersöka på vilket sätt Svenska kyrkans fyra, huvudsakliga ritualer (dop, konfirmation, vigsel, begravning) och dess engagemang i HBTQ-frågor kan ses som ett uttryck för ett individualiserat samhälle. Litteratur av Ulrich Beck, Anthony Giddens och Roland Barthes utgör teoretiska utgångspunkter, och uppsatsens metod är en textanalytisk sådan. Det resultat som uppsatsen presenterar är att Svenska kyrkan och dess ritualer kan betraktas som så kallade skalinstitutioner, det vill säga institutioner som till ytan ser likadana ut som tidigare men vars innehåll förändrats. Från att ha varit kollektivistiskt präglad har kyrkan anpassats till det senmoderna, individualiserade samhället, vilket påverkar hur Svenska kyrkan diskuterar sin verksamhet i sin externa kommunikation.

The aim of this thesis is to contribute to the theological discussion of heteronormative structures in the Church of Sweden. Specifically, the purpose is to examine how the Trinity is described in the High Mass in the proposal for the Book of Worship of the Church of Sweden, from a queer theological perspective. The questions asked are: What patriarchal and heteronormative structures exist in the depiction of the Trinity in the High Mass of Church of Sweden? and How can queer theology contribute to the portrayal of the Trinity in the Service? In the initial summary of Queer Trinity, I find that the turning to desire as a fundamental force, originated in the Trinitarian relations, tends to gender and sexualize God. The problems meant to be overcome, are exported into the godhead, because of a binary thinking where the problems, for example heteronormativity and essential gender perception, are theologically established as antitheses. The analysis of the High Mass, consists of an overview and examinations of the Prayer of Forgiveness, Gloria/Laudamus and the Eucharistic prayer. It becomes very clear that the problems identified in previous studies remain. The Trinity is described in linear, hierarchical and patriarchal terms, which entails heteronormativity since humanity is feminized. The Eucharistic Prayer is especially problematic emphasizing the origin of the Trinity and the Father-Son-relations. One of the ambitions in renewing the Book of Worship, was to develop an inclusive language. An unfortunate combination of the gender neutral and the additional strategies results in reinforced patriarchal heteronormativity. Queer theology can contribute to the depiction of the Trinity for instance by emphasizing doxology instead of origin. The trinitarian formula can be varied, for example beginning with the Spirit, to create “Trinitarian Trouble” which releases God from being captured by human structures. The difference between God and human is overcome by God’s soteriol