Search

I Skolinspektionens granskning (2018) framkom att det över lag fanns en bristande likvärdighet i undervisningen gällande ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. Från och med hösten 2022 implementeras den nya läroplanen (Lgr22) i vilken ämnesområdet har fått större utrymme och det fastställs att utbildning i ämnet kommer vara obligatoriskt för alla grundlärarstudenter. Syftet med denna studie är att göra en diskursanalys av externa aktörers material, i detta fall RFSU:s, riktat till elever i grundskolans tidigare årskurser (F-6). En diskursanalys har utgångspunkt i poststrukturalismens och socialkonstruktivismens teorier som baseras på att kunskap är föränderlig och att analysen av ”språk” endast är en tolkning. Det material vi har analyserat har utarbetats av RFSU och är tillgängligt på deras hemsida. Urvalet baserades på relevansen i förhållande till målgruppen (F-6) och utifrån förutbestämda begrepp, nodalpunkter, och artikulationerna av dem. Resultatet visade att materialet innehåller ett brett kunskapsunderlag i ämnet samtidigt som det erbjuder få didaktiska verktyg och har ett brett tolkningsutrymme. Diskurser som tydligt framgår i vår analys kan kopplas till det biologiska, socialt konstruerade och juridiska. I resultatet framgår det att det analyserade materialet delvis kan kopplas till läroplanen och trots att den bidrar till en bredare kunskap över lag så förblir vissa stereotypiska och heteronormativa antaganden synliga. Även om materialet förespråkar mångfald och acceptans så hamnar sexuella minoriteter i skymundan. En övergripande slutsats är att det finns en tydlig brist i materialet gällande barns sexualitet fram till att de är reproduktivt mogna. Även om externa aktörer kan bidra med fördjupad kunskap förblir skolan och läraren den optimala förmedlaren för denna kunskap.

Socialtjänstens arbete med barn och unga går ut på att ge barn och deras familjer stöd och hjälp då det uppstår problematik i deras livssituation. Arbetet ska i så stor utsträckning som möjligt ske på frivillig väg och framför allt sätta barnets bästa i första hand. Trots denna intention om att ge stöd och hjälp åt familjer finns det mycket som tyder på att många föräldrar upplever en rädsla och oro inför kontakt med socialtjänsten. Anonyma diskussionsforum är en plattform där diskussioner om socialtjänsten är ett omdiskuterat ämne. Studiens syfte är därmed att studera diskussioner gällande socialtjänstens arbete med barn och unga på anonyma diskussionsforum, för att undersöka forumanvändares uppfattning av socialtjänsten samt hur föräldraskap diskuteras i förhållande till inblandning av socialtjänsten. Metodvalet för undersökande av diskussionstrådarna är diskursanalys med ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Resultatet har analyserats utifrån teoretiska ramverk som socialkonstruktionism, diskurspsykologisk teori samt teori om sociala fält och kapitalformer. Resultatet visar på att den dominanta diskursen gällande socialtjänsten på de anonyma forumen är att socialtjänsten är inkompetent. Vidare visar resultatet att kontakt med socialtjänsten är oförenligt med identiteten “en bra förälder”.

Den offentliga förvaltningen blir mer digital vilket leder till nya utmaningar i arbetssätt ochhögre krav ställs myndigheter och medborgare att kunna tillhandahålla e-tjänster men ocksåkunskap kring digitala hjälpmedel. E-förvaltning stödjer utvecklandet av medborgarfokuseradmodern förvaltning och många svenska myndigheter erbjuder omfattande digitalaservicetjänster för både företag och medborgare. Det senaste decenniet har flera svenskamyndigheter digitaliserat stora delar av sina verksamheter varpå Arbetsförmedlingen inte ärnågot undantag för den digitala utvecklingen. Arbetsförmedlingen som den här studien har föravsikt att titta närmare på har valt att tillgängliggöra information och digitala tjänster viainternet och har i takt med utvecklingen av internets möjligheter börjat utveckla sinwebbaserade självservice i form av olika digitala verktyg. Genom digitaliseringen framställerArbetsförmedlingen den arbetssökande som kunder vilket ställer nya krav på att kundernaanpassar sig och blir digitaliserade. Begreppet den digitala arbetslösa kunden skapas ensidigtfrån Arbetsförmedlingen i verksamhetsplanernas utformning. Det som normaliseras idigitaliseringsdiskursen är kravet på effektivitet som, hand i hand med förväntningarna påkundernas digitalisering, visar hur verksamheten ska bedrivas. Det är viktigt att studera hur denarbetssökande framställs i samband med digitaliseringen av myndigheten eftersom det kanuppstå en digital klyfta och där de arbetssökande som inte kan ta vara på de digitala verktygen,riskerar att hamna utanför myndighetens tjänsteutbud. Uppsatsens resultat visar på attArbetsförmedlingen i sina verksamhetsplaner och arbetsmarknadsrapporter framställer denarbetssökande som en digital arbetslös kund och synliggörs bland annat genom kanalstrateginoch förnyelseresan som är viktiga delelement i verksamhetens ideologiska grund förimplementeringen av digitaliseringen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Kustbevakningen skapar en relation med läsaren och hur de konstruerar bilden av den ideala medarbetaren på sina webbsidor Jobba hos oss. Uppsatsen har ett kritiskt diskursperspektiv (Fairclough, 1995). Analyserna har genomförts med interpersonella metoder från systemisk funktionell grammatik (Halliday & Matthiessen, 2004) och visuell grammatik (Kress & van Leeuwen, 2021). Analysen utgår från textens språk- och bildhandlingar och visar att Kustbevakningen använder modusmetaforer för att realisera erbjudanden och krav i kombination med ett direkt tilltal i sitt relationsskapande men undviker direkt tilltal i form av blickar i textens bildhandlingar. Kustbevakningen döljer vem som ställer krav och modifierar läsarens handlingsutrymme med modala verb som kan och måste. Studien visar också att det råder ett distanserat och hierarkiskt förhållande till medarbetare, medborgare och jobbsökande. Jobba hos oss-sidorna vänder sig implicit till endast en yrkesgrupp, kustbevakaren, som också framställs som den ideala medarbetaren i bildhandlingar och krävande språkhandlingar. Kustbevakaren är stolt över sitt arbete, är engagerad, lyhörd och initiativrik och trygg men ska inte vara för självständig.

The purpose of this study is to investigate and analyze what content the National Agency for Education focuses on, so that students in the teaching will gain knowledge about human rights and democracy and the methods that the National Agency for Education performs in relation to the school's democratic education mission. The survey also aims to examine how the levels of requirements regarding human rights differ between compulsory school and upper secondary school. A discourse analysis is used as a theory and methodological starting point. Furthermore, curriculum theory and a didactic theory are also used. The sourcematerial consists of the National Agency for Education's governing documents and has been analyzed on the basis of the didactic questions of what and how. The results of the analysis show that the National Agency for Education mainly focuses on human rights based on the UN definition and that teaching should be conducted in democratic working methods, such as discussions with others.

The aim of this study is to deepen the knowledge of how the rhetoric surrounding social exclusion, digital exclusion and prioritized groups are expressed in the strategic documents, library plans, written by and for ten public libraries in Sweden. This since a necessity for the public library to think in social terms has been expressed. We call the concept that sums up these three parts Vulnerability and a deputy subject tied to this concept we call “Subject in vulnerability”. The aim of this study is furthermore to investigate the language in relation to our custom term Vulnerability. Our intention is in this way to map the rhetoric in the library plans concerning the role of the library in relation to the users and Vulnerability. The theoretical and methodological framework is mainly Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s Theory of Discourse. As an additional theory a norm-critical approach is used. The questions asked are: - In what different ways are Users in vulnerability expressed in library plans? What social roles are assigned to these users in policy documents? How does the library’s role emerge through the library plans in relation to Users in vulnerability? Five discourses are found that are related to the following themes: Everybody, Digital exclusion, Social factors, Abilities of individuals, and Needs and the library’s challenges. From these were extracted six subjects positions of which one is depicted/described in order to make clear another one. The discussion presents the conflicts among the subject positions in the discourses, which reveals an unstabled “Subject in vulnerability” within the Vulnerability disourses. The public library clearly sees it as its mission to work for inclusion and to prevent exclusion, but exactly what role they need to play in the social mission is unclear, through the looking glass of the Vulnerability discourses.

Studien undersöker hur och i vilken utsträckning och fattigdom skildras i bilderböcker. Urvalet av bilderböcker är från Kulturrådets Bokgåvor till förskolan för åldrarna 0 till 6 år,sammantaget 98 bilderböcker utgivna mellan 2016 och 2019. Genom innehållsanalys och stöd med idéer från kritisk diskursanalys analyseras urvalet ur ett fattigdomsperspektiv. Syftet med studien är att besvara vilka typer av fattigdomskategorier och vilka fattigdomsdiskurser som gestaltas respektive konstrueras i den statliga bilderboksdistributionen till förskolor. 16 bilderböcker har kategoriserats från det totala urvalet som fattigdomsskildringar. Fattigdom som konsekvens av krig och flykt och fattigdom som ett utomeuropeiskt fenomen är de mest enhetliga kategorierna som skildras i urvalet. Ekonomisk utsatthet framställs i dessa böcker i en nöddiskurs där fattigdom konstrueras som ett rent materiellt fenomen snarare än att belysa relationella aspekter. Det pågår i relation till nöddiskursen en assimilationsdiskurs där det sociala språkligautanförskapet som följer av att fly till ett nytt land utgör en del av utsattheten. Lösningarna i urvalets böcker är att lära sig majoritetssamhällets språk och normer. Fattigdom förekommer också kopplat till ohälsa och missbruk utan djupare förklaring. Fattigdom har i flera böckeren funktion att förstärka privilegierades dygder som givmildhet, mod och styrka. Detta görs delvis genom att framställa individer i fattigdom som oförmögna att själva lösa egna problem och delvis genom att framställa individer i fattigdom som ett hot mot majoritetssamhället genom kriminalitet. Där fattigdom konstrueras innanför välfärdsstaten observeras denindividualistiska diskursen där faktorer som låg utbildningsnivå, psykisk ohälsa och missbruksproblematik står som orsaker till fattigdom och förknippas med begränsad handlingskapacitet och ohederlighet. Fattigdom som ett relativt fenomen är den minst förekommande kategorin i urvalet. Berättelser med inifrånperspektiv där k

In this study, the Japanese animated film My Neighbor Totoro was analyzed with regards to what childhood discourses can be found in it, and why these discourses in particular appear. To do this, discourse theory was used as the main theoretical basis, and certain aspects of hermeneutics were also used, such as combining the hermeneutic spiral with basic film analysis as a method. The childhood discourses that are discussed are the natural child, adult children and child adults, the competent child, the vulnerable child, postmodern childhood, the lonely/psychological child, and gender discourses. First, the life context of Hayao Miyazaki was examined to see what childhood discourses that might have influenced him. The natural child seems to be the most prominent discourse throughout Miyazaki’s life and his previous work, and the discourse appears in My Neighbor Totoro as well. However, so do all the other discourses. The results are that the view of childhood expressed in the film is that children develop the best in proximity to nature and the divine. Children should aspire to become competent adults, but adults should also come closer to childhood and nature. Postmodernity is dismissed as bad for children, and the natural childhood is deemed to be in need of saving. Children are also according to the film beings capable of complex thoughts and feelings relating to fears, death and family relations. These difficult thoughts are dealt with by their imagination – an imagination that is non-separable from their reality. This could indicate another childhood discourse: the imaginative child. Apart from all this, ways to use films like this one in education are also briefly discussed through film pedagogy., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14

Studiens syfte var att undersöka hur lärare och lärarstudenter uttrycker sig om nätmobbning och skolors arbete mot nätmobbning. Problemet är intressant då elever i låg- och mellanstadiet är aktiva på digitala enheter och i många fall även på sociala medier. Detta medför en ny typ av mobbning, den digitala mobbningen, utöver den traditionella mobbning som alltid har funnits. Då fenomenet har vuxit fram de senaste decennierna och innebär nya utmaningar så är det intressant att veta hur yrkesverksamma lärare och blivande lärare uttrycker sig om problemet och arbetet med det. För att komma åt detta utgår studiens frågeställningar från hur begreppet nätmobbning definieras, dess omfattning och hur skolor arbetar med nätmobbning. denna studie har fyra lärare med behörighet i årskurserna F-3 eller 4–6 och fyra lärarstudenter med inriktning F-3 eller 4–6 intervjuats med kvalitativ metod. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. I den kritiska diskursanalysen analyseras en text utifrån dimensionerna text, diskursiv praktik och social praktik. I denna studie har intervjuerna analyserats utifrån textdimensionen. Resultaten visar att nätmobbning oftast beskrivs som något som sker upprepade gånger i form av elakheter och kränkningar på digitala enheter och sociala medier. Båda målgrupperna trodde även att nätmobbning eskalerar med åldern. Lärarna berättar om sina arbetssätt och det framkommer att skolorna som intervjupersonerna har erfarenhet av ofta arbetar mot mobbning genom samarbete mellan lärare, föräldrar och rektor, antimobbningsteam och anmälningar till rektor eller kommun. Ingen nämnde specifika arbetssätt mot nätmobbning, utan det handlade oftast om anmälningar och samtal mellan elever, skolpersonal och vårdnadshavare. I analysen framgår att intervjupersonerna ofta uttryckte en osäkerhet kring nätmobbning och dess omfattning, och både skolans och vårdnadshavares ansvar diskuterades också ofta. De ramfaktorer som identifierades i intervjuerna var

Syftet med studien är att undersöka de didaktiska möjligheter och fallgropar som finns med att använda skönlitteratur såsom Gräset sjunger (1950) för att diskutera värdegrundsfrågor inom svenskämnet på gymnasienivå. Metoden som används är diskursanalys utifrån ett intersektionellt perspektiv med fokus på maktaxlarna genus, ras och klass. Studiens resultat visar att genom att kombinera olika maktaxlar såsom genus, ras och klass kan den hegemoniska maskuliniteten lyftas fram för att förklara den praktik som legitimerar den patriarkala könsmaktsordningar och dess inverkan i frågan om jämställdhet. Resultaten påvisar också att romanen erbjuder didaktiska möjligheter att nå frågor om jämställdhet och människors lika värde genom att synliggöra normer och strukturer som reproducerar och upprätthåller orättvisor kopplade till genus-, ras- och klasstillhörighet. Den didaktiska fallgropen som studiens resultat påvisar är om fokus riktas enbart på rasifiering eller vitifiering då båda behöver problematiseras och ställas mot varandra för att tydliggöra hur de påverkar och samspelar i skapandet och bevarandet av samhällsnormer. Studien påvisar åckså att om det explicita utesluts försvårar det möjligheten för elever att identifiera det implicita i texten för att synliggöra och belysa hur det konkreta tillsammans med det osynliga bidrar till helhetsförståelsen.

Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur rektorer möjliggör för förskollärare att bedriva undervisning under den rådande Coronapandemin. Där vi ville, med hjälp av diskursteorin, tydliggöra vilka innebörder som framträdde i rektorernas tal samt vilka möjligheter och hinder kring undervisning som vi kunde se. Åtta rektorer från tre olika svenska kommuner har deltagit i denna kvalitativa studie där metodansatsen är en variant av diskursanalys med utgångspunkt i diskursteoretiska begrepp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet. Resultatet visar att det inom olika diskurser finns olika subjektspositioner som rektorerna med sitt tal kan aktivera. Där de tre mest framträdande subjektspositionerna vi såg, med sina specifika innebörder var: Organisatören, med dess innebörder av att administrera, personalfördela och vara lösningsorienterad. Stödjaren, med dess innebörder av att vara närvarande och ödmjuk. Ledaren, med dess innebörder av att vara uppdragsansvarig samt delegera. Där de tre positionerna upprätthålls i diskurser, som även visar på olika hinder och möjligheter för undervisningen. Slutsatser som vi har kunnat dra är att pandemin har påverkat de subjektspositioner som en rektor kunnat ges och själva kunna inta samt att undervisningen under Coronapandemins förlopp åter strävat efter att få en mer framträdande roll, där rektorerna tog sitt ansvar för samt hade fokus på att driva undervisningsuppdraget framåt. Hur Coronapandemin kommer att ha påverkat undervisningens kvalitet är något som vi anser kan undersökas och skapas mer kunskap om då pandemin är slut och genom vidare forskning., The aim of this study was to contribute with more knowledge about how principals enable preschool teachers to run teaching assignments during the Corona pandemic. We wanted, with the help of the discourse theory, to clarify what meanings appeared through the principals' spoken words and what opportunities and obstacles about teaching that appeared. Eight principals from three different Swedish municipalities have participated in this qualitative study. The method approach is discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews have been used for data collection and a discourse analysis when analyzing the material. The results show that within different discourses there are different subject positions that the principals can activate with their speech. The three most prominent subject-positions, with their specific meanings were: the organizer, which means administering, staffing and being solution-oriented. The supporter, which means being present and humble. The leader, which means delegating and being responsible for the missions that the curriculum requires. Where the three positions were maintained in discourses, this showed different teaching obstacles and opportunities. Our conclusions were that the pandemic has affected the subject positions that the principals could be given or take themselves, and that teaching during the pandemic was again sought to have a more prominent role in preschools, where principals took responsibility for and focused on bringing the teaching mission forward. Further research could investigate how much impact the Corona pandemic has actually had on the preschool and teaching assignments.

Hur ser svenska nyhetstexters rapportering om fallet Yasin och P3-Guld ut? Studien undersöker vilka diskurser som materialiseras i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyhetersrapportering från händelsen via Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Vidare undersöks och analyseras fallet Yasin och P3-Guld som en del av cancel-kultur med utgångspunkt i Michel Foucaults teori om brott och straff. Studien kom fram till att nyhetsrapporteringen innehöll fyra centrala teman: kriminalitet, bojkott, gangsterapp och konstnärlig frihet. Därefter analyserades materialet interdiskursivt och intertextuellt där resultatet visar på att nyhetstexterna och dess diskurser bygger på: den juridiska diskursen, tysta/lyssna diskursenoch en politisk diskurs. Nyhetstexterna kunde även analyseras via Michel Foucaults teori om övervakning och straff och studien fann tendenser i hur rapporteringen kan kopplas till cancel-kultur

Denna studies syfte är att undersöka hur demonstrationerna som genomfördes av rörelsen Black Lives Matter i Sverige framställs i svensk media och vad denna framställning leder till för effekter. Denna studie antar en kvalitativ ansats där det analytiska tillvägagångsättet utgår från Carol Bacchis diskursanalys ”What’s the problem represented to be?”. Studien belyser hur språket i tidningar skapar olika opinionsbildningar i samhället beroende på tidningens ställningstagande i det politiska spektrumet. Det följs upp av vad tidigare forskning har beskrivit som protestparadigmet, där medier följer specifika ramverk när de rapporterar om demonstrationer. I analysen ingår 27 nyhetsartiklar från tidningar som representerar den mediala vänstern, mediala högern samt den traditionella median. Det finns en forskningslucka angående hur svenska medier har rapporterat om Black Lives Matter demonstrationerna som denna studie har försökt minska. De slutsatser som kan dras av denna studie är att det finns en stor skillnad i hur man framställer demonstrationerna beroende på vart i det politiska spektrumet tidningen anser sig vara och att dessa problemframställningar kan leda till effekter som minskat förtroende för myndigheter och ett mer proletariserat samhälle. Studiens slutsatser kan bidra till hur media påverkar individens uppfattning i viktiga frågor.

Ecological sustainability is a complex concept. What constitutes ecological sustainability as well as what it means to different people and organizations varies. This elusive understanding of the phenomenon was the motivation for this study. What is portrayed as ecological sustainability in children’s books? And how does this understanding affect the possibilities for the intended readers, namely the children? With this as background, the study aims to analyze what ecological sustainability is in children’s books, as well as how this discourse enables and disables different actions and positions from the children reading them. This was done using a discourse analysis inspired by the theories of Foucault, with a thematic analysis as the method for processing and analyzing the data. Data consisted of six children’s books with a theme of ecological sustainability aimed at children ages three to six. The study shows that ecological sustainability is mostly portrayed as individual actions, like recycling and picking up garbage. This very limited discourse makes it impossible for children to talk about societal and political aspects of ecological sustainability, as well as putting a lot of pressure on the reader with depictions of ecological sustainability as the individual’s responsibility. In addition to this, children were also positioned in the books as the only subject capable of change and action. The results show that ECE-teachers need to have a critical approach to the books they read, as they were shown to limit actions more than enabling them by creating and reproducing a discourse of ecological sustainability as something which is up to children to solve., Ekologisk hållbarhet är ett komplext begrepp. Vad som innefattas av begreppet samt dess betydelse för olika personer och organisationer varierar stort. Denna otydliga precisering av ekologisk hållbarhet var det som motiverade genomförandet av föreliggande studie. Vad beskrivs som ekologisk hållbarhet i barnböcker? Och hur påverkar denna förståelse av begreppet möjligheterna för den tänkta målgruppen, nämligen barn? Med detta som bakgrund syftar studien till att analysera hur ekologisk hållbarhet beskrivs barnböckerna, samt hur denna diskurs möjliggör och omöjliggör ageranden och positioner för barnen som läser dem. Detta genomfördes med användningen av en diskursanalys som inspirerats av Foucaults teori om diskurs, makt och subjekt samt med en tematisk analys som metod för databearbetning och analys. Data bestod av sex barnböcker med teman om ekologisk hållbarhet skrivna för barn i åldrarna tre till sex år. Studien visar att böckerna kopplar ekologisk hållbarhet till individuella handlingar, som att återvinna eller plocka upp skräp. Denna begränsade diskurs utesluter barn från samhälleliga och politiska aspekter av ekologisk hållbarhet och omöjliggör därmed samtal om dessa, samtidigt som den lägger en press på läsaren då ekologisk hållbarhet främst beskrivs som individens ansvar. Vidare positioneras barn som de enda positiva subjekten, kapabla till förändring och agerande, i relation till människan i stort och vuxna. Resultatet visar att förskollärare behöver ha ett kritiskt förhållningssätt till böckerna de läser då de omöjliggör mer än vad de möjliggör genom att skapa och återskapa en diskurs om ekologisk hållbarhet som någonting barnet och individen ansvarar för att lösa.

Syftet med förevarande studie är att undersöka hur etnisk representation framställs i pedagogiskamiljöer i sex äldrebarnsavdelningar och analysera utifrån ett normkritiskt perspektiv vilka diskurserom etnisk mångfald som kan ligga bakom utformandet av den pedagogiska miljön. Utifrån de rådandediskurser som identifieras gör vi också en analys av vilka subjektspositioner som blir möjliga iavdelningarna. Genom observation, anteckningar och inventering av det material och leksaker somfanns tillgängligt i de undersökta avdelningar kommer vi fram till att det råder diskurser avfärgblindhet och vithet som reproducerar och befäster en vithetsnorm även om det också blir synligt ensträvan mot att arbeta normkritiskt och några insatser från normkritisk pedagogik visas i vissa delar avde pedagogiska miljöerna., Nej

The purpose of this study is to illustrate how norms of the human body appears in childrens informational books. To answer the purpose of the study a discourse analysis of text and pictures has been made. The analysis was conducted on eight different informational books which are directed for children. The informational books were borrowed from a major library in central Sweden. The informational books was analysed through four different steps where five different questions was used in each step. The result and conclusion indicates that the norm of the human body who appears in the analyzed childrens informational books are mostly the thinner one. The knowledge that this study may contribute with is the importance of presence of descriptions and portrayals of the human body in literature that children can identify themselfs with. Further knowledge that this study may contribute with is how childrens self-esteem can be affected if there do not occure human bodies they can identify themselfs with., Syftet med studien är att belysa hur normer om människokroppen framträder i faktaböcker om kroppen riktade till barn. För att besvara studiens syfte användes en diskursanalys av text och bild. Analysen genomfördes på åtta faktaböcker om människokroppen riktade till barn. Faktaböckerna som analyserades lånades på ett större bibliotek i Mellansverige. Faktaböckerna analyserades utifrån fyra olika steg där varje steg utgick ifrån fem olika frågor som besvarades. Resultatet och slutsatsen av studien visar på att det mestadels är en norm av en smalare eller tunnare kroppsform som framkommer i de faktaböckerna som analyserades. Den kunskap som studien kan bidra med är vikten av att det förekommer beskrivningar och gestaltningar av människokroppar i litteratur som barnen kan identifiera sig med. Ytterligare kunskap som studien kan bidra med är hur barns självkänsla kan påverkas om det inte förekommer människokroppar de kan identifiera sig med.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur nio pedagoger talar om hur de arbetar strategiskt med flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling i förskolan. Syftet är även att få syn på vilka underförstådda eller förgivettagna diskurser som synliggörs i deras tal. Vi kommer att undersöka vilka arbetssätt som synliggörs i pedagogers tal om flerspråkiga barns språkutveckling samt vilka uppfattningar som framkommer utifrån pedagogers tal om flerspråkiga barns språkutveckling. Insamlat material består av nio semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för vår studie. Studien är en kvalitativ diskursanalytisk studie där vi analyserar information i form av ord och text. Vidare har vi identifierat olika teman i texterna som relaterar till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar på att, språkstimulerande miljöer, samverkan med vårdnadshavare och resurser är teman som synliggörs ofta i pedagogers tal i relation till flerspråkighet. Resultatet har visat på att pedagogerna talar om att de förespråkar antingen det svenska språket, barnens modersmål eller barnens alla andra språk i olika situationer. Ett gemensamt språk verkar vara en förutsättning för att barnen ska delta i olika aktiviteter. Resultatet visar även på att uppfattningar som ofta synliggörs i pedagogers tal om flerspråkighet är, tillåtande miljöer där barnens språk ses som kompetenser som bör ta plats i förskolans verksamhet. Resultatet har dessutom visat på att pedagogerna framhåller att det kan vara synnerligen svårt med samverkan med flerspråkiga barns vårdnadshavare och särskilt med nyanlända vårdnadshavare, då det sällan finns ett övergripande gemensamt språk, på sätt att alla ska kunna förstå varandra. Pedagogerna uttrycker att tydlighet, kommunikation och hjälp från vårdnadshavare att översätta språk är betydelsebärande för flerspråkiga barns språkutveckling. Slutligen visar resultatet äv

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare konstruerar sitt arbete med språkutveckling, modersmål, barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. Studien har socialkonstruktionism som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Diskurspsykologi utgör tillsammans med analysverktygen konstruktion, funktion, effekt, retorik och extremisering redskap för vår analys. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur konstruerar sex förskollärare sitt arbete med flerspråkighet och modersmål i förskolan? Hur konstrueras möjligheter och hinder i förskollärares beskrivningar av arbetet med flerspråkighet i förskolan? I studien har sex förskollärare på tre olika förskolor intervjuats. Utifrån förskollärarnas konstruktioner går det i resultatdelen att utläsa modersmålets betydelse för barns språkutveckling. Flera förskollärare delade liknande tankar ommodersmålet som en betydelsefull del vid inlärning av ett nytt språk. Dock framkom även svårigheter som kan påverka arbetet med barns språkutveckling. Med vår studie vill vi synliggöra hur förskollärare konstruerar arbetet med modersmål och språkutveckling i förskolan och med detta möjliggöra för diskussioner för att förbättra detta arbete.

Violence against women - a changing problem. A discourseanalysis how violence againstwomen is problematized and changed during three parliamentary debates.This paper will examine how domestic violence is elaborated as a problem in three differentparliament debates in Sweden. Debates from different decades, 1979, 1998 and 2021 havebeen chosen as objects of study in order to examine if there is any difference during thetimeperiods and how the problematization has developed between the chosen debates.Sweden is one of the most equal countries in the world, despite this, the country has giantproblems with domestic violence. It is therefore valuable to examine how representatives inthe parliament address the problem since they have the power to develop policies and make achange. With guidance from the WPR approach to find what the problem is represented to be,together with the theory gendercontract that will be used as a tool to examine how theproblem can be produced with stereotypical gender roles and what effects this can have. Thestudy shows that the discourse from the debates changes from being represented as a problemregarding women or a familyproblem that should be handled within the family to theauthorities responsibility to prevent and report the problem. It also shows that stereotypicalgender roles can be a part of the elaboration of the problem to develop to be a part of what isbeing problematized.

Denna undersökning genomfördes genom en diskursanalytisk ansats för att ta reda på hur andra generationens invandrare framställs i svensk massmedia. Vi utgick från ordet subjektposition, då vi var intresserade av vilken roll/identitet andra generationens invandrare tilldelas där. Ur resultatet kom även en maktaspekt av vem som får uttala sig kring andra generationens invandrare. Studien använde sig av 50 tidningsartiklar från både stora och små tidningar i Sverige. Artiklarna kom även från olika politiskt inriktade tidningar. Artiklarna tog alla upp något som kändes relevant i förhållande till andra generationens invandrare. Resultatet vi fick fram påvisar hur andra generationens invandrare tilldelas subjektpositioner som ”invandrare och icke svenskar”, ”den kriminella”, ”bidragstagare”, ”icke-kristna”, ”den missunnsamma” och ” den som får ta arbeten som andra inte vill ha”. De subjektpositioner som tilldelas andra generationens invandrare anammas många gånger av dem och blir till en självuppfyllande profetia. Då subjektpositionerna har en negativ klang, skapar detta uppfyllande ytterligare negativa kommentarer kring dem och riskerar att skapa en ond cirkel som blir svår att stoppa.

Syftet med denna fallstudie är att belysa hur makt förhandlas fram genom ansiktsrelaterade åtgärder inom en tävlingsdiskurs och en humordiskurs i tv-programmet Bäst i test. Ett underliggande syfte är även att diskutera vilka implikationer detta har på en lokal nivå, inom själva samtalet, samt även på en global nivå, inom diskurserna,makt i allmänhet och konsekvenser för deltagarna ur större perspektiv. Detta undersöks genom metodensamtalsanalys, även kallat conversation analysis (CA), i kombination med kritisk diskursanalys och teorier om humor och socialt ansikte, ansiktshotande åtgärder och ansiktsräddande åtgärder. Studien visar att en av domarna framgångsrikt utövar makt inom tävlingsdiskursen genom ansiktsräddande åtgärder gentemot tävlingsdeltagarna medan en annan domare, i egenskap av professionell komiker, framgångsrikt förhandlar till sig makt inom humordiskursen genom ansiktshotande åtgärder. Tävlingsdeltagarna i sin tur lyckas framgångsrikt förhandla makt inom humordiskursen men blir även avvisade inom både humordiskursen och tävlingsdiskursen. Genom interaktionerna i Bäst i test menar jag även att komikerna som framgångsrikt förhandlat sig till makt inom humordiskursen även framgångsrikt har stärkt sina varumärken och karriärer.

The purpose of this study was to examine if local newspapers construction of the Swedish authorities differs from the national newspapers. This was done using a qualitative method, using the Swedish police authority as a practical example. This by analyzing two articles each from five different news events concerning the police and their job. One article from the local newspaper from were the event took place, and one article from one of the most read national newspapers in Sweden, Dagens Nyheter. To then compare the results between the articles. Previous studies show that the Swedish police takes a big part of the construction of themselves in the media. This partly by being one of the main sources of information for the journalists. The police also tend to be constructed in a positive way in some sort of ”hero”-discourse, and with a lack of critical questioning from the journalists. Some studies have also showed that the local media tend to lean into the aforementioned construction of the police in a greater extent than national media. This study came to a similar conclusion as the previous studies has done. The local media tend to construct the police in some sort of ”hero”-discourse more often than the national media. This discourse is often presented in connection with a stressed or threatening situation, which in a way justifies the actions done by the police.

The article investigates emotional exchanges as manifestations of power through emotional body language. Subtle as well as obvious displays of emotion are related to the macro political renegotiation of power relations taking place out of court in light of the court case. The testimonies of women in trials investigating honour-related crimes include emotional displays of contempt, friendly intimacy, anger and resignation, each connecting to the sociology of emotions theories primarily of Clark, Katriel and Hochschild. These theories are in turn connected to the critical discourse analysis of Fairclough. When emotions are analysed through the lens of critical discourse analysis as social practices manifested through (body) language, it highlights the significance and implications of emotions as signifiers of change. The empirical study suggests that critical discourse analysis and emotions theories analysing (body) language are both theoretically and empirically interconnected. This lays theoretical as well as methodological foundations for future studies, addressing the connection between emotions, discourse and power

The aim of this study was to illustrate how a female murder victim is portrayed in local and evening press journalism. This was investigated through a critical discourse analysis that compares Kristianstadsbladet's and Aftonbladet's news reporting in connection with the murder of Emilia Lundberg in November 2019. With a total of 23 articles from Kristianstadsbladet and Aftonbladet we analysed the articles by first studying the texts and their properties. This was done by analysing the discourses that appear in the selection of articles and the word choices that describe Emilia Lundberg as a person and victim. Then we analysed the journalistic conventions, such as dramatisation and sensationalisation which appear in the reporting. We came to the conclusion that Aftonbladet was more descriptive and focused on portraying Emilia as a person than Kristianstadsbladet was. Emilia was described in Aftonbladet as an innocent, young woman who was murdered by an evil and emotionless murderer, which were elements that could connect her to being classified as an ideal victim in the reporting. However, there were also several important elements in the reporting that spoke against her being an ideal victim, which we believed weighed heavier. This led us to draw the final conclusion that Emilia could not be considered to be an ideal victim in Aftonbladet and Kristianstadsbladet's reporting. We also drew the conclusion that the local and evening press does not deviate from dramatising and sensationalising events of the crime during the reporting process, but that it occurs to a greater extent in the evening press.

Den här uppsatsen undersöker hur religiöst laddad retorik, innefattande hänvisningar till religiösa texter, religiöst laddad jargong och värdeord potentiellt kan bidra till skapandet och upprätthållandet av maktstrukturer inom utvalda religiösa rörelser, samt huruvida religiös retorik får som konsekvens att medlemmar inom rörelserna på olika sätt blir styrda, manipulerade, utnyttjade eller skrämda. Rörelserna som behandlas i uppsatsen är Livets Ord, Jehovas Vittnen (i Sverige) och Knutby Filadelfia. Tillämpade metoder är kritisk diskursanalys (CDA), samt etnografisk innehållsanalys (ECA). Arbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i argumentationsanalys- och teori, samt maktteorier utvecklade av Max Weber gällande legitima auktoriteter och Pierre Bourdieu gällande makt som symboliskt våld. Materialet som analyserats inkluderar inspelade intervjuer med tidigare medlemmar från samtliga rörelser, hämtade från podcasts, radio- och teveproduktioner som är fritt tillgängliga för allmänheten. Reportage och debattlitteratur författade av journalister och kritiker har även bidragit till analysen. Den etnografiska innehållsanalysen, tillika tematiska analysen, av intervjumaterialet resulterade i fem distinkta teman; alternativa tolkningar av bibelverser som får som konsekvens att medlemmar blir manipulerade eller skrämda; religiöst laddad jargong som får som konsekvens att medlemmar blir manipulerade eller skrämda; religiös retorik som får som konsekvens att medlemmar blir sexuellt utnyttjade; religiös retorik som får som konsekvens att medlemmar blir ekonomiskt utnyttjade; samt alternativa tolkningar av bibelverser i legitimerande syfte. Resultatet från den kritiska diskursanalysen indikerar att det i viss eller hög utsträckning förekommer religiöst laddad retorik som får som konsekvens att medlemmar blir styrda, manipulerade, utnyttjade eller skrämda inom samtliga rörelser, samt att den religiösa retoriken potentiellt bidragit till skapandet och upprätthållandet av de maktstru

Denna uppsats undersöker hur den mediala diskursen kring Sverigedemokraterna förändrats genom att analysera tidningsartiklar från fyra år: 1994, 2002, 2009 och 2016. Genom diskursanalys av artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöks vilka subjektspositioner och förgivettaganden som genomsyrar, och därmed formar, diskursen kring partiet för respektive år. Diskursanalysen, främst inspirerad av Michel Foucault, görs med diskursteori och kritisk diskursanalys som teoretisk, och metodologisk, utgångspunkt. Syftet är att förstå hur dagspressens porträttering av Sverigedemokraterna, och därmed den rådande mediala diskursen, förändrats i takt med att partiet alltmer vunnit mark. Resultatet visar förändringar i synen på sverigedemokraten, och på partiets popularitet, samt hur partiet normaliserats med åren. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av vad som utmärkt diskursen över tid, och därmed även hur den förändrats.

The purpose of this study is to analyze the Swedish debate about integrity represented by the GDPR regulation. The study focuses on and compares the debate within the parliament and the debate within the media. Critical discourse analysis has been the method used to discover how the debate about GDPR in Sweden has developed and shaped. To interpret the result of the study the political science theories public choice and normative institutionalism have been used. The three most dominant discourses in the debate were the relationship between GDPR and Swedish law, how GDPR affects innovation and economic growth and also insight in how actors collect and handles personal data. It can also be concluded that the debate within the parliament is rather absent due to lack of disagreement. The debate that occurred within the media contains a higher level of conflict and appears to be more dynamic. Both theories used to interpret the result can be, to some extent, useful when trying to understand why the debate turned out the way it did. To gain more understanding about political conflicts concerning integrity within the information society more studies need to be accomplished.

Hållbar utveckling (HU) har under senare årtionden fått en alltmer given plats inom förskolan. Både på policynivå och inom forskning betonas barns kritiska tänkande och aktörskap inom ramen för utbildning om HU samt att HU består av tre sammanlänkade dimensioner: den miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionen. Dock finns ett kunskapsgap kring hur förskollärarutbildningar lägger grund för undervisning inom detta område. Genom en diskursanalys av förskollärarutbildningarnas kursplaner syftar denna undersökning därför till att belysa hur olika framställningar kan tänkas bidra till tillblivelsen av undervisning för hållbar utveckling (UHU) i förskolan. Resultat av undersökningen visar att många kursplaner reflekterar en fragmenterad förståelse av HU baserat på antingen den miljömässiga dimensionen eller de sociala och ekonomiska dimensionerna. En av slutsatserna är att dessa framställningar kan tänkas resultera i UHU som bygger på faktabaserade och normerande undervisningstraditioner som identifierats i tidigare forskning. Andra kursplaner reflekterar en mer holistisk och problematiserande förståelse av HU. Dock saknas här över lag utgångspunkter för hur en komplex förståelse av HU-begreppet kan omsättas i praktiken. I vissa kursplaner utesluts barns roll som kritiskt tänkande aktörer medan detta betonas i andra kursplaner.Det aktörskap som betonas inbegriper dock inte att barn ges stöd av förskollärare i sitt utforskande av HU som en holistisk företeelse. En slutsats är att för att barn i förskolan ska ges möjlighet till ett sådant utforskande kan förskollärarprogrammens kursplaner behöva konkretisera utgångspunkter för hur UHU kan formuleras i praktiken.

This paper applies a modified verison of the ”What’s the problem represented to be” framework developed by Carol Bacchi to analyse the debate currently being had in the USA regarding critical race theory and its supposed dissemination in american K-12 schools. The paper identifies three major differences between the opposing sides in the debate, regarding their presuppositions about the world, what they encapsulate in the term ”crtitical race theory”, and their leanings in regards to party politics.

Solar energy is resourceful for many purposes, for example, harvesting renewable electricity with photovoltaic (PV) technology. The number of new grid connections of PV is continuously increasing, and the Swedish PV market for residential prosumers is growing. Providing accurate information about PV’s benefits and the installation’s technical details is essential to attract more prosumers to the PV market. One outlet for such information is providers of PV, who are also responsible for the technical details. From a technical perspective, how much of the produced electricity the prosumer can self-consume impacts the profitability of the investment. Higher self-consumption is associated with more savings, and a battery storage system has the potential to increase self-consumption. Two different approaches were used to carry out this thesis. Communication was studied with a qualitative approach, and the technical term self-consumption was analysed quantitatively. A discourse analysis with a pragmatic approach was performed to study what meanings are created when retailers communicate about the two genres within the discourse of PV: the benefits and the technical specifications. Qualitative data used for this part was collected from the websites of PV retailers. The quantitative part involved calculations of self-consumption levels and simulations of a battery storage system in MATLAB using an extensive data set over households with real PV systems. The identified research gap indicates no previous studies on how PV retailers communicate and few studies of self-consumption using data from real systems. The results from the discourse analysis of the benefits showed that some of the central meanings were: “a prosumer's roof is worth money if they can afford the investment”, “PV has a positive environmental impact”, and “adoption of PV is a trend that prosumers should follow”. The central meaning from the analysis of the technical specifications was that “a prosumer does n

The purpose of this study is to examine the representation of heteronormative, versus non-heteronormative, social actors in teaching materials for SFI (Swedish for immigrants). The intention is to bring an eventual heteronorm to light in these teaching materials. The results show that heteronormativity is over-represented compared to non-heteronormativity. The textbook Mitt i mål does not contain any examples of specific LGBTQ+ people, while the textbook Gilla svenska contains a total of four people, gathered in a family constellation. A heteronormative discourse prevails in both books. In relation to Rubin's (2008) sex hierarchy, the books mostly mirror the inner circle, which presents what is considered sexually normal. With the exception of some occurrences of discussions around non-heteronormativity, which correspond somewhat to the outer circle of the sex hierarchy, which in turn presents what is considered sexually abnormal. In accordance with queer theory, some non-heteronormativity is lifted, where the man takes a traditionally female role and vice versa. But even here, the heteronormative occurrences are over-represented. To name one example from one of the books, the word bög (gay man) is used as an insult. In Swedish, this has become increasingly charged in recent years and has more and more come to be equated with the English word fag.

Syftet med denna studie är att undersöka ett makerspace i en svensk gymnasieskola och hur användningen av makerspace i skolan kan förstås utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteoretiska ramverk. Det finns en spänning mellan makerspace ursprungliga idé som handlar om öppenhet, delad kunskap, utforskande och nyfikenhet och mer entreprenöriella syften som tagit allt större plats i förekomsten av makerspaces idag. Samtidigt saknas lagstiftning kring skolbibliotekens utformning och skolbiblioteken har både det kulturpolitiska uppdraget och skollagstiftningen att förhålla sig till. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med skolbibliotekarier, elever och lärare, samt observation och policydokument. Resultat- och analysarbetet har genomförts i fyra steg genom att identifiera utsagor, begrepp, subjektpositioner och diskurser. Resultatet och analysen visar att en utbildningsdiskurs ständigt utmanas av en utforskandesdiskurs och en gemenskapshetsdiskurs i makerspaceverksamheten och att diskurserna påverkar vilka positioner subjekten intar. Studien visar också att bibliotekens kulturpolitiska bildningsfrämjande uppdrag har möjlighet att ta plats i en utbildningskontext., The aim of this study is to investigate a makerspace in a Swedish upper secondary school and how the use of makerspaces in school libraries can be understood based on Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe's theoretical framework. There is a tension between the makerspace's original idea, which is about openness, shared knowledge, exploration and curiosity, and entrepreneurial purposes that have emerged as of late. At the same time, there is a lack of legislation regarding the design of school libraries, and school libraries have both the cultural policy mission and school legislation to adhere to. The empirical material consists of qualitative interviews with school librarians, students and teachers, also observation, and policy documents. The analytical work has been carried out in four stages by identifying statements, concepts, subject positions and discourses. The result and the analysis show that an educational discourse is constantly challenged by an exploration discourse and a community discourse in the makerspace activities and that these discourses in turn influence which positions the subjects take. The study also shows that the libraries’ cultural missions have the opportunity to take place in an educational context.

This qualitative study contains a discursive construction of the sex buyer, conducted through a mirrored analysis of the prostitute seen by both liberal and radical feminist viewpoints. By constructing the identity of the prostitute portrayed via critical discourse analysis, the identity of the prostitutes opposite – the sex buyer, is formed. This is done with feminism and discourse theory as the theoretical framework, paired with Faircloughs three- dimensional analysis model to analyze the material on a textual, discursive, and social level. Three texts of each perspective have been chosen based on a thorough research to find the most representative texts of the liberal and radical viewpoints. Theoretical concepts such as stigma and patriarchy are also accounted for. The results shows that the perspectives have different views on both the prostitute and the buyer – the prostitute is seen as either a liberated or oppressed woman. The sex buyer is seen as either an enabler to the liberal feminist movement or as a perpetrator involved in an oppressive patriarchal society. Whether this affects the market for prostitution is a subject to be studied by other researchers and questions regarding the buyers’ own views of himself needs further research.

Ever since internet was available to most people, the use of screens has increased. Members of the society need to be digital literate to be able to use the digital tools and services. In Sweden, public libraries are assigned the task to support that digital literacy by Kungliga biblioteket. As people spend more time online, questions regarding how screen use impact on health increases, together with a growing interest in restricting one’s own use of digital devices and a growing interest in self-help literature on this topic. The aim of this thesis is to contribute with knowledge regarding how screen use is presented in Swedish self-help literature. To do so, a discourse analysis inspired by Michel Foucault’s thoughts on self-technologies, the relation of language-power and power-knowledge, is performed. Findings: Biological-, economic- and health discourses are used when describing the impact of screen use. Focus is on what activities the screen is used for and not so much on the impact from the screen itself. Screen use is talked about as addictive and is accused of leading to sleeping problems and stress. The solution according to the texts is to balance the screen use by performing self-discipline and control.

This thesis aims to explore the representation of transgender individuals in online Czech discourses. The study utilizes corpus linguistics to analyze news media and Facebook in order to understand the attitudes towards transgender individuals in these discourses. Previous research on gender in the Czech language and other languages is considered in order to contextualize the findings of this study. The research reflects on the Czech Press Act and Audio-visual Act, which provide guidelines for objectivity and balanced reporting in the media. Using data from Czech National Corpus the study aims to shed light on the representation of transgender individuals in online Czech discourses and provide exposure of potential hateful speech towards trans people or imbalance between the discourses., Denna studie avser att undersöka representationer av transpersoner i webbaserade diskurser i den tjeckiska språkmiljön. I uppsatsen används korpuslingvistik för analys av nyhetstexter och Facebook med syftet att förstå vilka attityder mot transpersoner som förekommer i dessa diskurser. Tidigare lingvistisk forskning med tjeckiska korpusbaserade diskursanalyser i fokus tas i beräkning och kontextualiseras i denna studie. Tjeckisk lagstiftning kring media och objektivitetskrav reflekteras i forskningen. Denna uppsats ämnar exponera och analysera representationer av transpersoner i olika diskurser samt reflektera över huruvida kraven som den tjeckiska lagstiftningen ställer speglas i dessa onlinemiljöer.

The Artists’ model in Sweden is a relatively unexplored topic. This study applies a discourse analytical approach to the figure of the artists’ model, based in Foucaultian thought, in order to investigate the discourse surrounding the model in Sweden during the period 1880 – 1899. The study poses the following questions: How does the artists' model appear and what themes can be identified in selected text from Swedish newspapers? How does the model appear in selected visual works and how does that relate to the model in popular culture? How does the model appear in material from the Academy of fine arts, how does this relate to the model in popular culture and what conclusions can be drawn concerning their life and working conditions? What discursive tendencies surrounding the model can be identified and how does conceptions of class, gender and ethnicity impact the model in the discourse? The investigated material is serialised novels and short stories in newspapers, visual depictions of models in art and their reception, as well as archival material from the Royal Swedish Academy of Fine Arts. Additional methods being used is close reading and thematic analysis. The study concludes that the model in Sweden belongs to a wider international discourse, stereotypes of models in English, German and French context appears in Sweden, due to the international nature of both the art and publishing worlds. Models are defined by contemporary conceptions of ethnicity, gender, and age. A clear discursive tendency constructs the model as female and the artist as male. The relationship between them is often presented as romantic or sexual in nature. An opposing tendency, often presented by writers involved in the art world, constructs the artist as distant and disinterested, with an aesthetic gaze, and the model as objectified non-woman, their relationship that of working professionals. The study also argues that no particular concept of the Swedish model existed, models were m

Denna uppsats undersöker hur debatten såg ut i media kring Sveriges implementering av Folkhälsomyndighetens strategi för att hindra smittspridningen av Covid-19, varför debatten blev så infekterad och vilka breda diskurser debatten har präglats av genom tillämpning av en diskursanalys. Urvalet utgjordes av 52 artiklar från samtliga tidningar som innehåller utvalda sökord som publicerats i Sverige under tidsperioden 1 februari 2020 till 1 april 2022, då Covid-19 betecknades som samhällsfarlig. Uppsatsen behandlar Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och belyser även relevant tidigare forskning från både det nationella och det internationella fältet rörande politisk kommunikation. De diskursiva argumenten härleds till de giltighetsanspråk som Habermas redogör för och utgjorde en central del av analysen. Utöver detta kan debatten generellt relateras till det som Habermas benämner som “den offentliga sfären”. Vidare ​utifrån materialet kunde tre huvudsakliga diskurser utvinnas för analys; en vetenskaplig diskurs, en politisk diskurs och en politiserande vetenskapsdiskurs. Den vetenskapliga diskursen behandlar giltighetsanspråket om sanning där materialet visar på hur experterna i debatten argumenterar mot varandra om vilken vetenskaplig sanning som stämmer. Den politiska diskursen kunde förklara hur politikerna argumenterar för att man borde gjort annorlunda utan att gå in på vilket tillvägagångssätt som borde ha tillämpats, och där giltighetsanspråket om normativ riktighet kunde bidra till förklaringen. Den politiserande vetenskapsdiskursen beskriver hur politiker i debatten använt vetenskapen för politiska ändamål och där giltighetsanspråket om uppriktighet applicerades. Vidare har förklaring funnits till hur den officiella debatten sett ut kring implementeringen av coronastrategin. Dessutom härleder studien det infekterade i debatten till att det kommunikativa handlandet i slutändan har misslyckats. Slutligen förs en diskussion om vad som händer med

Bakgrund: Beroendeproblematik är utbrett i samhället, och orsakar mycket ohälsa och lidande. Synen på personer med beroendeproblematik är skiftande. Skalan går från att se beroende som en sjukdom, till att se de drabbade som moraliskt bristfälliga personer som har sig själva att skylla. Vården styrs via riktlinjer och policydokument. Vilken människosyn som uttrycks i dokument som vårdprogram inom beroendevård är sällan problematiserad. Det finns risk för att omvårdnaden kan påverkas beroende på hur synen på personer med beroendeproblematik signaleras från regional nivå. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med beroendeproblematik framställs i regionala vårdprogram inom beroendevård. Metod: En kritisk diskursanalys utfördes på regionala vårdprogram inom beroendevård. Resultat: Flera diskurser framträdde i materialet, dessa rörde bland annat kriminalitet, utanförskap, kontroll, motivation, samt omvårdnad. Frekvent förekommande nyckelord identifierades och problematiserades. Slutsats: Regionala vårdprogram är inte undantagna tendensen att stigmatisera denna patientgrupp. Ett omvårdnadsperspektiv saknas ofta i dokumenten. Inte sällan uttrycks att personerna får rätta sig i ledet och försöka bevisa sin skötsamhet. Undantag finns, och de behöver bli fler för att detta synsätt ska kunna utmanas., Background: Substance dependence is widespread in society and causes considerable suffering and ill health. Attitudes towards persons with substance use disorder (SUD) are diverse, and range from the concept of addiction as a disease to the view that persons with SUD are morally lacking and only have themselves to blame. Health services are governed by guidelines and policy documents. The views expressed in documents such as care programs within addiction medicine, are seldom assessed. Nursing is at risk of being affected, depending on how attitudes towards persons with SUD are communicated from a county council. Aim: The aim of this study was to examine how persons with substance use disorder are depicted in regional care programs within addiction health care. Method: A critical discourse analysis was applied to regional care programs in addiction health care. Results: Several discourses were identified, regarding criminality, marginalisation, control, motivation, and nursing. Frequently used keywords were identified and problematised. Conclusions: Regional care programs are not exempt from the tendency to stigmatise persons with SUD. A nursing perspective is often missing from these documents. Persons with SUD have to toe the line and try to prove that they are well-behaved. There are exceptions to these representations, and more exceptions are needed to challenge the prevailing perspective.

This bachelor thesis explores the discussions and discourse in the media concerning the law proposal that makes Swedish public libraries able to temporarily ban patrons from entering the premises, if the patron causes disturbance or harasses library staff or other patrons. To examine this, discourse analysis is used both as a theoretical and methodological framework. Theories from both Michael Foucault’s thoughts on discourse and power and Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s discourse theory is applied to study the empirical material, consisting of 36 articles both debate and editorial. The analysis reveals three discourses, the conclusion drawn from the analysis is that there is no coherent view on the law proposal on banning patrons. And that the issue is complex when it comes to applying the ban in reality.

Försvarsmakten har infört FM domänkoncept och i det definierat cyberområdet som en egen krigföringsdomän. Spåren av en cyberdomän i svensk militär diskurs innan Doktrin för gemensamma operationer från 2020 och Militärstrategisk doktrin från 2022 är små. Den debatt om cyberdomänen som pågår internationellt återfinns inte tydligt inom Sverige, varken inom Försvarsmakten eller i en bredare militär kontext. Samtidigt konstateras att cyber som fenomen är en integrerad del av hela samhället och att utvecklingen mot en ökad sömlöshet mellan det fysiska och virtuella samhället pågår. Syftet med den här uppsatsen är att skapa ett insteg till debatten om cyberdomänen genom att analysera ett urval av svenska diskurser om cyberfältet. Genom att identifiera om det råder en koncensus eller pågår en diskursiv kamp kan flera dörrar till samtalsrummet om cyberfältet öppnas. Uppsatsen visar att olika artikulationer av cyberfältet förekommer och belyser detta utifrån perspektiven makt, objektivitet och institutionella sociala praktiker.

Inom området för barn och ungdomsvetenskap och mer specifikt barnkulturstudier finns ett område som sällan undersöks, syskonrelationer. Detta trots de kunskaper man har om vilken betydande roll syskon har på barn och deras utveckling. Av de tidigare undersökningar som gjort har fokus legat på syskonrelationerna i psykologisk och sociologisk bemärkelse och inom själva kulturstudierna har man snarare fokuserat på syskonsamarbeten eller systerskapet i feministisk mening. Denna undersökning kombinerar kulturstudier och sociologiska studier med barn och ungdomsvetenskap för att undersöka framställningen av syskon i de svenska julkalendrarna, vilket är bland de mest tittade barnserierna i Sverige. Undersökningen hade till syfte att analysera hur barns syskonrelationer framställts i de svenska julkalendrarna genom tiden och knyta ihop de likheter och olikheter som framkommit. Detta genom att använda Foucaults diskursanalys som huvudsaklig metod. Undersökningen resulterade i olika mönster där det skett både likheter och olikheter i framställningen. Syskonen framställdes genom en viss överdrift där relationerna antingen präglades enbart av konflikter och oenighet, eller tvärtom en överdrift av kärlek och överenskommelse där syskonen aldrig hade konflikter och konstant hade ett gott samarbete.

Syftet med studien var att undersöka hur platsannonser kan bidra till konstruerandet av förskolläraren och yrkesrollen. 30 platsannonser från Arbetsförmedlingens platsbank analyserades utifrån ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt för att besvara forskningsfrågorna: Vilken bild av förskolläraryrket framträder i arbetsförmedlingens platsannonser? samt Vilken bild av förskollärarens person framträder i arbetsförmedlingens platsannonser? Resultatet visar att flera diskurser kring förskolläraren och yrkesrollen framträder i platsannonserna. Dessa diskurser har jag valt att benämna; Den kompetenta förskolläraren, Den samarbetande förskolläraren, Den ledande förskolläraren, Den drivande förskolläraren, Den undervisande förskolläraren samt Den omsorgsgivande förskolläraren. Resultatet visar att diskurserna förekommer parallellt, överlappande eller motstridigt och påvisar en bild av en kompetent, erfaren och samarbetsvillig person med lust att utvecklas. En förskollärare som besitter ledaregenskaper och bedriver undervisning samt innehar omsorgsförmåga. Dessa egenskaper beskrivs både vara knutna till förskollärarens person samt till professionell förmåga. Förskolläraryrket framställs samtidigt som komplext genom att det beskrivs dels vara ensamt med ett stort ansvar, dels att yrket innebär stort samarbete med bland annat kollegor.

Bakgrund: Studier visar på att den fackliga organisationsgraden som är central för maktbalansen i den svenska partsmodellen har minskat under 2000-talet men att det samtidigt finns skillnader mellan fackförbunden. Tidigare forskning visar på ett samband mellan individualiseringen i samhället och förändringar i den procentuella andelen som är anslutna till fackförbunden. Syfte: Syftet med studien är att analysera och jämföra hur fackförbundet IF Metall framställer sitt fackliga budskap genom sin medlemstidning Dagens Arbete och hur fackförbundet Unionen framställer sitt fackliga budskap genom sin medlemstidning Kollega. Detta mot bakgrund av de samhällsförändringar som medfört en övergång från ett samhälle präglat av kollektivism och Gemeinschaft till ett samhälle som domineras av individualism och Gesellschaft. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram innehåller Goffmans dramaturgiska perspektiv, Brunninges organisatoriska självförståelse, Jenkins sociala identitet samt Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft. Metod: Metoden som används är en kvalitativ kritisk diskursanalys. Resultat: I resultatet framkommer att IF Metall framställer och förstår sig själv som traditionell, kollektivistisk, solidarisk, socialistisk samt principfast på ledarsidorna i medlemstidningen Dagens Arbete medan Unionen framställer och förstår sig själv som innovativ, personlig, solidarisk samt pragmatisk på ledarsidorna i medlemstidningen Kollega., Background: Studies show that the degree of trade union organisation which is central to the balance of power in the Swedish part model has decreased during the 21st century but at the same time that there are differences between the trade unions. Previous research shows a correlation between individualisation in society and changes in the percentage affiliated with trade unions. Purpose: The purpose of the study is to analyze and compare how the trade union IF Metall presents its union message through its member magazine Dagens Arbete and how the trade union Unionen presents its union message through its member magazine Kollega. This in light of changes in society which has entailed a transition from a society characterized by collectivism and Gemeinschaft to a society dominated by individualism and Gesellschaft. Theoretical framework: The theoretical framework of the study contains Goffmans dramaturgical perspective, Brunninges organisational self-understanding, Jenkins social identity and Tönnies conceptual pair Gemeinschaft and Gesellschaft. Method: The method is a qualitative critical discourse analysis. Results: The result reveals that IF Metall presents and understands itself as traditional, collectivistic, solidarity-based, socialistic and principled on the editorial pages in the member magazine Dagens Arbete. Unionen presents and understands itself as innovative, personalised, solidarity-based and pragmatic on the editorial pages in the member magazine Kollega.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur diskursen hedersförtryck, relaterat till skolan, konstrueras. I synnerhet kommer en kritisk diskursanalys av språket i podcasten Hederspodden av Varken Hora eller Kuvad (VHEK) att genomföras. De frågeställningar jag utgick ifrån var: Hur talar intervjupersonerna i Hederspodden om hedersrelaterat våld och förtryck relaterat till skolväsendet?; Vad säger intervjupersonerna i Hederspodden om skolans åtgärder gentemot hedersrelaterat våld och förtryck? Och slutligen; Vilka åtgärder rekommenderar intervjupersonerna i Hederspodden för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet? Genom tillämpandet av en kvalitativ diskursanalys och Fairclough ́s kritiska diskursteori så har ord och meningar analyserats i podcasten ”Hederspodden”, producerad av organisationen”Varken Hora eller Kuvad”. Fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck diskuteras och förstås på olika sätt av skolpersonal och personer som varit eller är utsatta för detta. Hur vi uppfattar och talar om ämnet har ett stort inflytande på den sociala praktiken som omger det. Utifrån utbildning och observationspunkter för att igenkänna hedersförtrycket får skolpersonal en viss bild av vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och vilka som kan tänkas vara utsatta för detta. Detta gör att diskussionen om detta också förs på ett visst sätt. En central del av studien belyser hur intervjupersonerna i podcasten diskuterar skolpersonalens passiva bemötande till eleverna. Detta är elever som på olika sätt tidigare drabbats, men också fortsätter att drabbas, av hedersrelaterat våld och förtryck och som vädjar om en utökad kunskap kring detta komplexa ämne. Detta i hopp om att skolväsendet och samhället ska kunna agera och inte låta barnen axla detta förtryck och ansvar på egen hand. Slutligen påtalar resultatet brister inom skolväsendet och Skolinspektionen där dessa brister bidrar till elevens utsatthet i hederskulturen.

Detta är en sociolingvistisk studie som genom diskursanalys har kartlagt deiktisk närhet i Instagraminlägg, publicerade på fyra politikers Instagramsidor under december månad år 2021 och januari månad år 2022. Även benämning av skatter och bidrag har undersökts i studien, samt vilka samhällsgrupper som påverkas av budskapen i inläggen. Politikerna som igår i studien är Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Mikael Damberg samt Moderaternas Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. Inläggen som undersökts för att besvara frågeställningarna och bekräfta eller dementera studiens hypotes, Moderater vill sänka skatten för de som jobbar och Socialdemokrater vill höja bidragen för de mest utsatta i samhället, handlar om bidrag och skatter. Totalt ligger 12 inlägg från socialdemokratiska politiker och 15 inlägg från moderata politiker till grund för studien. Resultatet visar att de socialdemokratiska politikerna skriver om sjuk- och aktivitetsersättning, garantitillägg, funkisskatt, skatt, ersättningar, stödåtgärder och föräldrapenning. De som påverkas är sjukskrivna, människor med funktionsnedsättning, egenföretagare, de som arbetar inom kultur och idrott samt pensionärer. De som tilltalas är du som kan arbeta och du som kan komma att bli sjuk. De som omtalas är de som har sjuk - och aktivitetsersättning, de som har det allra sämst, de sjukskrivna, människor med funktionsnedsättning och pensionärer som har det sämst ställt. De moderata politikerna skriver om elskatten, bidrag, skatt, jobbskatteavdraget, evenemangsstöd och generella krisstöd. Här påverkas och tilltalas du som sparar, påverkas och omtalas gör företagare, de som äger sitt boende och aktörer inom evenemang- och kultursektorn. Med analysen till grund kan hypotesen bekräftas., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05

Detta arbete syftar till att, med hjälp av Carol Bacchis analysverktyg “What´s the Problem Represented to be” (WPR), ur en poststrukturalistisk ansats genomföra en policyanalys av dokument som på olika nivåer i en beslutskedja styr och formar digitaliseringen av den svenska grundskolan. Arbetet baseras på antagandet att policydokument trots ett neutralt språkbruk, är en del av en politisk styrning. Genom policydokument skapas diskurser där det ”problem” som tänkts åtgärdas genom policyn nu fått form som ett viss sorts problem genom den föreslagna lösningen. På samma sätt skapas möjligheter samt de beteenden och kvalitéer som ses som eftersträvansvärda. Den huvudsakliga problemformuleringen som ska lösas med skolans digitalisering är att säkerställa nationens och unionens konkurrenskraft på en global marknad. En del av skolans uppdrag blir så att skapa subjektspositionen eleven som en framtida anställningsbar, digitalt kompetent medborgare vilken bidrar till målet. Samtidigt skapas även ett potentiellt utanförskap för den som inte är digitalt kompetent, den icke anställningsbare medborgaren., Godkännande datum: 2022-06-03

Syftet med denna studie är att analysera diskurser kring återlämnande av finska kvarlevor som förvaras på Karolinska Institutet och de olika synpunkterna som tas upp i diskussionen. Fokus på analysen är att analysera diskurserna kring återlämnandets betydelse för sverigefinska minoritetsgruppen utifrån hur de framställs i de olika uttalandena av den sverigefinska kommittégruppen och dess medlemmar. I denna studie använder jag mig av diskursanalysen för att analysera olika offentliga uttalanden från sverigefinska kommittégruppen som gruppen både själv publicerat och kommenterat eller tagit del av genom olika intervjuer i olika medier. Diskursanalytiska synsättet innebär att man kritiskt studerar hur dessa uttalanden socialt och historiskt är konstruerade, och vad de kan tolkas att säga om kommittégruppens sätt att socialt förstå och förhålla sig till frågan om återlämnandet. Denna studies teoretiska ramverk består av flera olika teorier om försoningen, diskursanalysen och mänskliga kvarlevornas moraliska värde, exempelvis Nordquists (2021) teori om försoningen i arbete av försonings- och sanningskommissionerna, Faircloughs (2010) teori om en kritisk diskursanalys och Mastertons (2010) teori om kvarlevornas värde. Studieresultat visar på hur frågan om återlämnandet av finska kvarlevorna är starkt sammanflätad med frågan om att finska kvarlevorna inte hör till KI som har stulit dem från deras rättmätiga ägare, nämligen de levande släktingarna till dem vars kvarlevor förvaras på KI. Återlämnandet kan också tolkas att ha betydelse för sverigefinska minoritetsgruppen som ett erkännande för de begångna oförrätterna mot minoritetsgruppen, och denna handling upplevs att bli en symbol för minoritetsgruppens makt över dess egen historieskrivning som fortfarande upplevs att utgå ifrån majoritetsgruppens makt över minoriteterna i svenska samhället. Gällande försoningen upplevs den enda vägen till denna vara att KI som institut ordentligt utreder sin historia och dess konsekven

Uppsatsens syfte är att studera hur USA (re)producerar eller säkrar en specifik version av sin identitet genom att lämna det internationella kärnenergiavtalet med Iran eller JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action). Studien går bortom de traditionella perspektiven inom säkerhetsstudier och inkluderar identitet som något som kan bli hotat och skyddat. Enligt poststrukturalisten David Campbell säkrar den amerikanska staten sin identitet genom representationer av fara eller genom porträtteringen av den Andra som ett hot i diskurser. Dessa identitetsrepresentationer analyseras i Donald Trumps JCPOA-tal med hjälp av Laclau och Mouffes diskursiva metod. Studien visar att Iran bidrar till att ge USA en bild av sig själv som en fredsfrämjande stat, som en ansvarsfull världsledare som tar ansvar över den nationella, regionala och internationella freden och säkerheten., The aim of the study is to investigate how the U.S. (re)produces or secures a particular version of its political identity through its foreign policy towards Iran. More specifically through its withdrawal from the Iran nuclear deal or JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action). The study goes beyond conventional security studies and includes identity as something that can be threatened and secured. Accordning to the Poststructuralist David Campbell the American state secures its identity through representations of danger or through the depiction of the Other as a threat in discourse. These identity representations are analyzed in Donald Trumps JCPOA statements with the help of Laclau and Mouffes discourse analytical method. The study shows that Iran provides the U.S. with a sense of it self as a peace promoting state, a responsible world leader that takes responsibility over national, regional and international peace and security.

The aim of this study is to examine the discourses that occur about the role of the public library in four journals. Two from the daily newspapers and two from trade magazines during the period between 2007 and 2022. By identifying the discourses that try to define the role of the public library over the past 15 years, we aim to get a clearer picture of the similarities and differences that exist between the expectations of the public library, and how this affects its legitimacy. We have identified four discourses that in different ways try to define what role the public library should have in society. It is the book discourse, the meeting place discourse, the silence discourse, and the information-mediating discourse. During the period we studied, these are struggling to achieve hegemony and they are all more or less prominent in the debates that appear in the daily newspapers and in the magazines. The most prominent discourses in the daily newspapers are the meeting place discourse and the silence discourse. In the magazines, it is the meeting place discourse and the information-mediating discourse that are the most prominent. The discourses are struggling to define the role of the library and what kind of users the library should direct its activities to. The fact that the meeting place discourse is prominent in both daily newspapers and in magazines indicates that libraries have an important role as a social meeting place.

Titel: Fastighetsmäklarens syn på förhandling Nivå: Examensarbete på grundnivå(kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Amanda Lindberg och Ellen Lundstedt Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2022 - maj Syfte: Syftet med studien är att studera hur olika fastighetsmäklare, utefter deras personlighetsdrag, ser och uttrycker sig om sina förhandlingar. Metod: Studien har genomförts via en diskursanalys. Sex fastighetsmäklare har intervjuats med hjälp av frågor kopplade till förhandling. Intervjusvaren har sedan analyserats genom en utformad femstegsmodell anpassad för diskursanalyser. Utöver intervjun har varje mäklare genomfört en personlighetstest. Resultat och slutsats: Studien visar vad som anses viktigt för respektive fastighetsmäklare i en förhandling samt vilka ord mäklarna tenderar att använda. Det framställs att mäklare med höga nivåer av neuroticism talar mycket om ståndpunkter medan mäklare med höga nivåer av extraversion talar om social förmåga, samarbete och relationer. De med höga drag av agreeableness talar i stället om relationer, förtroende och behovsanalys. Mäklare med höga nivåer av openness to experience håller med om att behovsanalys är viktigt i en förhandling medan mäklare med personlighetsdraget conscientiousness fokuserar på mål och förberedelse. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för hur fastighetsmäklare, utefter Big Fives personlighetstyper, talar om förhandling. Studien öppnar möjligheter till fastighetsmäklarbranschen och kan bidra till utveckling hos mäklare och mäklarstudenter. Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning är att differentiera fastighetsmäklarna från stad och kontor. Därefter studera om fastighetsmäklarens syn på förhandling beror på annat än deras personlighetsdrag. Nyckelord: Big Five, förhandling, diskursanalys, fastighetsmäklare.