Search

Forskarhandledare har en viktig roll för att öka genusmedvetenheten inom akademin, särskilt bland unga forskare, och för att stödja en inkluderande och genusvänlig arbetsmiljö för doktorander. Trots detta ges det sällan utrymme för en kontinuerlig reflektion kring inkluderande forskarhandledning. I artikeln beskrivs hur kollegial reflektion kring inkluderande forskarhandledning har möjliggjorts genom en studiecirkel som har arrangerats inom ramen för det europeiska jämställdhetsprojektet FESTA (Female Empowerment in Science and Technology Academia) vid Uppsala universitet. Artikelförfattarna har deltagit i studiecirkeln i rollerna som cirkelledare och kursdeltagare, och artikeln är skriven utifrån dessa perspektiv. I artikeln presenteras studiecirkelns upplägg och pedagogiska struktur samt författarnas reflektioner utifrån deras två olika perspektiv. Både våra egna reflektioner och kursvärderingen pekar på att studiecirkeln har lämpat sig väl som arena för kollegial reflektion. Artikeln avslutas med några råd för de som vill arrangera liknande studiecirklar kring inkluderande handledning. Utbildning och lärande. Tidskrift

I tre år har patienter i landstinget i Uppsala kunnat läsa sina journaler via nätet och haft tillgång till en rad eHälsotjänster såsom att följa remisser, se läkemedelslista och den lista med namn på vårdpersonal som använt deras journal. Att patienter skulle kunna fara illa när de får svåra besked via sin journal på nätet var en av många farhågor som Uppsala Allmänna Läkarföreningen (UAL) hade när projektet med direktåtkomst sjösattes hösten 2012 inom ramen för ett EU-projekt, SUSTAINS. Andra farhågor som UAL hade gällde att patienterna inte skulle förstå texten i journalen, och att de skulle bli oroade utan att ha möjlighet att fråga någon vårdpersonal om t ex provsvar. För att ta reda på patientens upplevelser av och förväntningar på e-tjänsten ”Min journal” genomfördes en intervjustudie med 30 cancerpatienter på Onkologen, Akademiska sjukhuset i Uppsala som en del av det Vinnovafinansierade DOME-projektet. Resultatet av intervjuerna ger en bra bild av varför patienter läser sin journal och använder eHälsotjänster samt varför man väljer att inte läsa sin journal. Bland annat framgår av resultatet att en stor majoritet av patienterna är positiva till tjänsten och upplever att det finns en nytta med att kunna läsa sin journal. Bland annat tycks tillgången till journalen förbättra möjligheten till förberedelser inför ett läkarbesök och öka tryggheten och delaktigheten i den egna vården. Även de patienter som inte har erfarenheter av att läsa sin journal via nätet ser en viktig nytta med tjänsten. Vidare upplever några patienter en oro över att obehöriga ska få tillgång till informationen. Det finns dock en underliggande förväntan hos samtliga patienter att e-tjänsten håller hög säkerhetsnivå. Av studien kan man dra slutsatsen att det finns ett behov av att studera hur e-tjänsten ”Min journal” kan länkas med övriga eHälsotjänster som ett led i att effektivisera tillgången till information. DOME

This thesis analyses the difficulties encountered in the promotion of usability, especially in relation to occupation health issues, when developing IT systems in a public authority. It examines what happens when User-Centred Systems Design (UCSD) approaches are introduced to organisations with in-house systems development for their employees. It studies how stakeholder values affect the outcomes in terms of usability, occupational health, and institutional acceptance. Moreover, new methods are examined and evaluated as potential tools for assisting the adoption of UCSD. These methods are for example Field studies for system developers, Usability coaching for stakeholders and Management views of usability. A stated aim is to influence systems development in practice. Hence an action research paradigm has been employed, carrying out research and change in real life settings, gathering and analysing data using qualitative techniques. This thesis is based on a constructivist perspective, where theories in the areas of learning and organisational change have been used in order to better understand the research questions. The research demonstrates that most people are enthusiastic to, and interested in, UCSD with a focus on the computerised work environment. Many of the stakeholder groups, such as managers, users, project managers and system developers, changed their construct of identity as well as practice when UCSD was introduced. However, this research shows that there are several values that affect systems development and hinder usability work. These include for example value of rationality and objectivity, and differing values and perspectives underpinning descriptions and discourse on work and systems development. Values such as automation, efficiency, and customer satisfaction shape the development of new technology, and ultimately the tasks, work practices integrated in IT systems. Moreover, the results demonstrate that even though many consider usability as important, few take active responsibility for it, as the title of this thesis suggests.

Computer supported work is often stressful and inadequate computer systems and poor usability contribute to the problem. Still the work situation, and work environment of users are seldom considered when developing computer systems, and it is difficult to incorporate the ideas of User Centred Systems Design (UCSD) in practice. Hence, this research addresses the difficulty in integrating usability, UCSD and occupational health issues in IT systems development in order to improve the resulting work situation and well-being of users. How do basic values and perspectives of stakeholders in systems development projects affect the work with UCSD, usability and users’ health issues in the organisations studied? This research aims at influencing systems development in practice; hence, research is carried out in real life settings with an action research approach. Data is gathered and analysed with a qualitative research approach with interview studies, meetings with stakeholders, analysis of documentation, observations and field studies. The theoretical framework adheres to situated action, participatory design, and UCSD that stresses the importance of involving users in the design process. This research shows that several basic values and perspectives affect systems development and hinder the usability work, for example, the perspective on user representatives, the value of rationality and objectivity, and the perspective underpinning descriptions and discourse on work. Moreover, this research indicates that the strong business values of automation, efficiency and customer satisfaction shape the development of new technology, and ultimately the tasks and work practices of the civil servants. In short, the studies show that there are some contradictions in business values and the implementation of user-centred systems design, usability and health issues in systems development. Attitudes and perspectives are not easily changed, and change comes gradually. In these organisations, we continuously discuss the integration of health issues in systems development, and by introducing and changing the models of systems development these will hopefully enable communication and change forwards of new perspectives and values. However, a focus on models alone is insufficient and therefore we need to develop a systematic approach to include reflection and new perspectives. Perhaps the reflection itself would help us see our values and perspectives and to alter them?