Search

Skolverket implementerar nytt kunskapsområde hösten 2022. Detta nya kunskapsområde kallas Sexualitet, samtycke och relationer och ska genomsyra alla ämnen, framför allt i svenskan. Syftet med detta examensarbete är att analysera tre litterära verk utifrån de teman Skolverket tar upp som ska bearbetas i svenskundervisningen för att kunna bearbeta det nya området: kärlek, kön, relationer och sexualitet. Om urvalet av litteratur kan främja ingången för litteratursamtal inom Sexualitet, samtycke och relationer är även något som undersökts i detta arbete. Studien baseras på en litteraturanalys av litterära verk som svensklärarna på en gymnasieskola i Stockholmsområdet använder sig av där närläsning med ett hermeneutiskt synsätt har anammats. Analyserna visar att litteraturen som används i svenskundervisningen innehåller de teman Skolverket tar upp på ett eller annat sätt. Litteraturen har därmed potential att främja ingången för litteratursamtal inom det nya kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer. Forskning visar att samhällets goda avsikter med sexualundervisningen i skolan inte riktigt når fram till eleverna och därmed uppfylls inte dessa avsikter. Detta är följaktligen en utgångspunkt i detta examensarbete. Att sexualundervisningen således behöver förändras och uppdateras för att anpassas till elevernas behov är därmed en slutsats vi genom detta arbete drar. Tack vare Skolverkets implementering av det nya kunskapsområdet är en förändring på god väg och skolan kommer därför förhoppningsvis snart att ha etablerat en jämställd och adekvat sexualundervisning där fler känner sig inkluderade oavsett sexualitet.

In this thesis, anticipatory vowel-to-consonant coarticulation of Swedish fricatives [s], [ɕ], and [ɧ] was examined in isolated words and connected speech. 10 women and 10 men participated in the study, performing a production test where fricative-initial, real words were read as isolated words and in sentences. The first spectral moment (M1), also known as center of gravity, was measured at midpoint and end of the word-initial fricatives. M1 was found to differ greatly at the two measuring points in [s] and [ɕ], with a mean decrease of 2852 and 985 Hz, respectively. This was not the case for [ɧ], for which the M1 trajectories decreased and increased almost to the same extent. When taking vowel context into account, some correlation between vowel quality and M1 was found, in that M1 at midpoint of [s] and [ɕ] mirrored the height of F2 of the following vowel. M1 measurements were similar in isolated words and sentences, and no convincing differences were observed between the two in this investigation.

Forskning om lärares resonemang om och val av skönlitteratur påvisar att en rad olika faktorer spelar in då lärare bestämmer vad för skönlitteratur som ska läsas i deras klassrum. Det handlar bland annat om faktorer som skolkultur, lärarens egna erfarenheter, elevgruppen, tillgång på litteratur, kollegor och inte minst, läroplanerna. Lärarens val görs också i ljuset av en ämneskultur som vuxit fram historiskt, och där olika konstruktioner av svenskämnet framhåller olika delar av innehållet som viktigt. Detta ska också ställas mot samhällsutvecklingen där den svenska läsutvecklingen bland ungdomar behöver tas i beaktande. Syftet med den här litteraturstudien är att öka kunskapen om vad som påverkar svensklärares val av skönlitteratur i undervisningen på högstadiet och gymnasiet. Frågorna som ställdes för att besvara syftet var: Hur resonerar svensklärare kring valet av skönlitteratur i undervisningen enligt forskningen? Vilka faktorer har enligt forskningen betydelse för svensklärares val av litteratur? Metoden som användes för att besvara syftet var en systematisk litteraturstudie, där sökning i databaser och manuell sökning genomfördes för att få fram relevant forskning. Resultatet visade på en mångfacetterad bild av lärares urvalsprocesser där bland annat styrdokument, elever, kollegor, traditioner och ämneskultur påverkar lärarnas val. Slutsatserna som drogs utifrån resultatet var att urvalsprocessen är komplex och betydelsefull eftersom litteraturen kan ha många funktioner i undervisningen. Även om kriterierna för val av skönlitteratur är många tenderar en del att lysa fram extra tydligt i forskning som gjorts i vår tid. Det handlade ofta om att lärarna valde korta texter på grund av tidspress som även skulle kunna fungera som underlag för diskussioner.

Abstrakt Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskaper om vilket arbetssätt lärare använder föratt utveckla elevers läs- och skrivförmåga med ändamålet att eleverna ska uppleva motivation ochdärmed finna skolundervisningen givande. För att besvara mina frågeställningar planerade jag ochgenomförde ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer i årskurs 1, som sedananalyserades. Den teoretiska utgångspunkten som studien utgår från är det sociokulturellaperspektivet. Lärarna har redogjort viktiga aspekter för att utveckla elevernas läs- ochskrivförmåga, hur de arbetar med elevernas läs- och skrivutveckling samt hur de upplevelserelevernas motivation. Resultatet visar att lärarna inte arbetar efter en specifik läs- och skrivmetod men där de klart ändåkan vilket arbetssätt och arbetsform de använder sig av. Resultatet visar också att de flesta aveleverna känner sig motiverade men att det kan variera. I studien framkommer exempel på hurlärare arbetar med läs- och skrivutveckling och i vilka sammanhang som eleverna visar sig likamotiverade. Vidare visar resultaten att lärare är överens om att arbeta för att stimulera eleversmotivation är en av de viktigaste faktorerna för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga.Resultatet påvisar också via observationerna att en viktig framgångsfaktor också är att elevernaarbetar i lärpar, som ett verktyg för lärandet under lektionerna. Interaktionen mellan eleverna skerinte spontant, utan sker när läraren ber eleverna att diskutera med sitt lärpar. Ena läraren ställerintressanta frågor till eleverna som bidrar till reflektion och gör eleverna delaktiga under lektionen.Det framkommer även att miljön i klassrummen inte stimulerar i någon vidare utsträckning tillläsning. En lärare uppger att läsningen inte är lika prioriterad som den borde vara. Nyckelord: Läsmetoder, läs- och skrivutveckling, svenska, undervisning, motivation.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av muntliga framställningar i svenskämnet. Till stöd användes kvalitativa forskningsintervjuer med åtta elever. Studiens resultat visar att de utvalda eleverna till stor del har negativa känslor och upplevelser av muntliga framställningar där nervositet, oro och ångest är vanliga känslor som eleverna upplever. Detta kan möjligtvis ha kopplingar till orsaker som ligger till grund för elevers talrädsla, exempelvis tidigare upplevelser och en avsaknad av regelbundna muntliga framställningar. Studiens slutsats är att lärare bör och behöver bli medvetna om elevers talrädsla, vilka känslor eleverna upplever samt vilka metoder de behöver vid detta. Det framkommer att eleverna exempelvis önskar ett tryggt klassrumsklimat, redovisa i mindre grupper, positiv respons från lärare eller klasskamrater, tydliga strukturer eller mer övning och förberedelser. Med hjälp av detta kan lärare sedan ge stöd i elevernas hantering och förebyggande av talrädslan samt utveckla och stimulera elevernas muntliga förmågor.

Kooperativt lärande är en arbetsform där samarbetet mellan elever står i fokus, vilket bland annat innebär att eleverna stöttar och uppmuntrar varandra till lärande och tar ansvar för varandras lärande. Det är ett gemensamt lärande som ska utveckla kunskapsmässiga och sociala förmågor där läraren strukturerar och organiserar hur interaktionen ska fullbordas. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad kooperativt lärande har för effekt på elevers inlärning i svenskundervisningen och vilka faktorer som är framgångsrika och utmanande med arbetssättet, samt vilka för- och nackdelar som beskrivs med det. En kvalitativ innehållsanalys är utförd där intervjuer har genomförts med fyra lågstadielärare. Resultatet visar att kooperativt lärande utvecklar elevernas samarbetsförmågor, stärker dem i att framföra åsikter samt främjar språkutvecklingen. Eleverna utvecklar även ett ansvar för sin egen inlärning och klasskamraternas, när arbetssättet bygger på ett gemensamt lärande med den sociokulturella teorin som grund. De utmaningar som framhävs är när eleverna har samarbetssvårigheter och när par- och gruppindelningar blir för ojämna. Kooperativt lärande används genomgående i undervisningen då man anser att detta arbetssätt utvecklar elevernas förmågor bland annat genom ökat ansvar, delaktighet, utvecklande av samarbetsförmågor och förhöjd elevaktivitet. Lärarens viktiga roll i det kooperativa klassrummet är även något som visar sig spela en avgörande roll för om arbetssättet är framgångsrikt eller inte.

Ett uppdrag som skolan har är att skapa möjligheter för eleverna att få daglig fysisk aktivitet utöver de idrottstimmar som är schemalagda per vecka (Skolverket, 2019). Rörelsepauser har fått sitt ursprung från den engelska termen ”Brain Breaks” där forskare upptäckt att för ett mer effektivt lärande och god läs- och skrivutveckling behöver människan röra på sig för att öka blodcirkulationen i kroppen, vilket bidrar till att hjärnan får mer syre (Anunsen, 2014). Det debatterades mycket om vilken teoretisk utgångspunkt som läroplanen skulle vila på när den skulle tillämpas. Slutligen enades man om att den teoretiska utgångspunkten läroplanen skulle vila på var det sociokulturella perspektivet, vilket även ligger till grund för denna studie. Syftet med denna studie är att genom intervjuer och observationer undersöka hur rörelsepauser påverkar elever i sitt lärande samt hur lärare och elever upplever användande av rörelsepauser i klassrummet. Resultatet visar att majoriteten av eleverna uttryckte att rörelsepauser hjälpte dem att återfå koncentrationen för att kunna fortsätta arbeta. Resultatet visade även att lärarna såg en förbättring i elevernas uthållighet. Vidare visade resultatet att beroende på om det var en lågpresterande, normalprestrerande eller högpresterande elev påverkades deras koncentration olika, där de lågpresterande och normalprestrerande var de elever som gynnades mest av en rörelsepaus. Utifrån det resultat som framkom i studien visade det att majoriteten av eleverna återfår koncentrationen efter en rörelsepaus samtidigt som ljudnivån i klassrummet minskar vilket bidrar till god studiero. Resultatet från studien visade att det är gynnsamt att lärare implementerar rörelsepauser vid planering av undervisning. Implementering av rörelsepauser kan därmed hjälpa eleverna att bibehålla koncentrationen och motivationen, vilket kan bidra till fortsatt god kunskapsutveckling.

Det flerspråkiga klassrummet är i dagens samhälle ett faktum inom skolan och läraresförhållningssätt till denna flerspråkighet är avgörande för hur eleverna utvecklas inomspråkundervisningen. I denna kvalitativa intervjustudie undersöks lärares förhållningssätt tilltransspråkande i praktiken inom svenskämnet, samt vad lärarna ser som orsaker till sittförhållningssätt. Det undersöks även vilka utmaningar och möjligheter som lärare upplever vidundervisning av flerspråkiga elever. Intervjuerna genomförs med fyra verksamma legitimeradelärare med olika lång arbetslivserfarenhet och ålder inom årskurserna F–3. Resultatet av studienvisar att transspråkande inte används regelbundet vid undervisning av flerspråkiga elever iämnet svenska. Orsakerna bakom detta är brist i form av tid och resurser, samt att behovenbland eleverna kan vara mycket varierande. De utmaningar som samtliga lärare upplevde medundervisningen av flerspråkiga elever var elevernas ordförståelse. Denna utmaning hade delärare med längre arbetslivserfarenhet alltid upplevt, oavsett om eleverna var uppvuxna iSverige eller inte. Andra utmaningar som de upplevde var läxor, att hitta rätt nivå på uppgifter,kontakt med vårdnadshavare samt skolkulturen. Utmaningarna skiljde sig mellan lärarnaberoende på hur mycket svenska de flerspråkiga eleverna kunde, samt om de hade tillgång tillstöttning i form av lärare i modersmål eller svenska som andraspråk. De möjligheter lärarnasåg med undervisningen av de flerspråkiga eleverna var en möjlighet till att utvecklas somlärare, samt att det var berikande för både elever och lärare att ta del av olika kulturer.

Den svenska undervisningen har uppdrag att utbilda och forma elever till att vara självständiga och fungerande medborgare (Skolverket, 2019). Detta innebär att undervisningen ska hjälpa samtliga elever att nå kunskapskraven, oberoende av de eventuella svårigheter som eleverna kan ha där vikt ligger i att den undervisande läraren differentierar undervisningen. Differentierad undervisning innebär att anpassa undervisningen utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Genom att anpassa undervisningen får elever tillgång till de verktyg de kan behöva för att utveckla de kunskaper som är nödvändiga för en fullgången grundskola (Skolverket, 2019). Syftet i denna studie var att undersöka den grad av differentiering som finns i utvalda läromedel i svenskämnet utifrån en läromedelsanalys och hur läromedel inom svenska har utvecklats för att uppfylla krav på differentiering. I studien har fem nyare läromedel och två äldre läromedel analyserats och jämförts där resultatet visar att utveckling av läromedel skett i samband med digitaliseringen som skedde under 2000-talet, något som bidragit till att fler elever kan förstå och bearbeta innehållet i majoriteten av de nyare läromedlen. Samtidigt visar resultatet att beroende på vilket läromedel som analyseras varierar graden av differentiering. Utifrån det resultat som framkommit ur denna studie kan beslut tas om vilket läromedel som är mest gynnsamt att använda i klassrummet för att kunna möta samtliga elever på deras kunskapsnivå inom svenskämnet i årskurs 1.

Uppsatsen reflekterar kring två nya tillägg från kursplanen i ämnet svenska för den nya läroplanen LGR22. Det som avses undersökas är hur dessa nya tillägg kan påverka svenskämnet didaktiskt i teorin. För att exemplifiera hur teorin skulle kunna omvandlas till praktiken kommer berättelserna om Emil i Lönneberga att användas som exempel på hur en lektion kan utformas utifrån tilläggen i analysen. Syftet med uppsatsen är därför att få svar på frågan om hur de två utvalda tilläggen ifrån LGR22 kan ge didaktiska konsekvenser för svenskämnet i årskurserna F-3. Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys av tilläggen i den nya läroplanen som analyseras från det sociokulturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen och de didaktiska frågorna vad? hur? vem? Slutsatserna visar att svenskämnet påverkas didaktiskt av tillägg 1 genom att den önskade kunskapen blir en fördjupad kunskap om textens innehåll som nås genom reflektion och elevdelaktighet där språket är en central utgångspunkt för lärande. Elever blir därmed aktiva deltagare som påverkar undervisningen genom sina åsikter och tankar och lärare stöttande handledare i processen. Tillägg 2 påverkar svenskämnet didaktiskt genom att den önskade kunskapen blir en fördjupad förståelse för andras perspektiv och omvärlden som ger ett gott omdöme och skapas genom kommunikation och elevdelaktighet i undervisningen. Elever blir därmed aktiva deltagare som påverkar undervisningen genom sina åsikter och tankar och lärare stöttande handledare i processen. På så sätt tydliggörs det sociokulturella perspektivets ökade inflytande på svenskundervisningen utifrån både tillägg 1 och tillägg 2.

Denna studie belyser vilka hinder som kan uppstå när man arbetar multimodalt genom lärplattan i lågstadiet i ämnet svenska, men även i vilka sammanhang det kan främja elevers inlärning. Detta visar i sin tur resultatet av vad multimodalt lärande ger, samt varför lärplattan kan ses på olika sätt i lärandet. Hur ska skolan göra för att bidra till att lärplattan blir en tillgång och inte en börda i undervisningen? Multimodalt lärande finns i många olika former så som ljud, rörelse och bild. Det multimodala lärandet med exempelvis lärplattan får ta mer plats och används alltmer i skolan, men för vilket syfte? För vissa lärare kan multimodalt lärande genom lärplattan innebära en tillgång men för andra en börda eller endast en utfyllnad under lektioner. Lärplattan och andra digitala verktyg används av majoriteten av elever och folk i allmänhet på en daglig basis utanför skolan, vilket tyder på att samhället utvecklas. Detta betyder även att skolorna utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka hur multimodalt lärande med hjälp av lärplattan behandlas i forskning inom ämnet svenska. Genom denna studie bildas ett underlag som synliggör behov av vidare forskning inom multimodalt lärande via lärplattan ur lärarperspektivet. Alla elever lär sig inte på samma sätt vilket gör att lärare måste använda olika utlärningsmetoder. Detta gör studiens frågeställningar svåra att ge ett precist svar på. Arbetets resultat visar att multimodalt lärande med lärplattan kan främja elevers inlärning på många olika sätt vilket visar vad ett multimodal lärande genom lärplattan kan innebära. Det kan vara enkla stödjanden så som ett underlättande vid redigering av felskrivning i texter, men även ett främjande i elevers arbete med läs- och skrivkunnighet, hörförståelse och uttal. Arbete med multimodal inlärning genom lärplattan kan även agera som ett hinder, exempelvis kan lärplattan skapa tekniska problem. Det är även essentiellt att passande arbetsmaterial (t.ex. applikationer) används på e

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med högläsning av skönlitterära texter respektive sakprosatexter i undervisningen. Det teoretiska ramverk som använts utgår ifrån Langers föreställningsvärldar och genrepedagogik. Det är en kvalitativ intervjustudie som utgår ifrån 6 olika lärares tankar och erfarenheter. Den data som samlades in analyserades med tematisk innehållsanalys som metod. I resultatet framkom det att lärarna uppgav att de använde sig av högläsning av sakprosatexter för att utveckla elevers förförståelse och förståelse för innehållet i texten. Högläsning av skönlitterära texter användes enligt de intervjuade lärarna för att få en lugn stund i klassrummet, för att öka förförståelse, förståelse för innehållet i texten och vokabulär hos eleverna. Genom att lärarna uppgav att de arbetade på olika sätt fick eleverna möjlighet att träda in i olika föreställningsvärldar. Det framkom en kontrast mellan hur lärarna resonerade gällande arbetet med de olika texttyperna, eftersom en del av lärarna ansåg att högläsning av sakprosatexter kunde kopplas till läroplanen, till skillnad från högläsning av de skönlitterära texterna. Arbetet med högläsning av skönlitterära texter skedde därför ibland som en isolerad aktivitet. En del av resultatet som utmärkte sig var vikten av samtal kopplat till högläsning, vilket gör att interaktionen under högläsning hade varit intressant att undersöka vidare. Det hade också varit intressant att undersöka högläsningens funktion i ett bredare omfång med hjälp av enkätundersökningar.

I den här kvalitativa studien intervjuas fem svensklärare på gymnasiet om deras upplevelser av att arbeta med svenska som andraspråk utan behörighet i ämnet. Utifrån att Skolinspektionen identifierat stöttning från rektor och samverkan med behöriga kollegor som två framgångsfaktorer för obehöriga lärare i svenska som andraspråk undersöks lärarnas upplevelser gällande detta. Resultatet identifierar tre strukturella faktorer som karaktäriserar lärarnas upplevelser samt synliggör vad som påverkar stöttningen och samverkan: organisering, resursfördelning och föreställningar om relationer. Därutöver visar resultatet att stöttning och samverkan förekommer i olika hög utsträckning hos informanterna men sammantaget uttrycker samtliga att de känner sig stöttade eller har möjlighet att få stöttning om de uttryckligen ber om det. Vidare väcker resultatet diskussion om huruvida rektorers förtroende för lärarnas arbete å ena sidan har en stöttande effekt och å andra sidan tycks utgör ett hinder för ökad stöttning och förbättrad samverkan

Förskolan fick sin första läroplan samma år som förskolan övergick från att tillhöra socialdepartementet och i stället tillhöra utbildningsdepartementet. Efter den första läroplanen har den senare reviderats och skrivits om vid ett antal tillfällen. Detta arbete kommer att behandla skillnaden mellan den första till den nu aktuella läroplanen vad gäller dess användning av begrepp såsom undervisning och omsorg. För att sätta dessa begrepp i perspektiv till dess framskrivning kommer tidigare forskning som tar upp definitioner gällande dessa att presenteras. Även i den tidigare forskningen som presenteras visar det på en splittring gällande begreppen och hur dessa tas emot i förskolan av personalen. I den tidigare forskningen tas även upp en studie utförd i Korea på den gällande läroplan där och jämförs med den svenska i det avslutande kapitlet. Det slutgiltiga resultatet av detta arbete visar på att undervisningsbegreppet får ungefär lika stor plats i den senaste versionen av läroplanen som omsorg får i den första versionen. Det kan utifrån detta resultat tänkas att det är den markanta skillnaden som undervisningsbegreppet får i läroplanen som är resultatet av en förskola som anses vara en del av skolväsendet snarare än att omsorgen inte får samma plats.

Med den här studien ska pedagogernas förhållningssätt i samband med flerspråkighet i pedagogledda aktiviteter belysas. Studien är en jämförelse mellan tre förskolor som har olika antal flerspråkiga barn. Frågeställningar som studien fokuserar på är hur pedagoger synliggör flerspråkighet i pedagogledda aktiviteter i förskolan. Vidare ställs frågan om det skiljer sig mellan förskolor med stor andel flerspråkiga barn och dem med flest barn som har svenska som modersmål. Dessutom undersöks det på vilket sätt pedagoger använder sig av scaffolding när de arbetar med flerspråkighet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och begreppet translanguaging för att analysera det insamlade materialet. Datainsamling gjordes genom observationer och fältanteckningar för detta etnografiska fältarbete. Resultatet visar att alla förskolor använder sig av scaffolding när de arbetar språkfrämjande även om pedagogerna har olika förhållningssätt när det gäller stöttande i relation till flerspråkighet. Alla förskolor använder barns kunskap i olika språk och främjar medvetenhet kring dessa olika språk, oavsett vilka modersmål barnen har. På förskolan Snigeln visas flerspråkighet som en naturlig del i verksamheten, däremot blir flerspråkighet synligt genom styrda aktiviteter på förskolan Nyckelpigan. I motsatsen till det blir flerspråkighet inte synligt i det observationstillfället på förskolan Stenen. I resultatet visas det att alla pedagoger anpassar sitt språk till barnens kunskaper där de utmanar och uppmuntrar dem att utveckla sina språkliga färdigheter. Det blir också tydliga skillnader, då vissa pedagoger arbetar aktivt med att införa flerspråkighet i verksamheten. I en annan förskola är flerspråkighet redan en naturlig del av verksamheten då barnen pratar flera olika språk.

This master thesis researches the possibility for the established musicals to reach via translanguaging to new audiences of underrepresented language groups. The essay focuses on the musical In the Heights and the Spanglish fenomenon. The tools given can be used as a tool for any cultural and group including activities. There are suggestions on how to handle the dramaturgy and how to elaborate the scripts without using translations and text machines on stage. It also reflects on what hurdles and difficulties you might find during the process. It touches the subject of cultural appropriation, stereotypes and how to avoid and deal with these matters in a respectful way.

Varför gör vi saker och ting i skolan? Vad har vi för nytta av det vi lär oss? Didaktikensgrundfrågor är: vad, hur och varför. Vilket syfte har den här lektionen? Så har vi lärt oss atttänka som lärare. Den här studien handlar om hur lärare arbetar med språkhistoria och vad desjälva tycker är viktigt att eleverna lär sig, samt vad är egentligen själva nyttan medspråkhistorisk kunskap? Syftet med studien är att ur ett didaktiskt perspektiv ta reda på defyra intervjuade lärarnas uppfattningar om innehållsmomentet språkhistoria i kursen Svenska3 på gymnasiet. Resultatet visar att det övergripande målet med språkhistoria enligt lärarna äratt man får en känsla för hur det svenska språket utvecklats till vad det är idag samt hursamhället och andra språk påverkat språkutvecklingen. Nyttan med språkhistoria enligtlärarna är att man får en ökad förståelse för andra språk och kulturer och att det är eninkörsport till andra språk.

Fulvisan är en typ av folkvisa med ett fräckt, skämtsamt och erotiskt innehåll. Syftet med denna studie är att undersöka om den idag levande fulvisan kan ses som en genre och vad den genren i så fall består av för delar. Metoden som används är genreanalys och materialet är utvalt efter vad som sjöngs på en fulvisestuga hösten 2021. Visorna är sedan hämtade från Svenskt Visarkiv och Fula Visboken (Anderberg, af Klintberg & Mattsson 1977). Resultatet visade att fulvisor idag visar samband inte bara genom det grova innehållet utan även med en typisk vislängd, en vanlig slutkläm och ett tydligt och ensidigt syfte att roa de deltagande. Slutsatsen blev därför att genren idag kan ses som en egen genre även om det historiskt kan ha sett annorlunda ut.

Denna studie syftar till att få en förståelse för gymnasieelevers syn på läsning av skönlitterära romaner i kursen svenska 1 utifrån tre frågeställningar: 1) hur ser elever på läsning av skönlitteratur, 2) vad påverkar deras syn, samt 3) hur väl elevernas syfte med att läsa skönlitteratur överensstämmer med aktuella styrdokuments skrivningar. Materialet samlades in via enkät samt semistrukturerade intervjuer med frivilliga respondenter från enkäten. Resultaten visar att en stor del elever är positivt inställda till läsning av skönlitteratur, men att denna positivitet kan påverkas negativt av framför allt vilken roman som läses samt uppgiften kopplad till läsningen. Vidare är det tydligt att skönlitteraturens syfte i gymnasieskolans svenska 1 till viss del är otydligt för eleverna och behöver göras tydligare i undervisningen för att underlätta för eleverna att nå Skolverkets mål med läsning av skönlitteratur.

Studiens syfte är att undersöka nya vägar till att främja kritiskt tänkande i ämnet svenska på gymnasiet, där den erfarenhetspedagogiska undervisningstraditionen är den rådande ämneskonceptionen. Genom en återgång till och närläsning av Vygotskijs ”Undersökningens problem och metod” i Tänkande och språk samt Rosenblatts Literature as Exploration ämnar studien ge svar på om verken ger nya impulser till ett tänkande om kritiskt tänkande och om ett ”tänkesätt” kan ersätta en entydig definition av begreppet för läraren i svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet. Studien visar att Vygotskijs ”enhetens metod” är användbar för att dels förstå hur förståelsen av kritiskt tänkande kan utvidgas, dels hur litteraturundervisningen lämpar sig för främjandet av kritiskt tänkande. Studien visar också att det är rimligt att läraren utvecklar ett didaktiskt tänkesätt i stället för att utgå ifrån en entydig definition av kritiskt tänkande som är svår, om inte omöjlig att enas om. En återgång till och närläsning av teoretiska nyckeltexter som gjorts i denna studie kan vara en väg att skaffa sig ett sådant tänkesätt.

The purpose of this paper is to examine the literature didactic approach in two learning materials for the upper secondary school. The empirical material includes two books: Svenska impulser 3 and Svenska 3 helt enkelt. Theories about teaching literature, and systematic text condensation are used for the analysis. In the learning materials literature is emphasized and plays an important role.The results indicate that the main function of literature didactics is to teach students to analyze literature, but also to create a curiosity and interest in literature, to develop students' knowledge of literature and to present a variety of literary works. Furthermore, students are expected to adopt an objective perspective while working with the chapters of literature. This result is indicating that teachers who use these learning materials also need to add more aesthetic reading into the literature lessons. The books also mediate that literary understanding largely is a social process.

Är lättläst skönlitteratur till hjälp för elever och lärare i dagens klassrum på högstadiet? Med PISA-undersökningarnas försämrade resultat i åtanke undersöker den systematiska litteraturstudien 15 olika forskningar samt uttalanden från bland annat förlag och författare bakom lättläst skönlitteratur. I underlaget för litteraturstudien undersöks vad forskningen säger om läsundervisning och studierna försöker finna hur det påverkar elevernas läsutveckling. Litteraturstudien resulterar i att det finns forskning som definierar lättläst skönlitteratur som fenomen och även om hur lärare kan arbeta didaktiskt med läsning i klassrummet. Det finns även forskningar i resultatet som visar på hur lättläst skönlitteratur påverkar elever på högstadiet. Litteraturstudiens slutsats är att forskning angående definitionen av lättläst finns, men dess påverkan på ungas läsutveckling är ett desto mindre beforskat ämne. Lättläst skönlitteratur anses vara totalt nödvändigt för elever i behov av det. Den här gruppen elever identifieras som elever med ett annars modersmål än svenska, omotiverade läsare samt elever med faktiska lässvårigheter. Många elever anses dock vara ”läslata” då att de har förmågan att läsa svårare texter. Bibliotekarier samt lärare finner det svårt att avgöra vilka elever som ska ges lättläst skönlitteratur. De kan ge lässtarka elever lättläst skönlitteratur trots att de har en utvecklad läsförmåga, då att det faktum att eleven då läser över huvud taget väger tyngre än vad de läser. Nackdelen med ett sådant resonemang blir att den ”läslata” eleven inte utmanas av den lättlästa skönlitteraturen och således inte utvecklas i sitt läsande. Väljer bibliotekarien eller läraren att neka den lässtarka eleven lättläst skönlitteratur på grund av detta, riskerar man att eleven väljer att avstå från läsningen helt och hållet. Lärarens didaktiska val påverkar således elevernas läsutveckling. Lättläst kan hjälpa vissa elever att utveckla sin läsförmåga, men lättläst skönlitteratur, Does easy read literature have a positive effect for students and teachers in contemporary classrooms in Swedish high schools today? PISA-results shows a down going spiral when it comes to reading comprehension in Swedish. This Systematic literature study focuses on 15 different studies, and statements from writers behind easy read literature. Our study tries to discover what researchers say about easy read and how it may affect the students’ reading ability. The result shows that researchers define the genre easy read as a phenomenon, and it tell us about how teachers can work through a didactic point of view. In addition, there are studies that show how easy read literature affect student in the age 13-15 years old. The literature study concludes that there is research that takes on easy read as a genre, but there is a lack of studies that shows the direct effect on the reading comprehension on students. Easy read literature is considered a necessity to the students who are in need. This group of students identifies as those who have Swedish as their second language, unmotivated students and the student who have difficult with reading due to medical conditions. A lot of students today ar econsidered as “lazy readers” because they choose not to read the most challenging text compared to their ability. Librarians and teachers find it hard to decide which students that should read easy read literature and may give a student with a higher reading ability easy read material because it's better that students read something than nothing at all. A negative effect of that would be that you don’t challenge the “lazy reader”, and therefore their reading ability will stay the same as before. On the other hand, there might be no reading at all if the student is denied easy read literature, which isn’t what neither teachers nor librarians wish. The didactic choice of teachers does influence students reading development. If it’s given to the students who need it, there can be a

Urval av skönlitteratur diskuterats i litteraturdidaktiska sammanhang och begreppet kanon förekommer i hög grad. Enligt gällande styrdokument så finns det ingen officiell litteraturkanon, utan läraren är fri att själv välja skönlitteratur till undervisningen. Vidare har begreppet kanon blivit uppmärksammat genom politiska förslag: ett om en litteraturkanon 2006 och ett om en kulturkanon 2022. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad litteraturdidaktisk forskning lyfter kring kanon i litteratundervisningen på gymnasiet. Studien utgår från frågeställningar om hur begreppet kanon definieras, hur litteraturdidaktisk forskning ser på existerandet av en litteraturkanon, samt vilka konsekvenser som lyfts kring en litteraturkanon. För att besvara dessa frågor och syfte tillämpas metoden systematisk litteraturstudie, vilket innebär att relevant forskning eftersöks och sammanställs utefter förutbestämda kriterier. Resultatet av studien visar att begreppet kanon behandlas på ett liknande sätt och ofta i kombination med beskrivande attribut, exempelvis: bildning, vit, västerländsk, manlig, etcetera. Ytterligare visar resultatet att det finns indikationer på att det existerar en inofficiell kanon i skolan, men att den tillskrivs olika grader av påverkan. Därtill lyfts många negativa konsekvenser med en officiellt bestämd litteraturkanon, vilken, förutom att anses begränsa vems perspektiv som blir representerat, också anses begränsa litteraturundervisningen. Studiens slutsats är att kanon kan ses som en process som tolkas utifrån tidens anda, och eftersom indikationer på att en inofficiell kanon finns, behöver den bemötas i undervisningen genom ett kreativt didaktiskt arbetssätt som fångar upp kanons komplexitet.

Grammatikundervisningens plats i den svenska skolan har länge diskuterats och trots att grammatikundervisningen fått tillbaka lite av sin status sedan mitten av 1900-talet, diskuteras fortfarande varför grammatik är viktigt i skolan. Forskning menar att grammatikundervisning bland annat är viktigt för elevers skrivutveckling och ett arbetssätt som senare års forskning förespråkar är att arbeta med grammatikundervisning inom skrivundervisning. Hur detta kan genomföras på ett fruktbart vis finns det däremot lite forskning kring, såväl internationellt som nationellt. I föreliggande arbete presenteras därför en litteraturstudie utifrån tidigare forskning för att undersöka hur grammatik kan inkluderas i skrivundervisning och utformas för att stötta skrivutveckling hos elever. Resultatet har diskuterats utifrån Läroplanen för gymnasieskolan (2022) för att relatera den studerade forskningen till en svensk kontext. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och i resultatet presenteras elva nationella och internationella texter. Resultatet visar att en kontextualiserad grammatikundervisning inom skrivundervisning förespråkas för att stötta elevers skrivutveckling då det bidrar till att elever utvecklar en förståelse för språkets sammanhang och hur grammatiska val påverkar texter. Det är dock vanligt att det i skolan förekommer en traditionell grammatikundervisning såväl vid klassrumsundervisning som vid återkoppling, där fokus ligger på språkets struktur och språkriktighet i stället för på språkets funktion. Ett sådant fokus menar forskning inte bidrar till skrivutveckling hos elever. Anledningen till att det ändå förekommer i undervisning menar forskning beror på att det i styrdokumenten finns ett fokus på språkriktighet, men att det också kan bero på lärares bristande kunskaper om en kontextualiserad grammatikundervisning. Lärare behöver därmed få djupare kunskaper kring hur de kan arbeta kontextualiserat med grammatik, såväl vid l

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarhandledningar för litteraturundervisning på gymnasienivå är konstruerade, för att se vilka föreställningar om svensklärare som framställs i dem. För att undersöka detta används en kvalitativ analys som fokuserar på uppgiftskulturen i lärarhandledningarna, och de didaktiska frågor som kan besvaras genom materialet. Analysen resulterar i fem tematiska kategorier som beskriver de förväntningar på modelläraren som framställs: den kompetenta läraren med all tid ivärlden, den allmänbildade läraren och läraren som expert, läraren som elevhälsa,läraren med idétorka och läraren som inte prioriterar sitt eget ämne. I dessa kategorier framträder en modellärare som är kompetent och har tid att arbeta med de kunskapskrav som lärarhandledningarna inte täcker. Modelläraren ska också ha en hög allmänbildning och därtill viss expertis på många områden. Slutligen förväntas modelläraren ha kunskaper och förhållningsätt som ligger nära professioner inom elevhälsan. Modelläraren som framträder i analysen kan dock tänkas ha svårt att veta hur undervisningen bör bedrivas eller alltjämt ha idétorka, trots sin kompetens. Slutligen förväntas modelläraren ägna mer tid åt andra ämnen i undervisningen, vilket sker på litteraturundervisningens bekostnad.

I kursplanen för svenska står att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Syftet med min empiriska studie är att undersöka hur lärare med hjälp av en skönlitterär text i sin undervisning kan stödja elevers förmåga att läsa och förstå skönlitteratur. Den metod som jag har använt i denna studie är kvalitativ metod. Jag har använt semistrukturerade intervjuer och intervjuat undervisande lärare samt fyra elever. Jag har gjort tre lektionsobservationer för att uppnå syftet med min studie. Resultatet visar att när läraren väljer en skönlitterär text till sin undervisning använder hon sin erfarenhet som lärare i svenska och gör didaktiska val samt tar hänsyn till sin elevgrupps förutsättningar och erfarenheter. Vid litteratursamtalen i undervisningen hörs både elevernas och lärarens röst. Eleverna kan diskutera och resonera kring texten samt göra tolkningar utifrån sin förmåga. Studien visar att lärare med hjälp av en utmanade och krävande skönlitterär text i sin undervisning kan stödja elevers utveckling av sin förmåga att läsa och förstå skönlitteratur.

Disclaimer: This paper contains content that can be perceived as offensive or upsetting. Considerable progress has been made in Artificial intelligence (AI) and Natural language processing (NLP) in the last years. Neural language models (LM) like Generative pre-trained transformer 3 (GPT-3) show impressive results, generating high-quality text seemingly written by a human. Neural language models are already applied in society for example in creating chatbots or assisting with writing documents. As generative LMs are trained on large amounts of data from all kinds of sources, they can pick up toxic traits. GPT-3 has for instance been shown to generate text with social biases, racism, sexism and toxic language. Therefore, filtering for toxic content is necessary to safely deploy models like GPT-3. GPT-3 is trained on and can generate English text data, but similar models for smaller languages have recently emerged. GPT-SWE is a novel model based on the same technical principles as GPT-3, able to generate Swedish text. Much like GPT-3, GPT-SWE has issues with generating toxic text. A promising approach for addressing this problem is to train a separate toxicity classification model for classifying the generated text as either toxic or safe. However, there is a substantial need for more research on toxicity classification for lower resource languages and previous studies for the Swedish language are sparse. This study explores the use of toxicity classifiers to filter Swedish text generated from GPT-SWE. This is investigated by creating and annotating a small Swedish toxicity dataset which is used to fine-tune a Swedish BERT model. The best performing toxicity classifier created in this work cannot be considered useful in an applied scenario. Nevertheless, the results encourage continued studies on BERT models that are pre-trained and fine-tuned in Swedish to create toxicity classifiers. The results also highlight the importance of qualitative datasets for fine-tuning a, Varning: Denna studie omfattar innehåll som kan uppfattas som stötande eller upprörande. Betydande framsteg har gjorts inom Artificiell intelligens (AI) och Språkteknologi (NLP) de senaste åren. Utvecklingen av Neurala språkmodeller har fört med sig framgångsrika modeller likt Generative pre-trained transformer 3 (GPT-3) som visat på imponerande resultat i att generera högkvalitativ text, till synes skriven av en människa. Språkmodeller tillämpas redan på flera platser i samhället till exempel för att hjälpa till med att skriva dokument eller för att skapa chatbots. Eftersom språkmodeller tränas på stora mängder data från många typer av källor kan de fånga upp toxiska egenskaper. GPT-3 har till exempel visat sig generera text med sociala fördomar, rasism, sexism och toxiskt språk. En nödvändighet för att säkert distribuera modeller som GPT-3 inkluderar således filtrering av toxiskt innehåll. GPT-3 är tränad på och kan generera engelsk textdata men liknande modeller för mindre språk har nyligen börjat dyka upp. GPT-SWE är en ny modell som bygger på samma tekniska principer som GPT-3 men kan generera svensk text. Likt GPT-3 så har GPT-SWE problem med genererad toxisk text. För att lösa problemen med toxicitet är ett lovande tillvägagångssätt att träna en separat toxicitetsklassificeringsmodell för att klassificera genererad text som toxisk eller säker. Det finns dock en brist på tidigare studier om detta för det svenska språket och det finns ett stort behov av mer forskning kring toxicitetsklassificering för språk med lägre resurser. Följaktligen undersöker detta projekt möjligheterna att använda toxicitetsklassificerare för att filtrera genererad text från svenska språkmodeller. Detta undersöks genom att skapa och annotera ett litet svenskt toxicitets-dataset som används för att finjustera en svensk BERT-modell. Den bäst presterande toxicitetsklassificeraren som skapades inom detta arbete kan inte anses användbar i ett tillämpat scenario. Resultaten uppmuntrar dock f

Denna studie är en kvalitativ undersökning om gymnasielärares arbete med läsförståelse i kursen svenska 1. De frågeställningar som ställts i studien handlar om hur lärare arbetar med läsförståelse i sin undervisning, vilka lässtrategier de använder och vilken syn de har på läsförståelse. I studien deltar fem lärare från två olika gymnasieskolor i Sverige. Datainsamlingsmetoden utgörs av semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjufrågorna främst är formulerade som öppna frågor. Resultatet visar att läsförståelse är ett komplext begrepp som inbegriper alltifrån att kunna avkoda en text till inferensförståelse. Lärarna kombinerar enskilda lässtrategier i sin undervisning och valen av dessa strategier beror på vilken läsnivå deras elevgrupper ligger på. Intervjuerna visar att högläsning och textsamtal är de främst använda lässtrategierna. Det finns även en frekvent användning av ett lässtrategiprogram som kallas för `Reciprocal teaching´, vilket består av fyra enskilda lässtrategier som ska hjälpa elever till att utveckla en god läsförståelse. Sammanfattningsvis handlar svensklärares läsförståelseuppdrag, bland annat om att stötta elever till att lära sig olika typer av lässtrategier i undervisningen. Detta för att eleverna sedan på egen hand ska tillskansa sig rätt lässtrategi, när de tar sig an en viss typ av text., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-08-25

Mun lean dahkan dáhpáhusdutkamuša mas lean buohtastahttán ja gielalaččat guorahallan njeallje teavstta maid lea čállán okta árbegielatčálli. Teavsttaid čállis lea davvisámegiella nubbingiellan ja ruoŧagiella eatnigiellan. Teavsttain mun lean guorahallan čállimii gullevaš gielalaš hástalusaid, čállinhástalusaid teakstatiippaid ektui ja dan mo čálli lea čoavdán daid hástalusaid mat teavsttaid álgoveršuvnnain leat ja dan mielde makkár bagadusa čálli lea ožžon oahpaheaddjis. Dutkamuš lea čájehan ahte čállis leat moadde giellaoahpalaš čuolmma ja ahte muhtin morfologalaš oasit leat leamaš erenoamážit hástaleaddjit. Go kompleksiteahtta teavsttain lassána ja gihput ja cealkagat šaddet guhkibun ja viiddibun de dat maiddái dagahit eanet hástalusaid čállái. Veahkki ja bagadus oahpaheaddjis sáhttá láidet čálli implementeret strategiijaid ja njulget čuolmma teavsttas. Maiddái cealkagiid divvun ja njulgen šaddá váddáset go cealkagiid struktuvra ja kompleksiteahtta lassána., Jag har gjort en fallstudie där jag har sammanställt och analyserat fyra olika texter som är skrivna av en nordsamisk arvspråksskribent som har nordsamiska som ett av sina andraspråk och svenska som modersmål. I studien har jag tittat på språkliga svårigheter i skrivandet, utmaningar kopplade till specifika texttyper och på vilket sätt de språkliga utmaningarna har hanterats av skribenten efter att läraren har lämnat kommentarer på texten. Studien visar att skribenten har haft vissa grammatiska svårigheter och att vissa morfologiska egenskaper och strukturer har varit speciellt problematiska. Man ser också att problem på sats- och meningsnivå ökar i och med att textens komplexitet ökar. Studien visar att hjälp och vägledning från läraren hjälper skribenten att implementera strategier för att kunna rätta till de fel som finns i texten. Dock blir även denna korrigering svårare att utföra i takt med att meningarnas struktur och komplexitet ökar.

Syftet med studien är att undersöka framträdande kunskaper i kursplaner för ämnet svenska i Lgr 11 och Lgr 22. Vidare syftar studien till att jämföra likheter och skillnader av de identifierade kunskaperna samt att undersöka vilka utbildningsteoretiska mönster som framträder i dessa. Studiens syfte besvaras med hjälp av mixed methods, en kombination av kvantitativ- och kvalitativ ansats. Resultatet visar att sex kunskapsområden framträder i vardera läroplan utufrån den hiearkiska ordningen: samtalsmetoder, språkkunskaper, informationskunskaper, skrivkunskaper, läskunskaper och textkunskaper. I resultatet av kunskapsområden framträder tre centrala mönster i form av faktabaserade kunskaper, förmågor och strategier som ses i relation till utbildningsfunktioner och vilken roll läroplanens kunskaper spelar i samhället.

Grammatikundervisning har varit ett omdebatterat och ofta känsligt ämne under de senaste decennierna, både i Sverige och utomlands. Anledningen till denna litteraturstudie är att hitta och sammanställa argument för grammatikundervisning i gymnasieskolan då den länge har ifrågasatts. I studien ingår både nationell och internationell vetenskaplig litteratur, vilket ger ett bredare perspektiv på ämnet. Forskningen och de vetenskapliga skrifterna har analyserats med hjälp av kvalitativ metasyntes där resultaten har jämförts och tolkats för att uppnå en konsensus. Resultaten visar att det finns flera viktiga skäl till att bevara grammatikundervisning både ur lärares, elevers samt forskningsperspektiv. Det ena viktiga och primära skälet är metakognition, medan det andra är att grammatik kan användas som redskap för att uppnå andra mål. Studien indikerar främst att förmågan att reflektera över sitt språk med hjälp av grammatiskt metaspråk gynnar all språkutveckling, vilket i sin tur kan bidra till att elevernas möjlighet till aktivt och jämlikt deltagande i samhällslivet ökar. Det som dock kan verka bekymmersamt är att eleverna ofta inte förstår till vad och hur de kan använda sina grammatikkunskaper, till skillnad från lärarna. Detta tyder på att lärarna skulle behöva förtydliga grammatik-undervisningens förtjänster och utforma sin undervisning med utgångspunkt i dessa. Integrerad grammatikundervisning, som går ut på att grammatikmomenten kontextualiseras genom en meningsfull koppling mellan grammatikmomenten och texter, har visat sig vara mer effektiv än isolerad grammatikundervisning, särskilt för skickliga skribenter, förutsatt att lärarens kunskaper om grammatik är tillräckliga. Utifrån resultaten dras en generell slutsats, nämligen att det finns goda skäl till grammatikundervisning, men att elever behöver förstå de djupare syftena med grammatikmomenten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken vikt svensklärare tillmäter resultaten från det nationella provet i svenska i sin betygsättningspraktik samt om det finns något samband mellan svensklärares ämneskonception och hur det nationella provet värderas vid betygsättningen. Metoden som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sju svensklärare. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar hos svensklärare om vilken betydelse det nationella provet i svenska ska ha i betygsättningen. Lärarna i studien ger också uttryck för att de olika delproven i det nationella provet har olika hög validitet och därmed värderas de också olika som betygsunderlag. Vad gäller sambandet mellan lärarens ämneskonception och hur lärarens värderar det nationella provet vid betygsättningen går det att urskilja vissa mönster. Underlaget i studien är dock för litet för att kunna dra några generella slutsatser utifrån detta. Lärarna beskriver att de upplever en ganska stark styrning av sin undervisning utifrån det nationella provet, vilket påverkar vilken ämneskonception som kommer till uttryck. De beskriver också att de ägnar mycket tid, speciellt i årskurs 9 till att öva inför det nationella provet.

Rädsla för att tala inför folk är ett allmänt känt fenomen som har drabbat oss alla någon gång. Muntliga presentationer är en del av svenska elevers skolgång, och det kan bidra till oro och stress hos vissa elever. Trots detta är det ett krav från Skolverket att muntliga presentationer ska genomföras av alla elever. Den första frågan och syftet med denna studie var att undersöka hur mellanstadieelever upplever att göra muntliga redovisningar. Studiens andra fråga och syfte var att studera vilka metoder pedagoger använder för att stödja och förbereda eleverna inför de muntliga presentationerna. Slutligen ställdes frågan hur undervisningen inför muntliga redovisningar visar sig i elevernas upplevelser av presentationerna. För att besvara studiens frågor svarade 84 elever på ett frågeformulär och fyra lärare deltog i semistrukturerade intervjuer om forskningsområdet. Materialet analyserades med stöd av det sociokulturella perspektivet och teorier om stress och coping. Studiens resultat visar att känslorna för presentationerna varierar, även om en majoritet av eleverna uttrycker att de känner någon form av ängslan och stress före och under sin presentation. En del elever behåller känslan av stress efteråt. Intervjuerna visade att lärarna är medvetna om elevernas oro och att de arbetar på olika sätt för att förbereda och stödja dem inför sina muntliga presentationer. Studien visar ett starkt samband mellan mindre ängslan inför muntliga presentationer och en respektfull klassrumsmiljö. Studien visar också att eleverna är öppna för, och har ett behov av, att lära sig mer om retoriska verktyg och att tala inför en grupp. En fortsatt studie med fokus på hur elever upplever sina muntliga presentationer, kan vara av vikt för skolans praktik. Detta för att få en större förståelse för elevernas känslor kring muntliga presentationer, och för utvecklingen av metoder pedagogerna bör använda för att förbereda och stödja eleverna., Anxiety of speaking in front of people is a commonly known phenomenon that has hit all of us at one time or another. Oral presentations are part of Swedish students' schooling, and it can contribute to anxiety and stress in some students. Despite this, it is a requirement from the Swedish National Agency for Education that oral presentations be conducted by all students. The first question and aim of this study was to investigate how elementary school students experience performing oral presentations. The second question and aim of the study was to study what methods educators use to support and prepare students for the oral presentations. Lastly, the question was asked how lessons in preparation for oral presentations is reflected in students' experiences of them. In order to answer the study's questions, 84 students answered a questionnaire, and four teachers took part in semi-structured interviews about the research area. The material was analysed using the sociocultural perspective and theories of stress and coping. The results of the study show that feelings about the presentations vary, though a majority of the students express feeling some level of distress before and during their presentation. Some students keep the feeling of stress afterwards. The interviews revealed that teachers are aware of students' concerns and that they work in different ways to prepare and support them for their oral presentations. The study shows a strong correlation between less apprehension about oral presentations and a respectful classroom environment. The study also shows that students are open to, and have a need for, learning more about rhetorics and speaking in front of a group. A further study focusing on how students experience their oral presentations, may be of value for school practice. This to gain a greater understanding of students' feelings about oral presentations, and for the development of methods educators should use to prepare and support students.

En kvalitativ intervjustudie om hur lärare beskriver sitt arbete med återkoppling på elevtexter i svenskämnet. Syftet med den här studien är att få mer kunskap om hur lärare behöriga att undervisa i grundskolans år 4–6 arbetar med och resonerar kring den återkoppling de ger elever när de bedömer deras texter i svenskämnet. Slutsatsen är att lärarna främst beskriver att de arbetar med återkoppling på en självreglerande nivå genom att ge eleverna olika strategier att självbedöma sitt arbete med att skriva texter. Återkoppling på processnivå beskrivs minst frekvent under lärarnas utsagor. Detta kan förklaras med att återkoppling på processnivå möjligtvis sker mer frekvent under observationer av lärares återkoppling i ett klassrum.

Denna studie är en kvalitativ sådan som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. 10 lärare som alla är behöriga i svenskämnet och som undervisar i ämnet och som även har bedömt minst en omgång av nationella prov i svenska medverkar. Resultatet har analyserats med hjälp av policyperspektivet. Resultaten i studien påvisar att lärarna anser att sambedömning ökar möjligheten till en likvärdig bedömning men att bedömningen av de nationella provens olika delprov bedöms olika beroende på vilken skola eller vilken kommun lärare arbetar i. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatser kring för- och nackdelar med sambedömning för en ökad likvärdighet men även hur bedömningen av de olika delproven går till i relation till vilka utmaningar lärarna beskriver. Utifrån resultatet av denna studie påvisas det att lärare bedömer delproven olika och att lärarna är positivt inställda till sambedömning. De nackdelar som påvisas är tidsbristen och att lärare tolkar styrdokument olika vilket leder till att likvärdigheten brister. Men fördelarna kring sambedömning väger tyngre än nackdelarna och därmed är sambedömning att föredra ur ett likvärdighetsperspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur textförståelsen och minnet hos elever i årskurs 3 påverkas beroende på tillvägagångssätt, auditivt och visuellt, om man utgår från en och samma text. Studiens ansats är kvantitativ då det genomfördes ett experiment som redovisades på ett kvantitativt sätt i form av tabeller och figurer. Resultatet visade marginella poängskillnader, men desto större skillnader mellan kommunerna och i tidsåtgången att besvara textförståelsefrågorna. Slutsatserna är att eleverna i Eskilstuna generellt fick högre poäng jämfört med eleverna i Västerås. Tidsåtgången var generellt kortare hos eleverna i Västerås jämfört med eleverna i Eskilstuna. Det auditiva tillvägagångssättet genererade högre poäng i Eskilstuna, medan det visuella tillvägagångssättet genererade högre poäng i Västerås. Det sammanlagda resultatet blev jämnt. Det skiljde endast 0,5 poäng mellan tillvägagångssätten till fördel för den auditiva metoden. Att poängresultatet var jämnt stärks av chitvå-testet, som inte kunde påvisa ett samband mellan tillvägagångssätt och resultat. Däremot påverkades tidsåtgången, för att besvara frågorna, betydligt mer beroende på tillvägagångssätt. Eleverna som genomförde testet med den auditiva metoden tog i genomsnitt 2 minuter och 59 sekunder på sig att svara. Eleverna som genomförde testet med den visuella metoden tog i genomsnitt 4 minuter och 28 sekunder på sig att svara. Eleverna föredrar att läsa en text, detta då resultatet visade att 19 av 24 elever föredrar att läsa, vilket motsvarar 79 %.

Syftet med undersökningen är att bidra till ökad kunskap om svensklärares val av skönlitterär text i undervisning och hur de förklarar och motiverar dessa val. Frågeställningarna som studien ämnar besvara är följande: Vilka skönlitterära verk och texttyper väljer de intervjuade lärarna att använda sig av i sin undervisning i ämnet svenska? Hur motiverar lärarna sina val av skönlitterära texter? Och vilka faktorer påverkar lärarnas val av skönlitterär text i undervisningen? Forskningsresultat visar att lärares urvalsprocess är en komplex aktivitet där mer forskning inom ämnet behövs. Metoden som användes för att besvara frågeställningarna och således syftet med studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metodansatsen är fenomenografisk metod vilket syftar till att undersöka uppfattningar om fenomen. Det teoretiska ramverk som används vid analys av empirin är sociokulturell teori. Resultatet har kontrasterats mot tidigare forskning inom ämnet, samt olika perspektiv på svenskämnet och litteraturens plats i undervisningen i svenska. I likhet med tidigare forskning visar resultatet en mångfasetterad och komplex bild av lärares urvalsprocess. Några aspekter ter sig extra intressanta och framträdande i de data som samlats in i denna undersökning. Det gäller tidspress på grund av stofftäthet, vilket gör att noveller används i hög utsträckning. Texter väljs ofta för att möjliggöra samtal och diskussioner. Resultatet indikerar en möjlig förekomst av en skönlitterär kanon. Flera lärare anser att bedömning försvårar deras litteraturundervisning och påverkar deras val av texter. Ett intressant resultat är även att vårdnadshavare i viss utsträckning verkar påverka val av skönlitteratur. Lärarna pekar även på att elevernas bristande färdigheter och förmågor påverkar deras litteraturval. Det framkommer också att lärarna ofta utgår från eleverna och att de är färgade av sina ämneskonceptioner när de väljer texter. Lärarna visar medvetenhet om sociokulturell teori för läran

De nationella proven i svenska är ett obligatoriskt inslag i den svenska skolan som sätter press både på lärare och elever. Skolverket föreslår sambedömning kring de nationella proven som ett sätt att skapa mer likvärdighet kring just bedömning och betygsättning av de nationella proven. Men vad säger den aktuella forskningen när det gäller just sambedömning av de nationella provet i svenska? Vilka fördelar och nackdelar finns det när det handlar om just sambedömning och vilka utmaningar kan man identifiera? Metoden som valts för att besvara syftet i denna studie är en systematisk litteraturstudie. Med denna litteraturstudie vill vi försöka bidra med kunskap kring bedömning och betygsättning av nationella proven i svenska årskurs nio. Vi presenterar även hur synen på kunskap och bedömning har förändrats över tid och hur elevers resultat blivit en allt viktigare del i den politiska agendan. Resultatet av studien visar att lärare tolkar elevprestationer olika och i olika rapporter som jämför lärares bedömningar kan man se att lärare som sambedömer har en högre grad av samstämmighet, med exempelvis Skolinspektionens ombedömare, än de som inte praktiserar sambedömning. Men studien visar även på att sambedömning inte per automatik skapar samstämmighet lärare emellan eller likvärdighet för elever. Studien påvisar att det finns både för- och nackdelar med sambedömning av nationella prov men att de positiva effekterna av sambedömning tycks överväga de negativa. Resultatet påvisar också hur komplext bedömning av nationella prov i svenska är, att det finns många viktiga parametrar att väga in samt att skillnader i resurser på olika skolor spelar roll i arbetet med bedömning av proven.

Descriptions of the acoustic characteristics of Swedish voiceless fricatives are scarce and are limited to static measures derived from the speech of a small number of speakers. The current study provides an updated acoustic description of the static (spectral, temporal, and intensity) characteristics of word-initial voiceless fricatives in Central Standard Swedish. In addition, temporal variation of spectral centre of gravity is modelled using a generalized additive mixed model. Results show that fricatives were differentiated in terms of spectral properties, duration, and intensity level, such that sibilant fricatives were generally longer and more intense than non-sibilant fricatives. Spectral centre of gravity differentiated between all places of articulation apart from labio-dental /f/. Gender differences were found for centre of gravity in /s/ but overall, sex/gender differences were small. Dynamic analyses revealed differences in curvature as well as overall level of spectral centre of gravity across the duration of the fricative, associated with place of articulation and mediated by vowel context, fricative duration, and speaker specific patterns. The results from the present study are valuable for future cross-linguistic research, and as reference for investigations concerning children's acquisition of Swedish voiceless fricatives.

Sverige har under de tre senaste decennierna blivit ett alltmer mångkulturellt land till följd av globalisering, migration och krig. De stora flyktingvågorna har medfört stora förändringar för det svenska skolsystemet. Bristande behovsprövning och låg måluppfyllelse i svenskämnet har väckt frågor om hur lågstadielärare arbetar för att främja läsinlärning för nyanlända elever och hur undervisningen anpassas för att göra lärmiljön inkluderande för dessa elever. Syftet med denna studie var att identifiera och karaktärisera vad som karaktäriserar lågstadielärares didaktiska val inom svenskämnet med fokus på läsinlärning för nyanlända elever samt hur de anpassar sin undervisning för att göra lärmiljön inkluderande för dessa elever. Genom en kvalitativ studie med utgångspunkt i Westlunds (2017) läsinlärningsteori i relation till läsinlärning och Asp-Onsjös (2006) inkluderingsteori har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat baseras på sex intervjuade lärares uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med läsinlärning och inkludering av nyanlända elever i grundskolans tidigare årskurser. Studiens resultat visar att studiehandledning, meningsfulla läxor och en mix av olika läsinlärningsmetoder är väsentliga aspekter i arbetet som syftar till att främja läsinlärningen hos nyanlända elever. Vidare visar även resultatet att direktplacering, individanpassning, högläsning, tydliga instruktioner, digitala appar, relationer och elevens behov att få komma ifrån den ordinarie undervisningen är dagliga anpassningar som görs i undervisningen för att göra lärmiljön inkluderande för de nyanlända eleverna.

Inledning Enligt undersökningar som har gjorts i Sverige framgår det att en fjärdedel av alla barn som växer upp i Sverige har ursprung från andra länder. I gällande styrdokument för förskolan framgår det att förskollärare ska skapa förutsättningar för att barn som har ett annat modersmål än svenska att utveckla både det svenska språket och det egna modersmålet. Syfte Syftet med vårt examensarbete är att skapa större kunskap om språkfrämjande arbete i förskolans verksamhet med barn som har ett annat modersmål än svenska. Metod Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder med intervju som datainsamlingsmetod. All data har samlats in, analyserats och kopplats samman med bakgrund. Resultat Resultatet visar på att språkfrämjande arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska kan ske på olika sätt. Det framgår att uppdelning av barn i mindre grupper gynnar det språkutvecklande arbetet, att reflektionen i arbetslaget erbjuder nya perspektiv och banar väg till att hitta de metoderna som är mest lämpade och som gynnar det språkutvecklande arbetet med barn som har ett annat modersmål. Delaktighet, bemötande, lyhördhet och omtanke är faktorer som påverkar det språkfrämjande arbetet i en riktning som ska gynna barnen i förskolan. För att lyckas kan man även behöva komplettera med redskap.

Engelsk översättning av rapporten "Språkval och internationalisering : Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning". Uppföljning på rapporten "Engelska eller svenska?: en kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning" av Linus Salö, 2010

Uppföljning på rapporten "Engelska eller svenska?: en kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning" av Linus Salö, 2010

För att kunna undervisa om texter, skrivande och språk är det viktigt att du som lärare förstår vad en text är och hur vi med språkets hjälp kan formulera innehåll och budskap på olika sätt. I den här boken beskriver författaren hur språk och texter fungerar sett utifrån den systemisk-funktionella grammatikens (SFG) analysmodell så som den tillämpas inom den s.k. Sydneyskolan med språkvetaren Michael Halliday som frontfigur. En central utgångspunkt är att SFG systematiserar språket utifrån betydelse och inte utifrån form. Det betyder i sin tur att teorin besvarar frågor om vilken effekt ett visst språkligt val ger och hur detta val förhåller sig till textens genre. I boken får du lära dig hur kommunikationen mellan texten och läsaren fungerar, hur vi kan använda språket för att förmedla erfarenheter och hur informationen organiseras i språket. Med hjälp av textexempel diskuterar författaren teorin ur olika perspektiv, och i slutet av varje kapitel får du tips på hur du kan tillämpa kunskaperna som boken ger dig i din undervisning. Boken är skriven som en inkörsport till SFG och riktar sig främst till lärarstudenter och lärare i svenska och svenska som andraspråk.

Feministiska svenska tecknade serier som medium för politisk aktivism och kritik

This article focuses on the functions and the meaning potential of Swedish det-constructions, i.e. constructions with the non-referential pronoun det as subject. The aim is to show how the constructions construe meaning through verbs and participant roles and how they can be used to express assessment through modality. Moreover, the distribution of non-referential det and referential det is investigated in three text types. The material consists of det-clauses in academic works, news reports and personal blogs. The results show that referential and non-referential det have about the same frequency in all the investigated text types. Active det-constructions are non-agentive and mostly non-dynamic, expressing states, while passive det-constructions are dynamic and implicate an Agent. However, the Agent role is not expressed in passive det-constructions, which suggests a lower degree of agentivity in comparison to passive constructions without det. The results also show that different det-constructions can be used as a modal resource expressing modal assessment by the matrix clause, which thus can be considered an alternative to modal adjuncts and verbs.

Det föreliggande arbetets övergripande syfte är att klarlägga läspraktiken Shared Readings möjligheter och begränsningar som litteraturarbete i svenskämnet i gymnasieskolan. Shared Reading är en läspraktik som kombinerar högläsning och samtal om texten under läsningen. En utbildad läsledare ansvarar för att underlätta samtalet, men samtalets fokus ligger på deltagarnas personliga respons på texten. För att uppnå uppsatsens syfte undersöker vi skolans styrdokument och Shared Readings handbok med hjälp av två teoretiska modeller, för att klargöra huruvida det finns utrymme för Shared Reading i skolans verksamhet. Därefter observerar vi läspraktiken tillämpad i skolans verksamhet för att undersöka hur teori och praktik samspelar. Detta kompletteras med deltagarintervjuer. De teoretiska modellerna tar dels fasta på olika perspektiv som intas under litteraturläsning (läspositioner), dels på om formen av samtal inbjuder till dialogiskt lärande (samtalsform). Resultatet av undersökningen av skolans styrdokument och Shared Readings handbok är att det finns utrymme för Shared Reading på gymnasieskolan. Dock överensstämmer dessa styrande dokumentet inte helt, och läspraktiken svarar främst mot det litteraturarbete som efterfrågas i Svenska 1. Omsatt i praktiken visar det sig finnas vissa hinder för att framgångsrikt bedriva Shared Reading i ett skolsammanhang. Bland dessa begränsningar kan noteras att det frivilliga deltagandet som utgör ett fundament i läspraktiken, vilket visar sig svårt att återskapa i klassrummet. Det kan förklara det ofta låga deltagandet som var en del av vårt resultat. Samtidigt visar resultatet på många möjligheter att använda sig av Shared Reading. I synnerhet vill vi här lyfta läspraktikens bruk av samtalsmodellering och strävan att sätta den personliga läsupplevelsen i fokus. Vi föreslår att litteraturarbete i skolan kan inspireras av den verktygslåda som Shared Reading innebär., The overarching aim of this study is to clarify the reading method Shared Reading’s potential and limitations as a method of teaching literature in the subject of Swedish in upper-secondary school. Shared Reading is a reading method that combines reading aloud and conversation about the text during reading. A trained facilitator is responsible for keeping the conversation alive, but the conversations focus is on the participants’ personal response to the text. To this aim, we analyse school policy documents and the reading method’s handbook using two theoretical frameworks, to explore whether Shared Reading can be employed in school practice. Following that, the method is observed as practiced in a school setting to inquire into the relationship between theory and practice. This is supplemented with participant interviews. The theoretical frameworks focus on (1) different perspectives taken while reading (reading positions) and (2) whether the mode of conversation encourages dialogic learning (mode of conversation). The result of the analysis of the policy documents and handbook shows that there is potential to employ Shared Reading in upper-secondary school. However, the match is not perfect, and the reading method is most fitting to use in the Swedish entry level course (Swedish 1). The observations showed that there are challenges with using Shared Reading to its full effect in a school setting. Amongst these are the fundamental role of voluntary participation in Shared Reading which proved difficult to recreate in a classroom setting. This explains the relatively low participant activity in the present study. Still, our results show a lot of potential in using Shared Reading, notably the prevalent use of conversation modelling and the aim to focus on the personal experience while reading. Our suggestion is to view Shared Reading as a series of tools to use and be inspired by when teaching literature.