Search

Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på sin egen undervisning utifrån en ämnesövergripande praktik i SO. Syftet undersöks med utgångspunkt i frågeställningen: Hur ser lärare på ämnesövergripande undervisning i SO? Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning där mellanstadielärares livsvärld analyseras och utgör det empiriska materialet. Den teoretiska utgångspunkten och kunskapssynen som studien vilar mot är den sociokulturella. Undersökningens empiriska data analyseras, med en hermeneutisk metodansats, genom att tolka lärares erfarenheter, tankar och förståelsehorisont utifrån del och helhet. Resultatet av studien visar att det råder delade meningar om undervisningsmetoden och dess planering. Undersökningen påvisar att ämnesövergripande undervisning i SO kan bidra till en holistisk undervisning då eleverna får en helhetsbild av undervisningen, och därmed även ökar och fördjupar sin förståelse för ämnets innehåll. Även åsikter som är emot ämnesövergripande undervisning har lyfts. Dessa menar att det finns risker med undervisningsmetoden då vissa ämnen kan riskera att hamna i skymundan. Studiens resultat går att koppla till tidigare forskning som även den har påvisat liknande åsikter hos lärare gällande deras inställning till undervisningsmetoden. Med utgångspunkt i studiens resultat dras slutsatsen att lärares åsikter om ämnesövergripande undervisning varierar. Ämnesövergripande kan bidra till en kunskapsutveckling men metoden behöver genomföras på ett sätt som möjliggör för en utveckling i samtliga ämnen som integreras.

Syftet med undersökningen är att ta reda på varför lärare använder högläsning på mellanstadiet samt om syftet med högläsning förändras i de olika årskurserna. För undersökningen har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. När vi frågade informanterna om deras syften med högläsning kunde vi sortera in svaren i fyra teman. Dessa teman handlar om högläsning som språkutvecklande, mysig och avkopplande stund, för att väcka ett intresse för litteratur och skapa upplevelser hos/för eleverna och sist att använda högläsningen som diskussionsunderlag och som hjälp i värdegrundsarbete. Dessutom har vi redogjort för våra respondenters förändring av syften och användning av högläsning i de olika årskurserna fyra, fem och sex där det bland annat framkommer att högläsning används oftare i årskurs fyra än i årskurs fem och sex.

Ungdomar upplever att studie- och yrkesvägledningen i skolan kommer för sent. Med detta som grund uppstod studiens valda ämne vilket är studie- och yrkesvägledning i mellanstadiet. Syftet med denna uppsats är att granska hur studie- och yrkesvägledare och mellanstadielärare arbetar med vägledning i mellanstadiet och hur samarbetet ser ut mellan professionerna. Undersökningen genomfördes via en kvalitativ intervjumetod där fyra studie- och yrkesvägledare och fyra mellanstadielärare deltog varav ingen av informanterna arbetar på samma skola. Informanterna som deltog fick svara på hur de arbetar med vägledning i mellanstadiet och hur samarbetet ser ut professionerna sinsemellan. I analysen används Social exchange theory, som är en beteendeteori, och Self-determination theory, som är en motivationsteori. Teorierna har använts för att analysera och förklara resultatet. Teoretiska begrepp som blir viktiga är: utbyte, belöningar, kostnader, beteende, behov, autonomi, kompetens och samhörighet. Samtliga av informanterna använder sig av vägledning i mellanstadiet i någon form. Det som varierar är hur mycket det används och på vilket sätt. När det gäller samarbetet mellan professionerna skiljer sig resultatet åt beroende på yrkesroll. Skillnaderna visar sig i att samtliga studie- och yrkesvägledare menar att de har ett samarbete med lärarna medan majoriteten av de intervjuade lärarna å andra sidan uttrycker att ett samarbete med studie- och yrkesvägledare inte finns. Resultatet visar att goda relationer, attityder och upplevelsen av att befinna sig på samma kompetensnivå är faktorer som gynnar samarbetet. För att ett sådant samarbete ska vara möjligt måste det finnas inplanerad tid, förståelse för varandras yrkesområde och en huvudman som anser att vägledningsfrågor är viktiga.

Den här studiens syfte är att undersöka vilka lässtrategier som elever i årskurs fem beskriver att de använder sig av. Lässtrategierna delas in i processkunskap och förutsättningskunskap. Studien undersöker vilka delar av dessa kunskaper som eleverna använder sig av. För att ta reda på vilken metod som fungerar för undersökningens syfte gjordes först en pilotstudie. Studiens teoretiska utgångspunkt är modellen Reading as a Meaning-Construction Process: The Reader (Ruddell & Unrau, 2004). Det insamlade materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs fem. Resultatet visar att alla de intervjuade eleverna har de grundläggande lässtrategierna, men att de flesta behöver utmanas för att komma vidare i sin utveckling. Det är även tydligt att alla elever inte ligger på samma nivå trots att de går i samma årskurs, vilket kan göra det svårt att möta alla på rätt nivå i undervisningen. Den här studien lyfter fram vilken betydelse lässtrategierna har i undervisningen samt vikten av att möta eleverna på deras egen nivå för att de ska kunna utveckla sina lässtrategier för sin framtida skolframgång.

Skolans uppdrag kan ses som tudelat. Dels ska elevens behov tillgodoses men samtidigt ska samhällets behov tillgodoses då morgondagens samhällsmedborgare formas. En omfattande studie visar att elevers intresse för de naturvetenskapliga ämnena sjunker efter tredje klass och vidare upp mot högstadiet. En annan studie visar att allt färre elever väljer att söka till naturprogrammen på gymnasiet och att ingenjörsutbildningar har allt svårare att rekrytera unga studenter. Då mellanstadieelever själva uttrycker vad som är roligast och mest intressant med NO är svaret oftast undersökningar eller laborationer. Däremot visar det sig att undersökande arbete fortfarande är undantaget i svensk skola, trots läroplaners upprepade försök att styra undervisningen mot en mer undersökande karaktär. Med detta som bakgrund ämnar denna kvalitativa forskningsöversikt belysa huruvida mellanstadielärare idag har möjlighet att tillgodose både elevers behov och samhällets behov, detta genom att tillämpa ett undersökande arbetssätt. Forskningen som analyserats har tyngdpunkt i Sverige men även internationella studier har granskats. I resultatdelen redovisas hur undersökande arbetssätt har potential att intressera och engagera alla elever, samtidigt som viktiga förmågor har möjlighet att utvecklas. Bland dessa förmågor återfinns exempelvis att kritiskt kunna värdera källor, som av Skolverket poängteras särskilt viktigt i en tid av stora informationsflöden genom kanaler som intenödvändigtvis har för avsikt att opartiskt dela påstådda fakta och information. I resultatdelen presenteras också det etablerade skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA), som många verksamma lärare använder sig av då de tillämpar undersökande arbetssätt. Resultatet visar att både elever och lärare generellt har en positiv bild av NTA, men att läraren har en krävande roll. Ett annat alternativ till undersökande arbetssätt som presenteras i resultatet är Kolstøs konsensusprojekt. Projektet erbjuder eleverna att ta rollen som experter då de arbetar kring en aktuell samhällsfråga med naturvetenskaplig anknytning. Denna form av undersökande arbetssätt utvecklar elevers förmåga att granska information, tränar dem i att fatta informerade beslut samt ger en inblick i den naturvetenskapliga arbetsgången. Dessa förmågor kan ses som särskilt viktiga efter Skolverkets beskrivning av ett samhälle med stora informationsflöden, samt då egna erfarenheter säger att elever idag har allt svårare att skilja åsikt från fakta. Slutligen diskuteras bland annat hur forskare uttryckt en oro för NO-undervisningens framtid då erfarna lärare går i pension samtidigt som den svenska skolan ser en ökande andel outbildade NO-lärare. Vidare diskuteras hur forskningen visat att lärarens roll då undersökande arbetssätt tillämpas är mycket krävande. Läraren ska ha djup ämneskunskap, didaktisk fingertoppskänsla samt vara trygg i sitt ledarskap av gruppen. Kanske är det så att forskares uttryckta oro för framtiden har belägg med detta som grund, och att det undersökande arbetssättet på sikt är hotat, trots att dess fördelar och positiva inverkan på samhället i framtiden troligen kommer behövas minst lika mycket som nu, om inte mer.

t Detta självständiga arbete handlar om påverkan av det kooperativa lärandet inom matematik på eleverna i årskurs 4-6. Det kooperativa lärandet baseras på att lära sig tillsammans med andra i grupp. Syftet med detta arbete är att sammanställa forskning och studier för att belysa hur det kooperativa lärandet påverkar elevernas kunskaper och inställning inom matematik, samt vad som krävs av läraren för att bidra till en framgångsrik matematikundervisning via det kooperativa lärandet. Målet är att förbättra elevernas förutsättningar och förmågor inom matematik genom att använda det kooperativa arbetssättet. Arbetet har kommit fram till att den kooperativa lärande metoden förbättrar elevernas inställning och attityd inom matematik, samt påverkar deras kunskaper positivt när de samtalar med varandra om matematikämnet. För att besvara frågeställningarna har en systematisk sökning genomförts från databaserna, ERC-Education Research Complete och ERIC- Proquest, Education Resources Information Center, där samtliga artiklar har filtrerats på Peer Reviewed för att säkerställa kvalitet, då artiklarna har granskats av andra forskare. Resultatet visar att kooperativt lärande påverkar elevernas kunskaper och inställning mestadels positivt, men det förekommer även negativt. Det framgår att det krävs ledning och stöttning från läraren som bär en viktig roll där det begärs medvetenhet och kunskap om undervisningssättet för att lyckas. Avslutningsvis kommer slutsats där forskningsfrågorna besvaras följd av en diskussion samt ett förslag på en vidare forskning.

Läroböcker används dagligen i den svenska skolan, inte minst under historieundervisningen. Utifrån egna erfarenheter är det läroboken som styr undervisningen i historia och något som lärarna lätt faller tillbaka på. Vilket läromedel en lärare väljer att använda påverkar elevernas möjlighet till kunskapsutveckling. Syftet med studien är att sammanställa hur läroböcker i skolämnet historia i årskurs 4–6 behandlas i forskning. Syftet besvaras genom frågorna: hur använder lärare läroböcker i förhållande till andra läromedel i historieundervisningen på mellanstadiet och vilka fördelar och nackdelar finns det med att använda läroboken i historia? Litteraturen samlades in via sökningar i databaserna Artikelsök, Swepub och ERIC. För att analysera det material som samlats in skapades en översiktsmatris. Detta för att se så litteraturen stämde överens med urvalskriterierna och var relevanta till studiens syfte. Resultatet visar att det är upp till varje lärare att välja lärobok eller att välja andra läromedel. Läroboken kan fungera på olika sätt beroende på hur läraren väljer att använda den. Trots valmöjligheter är det vanligaste arbetssättet att läsa högt ur läroboken. Resultatet visar även att språket i läroböckerna gör det svårt för eleverna att förstå och frågan om litteracitet i historieundervisningen väcktes. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda en lärobok i historieundervisningen. Lärarna ser fler fördelar än vad eleverna gör.

Genomförandet av systematiska undersökningar är ett kunskapskrav och utgör en central del av kursinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena, flertalet lärare väljer dock bort arbete med systematisk undersökning. Det finns mycket tidigare forskning kring systematiska undersökningar i hög-och lågstadiet, dock är mellanstadiet dessvärre inte lika utforskat. Syftet med studien är således att undersöka vilka lärandemål och utmaningar NO-lärare i åk 4-6 har vid arbete med systematiska undersökningar samt hur de hanterar dem. Studien baseras på en enkätstudie där datan bearbetades via jämförelse för att finna liknelser, skillnader och samband mellan svaren. Genom att dela in svaren utefter tema undersöks huruvida informantsvaren tyder på att utmaningarna i mellanstadiet i någon grad samstämmer med dem som framkommer i tidigare forskning för andra årskurser. Resultatdelen visade på att lärare har liknande lärandemål vid arbete med systematiska undersökningar men att deras formulering kan vara olika. Vidare visade resultaten på att NO-lärare upplever begränsningar och svårigheter vid val av och arbete med systematiska undersökningar. NO-lärare i mellanstadiet utsätts för utmaningar som liknar dem som framkommit i tidigare forskning, bland annat är de mest framkommande utmaningarna dem av tids-, ekonomi-, resurs- och materialbrist. Studien tillförser således läsaren med kunskap kring vilka lärandemål lärare har vid genomförande av systematiska undersökningar, vilka utmaningar som kan stötas på samt olika förslag på hur utmaningarna kan hanteras. Det finns ett fortsatt behov av mer forskning kring årskurserna 4-6, speciellt av den form där lärar- och elevperspektiv lyfts.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka utomhusundervisning ur ett vetenskapligt perspektiv. Vilket stöd finns det för utomhuspedagogikens påverkan på elevers lärande i biologi och även dess övriga påverkan på dem. Frågorna som ställts är hur utomhusundervisning kan bidra till ökad kunskap i ämnet, vilka övriga argument det finns för att bedriva utomhusundervisning samt ett kort avsnitt om vad som får lärare att tveka på utomhusundervisning. Metoden som använts för att insamla kunskap är en systematisk informationssökning på databaserna ERC, ERIC via EBSCO och ERIC via ProQuest och även sekundärsökning utifrån referenslistor. Samtliga inkluderade artiklar från databaserna är peer reviewed och ingen artikel är äldre än 17 år. Resultatet visade på flera positiva effekter med utomhuspedagogik, bland annat gällande elevers kunskapsutveckling så som ökad förståelse för djur och växter, för mångfalden i naturen, nedbrytning och miljöfrågor. Många aktiviteter och platser där undervisningen kan bedrivas på presenterades. Studierna visade utöver påverkan på elevers kunskapsutveckling även på andra positiva effekter som attityd, motivation och inspiration till ämnet biologi. Elevernas vilja att värna och skydda miljön och vår natur är ytterligare en aspekt som visade sig utvecklas med utomhuspedagogik. Slutsatsen av kunskapsöversikten är att lärare bör överväga att antingen börja bedriva utomhusundervisning eller fortsätta göra det, i ämnet biologi.

Forskning visar att vägledning behöver ske mer systematiskt och under en längre period för att elever ska kunna utveckla valkompetens. Syftet med denna studie är att undersöka lärares och studie- och yrkesvägledares upplevelser av hur vid vägledning integreras i undervisningen i grundskolans lägre årskurser och hur detta kan påverka elevers utvecklande av valkompetens. Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Hur integrerar lärare och studie- och yrkesvägledare vid vägledning i låg- och mellanstadiet? Och hur upplever lärare och studie-och yrkesvägledare att låg- och mellanstadieelevers utvecklande av valkompetens påverkas av integrerad vid vägledning i undervisningen? Empiriskt material har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med tre studie- och yrkesvägledare och åtta låg- och mellanstadielärare som valts ut då de uttalat arbetar med vägledning i undervisningen. Teorierna som använts för att analysera empirin är Career Management Skills samt STF-skolmodellen för att besvara den första frågeställningen. Vidare används teorierna DOTS och Circumscription and compromise för att besvara den andra frågeställningen. Studien visar att informanterna arbetar med att integrera vid vägledning i låg- och mellanstadiet genom samarbete med lokala företag samt att teman framtid och yrken vävs in i undervisningen. Studien visar även på att informanterna anser att dessa vägledningsinsatser leder till ökad valkompetens hos eleverna och bidrar till elevers förståelse för sambandet mellan skolan och framtida vuxenliv.

Syftet med denna empiriska studie är att belysa uteaktivitetens betydelse för elevers meningsskapande kring begreppen näringskedja, näringsväv och näringspyramid i ett utomhuspedagogiskt sammanhang på mellanstadiet. Detta gjordes genom att utföra kvalitativa intervjuer i fokusgrupper med elever från två olika klasser. Tematisk analys har använts vilket innebär att det kvalitativa datamaterialet analyserades och sorterades i olika kategorier. Slutsatsen av analysen är att uteaktiviteten har en stor betydelse för elevers meningsskapande kring näringsflöden. Detta då de berättar om begreppens betydelse i relation till vilka djur de har samlat in och vilken plats dessa intar i näringsflöden. Utifrån det insamlade datamaterialet har en direkt koppling till naturvetenskap gjorts. Det går även att koppla resultatet till andra ämnen eftersom det visar att uteaktiviteten leder till ökad delaktighet, fysisk rörelse och samarbete vilket i sin tur kan leda till mer motiverade elever som vill lära sig mer. Uteaktiviteten skapar förutsättningar för att eleverna ska få ökad förståelse kring näringsflöden då det har en tydlig verklighetsanknytning samt att innehållet konkretiseras, dessutom får eleverna en ökad medvetenhet kring ekosystem. Vidare visar resultatet att genom användning av utomhuspedagogik ökar elevernas intresse, nyfiken och användandet av sinnen. Slutligen visar resultatet att genom att läraren väljer att förlägga en del av sin undervisning i naturen uppstår vissa störningsmoment, exempelvis att vädret var kallt. Detta ledde i sin tur till att marken blev hård och även till svårigheter kring att hitta insekter.

Elevens läsförmåga påverkar hur eleven tar till sig textinnehåll, vilket i sin tur inverkar på kunskapsinhämtningen. Undervisning i läsning är viktig i alla skolans ämnen då ämnestexter ställer olika krav på läsförmågan. Matematiska texter har sina särskiljande egenskaper och kan orsaka problem, särskilt för elever i lässvårigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet arbetar för att öka förutsättningarna för lärande och utveckling för elever i lässvårigheter. Den teoretiska utgångspunkten har varit modellen The simple view of reading som på ett tydligt sätt visar på komplexiteten i läsning samtidigt som den belyser hur läsningens beståndsdelar, avkodning och språklig förståelse, påverkar elevens läsförmåga i matematikämnet. Den tidigare forskningen som lyfts i studien beskriver hur viktigt det är att matematiklärare har kunskap om båda dessa delar för att kunna främja och stödja i sin undervisning för elever i lässvårigheter. I studien har en kvantitativ forskningsansats valts för att uppnå syftet och för att samla in empiri har en anonym enkät utformats och besvarats av matematiklärare på mellanstadiet via professions- och ämnesrelevanta grupper via sociala medier och via e-post. Resultatet visade att lärarna redan idag gör en hel del i sin undervisning, genom aktiviteter som tycks främja elevers läsning och med åtgärdande insatser för elever i lässvårigheter. Samtidigt blev det synligt att lärare efterfrågar mer kunskap om hur läsning och lässvårigheter påverkar lärande och utveckling i matematikämnet. Denna studie har visat att det finns ett behov att fylla där specialläraren/specialpedagogen har en viktig funktion att lyfta det språkliga perspektivet i matematikundervisningen, hur lässvårigheter påverkar elevers lärande i matematikämnet, samt hur matematikundervisning och stöd kan utformas för elever i lässvårigheter.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka motivationens betydelse i skrivundervisning för en grupp elever i årskurs sex. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas på självbestämmandeteori. Eleverna motiveras i olika grad av attityder utifrån erfarenheter, mål, yttre faktorer och intresse. Studiens forskningsbakgrund poängterar bland annat att elever behöver motivation för att lyckas i skolan. Resultatet av föreliggande studie visar att undervisningen bör utformas mer utifrån elevernas egna intressen och yttre faktorer som kan påverka eleverna för att de ska bli så motiverade som möjligt. Lärare behöver känna sina elever på individnivå för att veta vad som motiverar dem. Denna studie ger lärare en vägledning av vad elever motiveras av.

Denna litteraturstudie belyser utmaningar i undervisning av kritiskt tänkande i samhällskunskap i år 4–6. Ett av grundskolans övergripande uppdrag är att fostra elever i demokratiska värderingar. En betydande del av det uppdraget ligger på samhällskunskapslärare. För att kunna delta i samhällsdebatter och för att kunna fatta genomtänkta och välavvägda beslut, behöver medborgare kunna tänka kritiskt. Detta är något som både FN och Skolverket är tydliga med i de styrdokument som påverkar skolans verksamhet. Det är viktigt att kunna skilja på vad som är åsikter och vad som är fakta i det informationsflöde som ständigt omger oss. Syftet med studien är att titta på vilka utmaningar som aktuell forskning visar på i samhällsdidaktiken när det kommer till undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Forskningslitteraturen som ingår i studien är vetenskapliga artiklar, licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar samt även studentlitteratur och böcker med forskningsanknytning. Litteraturstudien är kvantitativ med ett samhällsvetenskapligt teoretiskt perspektiv. Till största delen är det svensk forskning från 2011 och framåt som ingår i studien men även viss forskning från USA finns med. Resultatet från litteraturstudien har delats in i fyra övergripande teman utifrån de utmaningar som framkommit. Det första temat är lärares kompetens och på vilket sätt de påverkar undervisning i kritiskt tänkande. Det andra temat utgår från elevens utvecklingsnivå, kunskaper och erfarenheter och vilka utmaningar det ger vid undervisning i kritiskt tänkande. Det tredje temat tar upp digital källkritik och de utmaningar som finns när elever använder digitala verktyg, internet och sökmotorer i undervisningssyfte. Slutligen så tar det fjärde temat upp övergripande faktorer som kan ge utmaningar vid undervisning i kritiskt tänkande. Forskningen visar att det finns ett flertal utmaningar vid undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Såväl lärares som elevers förkunskaper, åsikter, personliga intressen och bakgrund kan påverka undervisningen på olika sätt. Även om styrdokumenten tar upp vilka mål elever ska nå och vilka förmågor som de ska träna så är det läraren som styr innehållet och planerar undervisningen. Elever på mellanstadiet är i en ålder då det händer mycket med den kognitiva utvecklingen. Undervisningen behöver därför anpassas efter gruppens förkunskaper och mognad. Samhällskunskap är ett ämne som innehåller två delar. Samtidigt som eleven ska lära sig ämneskunskaper ska undervisningen även vara fostrande. Forskarna är delade i sina åsikter om de två delarna står mot varandra eller om de hör ihop. Kritisk tänkande är en förmåga som är svårbedömd och som kräver handledd och välplanerad undervisning över tid.

Sammanfattning/Abstract Lindahl, Cecilia & Magnusson, Åsa. (2022). Laborativa material i matematikundervisningen-Sex mellanstadielärares röster om fördelar, hinder och vilka behov de har av stöd från specialläraren. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att öka förståelsen för vad som påverkar svenska lärares val av att använda laborativa material samt att öka kunskapen om lärares behov av insatser från specialläraren kring detta. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa vad som får några svenska mellanstadielärare att välja eller välja bort att arbeta med laborativa material i matematikundervisningen och att öka kunskapen om lärares behov av insatser från specialläraren för att kunna utveckla matematikundervisningen. ● Vilka uppfattningar påverkar lärarens didaktiska val kring användandet av laborativt material i matematikundervisningen? ● Vilka uppfattningar kring behov av insatser från specialläraren uttrycker lärarna att de har för att kunna utveckla användningen av laborativt material i matematikundervisningen? Teori Fenomenografisk ansats ligger till grund för bearbetning av det empiriska materialet (Marton & Booth, 2000). Vid bearbetning av insamlade data urskiljs teman med tillhörande kategorier som speglas mot teori (Dahlberg & Johansson, 2019). Utfallsrummet speglas mot tidigareforskning och specialpedagogiska perspektiv. Metod En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes. Empirin analyserades utifrån en fenomenografisk ansats för att identifiera kategorierna i utfallsrummet. Resultat En reflektion är att när lärarna i studien beskriver vad som får dem att välja att använda laborativa material i undervisningen så utgår de ifrån ett elevperspektiv. De nämner kategorierna inkludering, konkretisering, lust och matematiska samtal. Dessa kategorier syftar till att antingen göra undervisningssituationen bättre för eleven eller till att öka eller fördjupa matematikkunskaperna. När lärarna beskriver vilka kategorier som får dem att avstå så utgår en kategori, utpekande, från elevens perspektiv medan resterande, kompetens, tidskrävande och materialtillgång behandlade lärarens eller organisationens tillkortakommanden. Resultatet från den här studien med sex intervjuade lärare stämmer väl överens med tidigare forskning med ett undantag. Undantaget är att den här studiens lärare sällan använder laborativa material trots att de har en positiv grundinställning. Lärarna uttrycker att de önskar stöd som grundar sig i alla de tre delarna, utveckling, utredning och undervisning, i specialläraruppdraget för att utveckla användandet av det laborativa materialet. Vår tolkning är att lärarna i studien ger uttryck för att ha ett relationellt perspektiv på specialpedagogiska insatser. Specialpedagogiska implikationer Det som framkommer i studien är att verksamhetsutveckling där lärarna får handledning kring den didaktiska teorin parallellt med att de får inspiration till olika material och undervisningsformer bör vara en betydande del av uppdraget. Förutom handledning kring den didaktiska teorin behövs insatser kring det pedagogiska ledarskapet. Insatser från specialläraren på individnivå både för utredningar och för undervisning i mindre sammanhang utanför klassrummet behövs också för de elever som har behov av det, men i första hand bör undervisningen och lärmiljön på gruppnivå utvecklas. Nyckelord handledning, laborativa material, matematikundervisning, mellanstadiet, speciallärare

Läsning och läsförståelse är en grundpelare i majoriteten av skolans ämnen. På grund av den ökade digitaliseringen sker en förändring i hur människan läser. Många barn och unga växer upp med digitala verktyg som en självklar del i deras liv. Med digitaliseringen ökar läsning på skärm och digitala verktyg i skolan. Lärarens förhållningssätt och användning av digitala verktyg blir således väsentligt för elevers utveckling och lärande i läsundervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares resonemang om digitala verktyg i läsundervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar som verktygen skapar. Studien har även som syfte att undersöka vilka ramfaktorer som påverkar hur lärare utför läsundervisningen. Deltagarna i studien är yrkesaktiva lärare i mellanstadiet. Vidare har lärarna intervjuats och datamaterialet analyserats kvalitativt. Resultaten visar att användning av digitala verktyg i läsundervisning varierar mellan lärare. Det föreligger likheter och skillnader mellan olika lärares resonemang och vilka faktorer som avgör deras arbetssätt i undervisningen. Ur resultaten framgår att det finns både möjligheter och utmaningar med att använda digitala verktyg. En möjlighet som lärare tar upp är att verktygen blir ett komplement och bidrar till variation i läsundervisningen. Dessutom uttrycker lärare att verktygen är till hjälp för individanpassning. På andra sidan existerar ett antal utmaningar med den digitala undervisningen; den vanligaste utmaningen är att eleverna håller med på med annat vid arbete med skärmar. Det här drabbar i synnerhet de lässvaga eller elever med koncentrationssvårigheter då de ser digitala verktyg som tillfälle för lek. Paradoxalt ser lärarna digitala verktyg som särskilt användbart för dessa elever. Vidare beskriver lärarna ramfaktorer som avgörande i hur läraren utformar sin undervisning. Resultatet visar att lärare besitter otillräcklig utbildning med digitala verktyg vilket blir avgörande i lärares undervisning. Trots att tillgången av digitala verktyg är god samt erbjuder variation i undervisningen är lärarna skeptiska till digital läsning av skönlitteratur och hur det påverkar läsförståelsen. Därför väljer lärare ofta att genomföra traditionell läsning av skönlitteratur. Samtidigt finns en rädsla hos läraren för tekniska problem och att verktygen inte åstadkommer önskvärda effekter. Å andra sidan visar sig lärare ha en stark vilja att bredda sina kunskaper om digitala verktyg för att möta dessa utmaningar.

Syftet med den här studien var att undersöka elevens och vårdnadshavarens uppfattningar om läxor. Undersökningen som är av kvantitativ karaktär är gjord med hjälp av enkäter som har delats ut till elever i årskurs 5-6 och elevernas vårdnadshavare. I enkätundersökningen deltog 36 elever och 36 vårdnadshavare. Resultatet i denna studie visade att vårdnadshavare önskar mer läxor till eleverna samtidigt som eleverna själva tycker att mängden är bra som den är. Eleverna tycker inte att läxorna som de får är svåra och de tycker oftast inte att det är kul med läxor. Eleverna har i stort sett alltid tillgång till hjälp med läxorna från vårdnadshavarna men ibland finns även hjälp från kompisar och syskon att tillgå. Tiden som investeras i läxor uppges vara 0-20 minuter både på vardagar och helger.

Färre elever söker in till de naturorienterande och tekniska naturtekniska utbildningarna på grund av att intresse, motivation och attityd gentemot de ämnena minskar efter mellanstadieåren. Denna kunskapsöversikt sammanställer forskning kring hur lärare kan arbeta för att påverka elevers intresse, motivation och attityd gentemot naturorientering och teknik. Arbetet lyfter även lärarens uppdrag att forma eleverna till framtida demokratiska medborgare. Artiklar, doktorsavhandlingar och publikationer som används i kunskapsöversikten har genererats via sökningar i vetenskapliga databaser. En deduktiv analysmetod har använts för att kategorisera resultatet utifrån forskningsfrågan. Resultatet visar flera betydande förklaringar kring elevers minskade intressen som läraren behöver förhålla sig till för att undervisningen ska gynna intresse, motivation och attityd och på så vis optimera lärandet. Exempel på sådana förklaringar är undervisningens utformande och lärarens egenskaper. Vidare lyfts praktiska insatser där elevernas intresse är en faktor som läraren kan utgå ifrån. Hur undervisningen ser ut och vilka undervisningsaktiviteter som underlättar för elevernas förhållningssätt gentemot ämnena presenteras också. Diskussionen bearbetar resultaten kring didaktikens betydelse för undervisningens kvalitet och mynnar ut i ett kritiskt ställningstagande och framtida forskningsfrågor.

Statistik från Skolverket (2019) visar att eleverna på mellanstadiet i genomsnitt uppnår kunskaper nära betyget C i engelska när de slutar årskurs 6. Den här studien ska därför undersöka vilka muntliga klassrumsaktiviteter lärare på mellanstadiet anser vara till nytta för att utveckla elevers muntliga förmåga i engelska. Studien undersöker också och vilka klassrumsaktiviteter lärare använder för att utveckla dessa förmågor. Studien har genomförts genom att observera fyra legitimerade mellanstadielärare som undervisar i engelska under totalt åtta lektioner. Därefter har en uppföljande intervju med lärarna gjorts. Resultatet visar att lärarna använder muntliga klassrumsaktiviteter på engelska under sju av de åtta observerade lektionerna. Aktiviteterna engagerar eleverna och låter dem använda sina kunskaper i engelska samtidigt som de i en social gemenskap lär sig att kommunicera i och om elevnära situationer och ämnen. Resultatet visar också att lärarna använder ett varierat arbetssätt och låter eleverna förbereda sina muntliga prestationer. Slutsatsen av den här studien är att legitimerade lärare på mellanstadiet använder muntliga klassrumsaktiviteter som gynnar elevernas muntliga förmåga i engelska men vidare forskning på de nordiska länderna skulle behövas. Statistics from Skolverket (2019) show that Swedish students in year 4–6 almost reach the grade of C in English. In this study it will be examined which classroom activities teachers find beneficial in developing the students’ oral skills in English. To do this, four licensed teachers was observed over eight lessons. As a follow up to the lesson observations, interviews with the teachers were conducted. The results shows that the teachers use oral classroom activities in seven out of the eight observed lessons. The results shows that the licensed teachers in English for year 4–6, gave time to the students prepare themselves before speaking and the teachers varied their teaching. Unfortunately, there is a lack of research on this field on the Nordic countries.

Digital teaching aids have become increasingly available in Swedish primary education. One subject which, however, is still dominated by analogue teaching aids is English. The purpose of this study is to gain knowledge about how English teachers in grades 4–6 use digital teaching aids in teaching. This is done by investigating to what extent and when the digital teaching aids are used, as well as teachers' perceived pros and cons regarding the use of digital tools. This has been investigated through observations of three classes, and interviews with the three teachers who taught them, working in two municipal and one independent school. The results show that teachers use digital teaching aids less than half the time of the lesson, more precisely in the middle to the end part of lessons. These are mainly used when students work individually to solve tasks related to the lesson’s topic. Furthermore, teachers who have a positive attitude towards digital teaching aids are more likely to use them in the classroom. The advantages of using digital teaching aids in teaching were the possibilities of better facilitating individualization and using it as a tool for motivation while the common disadvantage was the lack of control over what students do on their computers. Lastly an unexpected finding was that the digital teaching aids that the teachers were using were not adapted to newly arrived immigrant students. Finally for teachers to be able to use a digital teaching aid as a mediating tool, more than specific knowledge about the digital teaching aid is required. Knowledge such as technical, pedagogical, and content knowledge (TPACK) should be embraced simultaneously and is required to be able to teach effectively with technology.

Syfte med denna studie är att undersöka elevernas upplevelse om svårigheter inom svenskämnet, samt hur anpassningar påverkar eleverna och vilken roll lärarna har i undervisningen. De frågeställningar som behandlas i studien är följande: Vad är det eleverna uppfattar som svårt i svenskämnet? Hur ser eleverna på ett anpassat lektionsinnehåll i svenskämnet och vilka möjligheter ger det dem att utmanas i sin kunskapsutveckling? Vilken roll har den fysiska lärarens närvaro för eleverna i svenskundervisningen? Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa metoder i form av observation samt gruppintervjuer. Respondenterna är tolv till antalet och elever i 12-årsåldern. Undersökningen är genomförd på en kulturellt heterogen skola i Sverige. Det resultat som framkom genom bearbetning av materialet är att eleverna har svårt att definiera ämnet svenska, se syftet med uppgifterna samt hitta motivation till dessa. De väsentliga slutsatserna som uppkommer är att anpassningar effektiviserar eleverna, att det finns ett behov av “ordning och reda” samt att eleverna uppskattar anpassningarna. I resultatet framkommer att läraren är en viktig del i klassrummet, på grund av att lärarens uppgift är att stötta samt att utmana eleverna i kunskapsutveckling.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka huruvida kooperativt lärande i kombination med problemlösning gynnar elevers matematiklärande i mellanstadiet. Kvantitativ metod är det som använts i denna text för att besvara syftet samt frågeställningen. En mängd olika vetenskapliga artiklar har studerats för att få en översikt över det kooperativa lärandet inom problemlösning i matematik. Resultatet visade att det kooperativa lärandet i problemlösning har en positiv effekt för lärandet hos elever. Inte bara matematiskt utan även språkligt och på ett personligt stadie, i form av förbättrad och utvecklad samarbetsförmåga, initiativtagande och ett större och omfattande helhetsperspektiv. Visuellt stöd är något som framgår i resultatet som en bra metod för att få eleverna att förstå problemlösningar i matematiken.

För att kunna delta fullt ut i naturvetenskapliga klassrum behöver elever, i synnerhet elever som undervisas på sitt andraspråk, stöd i att utveckla ämneslitteracitet. Det över­gripande syftet med studien är att föreslå en analysmodell som kan användas för att identifiera och beskriva ett naturvetenskapligt ämnesläsande på mellanstadiet. Med hjälp av analysmodellen undersöks om och i så fall hur elever i två språkligt heterogena klasser ges möjlighet att delta i ämnesläsande under arbete med läromedelstexter. Teoretiskt bygger modellen på a) hur experter närmar sig naturvetenskapliga texter, och b) typiska språkliga utmaningar som finns i naturvetenskapliga läromedelstexter. I denna studie används data från observationer gjorda i två klasser – i ett biologiklassrum i årskurs 4 och ett fysikklassrum i årskurs 5. Resultaten visar att eleverna i båda klasserna ges möjligheter att delta i naturvetenskapligt ämnesläsande, såsom att trans­formera ett ämnesinnehåll mellan olika modaliteter och uppmärksamma tekniska ord och taxonomiska relationer. Vår analysmodell kan alltså användas för att identifiera och beskriva ämnesläsande i naturvetenskapliga mellanstadieklassrum, men också i senare skolår. Studiens resultat kan bidra till att lärare blir medvetna om och tydligare kan för­stå vilka aspekter av ämneslitteracitet som behandlas i deras egna klassrum. Emellertid behöver modellen i större utsträckning anpassas till de olika texter som elever möter i naturvetenskaplig undervisning. To identify and describe disciplinary reading in science in linguistically diverse upper elementary classrooms To be able to participate fully in science classrooms, students, in particular second language learners, need support to develop disciplinary literacy. The overall aim of the study is to propose an analysis model designed to show how disciplinary reading in science upper elementary school can be identified and described. With the help of the model, we investigate whether students in two linguistically diverse classes are given the opportunity to participate in disciplinary reading while working with science teaching material(s), and if so, how. Theoretically, the model is based on a) how experts approach science texts, and b) typical linguistic challenges in scientific texts. The data consists of observations in two classrooms - a year 4 biology classroom and a year 5 physics classroom. The results reveal that the students are given opportunities to participate in disciplinary reading while working with teaching material(s) in both classrooms, performing actions such as transforming content from one modality of the text to another and paying attention to technical words and taxonomic relations. Thus, our analysis model can contribute to showing how disciplinary reading can be identified and described in science elementary school classrooms, but also in higher grades. The results of the study can help teachers become aware of and more clearly understand which aspects of disciplinary literacy that are dealt with in their own classrooms. However, the model needs to be adapted to different types of texts used in science education.

Studiens syfte är att prova olika laborativa arbetssätt, för att förstå de kvalitativa skillnaderna i hur instruktionerna inverkar på dels vad läraren gör, dels på vad eleverna gör vid undervisningstillfället. och. Målet med studien är att lyfta fram de möjligheter och begränsningar olika arbetssätt medför, och vad det innebär för användningen av laborationer i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats och omfattar en intervention, med en lärare (deltagande observatör), samt elever från årskurs 4 och årskurs 6 i grundskolan. Genom en metodkombination, med filmupptagning under laborationerna, samt semistrukturerade intervjuer före och efter laborationen, samlades empirin in. Resultatet visar att begränsad frihetsgrad möjliggör att eleverna kan arbeta mer självständigt, medan ökad frihetsgrad öppnar upp för kritiskt resonerande om ämnesinnehållet. Lärarens roll i de olika arbetssätten tar olika form, där läraren är mer involverad vid frånvaron av en stegvis instruktion, vilket ställer högre krav på lärarens tillgänglighet. I den strukturerade laborationen var rollen av stöttande och korrigerande karaktär, som sågs begränsa lärarens fokus till ett följande av den stegvisa instruktionen. Lärare behöver fundera hur det vetenskapliga innehållet i laborationen synliggörs för eleverna. Slutsatser från studien är att arbetssättet i en laboration behöver anpassas efter dess syfte och elevernas kunskaper, där kritiska vetenskapliga samtal bör utgöra en del. The purpose of the study is to try different ways of working with inquiry, to try and understand the qualitative differences how instructions affects what the teacher and the students do during the time of teaching. The goal of the study is to bring out the opportunities and limitations that the ways of working bring, and what it means for the use of inquiry in teaching. The study has a qualitative approach and embodies an intervention, with a teacher (participating observer), and students from grade 4 and grade 6 in Swedish primary school. Through a combination of methods, by means of film recording during inquiry, and semi structured interviews before and after inquiry, the data was gathered. The results show that a limited degree of freedom facilitate that the students can work more independently, while an increased degree of freedom open up for critical reasoning about the contents of the subject. The teacher’s role during the different ways of working takes varied shape, with the teacher being more involved when there’s no step-by-step instruction, and therefore demand more of the teacher’s accessibility. In the structured inquiry the role take on a supportive and corrective nature, which was seen limiting the teacher’s focus to a following of the step-by-step instruction. Teachers need to reflect how the scientific content of inquiry is made visible to the students. Conclusions from the study is that the ways of working in inquiry needs to be adapted after its purpose and the student’s knowledge, where critical scientific conversations need to be a part.