Search

Betydelsen av källkritik och att kritiskt kunna granska texter betonas i styrdokument för ämnet svenska. Dock framgår det inte konkret vad detta innefattar eller hur progress­ionen ser ut mellan olika stadier. Denna studie syftar till att undersöka hur Critical literacy, CL, prövas i de nationella läsproven i svenska för olika åldrar för att på så vis synliggöra vad CL i svenskämnet kan innebära. Materialet består av nationella läsprov i svenska för årskurs 6 och 9 samt gymnasiets kurs 1 vilka analyseras genom närläsning och tematisk analys med utgångspunkt i ett brett spektrum av teorier om CL, med kritiska textanalytiska inriktningar som rör sig från text till text i kontext. Resultaten visar bland annat att den CL som framträder i läsproven huvudsakligen gäller textförståelse medan uppgifter riktade mot att synliggöra ideologier eller makt­relationer däremot är sällsynta. Progression märks genom att fler uppgifter efterfrågar CL i högre årskurser och genom ökade förväntningar på att dels kunna ställa textper­spektiv mot varandra och förstå det outtalade, dels förstå stilistiska drags funktion i texter, effekten av berättartekniska grepp och tolkning av symbolik. Vidare innehåller gymnasieproven ett fåtal uppgifter som efterfrågar en läsning mot texten, dvs. med fokus på exempelvis författarpositioner, vinkling och underliggande ideologier. I artikeln diskuteras konsekvenserna av den CL som framträder samt implikationer för svenskämnet. En slutsats är att proven när det gäller CL bidrar både till att kon­kretisera svenskämnets kurs- och ämnesplaner och till att synliggöra förväntad pro­gression mellan åldrarna. Dock har inte källkritik någon framskjuten position i proven.

Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i de tidiga skolåren. Utvecklingen av läsförståelse är något som, enligt läroplanen, ska påbörjas under dessa år. Det är en lång, tidskrävande process som pågår under hela grundskolan. Hur högläsningen utformas ser olika ut i de olika klassrummen. Eftersom vissa forskare hävdar att många lärare inte utnyttjar högläsningens potential för att utveckla läsförståelse, lägger den här litteraturöversikten fokus på den didaktiska frågan hur. Denna litteraturöversikt utgår från frågeställningen: vilka undervisningsmetoder, som innefattar högläsning, kan främja utvecklingen av elevers läsförståelse i F–3? Två söksträngar skapades. Via dessa hittades åtta studier som var relevanta för frågeställningen. Dessa analyserades och utifrån detta skapades fem teman: ordförråd, aktiviteter under läsning, arbete före, under och efter läsning, koppla text med bild samt mindre grupper. Resultatet pekar på att, för att förbättra elevernas ordförråd behöver eleverna explicit undervisning kring orden. Mindre grupper, aktiviteter före under och efter läsningen och bilder till texterna kan främja elevernas förmåga att återberätta berättande texter, men inte återberättande av faktatexter.

Syftet med studien är att belysa hur lärare, som undervisar i årskurs 4–6, kan uppfatta fenomenet läsförståelse. Forskning om läraruppfattningar av läsförståelse är begränsad och fler undersökningar bör genomföras. Fenomenografisk forskning görs utifrån andra ordningens perspektiv, vilket innebär att det är uppfattningar som ska studeras och därför utgår denna studie från en fenomenografisk ansats. Intervjuer lämpar sig bra för att kunna ställa fördjupande följdfrågor och på så sätt förtydliga uppfattningarna. Flertalet lärare tillfrågades men pandemin har satt sina spår och många lärare valde att tacka nej då de helt enkelt hade för mycket att göra och därför intervjuades enbart fyra informanter. Då intervjuer är tidskrävande och tiden för studien är knapp, genomfördes parintervjuer. Eftersom syftet med studien inte är att generalisera anses materialet vara tillräckligt. De intervjuade lärarna understryker vilka förmågor elever behöver ha för att kunna nå en god läsförståelse i sina förklaringar av fenomenet. Deras beskrivningar är likartade men med olika fokusområden. I enighet med forskning anses uppfattningar inom ett land vara av föga variation med hänvisning till likvärdig utbildning och tillgång till styrdokument inom landet. Urvalet i en fenomenografisk studie tenderar på grund av tidsbrist att vara begränsat och därför är det svårt att dra en generell slutsats utifrån aktuell forskning., The aim of the study is to describe how teachers, who teach in years 4–6, can perceive reading comprehension as a phenomenon. Research on how teachers perceive reading comprehension are often limited to its extent and more studies needs to be conducted. Phenomenographic research originates from the second order perspective, which means that the perception of the phenomenon is to be studied and thus this study takes a phenomenographic approach. Interviews suits well to phenomenographic studies due to the possibility to ask in-depth follow-up questions that clarifies the perceptions. Several teachers were asked to participate in this study, but the pandemic has left its mark and multiple teachers choose to say no simply because they had too much to do and due to that only four teachers were interviewed. Because of the time demanding nature of interviews and the short time aspect of the study, pair interviews were applied. The aim of the study is not to generalize and therefore the material is considered to be sufficient. The teachers in the study point out which abilities pupils must possess to reach an adequate reading comprehension. Their descriptions are similar though their focus area varies. In agreement with research, perceptions within a country are considered to be of insignificant variation due to equivalent education and access to governing documents within the country. Due to lack of time, the population in a phenomenographic study tends to be limited and therefore it is difficult to draw a general conclusion based on current research.

This literature study was conducted with the aim to examine how elementary school teachers use oral reading and silent reading in the classroom, and whether and in what way the two reading strategies benefit students’ reading comprehension. The questions that the study is based on are ”what purpose does the teacher have with reading aloud and silent reading in the classroom?” and ”is reading aloud and silent reading beneficial for student’s reading comprehension, and in what way?”. Initially, the study presents government documents and their perspective on reading and reading comprehension. Next, the following concepts are presented: oral reading, silent reading and reading comprehension. Continuously, research that analyzes the teachers’ purpose for oral reading and silent reading and in what way they affect reading comprehension, is introduced. The process of collecting data has been carried out in line with the method literature review, where the search process has been divided into two phases. Keywords are presented and the databases that have been used are: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) and Swepub. The results of the study show that teachers can have different purposes for reading. When reading aloud, the purpose may be to create participation by involving all students in the teaching. The reading aloud can be used to process and retell texts through questions asked by the teacher. Through the reading aloud, students are given an opportunity to reflect together. The purpose of silent reading can be to make students’ learning process visible by working with notes and feedback. Through notes and feedback, the importance of reading continuously is made visible in order for there to be a development in reading. This can be beneficial for students as it can contribute to a greater joy of reading. Greater joy of reading means that students feel an increased motivation to read. Furthermore, the results shows that reading comprehension consists, Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur låg- och mellanstadielärare använder högläsning respektive tyst läsning i klassrummet, och om och på vilket sätt de två lässtrategierna gynnar elevernas läsförståelse. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är ”vilket syfte har läraren med högläsning respektive tyst läsning i klassrummet?” samt ”är högläsning och tyst läsning gynnsamt för elevers läsförståelse, och på vilket sätt?”. Inledningsvis presenteras vilka mål som styrdokumenten fokuserar på i relation till läsning och läsförståelse. Därefter presenteras begreppen: högläsning, tyst läsning och läsförståelse med utgångspunkt i tidigare forskning. Vidare introduceras forskning som analyserar lärarens syfte med högläsning och tyst läsning samt på vilket sätt de påverkar läsförståelsen. Datainsamlingen har skett i enlighet med metoden litteraturöversikt, där sökprocessen har delats in i två faser. Samtliga nyckelord presenteras och de databaser som har använts är: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) och Swepub. Resultatet av studien visar att lärare kan ha olika syften med läsning. Vid högläsning kan syftet vara att skapa delaktighet genom att involvera samtliga elever i undervisningen. Högläsningen kan användas för att bearbeta och återberätta texter genom frågor som ställs av läraren. Genom högläsningen ges eleverna en möjlighet att reflektera tillsammans. Syftet med tyst läsning kan vara att synliggöra elevers lärandeprocess genom att arbeta med anteckningar och återkoppling. Genom anteckningar och återkoppling synliggörs vikten av att läsa kontinuerligt föratt det ska ske en utveckling i läsningen. Detta kan vara gynnsamt för eleverna eftersom det kan bidra till en större läsglädje. Större läsglädje innebär att elever känner en ökad motivation till att läsa. Vidare visar resultatet att läsförståelse består av flera olika komponenter och att det kan vara svårt att observera ur ett lärarperspektiv. Det framkom bland annat att elever presterar

This knowledge overview aims to examine the importance of decoding for students learning how to read and if it can be used as a tool to measure approximate future development in reading comprehension. The study aims to answer the questions “What does current research say about decoding and its implications for monolingual students and their future reading comprehension?” and “What tests are used by researchers to measure students decoding, reading comprehension and fluency”. Reading comprehension is explained as an umbrella term for several smaller groups. Mainly decoding, phonological awareness and language comprehension. In this overview several scientific studies about decoding and its potential implications will be analyzed and compared with each other and prior research. This research was collected through the database ERIC (EBSCO) with key words with the purpose of finding scientific papers pertaining to the subject in question. These studies examine students' current decoding abilities to try to distinguish what their reading comprehension levels will be in the future. These results are then followed up with reading comprehension tests to see if the approximations were correct. The results indicate that the majority of researchers agree that decoding is a good way of estimating students' future performance and growth in reading comprehension. These results lay the foundation for further research that will examine three things: What is the best way to teach kids decoding in order to help with future reading, How do bi- and multilingual students feel about the Swedish subject in schools and how are students with dyslexia affected by the current strategy used to teach them to read., Denna kunskapsöversikt ämnar att undersöka hur viktig avkodning är för elevers läsutveckling samt om den kan användas som ett verktyg för att mäta framtida läsförståelseutveckling. Frågeställningarna “Vad säger nuvarande didaktisk forskning om avkodning och dess implikationer för enspråkiga elevers framtida läsförståelse i grundskolan?” och “Vilka tester använder forskarna för att mäta elevers avkodning, läsförståelse och läsflyt?”. Läsförståelse används som ett paraplybegrepp för flera mindre delar. Främst avkodning, fonologisk medvetenhet och språkförståelse. I denna översikt analyseras och jämförs flera forskningar om avkodning och dess potentiella implikationer, både med varandra och med tidigare forskning. Denna forskning samlades genom databasen ERIC (EBSCO) med hjälp av nyckelord med anledning av att hitta vetenskapliga studier som behandlade ämnet. Forskningarna undersöker elevers avkodningsförmåga och försöker uppskatta hur deras läsförståelsenivåer kommer vara i framtiden. Resultaten grundas i läsförståelsetest för att se om de uppskattade resultaten var korrekta. Resultaten indikerar att majoriteten av forskarna var överens om att avkodning är ett bra verktyg för att uppskatta elevers framtida prestation och utveckling när det gäller läsförståelse. Resultaten lägger grund för vidare forskning som kommer undersöka tre saker: “Hur lär man elever att avkoda på bästa sätt för att ge dem bra förutsättningar inför deras framtida läsning?”, “Hur upplever flerspråkiga elever svenskämnet i skolan?” och “Hur påverkas elever med problematiken dyslexi av de nuvarande strategier som används för att lära dem läsa?

Denna undersökning studerar vilka uppfattningar lärare i årskurs 3 har kring vilka metoder som bidrar till att öka elevers läsförståelseförmåga. Undersökningen ämnar även till att undersöka vilka didaktiska val lärare gör för att utöva dessa metoder. Det teoretiska ramverk som studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Teorin diskuteras i förhållande till lärarnas uppfattningar om vilka metoder som de anser vara gynnsam för elevers läsförståelseutveckling. Studien grundar sig i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin styrks med en fenomenografisk forskningsansats och analysmetod. Resultatet visar att elevers läsförståelseutveckling sker när läraren använder metoder i undervisningen som medvetandegör lärandeprocessen. Kombinationen av flera metoder med utvalda delar som passar lärarens nuvarande klass bidrar till att elever får en helhetsförståelse för läsupplevelsen. Av lärarnas uppfattningar att utläsa kombineras med fördel metoderna, genrepedagogik och språkutvecklande förhållningssätt. Dessa metoder bygger på att skapa en helhetsförståelse för eleverna ofta i samspel med andra.

Högläsning är vanligt förekommande i klassrummen och kan används i undervisningen för att utveckla olika förmågor i ämnet svenska. För att högläsning ska vara gynnsam krävs det att den är planerad och har ett tydligt syfte. Studiens syfte är att undersöka några lärares uppfattningar om och arbetssätt med högläsning i årskurs 3 för att stödja elevers utveckling av läsförståelse. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet för att lyfta betydelsen av att elever lär sig av och tillsammans med andra. Materialet i studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer där fem lärare som för tillfället arbetar i årskurs 3 intervjuades. I resultatet framgick det att deltagande lärare uppfattar att högläsningen är betydelsefull för utvecklingen av läsförståelse eftersom eleverna får ta del av ord, meningsbyggnad och texters innehåll. Högläsning bidrar till att eleverna får lyssna på hur en god läsare läser vilket bidrar till att eleverna senare anammar det till sin egen läsning. Högläsning är också ett sätt för eleverna att få mer motivation till läsningen vilket är viktigt för läsförståelsen. Lärarna beskriver att de arbetar med högläsning under fruktstunderna men också genom bland annat Läsfixarna, Text Talkoch Boksamtal. De beskriver samtal i samband med högläsning som en givande faktor till utveckling av läsförståelse då det bidrar till reflektioner och diskussioner om innehållet.

Digitala verktyg är vanligt att använda i klassrummet vid undervisningstillfällen inom ämnet svenska. För att eleverna ska utveckla sin läsförståelse arbetar lärare med litteratur både digitalt och i tryckta böcker. Studiens syfte är att redogöra för hur några lärare i årskurserna 1–3 dels beskriver elevernas läsmotivation, dels hur de beskriver att de arbetar med skönlitteratur genom digitala verktyg för att utveckla elevernas läsförståelse i ämnet svenska. Som grund till att försöka uppnå syftet finns det två frågeställningar; hur lärarna beskriver elevernas läsmotivation av skönlitteratur i svenskämnet och hur lärarna beskriver att elevernas läsförståelse påverkas av digitala respektive tryckta texter. För att studiens syfte och frågeställningar ska kunna besvaras har kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna 1–3 utförts. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och i socialkonstruktivismen. Resultatet visar på att rätt bok eller bokens genre har en påverkan på elevernas motivation till läsning. Intresse och kunskap inom läsning har en betydelse för elevernas läsförståelse. Resultatet visar däremot att om läsningen sker digitalt eller analogt inte har en större betydelse på hur lärarna uppfattar elevernas läsförståelse eller elevernas motivation till att läsa. Efter resultatet presenteras diskussionsavsnittet, där redogörs diskussioner om metod och resultat samt tankar kring fortsatt forskning.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1-3 arbetar med utveckling av elevers läsförståelse. För att besvara syftet formulerades tre forskningsfrågor: Hur beskriver lärare sitt arbete för att utveckla elevers läsförståelse? Vilka faktorer anser lärare bidrar till utveckling av elevers läsförståelse? Vilka erfarenheter har lärare kring arbete med läsförståelsestrategier? Studien har genomförts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som bygger på lärande som socialt betingat genom interaktion. Perspektivet har använts i analysen med fokus på lärares undervisning i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Den metod som använts för datainsamling var en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3 på två olika skolor. Resultatet visade hur lärarna beskrev sitt arbete med elevernas läslust, ordförståelse och avkodning i samband med läsförståelsen och de gav konkreta exempel på olika läromedel de använde sig av. Det framkom även hur de respektive lärarna använde sig av läsförståelsestrategier med tydlig koppling till etablerade modeller för läsförståelse.

Syftet med studien var att belysa hur lärare ser på läsförståelse i relation till matematikämnet. För att uppfylla studiens syfte intervjuades fyra lärare på en skola i södra Sverige. Genom intervjuerna delade lärarna med sig av sin uppfattning och sitt resonemang kring hur de arbetar med problemlösningsuppgifter och läsförståelse i sin matematikundervisning. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär vilket gav intervjuarna större möjlighet att följa informantens resonemang. Vid analys av empiri framkom att lärarna ser läsförståelse som en viktig del inom matematiken men att de inte använder sig av en viss typ av strategi för att utveckla denna. Däremot uttryckte flertalet av lärarna att par- och grupparbete är betydelsefullt för att eleverna ska utvecklas i sin läsförståelseförmåga vid problemlösning. Utifrån resultatet av studien uppmärksammas hur lärare uppfattar och resonerar kring läsförståelse i relation till matematikämnet och särskilt problemlösningsuppgifter. Detta resultat kan på så vis tänkas ge andra verksamma lärare, lärarstudenter och forskare inom matematikämnet en inblick i hur läsförståelsen och problemlösningsförmågan är nära anknuten.

Syftet med denna undersökning är att rikta fokus mot skillnader i samarbete i könshomogena och könsheterogena grupper samt hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevers läsförståelse. Genom en kvalitativ undersökning observerades 33 elever i nio grupperingar i årskurs 2 och 3 i svenska grundskolan. Undersökningens empiri insamlades genom observationer och transkriberade ljudfiler från när eleverna samarbetade i könsheterogena och könshomogena grupper. En abduktiv innehållsanalys med en socialkonstruktivistisk ansats genomfördes på insamlad empiri. Resultatet som uppkom i analys och diskussion i relation till tidigare forskning pekar på att det finns skillnader mellan könshomogena och könsheterogena grupper i relation till samarbetsmönster, diskussioner och ledarskapsförmåga. Kommunikation mellan eleverna visade sig vara en avgörande del i hur samarbetet fortlöpte och hur konstruktiva samtalen kring det givna ämnet blev. Flickor påvisade en mer direkt kommunikation med auktoritära drag i kontrast till pojkar som visade en större betoning på kollektiv tillhörighet och att befästa ny kunskap tillsammans. I relation till läsförståelse visar resultatet att elevernas kommunikation och individuella förmågor kopplat till läsförståelse påverkade samarbetet och förståelsen för innehållet.

Bilderboken är en multimodal text som elever ofta möter i undervisningen i skolan. Syftet med den här studien har varit att bidra med kunskap om några lärares arbete med bilderboken i läsförståelseundervisningen i årskurs F-3 för att synliggöra hur lärare kan stötta elever i deras utveckling av läsförståelse. Ett kvalitativt perspektiv har antagits och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra verksamma lärare på två olika skolor i södra Sverige. I resultatet presenteras lärarnas arbete utifrån de olika teman som identifierades i materialanalysen. I resultatet framkommer vikten av läslust som grund för att eleverna ska utveckla läsförståelse samt några aktiviteter som informanterna menar bidrar till läslust och i sin tur läsförståelse. Det framkommer även att med multimodal läsning följer olika utmaningar. Dessa utmaningar kan vara att bilden i bilderböcker kan fungera både som ett stöd och ett störningsmoment för elevers läsning. Resultatet visar även att bilderboken används som ett verktyg i ämnesintegrerad undervisning genom NO och SO samt värdegrund. I diskussionen lyfts vikten av lärarens roll i arbetet med bilderböcker och läsförståelse genom begreppen den proximala utvecklingszonen och stöttning. Dessa begrepp är centrala i det sociokulturella perspektivet på lärande. Lärarens roll visar sig vara avgörande i arbetet för att eleverna ska utveckla läsförståelse genom olika arbetssätt där lärarna med kunskap om elevernas proximala utvecklingszon och stöttning fungerar som en vägledande viktig person i deras lärande.

Intresset för kognitiva teorier kopplat till inlärning har på senare tid ökat. Vår studie intresserar sig för hur elever utvecklar metakognition i relation till läsförståelse genom att undersöka elevens användning och förståelse för läsförståelsestrategier. Metakognition i vår studie hänvisar till elevers medvetenhet om sin egen tankeprocess samt elevernas benägenhet att ta kontroll över den. Studien syftar till att belysa elevers förståelse för och användning av läsförståelsestrategier i förhållande till deras utveckling av metakognition kopplat till läsförståelse. Den huvudsakliga metod som används är elevintervjuer och även enkätundersökningar med lärare för att ge en bakgrund till elevernas undervisning i läsförståelsestrategier. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är teorier om metakognition. Resultatet visar att flera elever använder läsförståelsestrategier, vissa elever använder sig av mer än en strategi och överlag används problemlösningsstrategier mest. Föreliggande studie kan utifrån olika perspektiv finna en antydan för att elever i årskurs 6 utvecklat metakognition.

I denna uppsats analyseras tre läromedel för kursen svenska 1. Tanken bakom analyserna är att se efter huruvida man gör nivåskillnader i elevers läsförmåga och läsförståelse beroende på om de går yrkesförberedande program eller högskoleförberedande program på gymnasiet, samt om man kan se vilka didaktiska inslag som finns med för att stimulera elevernas inre motivation. Det visar sig att det är mycket stor skillnad i hur många olika skönlitterära texter som eleverna förväntas läsa beroende på yrkes eller högskoleförberedande program samt att nivåskillnaden i förväntad analysförmåga är stor i uppgifterna som är kopplade till det lästa. Detta är något man borde reagera kraftigare på med tanke på att eleverna läser samma kurs, men beroende på vilket läromedel de får utefter vilket program de går utmanas de på helt olika nivåer. Detta innebär att två tonåringar som läser samma kurs inte kommer att varken utmanas eller få chansen till att utveckla sina kunskaper i samma utsträckning., In this essay, three teaching materials are analyzed for the course Swedish 1. The idea behind the analyzes is to look at whether you make differences in students' reading ability and reading comprehension depending on whether they attend vocational programs or college preparatory programs in high school, and if you can see what didactic elements are available to stimulate students' inner motivation. It turns out that there is a very big difference in how many different fiction texts the students are expected to read depending on the vocational or university preparatory program and that the level difference in expected analytical ability is large in the tasks that are linked to what is read. This is something you should react more strongly to given that the students read the same course, but depending on what teaching material they receive according to which program they go to, they are challenged at completely different levels. This means that two teenagers who take the same course will not be challenged or given the chance to develop their knowledge to the same extent.

Eftersom ungdomars läsvanor har ändrats över tid har vi valt att undersöka hur lärare talar om det läsfrämjande arbetet i skolan samt vilka faktorer som påverkar arbetet. Syftet med vårt examensarbete är att utveckla förståelsen för hur svensklärare ser på det läsfrämjande arbetet i grundskolan. För att få en djupare förståelse för svensklärares subjektiva upplevelser av och attityder till det läsfrämjande arbetet i skolan har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med en fenomenologisk ansats. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat ihop ett empiriskt material som vi sedan har transkriberat och analyserat tematiskt. Det empiriska materialet har delats in i olika teman och analyserats med hjälp av ett didaktiskt forskningsperspektiv som har fungerat som en teoretisk utgångspunkt. De teman som vi tog fram genom den tematiska analysen var det läsfrämjande arbetet, samarbete samt utvecklingsmöjligheter. Resultatet visar att svensklärare anser att det läsfrämjande arbetet är viktigt och något de redan arbetar aktivt med att utveckla. De är också överens om att det finns hinder i form av begränsningar på grund av ramfaktorer. Informanterna menar även att det finns utvecklingsmöjligheter i form av samtal och diskussioner där alla inom organisationen deltar för att utveckla samarbetet och samstämmigheten. Med mer kommunikation mellan alla parter i verksamheten skapas förutsättningar för att kontinuerligt utveckla det läsfrämjande arbetet.

Studiens syfte var att undersöka och analysera hur svensklärare och speciallärare på högstadiet och gymnasiet beskrev hur de utformade sin läsförståelseundervisning för att utveckla alla elevers läsförståelse, särskilt med tanke på elever i språklig sårbarhet. Datainsamlingen i denna kvalitativa studie har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det finns ett samband mellan definitionen av läsförståelse och undervisningens utformning. Det fanns ett antal likheter mellan respondenternas definition av läsförståelse, men en viss skillnad mellan respondenterna på högstadiet versus gymnasiet. Vidare visade studien att läsförståelsestrategier, metoder och modeller är en central del i undervisningen för att utveckla elevernas läsförståelse. Läsförståelseundervisningen sker ofta i interaktion, kommunikation och socialt samspel. När det gäller definitionen av språklig sårbarhet framkom det en tydlig grundläggande likhet, men vid konkretisering framträdde det vissa skillnader. Det särskilda stödet sker både inom klassrummets ram och i enskilda sammanhang. Inom klassrummet ram handlade det om att stödja svensklärarna och eleven med anpassningar. När det gäller enskilt stöd visade resultatet olikheter, från att arbeta med att utveckla elever i språklig sårbarhet till att arbeta grundläggande med förmågorna. Studien visade att samverkan mellan svensklärare och speciallärare har betydelse för undervisningen. Till största delen sker samverkan när svensklärare behöver stöd i undervisningen eller med en specifik elev samt vid nationella prov.

Denna studie är en mixstudie av kvantitativ forskning med kvalitativa inslag. Studiens syfte är att undersöka hur anpassningar som görs i lättlästa texter/böcker påverkar textens läsbarhet och elevernas läsförståelse. I undersökningen används två textstycken från två olika böcker, böckerna kommer från samma bokförlag och ena boken är enligt förlaget klassificerad som lättläst. Dessa texter används för att göra två olika textanalyser (komparativ textanalys och läsbarhetsindex) och ett test som bygger på texterna i form av två enkäter. Denna studie utgår ifrån en konstruktivistisk kunskapssyn vilket betyder att elever konstruerar kunskap genom att vara aktiv och själv ansvara för lärandet. Den konstruktivistiska kunskapssynen definieras i denna uppsats genom att utgå från ett sociokulturellt perspektiv och kognitivt perspektiv och vad dessa två olika perspektiv bidrar med till den konstruktivistiska kunskapssynen. 41 elever i årskurs tre från tre olika skolor gjorde testet. Undersökningens resultat visade att den lättlästa boken ej hade någon högre läsbarhet eller högre påverkan på elevernas läsförståelse.

Denna studie tar avstamp i en skola, där elever med svenska som andraspråk generellt sett presterar på en lägre nivå än enspråkigt svenska elever, samtidigt som antalet elever med svenska som andraspråk ökar. Tidigare forskning visar att det är ordförrådet och läsförståelsen som skiljer sig mellan förstaspråkselever och andraspråkselever, medan det är obetydliga skillnader vad gäller avkodning. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om sambandet mellan ordförrådets djup och bredd samt läsförståelsen hos elever med svenska som andraspråk i årskurs fem och sex. Studien använder en kvantitativ metod, bestående av tre test som ämnar mäta läsförståelsen samt ordförrådets djup och bredd hos studiens 50 informanter. Resultatet sammanställs och analyseras i syfte att kartlägga korrelationen mellan resultatet på studiens tre tester. Det framgår av resultaten att det finns en måttlig korrelation mellan ordförrådets djup och läsförståelsen, medan korrelationen mellan ordförrådets bredd och läsförståelse är svag. Detta resultat tolkas utifrån modellen The Simple View of Reading samt tidigare forskning på området.

Denna kunskapsöversikt grundar sig mot bakgrunden till den svenska digitaliserade skolan och elevers motivation till läsning. Elevers läsförståelse är viktig inom alla skolämnen, men framför allt inom svenskämnet. Svensklärarens motivationsfrämjande undervisning kan ses som ett verktyg för att utveckla läsförståelsen. Digitala verktyg i undervisningen kan ses som ett bra hjälpmedel men det kan även bidra till att eleven tappar fokus på undervisningen. Studien genomfördes ur ett elevperspektiv samt ett lärarperspektiv och är både kvalitativ och kvantitativ. De teoretiska utgångspunkterna utgår från Self Determinant Theory (SDT) och Cummins fyrfältsmodell med inslag av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Metoderna som användes var en enkätundersökning till eleverna samt en intervjufrågeställning till lärarna. Det inspelade materialet från intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultatet visar att elevernas motivation till att läsa digitala texter är högre inom skolpraktiken. Även om resultatet visar att eleverna generellt läser lite så tyder deras höga användning av sociala medier på annat. Sociala medier innehåller till stor del digitala texter. Resultatet visar även att det finns varierande utmaningar när det kommer till användningen av digitala resurser i undervisningen. Detta kan styrkas med tidigare forskning samt lärarnas erfarenheter. Slutligen visar resultatet att den motivationsfrämjande undervisningen har en betydande roll när det kommer till elevens prestation inom skolan. Fortsättningsvis skulle det vara av värde att undersöka vidare hur digitala resurser kan användas i undervisningen och hur läraren ska hantera de utmaningar som kan existera inom det motivations främjande arbetet i skolan.

Syftet med examensarbetet är att undersöka sex lärares arbete med läsförståelse i årskurs2. Till följd av undersökningen vill vi bilda oss en djupare förståelse kring hur man somverksam lärare definierar vad läsförståelse innebär. Vi vill även öka kunskapen om hurverksamma lärare i årskurs 2 beskriver sitt arbete, för att utveckla elevers läsförståelsesamt undersöka huruvida informanterna använder sig utav strategier i sin undervisning.Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sex lärare. Litteraturläsningen visar hur detfinns fördelar med att göra eleverna medvetna, om vilken strategi de ska använda när demöter olika texttyper i undervisningen. Forskningsresultaten i studien visar att strategier ären gynnsam metod för elevers utveckling av kunskaper i läsförståelse. Studiens resultatvisar att samtliga sex informanter definierar läsförståelse som förmåga till att kunna förståoch återge innehåll, kunna dra slutsatser av det lästa innehållet samt göra textkopplingarmed stöd av egna erfarenheter. Alla deltagare i studien var eniga om att automatiseradavkodning, läsflyt, ordförståelse samt ett utvecklat ordförråd är viktiga delar i elevensläsförståelseutveckling. Goda förutsättningar till att utveckla läsförståelse bottnar i atteleverna är medvetna om syftet och målet med undervisningen. Det framgår i läroplanenatt eleverna genom strategier ska kunna tolka texter och förstå innehåll. Att kunna tolkainnehållet ur en text är en förutsättning för att kunna inhämta nya kunskaper.Läsförståelsen blir således ett viktigt begrepp i undervisningen samt ett område som läggergrund för annan kunskapsutveckling.

I detta examensarbete har vi genomfört en kvantitativ studie med kvalitativa inslag med syftet att adressera skillnaderna i läsförståelse hos 60 elever i årskurs fem vid läsningen av tryckt och digital text. Studien undersökte också elevernas preferenser mellan de två medierna och hur väl deras preferenser stämde överens med den metod som visade sig vara mest effektiv för lärandet. Undersökningen inkluderade en enkät och två tidigare nationella prov i ämnet svenska där ett tillämpades i tryckt form och ett i form av en PDF-fil på dator. Resultatet visade att eleverna visade på en något ökad förståelse när de läste tryckta texter än vad de gjorde när de läste digitala. Det visade även att majoriteten av eleverna föredrog att läsa tryckta texter. Däremot fann vi inget stöd för att det varken skulle finnas något positivt eller negativt samband mellan elevernas preferenser och deras resultat. En klar majoritet av de som presterade bäst genom den analoga läsningen uppgav att de främst läser tryckt text till vardags. Bland de elever som presterade bäst digitalt var skillnaderna avsevärt mer varierande. Vår slutsats är att elevernas läsförståelse gynnas av tryckta texter men att deras erfarenheter spelar en viktigare roll för utfallet än mediet i sig.

I denna kvalitativa studie har lärares syn på dialogisk högläsning i undervisningen för årskurs 4–6 studerats. Syftet har varit att få en djupare insyn i hur och varför svensklärare arbetar med hjälp av dialogisk högläsning. Som bakgrund konstateras att tidigare forskning inom området gällande specifikt dessa årskurser är bristfällig. Teoretisk bakgrund är det sociokulturella perspektivet samt pragmatismen, vilka båda menar att inlärning sker genom social interaktion med andra. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att dialogisk högläsning används av samtliga informanter, emellertid på lite varierande sätt, med motiveringen att det går i linje med arbetet mot läroplanen, samt att den ger ett mervärde. Mervärdet består i ökad läsförståelse, ökat ordförråd samt större självkännedom.

Syftet är att undersöka mellanstadielärares syn på användningen av digitala och tryckta texter i undervisningen av läsförståelse. Studiens teoretiska ramverk utgår från det sociokulturella perspektivet och konstruktivismen. Denna studie har som en teoretisk utgångspunkt att beskriva läsning och läsförståelse som färdigheter i påverkan av social kontext. Det innebär att lärande ses som en social process mellan individer. Metoden som används är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lärare. Denna studie utgår från en fenomenologisk och hermeneutisk ansats där fenomenologin beskriver och hermeneutiken tolkar materialet från intervjuerna. Analysen av det empiriska material som leder fram till studiens resultat beskrivs i tre steg: naiv läsning, uttydande av meningsbärande element och slutligen tolkning genom en hermeneutisk spiral. Resultaten beskriver hur läsförståelse kan skilja sig åt mellan digitala och tryckta texter utifrån olika kompetenser hos läsaren och hur kontexter påverkar läsningen.

Problemområdet jag fokuserat på i detta examensarbete är elevernas bristande läs och ordförståelse inom matematiken. Denna problematik kan ses i den dagliga undervisningen i klassrummen och elevernas svårigheter med läs, begrepp oc hordförståelse inom matematiken kan försvåra elevernas matematiska utveckling. Syftet med denna undersökning var att försöka bidra med kunskaper om lärare och elevers språk och lässtrategier i ämnet matematik. Jag var också intresserad av att undersöka om stödmallar används och i så fall på vilket sätt, av lärare på lågstadiet inom matematikundervisningen. Genom metoderna av att göra klassobservationer och korta efterföljande intervjuer av de undervisande lärarna kunde jag få insyn i olika klassrum. Med hjälp av enskilda observationer i problemlösning med och utan kontext kunde jag få ta del av hur några av eleverna använde och tog till sig matematikundervisningens olika former av ord och begrepp. Resultatet av denna studie visar klassrum med stor fokus på ord och begrepp som diskuteras och benämns med bildstöd i genomgångar. Här sågs även klassrum utan bildliga stödmallar men med muntliga stödstrukturer. Elever där flertalet har ett resonemang och delaktighet i klassrummens dialoger, men undersökningen visar också på elevernas svårigheter. Eleverna hade i de enskilda observationerna svårt att tolka uppgifterna, både genom att läsa samt med hjälp av hörförståelse. De matematiska vardagsordens betydelse i olika sammanhang och vanliga vardagsord ställde till det för elevernas förståelse. För att tydliggöra och befästa matematiska ord och begrepp behöver dessa förtydligas och upprepas och användas i den dagligen undervisningen. Att ge undervisningen stort fokus på att ”vanliga” ord har olika betydelser i olika sammanhang behöver utvecklas inom matematikundervisningen. Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet är det av stor vikt att eleverna får betydande möjligheter att kommunicera och diskutera matematiska begrep

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärares arbete med lyrik inom svenskämnet på gymnasiet korresponderar med hur elever uppfattar att de tar till sig kunskaper om genren. Informanterna som deltog i studien var verksamma lärare inom ämnet svenska på gymnasieskolan och elever till de medverkande lärarna. Denna kvalitativa och kvantitativa metodstudie bestod av både intervjuer med lärare och enkätinsamlingar från elever. Resultatet visar att lärares undervisningsstrategier om lyrik korresponderar väl med elevers uppfattningar, men att det går att se skillnader kring tankar som elevinflytande och hur elever tar till sig syftet med undervisningen. Genom att undersöka detta samband diskuterar studien hur man kan förstå resultatet ur ett större perspektiv. Undersökningen om lyrik i detta fall har lett till att en förståelse för ett allmändidaktiskt tillvägagångssätt även går att applicera på ett arbete med andra textgenrer. Ett sådant arbete skulle potentiellt, i sin tur, kunna bidra till elevers kunskapsutveckling när man arbetar med olika textgenrer inom svenskämnet.

Swedish students reading comprehension decreases in various knowledge measurements such as PIRLS. The Swedish National Agency for Education writes that there is a lack of teaching in reading strategies. The purpose is to describe how students in a class in grade 4 (5) can reason about reading strategies for reading different texts. The students reasoning is intended to provide a deeper understanding of how teachers can develop reading instruction in the intermediate stage. The students have been taught the four basic strategies according to Reciprocal Teaching, to predict, ask questions, to sort out ambiguities and summarize a text during primary school. The study conducted four focus group interviews with students. The results show that strategies are used to different extents by the students. Some students use more strategies, other less or not at all. The students learned from each other during the interviews, which shows that this type of conversation is useful in teaching to clarify students’ knowledge and to follow up and develop their work with reading strategies. The students described the importance of being able to contribute their experiences both to each other and to med as a teacher, which I interpret as significant for how teaching can be developed. The conclusion indicates that theory, model and material in the study can be the basis for clarification how teaching can be conducted. By assessing students’ reading comprehension separately and in a more structured way can develop students’ reading ability to achieve higher goal fulfillment., Svenska elevers läsförståelse sjunker i olika internationella kunskapsmätningar som PIRLS. Skolverket skriver att det saknas undervisning i lässtrategier. Syftet är att beskriva hur elever i klass i årskurs 4 kan resonera kring lässtrategier för att läsa och förstå olika texter. Elevernas resonemang avser att ge en djupare förståelse för hur lärare kan utveckla läsundervisningen på mellanstadiet. Eleverna har undervisats i de fyra grundstrategierna enligt Reciprocal Teaching, att förutspå,att ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta en text under lågstadiet. I studien genomfördes fyra fokusgruppintervjuer med elever. Resultatet visar att strategier används i olika omfattning av eleverna. Vissa elever använde fler strategier andra färre eller inga alls. Eleverna lärde sig av varandra under intervjutillfällena, vilket visar att denna typ av samtal är användbara i undervisningen för klargöra elevernas kunskaper och för att följa upp och utveckla deras arbete med lässtrategier. Eleverna beskrev vikten av att kunna bidra med sina erfarenheter både till varandra och till mig som lärare, vilket jag tolkar som betydelsefullt för hur undervisningen kan utvecklas på mellanstadiet. Slutsatsen indikerar att teori, modell och material i studien kan ligga till grund för att tydliggöra hur undervisning i lässtrategier kan bedrivas. Genom att bedöma elevers läsande och läsförståelse separat och på ett mer strukturerat vis kan utveckla elevers läsförmåga för attnå högre måluppfyllelse.

Studien syftar till att undersöka hur och varför fem svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med skönlitteratur i undervisningen samt vad de ser för möjligheter och utmaningar i sitt arbete med skönlitteratur. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetar med skönlitteratur på olika sätt och att det finns möjligheter såväl som utmaningar inom arbetsområdet. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att de intervjuade lärarna arbetar med skönlitteratur för att utveckla elevernas kunskaper och bilda demokratiska samhällsmedborgare. De arbetar dock med det ena som ett primärt syfte och det andra som ett sekundärt syfte, vilket leder till att ett av områdena hamnar i skymundan. Vidare diskuteras de förutsättningarna som finns på varje enskild skola, där det visar sig att skolbiblioteket spelar en central roll. Majoriteten av de intervjuade lärarna anser att förutsättningarna vad gäller skolans bibliotek och bristande tillgång till rådgivning av bibliotekarie gör det svårt att hitta böcker som är relevanta för eleverna.

I skolans värld används allt fler digitala läromedel. Forskning visar på att läsförståelsen försämras av att läsa på skärm och att det krävs speciella förmågor för att ta sig an digitala texter. Detta arbete har som syfte att få kunskap om vilka faktorer som ligger bakom svensklärares val av analoga respektive digitala läromedel samt hur svensklärare upplever att elevers läsförståelse påverkas av digitala läromedel. Studien bygger på en fenomenologisk forskningstradition och kvalitativa intervjuer med fem verksamma svensklärare på högstadiet. En tematisk analys av intervjuerna har visat på att valet av digitala läromedel påverkas av läromedlets digitala struktur, läromedlets innehåll och ramfaktorer såsom elevers okoncentration, elevers och lärares digitala kompetens och skolledares beslut av att använda digitala läromedel i alla ämnen. Upplevelsen av hur elevers läsförståelse påverkats av digitala läromedel visar på en delad bild. Några informanter upplever att elevers läsförståelse har försämrats medan andra inte upplever någon skillnad. Precis som forskningen pekar på beskriver några av informanterna att det krävs annan stöttning och andra lässtrategier för att läsa digitalt. Vår slutsats är att det behövs större digital kompetens hos både elever och lärare för att de digitala läromedlen ska vara användbara samt att läromedlen behöver utveckla sin digitala struktur i samma takt som digitaliseringen i samhället för att skolan ska kunna lyckas med att fostra medborgare redo för en digitaliserad värld.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur Haparanda kommuns sjätteklassare presterar på de nationella provens läsförståelsedel. Studien syftar även till att synliggöra skillnader i dessa prestationer utifrån om eleverna är enspråkiga eller flerspråkiga samt utifrån kön. Arbetet genomförs med målet att bringa kunskap om eventuella fallgropar eleverna stöter på när det kommer till läsförståelse. För att uppnå studiens syfte har två stycken forskningsfrågor konstruerats. Den första frågan fokuserar på hur de faktiska elevprestationerna ser ut på läsförståelsedelen av de nationella proven i svenska utifrån faktorerna modersmål och kön. Den andra forskningsfrågan handlar om vilka specifika uppgifter i dessa prov som eventuellt vållar eleverna bekymmer. Studien bygger på mixed methods och inbegriper både kvantitativa och kvalitativa inslag. De uppställda forskningsfrågorna besvaras utifrån analyser av en närläsning av 32 elevers läsförståelseprov. Resultatet visar att det föreligger skillnader mellan de två språkgrupperna samt mellan könen. Resultatet visar även att det förekommer svårigheter för eleverna vad gäller läsförståelse, samt vad i uppgifterna som föranleder nämnda svårigheter., The purpose of this study is to examine the performance made by sixth-graders, at the reading comprehension part of the National tests. The study is conducted in Haparanda Municipality, in Sweden. The study aims to identify differences in these performances based on whether the students are monolingual or multilingual and also based on gender. The study is made with the aim of bringing up knowledge about eventual difficulties the students are facing when it comes to the reading comprehension part of the test. To achieve the purpose of this study, two research questions have been constructed. The first question is focusing on the students’ actual performances on the reading comprehension part of the National test in Swedish, based on factors such as mother tongue and gender. The second question is about which specific tasks in these tests that eventually are causing concerns for the students. This study is based on mixed methods and has both a qualitative and a quantitative element. The answers of the research questions come from analyzes based on close readings of the reading comprehension tests taken by 32 students. The results shows that there are existing differences between students based on gender and mother tongue. The results also show that the students are facing difficulties when it comes to their reading comprehension and certain elements in reading comprehension assignments., Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on osoittaa, miten hyvin Haaparannan kunnan kuudesluokkalaiset pärjäävät valtakunnallisten kokeiden luetunymmärtämisen osuudessa. Lisäksi tutkimuksen tavoitteena on selvittää yksi- tai monikielisyydestä tai sukupuolesta johtuvat erot tuloksissa. Työn tavoitteena on myös tuoda esille oppilaiden luetunymmärtämisessä kohtaamat mahdolliset vaikeudet. Tutkimuksen tarkoituksen saavuttamiseksi on luotu kaksi tutkimuskysymystä. Ensimmäisen tutkimuskysymyksen avulla selvitetään, miten hyvin oppilaat pärjäävät ruotsin kielen luetunymmärtämiskokeessa äidinkielen ja sukupuolen perusteella. Toisen tutkimuskysymyksen avulla selvitetään, mitkä erityiset tehtävät näissä kokeissa aiheuttavat oppilaille ongelmia. Tutkimuksessa on käytetty sekä laadullisia että määrällisiä menetelmiä. Vastaukset esitettyihin tutkimuskysymyksiin saadaan 32 oppilaan luetunymmärtämisenkokeen tarkan analyysin avulla. Tulokset osoittavat, että eroja on sekä näiden kahden kieliryhmän että sukupuolten välillä. Tulokset osoittavat myös, että oppilailla on vaikeuksia luetunymmärtämisessä ja selventävät, mitkä seikat näitä vaikeuksia aiheuttavat.

Reading strategies that teachers use in teaching are of great importance for learning. The purpose of this study is to find out how and in what way reading strategies are used for students of other languages. This study is a qualitative research based on Vygotsky's (2001) theory of sociocultural perspective. Learning takes place as a social process and students are constantly undergoing change and development. This development takes place in the social interaction between both teachers and classmates. The survey material has been collected through semi-structured interviews and a geometry test. Semi-structured interviews were conducted with five teachers based on the purpose of the study and the question. Geometry test was conducted in two classes at different schools, and it consisted of three parts. The first part was simple and clear text questions to examine the students' mathematical knowledge. The second part was with questions related to everyday life and the third part consisted of questions taken from old national tests. The results of the study were consistent with the teachers' assessment. It showed that second language students have a lack of understanding of words and are in crucial need of reading strategies to solve in mathematical text problems. The special needs education teacher's task is to support the students in their learning process and to follow their knowledge development at the individual level. Individual intensive training with extra explanation of words and following a strategy where the text can be divided into smaller parts is a successful effort to increase students' understanding of problem-solving tasks. The special needs education teacher needs to create a good collaboration with the teachers to develop the school's learning environment by supervising and supporting the teachers in the didactic and methodological development.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fem verksamma svensklärare arbetar för att främja och utveckla elevers motivation till skönlitterär läsning i årskurs 4–6. Vidare undersöks hur lärarna beskriver samverkansarbetet med skolbiblioteket. För att undersöka detta genomförs intervjuer för att ta reda på berörda lärares upplevelser och erfarenheter av elevers läsmotivation. Tidigare forskning visar att motivation har en avgörande betydelse för elevers läsning och läsutveckling. Motivation definieras som en målinriktad process med inre och yttre påverkansfaktorer som skapar förutsättningar för lärande och utveckling. Resultatet visar att samtliga lärare i studien är eniga om att elevers motivation är viktig för deras progression i skolans alla ämnen. Framgångsfaktorer som beskrivs är exempelvis ett brett utbud av böcker, variationsrik undervisning samt en god samverkan med hemmet och skolbiblioteket. Tillgången till ett välfungerande skolbibliotek skiljer sig åt mellan skolorna, vilket främst beror på skolans resurser, ekonomi och bristande kunskap. I diskussionen problematiseras och utvecklas studiens resultat i förhållande till lärarens roll samt till elevers olika förutsättningar för att lära. Slutsatser som kan dras är att läsning är en komplex aktivitet som kräver engagemang, uthållighet och tid från lärare, elever, vårdnadshavare och skolbibliotekarie för att främja ett livslångt läsintresse.

Sammanfattning/Abstract Nielsen, Helena (2022). ”Det visar sig att ju mer man tränar på det ju bättre blir man” Om lästräning och motivation till att läsa (“It turns out that the more you practise the better you become” On Reading Intervention and Motivation to Read). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser betydelsen av kontinuerlig lästräning genom hela skoltiden. En förväntan på denna studies resultat är att få syn på om interventioner av lästräning kan ha inverkan på läsutvecklingen och på motivationen till att läsa hos elever i lässvårigheter. Studien klarlägger utifrån den utvecklingsekologiska teorin att elevers lärande är beroende av omgivningen och blir en produkt av den. Studiens kunskapsbidrag ämnar också att öka kunskapen gällande de specialpedagogiska implikationer som studien medför. Studien är tänkt att bidra med kunskap om hur skolan skulle kunna utveckla läsundervisningen samt lästräningen. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att genom intervjuer med elever i årskurs sju, speciallärare och specialpedagoger få ta del av deras uppfattningar om vad intensiva åtgärder, interventioner, i form av lästräning kan innebära för läsutvecklingen och motivationen till att läsa för högstadieelever i lässvårigheter. De preciserade frågeställningarna i denna studie är: - I vilken utsträckning kan interventioner med lästräning inverka på att förbättra läsförståelsen hos elever i lässvårigheter? - Vilken inverkan på motivationen till att läsa kan intensiv lästräning ha? Teori Den teori som används som ramverk för denna studie grundar sig i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och den senare bioekologiska utvecklingsteorin (Bronfenbrenner, 1979; Bronfenbrenner & Morris (1998). Denna teori fokuserar på de olika miljöer som eleven befinner sig i och det är i omgivningen i de miljöerna som lärandet s

Denna komparativa studie analyserar och jämför Roald Dahls kapitelbok SVJ (1988), svensk översättning, med den svenskdubbade filmen SVJ (2016) av filmregissören Steven Spielberg. Syftet med studien är att jämföra de två verkens intrig och karaktärsskildring samt undersöka de mediespecifika skillnader som uppstått i adaptionen till film. Syftet är också att undersöka hur lärare som arbetar inom årskurserna 1–3 kan använda sig av böcker och filmadaptioner som hjälpmedel för att samtala om olika verk i syftet att hjälpa vidareutveckla elevernas läsförståelse. I denna studie används kapitelboken SVJ (1988) och filmen SVJ Stora Vänliga Jätten (2016) som exempel för det. Analysen visar både likheter och skillnader mellan bok och film, största skillnaden är händelserna i filmens inledning och slut. Det har lagts till en händelse i mitten av filmen. Studiens resultat visar att både boken och filmen kan användas i ett didaktiskt syfte för att öka elevernas läsförståelse.

Studien analyserar materialet En läsande klass och undersöker hur fyra grundskollärare i årskurserna F-3 använder och anpassar högläsning i undervisningen för elevers språkutveckling och läsförståelse. Syftet med vår studie är att göra en textanalys av läsförståelsemodellen En läsande klass för att se huruvida lässtrategier och anpassningar identifieras i materialet för att utveckla barns språkutveckling och läsförståelse. Studiens teoretiska perspektiv bygger på det sociokulturella perspektivet där en lär i samspel med andra. Denna studie har sin grund i en kvalitativ textanalys utifrån en hermeneutisk ansats då syftet är att tolka, förstå och analysera materialet En läsande klass kompletterat med kvalitativa intervjuer. Högläsning är en bidragande faktor i barns språkutveckling och läsförståelse när syftet är att arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av lässtrategierna i En läsande klass för att utveckla elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna är arbetet innan, under och efter högläsningen centralt i En läsande klass och lärarna anpassar även undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Dock visade resultatet att det lades störst vikt vid att anpassa högläsningen utifrån de elever som behöver extra stöd i läsning i både En läsande klass och av lärarna i praktiken. För de eleverna med goda kunskaper i läsförståelse utmanades de med mer avancerade texter och frågor ställda mellan raderna och bortom raderna.

Denna studie syftar till att ge en fördjupad kunskap kring vilka metoder läromedel förespråkar för ökad läsförståelse i ämnet svenska för årskurs 3. Studien omfattar en innehållsanalys av två läromedel i svenska som används i årskurs 3. Resultatet har diskuterats utifrån tidigare forskning och den sociokulturell teoribildningen. Utgångspunkt utifrån innehållsanalysen kunde fyra beskrivningskategorier identifieras dessa är nivå frågor, läsförståelsestrategier, sociokulturellt perspektiv och kunskapskraven i årskurs 3 i svenska. Resultatet visar att läromedlen följer läroplanens kunskapskrav till viss utsträckning och att båda läromedlen är ensidig i spridningen angående nivå frågor och läsförståelsestrategier.

För att kunna ta sig an varierande texter i skolvardagen och förstå olika texter är det viktigt att lära sig hur lässtrategier kan användas vid rätt tillfälle. Detta är speciellt viktigt för elever som är flerspråkiga och kan upptäcka fler svårigheter i läsandet. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur forskningsfältet ser ut hos läsförståelsen när det kommer till flerspråkiga elever. Vi har valt att fokusera på lässtrategier. För att vårt syfte med översikten skall vara så tydlig som möjligt har vi följande frågeställningar som skall besvaras: Hur ser forskning på lässtrategier hos flerspråkiga elever? Hur påverkar läraren undervisningen av lässtrategier? Urvalet av artiklarna har skett i tre olika databaser, Primo och Eric (ProQuest) och Google scholar. Centrala sökord som användes i urvalet var lässtrategier, läsförståelse och flerspråkiga elever både på svenska och engelska. Vi har läst igenom många olika artiklar och valde ut åtta relevanta artiklar som kommer ligga till grund för denna kunskapsöversikt. Samtliga artiklar visade sig vara positiv inställda till lässtrategier hos elever som var flerspråkiga. Resultatet visar att elever använder sig mycket av lässtrategier när det förekommer okända ord som de inte förstår. Lässtrategier såsom omläsning tillämpas då för att förstå det okända ordet. Om eleven inte använder sig av rätt lässtrategi vid rätt typ av text finns det en risk att eleven misslyckas med att förstå vad texten handlar om. Läsutveckling sker i olika steg och en lässtrategi för att få utveckla elevens läsförmåga är att bredda elevens ordförråd.

Syftet med arbetet var att skapa en uppfattning om den digitala ljudboken kan ta plats i skolans högläsningsmoment. Med ljudböcker avser denna uppsats de digitala ljudböcker som nås via olika streamingtjänster. Observationerna av högläsningsmomenten innefattas både av tillfällen då klassen lyssnar på ljudböcker i olika format samt av tillfällen då läraren läser högt ur en tryckt bok. Utifrån observationerna undersöktes elevernas fokus och aktivitet, samt även lärarens arbetssätt. Resultatet visar att bokformatet kan ha en viss betydelse för elevernas fokus men att bokformatet har mindre betydelse för lärarens arbetssätt. Läraren som medverkat ställer sig positiv till att arbeta med digitala ljudböcker, men att det bör kombineras med traditionell högläsning., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13

Under min studietid har jag upplevt att det som är mest utmärkande hos elever vad gäller språket i årskurs 4-6 är det bristande ordförrådet och den låga läsmotivationen i skolan. Litteraturstudiens syfte är att belysa vad forskning lyfter fram om framgångsrika lässtrategier och hur lärare kan motivera elever för att främja sinläsutveckling för årskurs 4-6 i ämnet svenska. Frågeställningar för att besvara detta syfte är: Vilka lässtrategier är framgångsrika för elevers läsutveckling i årskurs 4-6?och Vilka yttre faktorer kan påverka elevers läsutveckling? Litteraturstudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där elevens lärande sker i samspel med läraren och andra. Studien behandlar nio doktorsavhandlingar, tre vetenskapliga artiklar och en rapport. Dessa forskningstexter har undersökts och både likheter samt skillnader har jämförts. Forskningsresultatet visar att lärares roll samt relation mellan hem och skola är avgörande faktorer för elevers läsutveckling. Litteraturstudien presenterar ävenframgångsrika lässtrategier som leder till elevers läsutveckling. Dessa lässtrategier är textaktiviteter i form av textsamtal, diskussioner med lärare, datoranvändning, innehållsorienterad undervisning och explicit undervisning. Slutsatsen som kan dras är att dessa olika lässtrategier behöver kombineras för att elevers läsförståelse ska utvecklas.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar av undervisning i läsförståelse i ett klassrum med flerspråkiga elever. Syftet med den här studien är att undersöka verksamma lärares uppfattningar om gynnsam undervisning i läsförståelse i årskurs 1-3 i ett klassrum med flerspråkiga elever som följer kursplanen i svenska. För att undersöka det, tar vi reda på vilka arbetssätt lärarna anser vara gynnsamma i undervisningen för att utveckla elevers tidiga läsförståelse samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i sitt arbete med att främja flerspråkiga elevers läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Åtta behöriga lärare med erfarenhet av arbete i årskurs två och tre i grundskolan och med erfarenhet av att undervisa i ett klassrum med flerspråkiga elever har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar på att gynnsamma arbetssätt för läsförståelseutvecklingen framför allt är ett tidigt arbete med ord och begrepp och läsförståelsestrategier. Hur lärarna väljer att arbeta med detta varierar. Ordförståelse är även en förmåga lärarna lyfter som bristande hos många flerspråkiga elever. Utifrån studiens resultat kanvi dra slutsatserna att lärarna är medvetna om att modersmålet spelar en viktig roll även förutvecklingen i svenska, men att kunskap om språkens samverkan hos eleven och fördelarna med inslag av tvärspråkliga arbetssätt i undervisningen saknas. Utifrån resultatet i denna studie synliggörs att de kunskaper och resurser lärarna skulle ha nytta av bland annat är ökad kunskap om hur språk samverkar hos eleverna, guidning i undervisning genom tvärspråkliga arbetssätt samt tillgång till material som exempelvis tvåspråkiga böcker och texter., Inriktning svenska

Den här uppsatsen innefattar hur dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Uppsatsen belyser även lärarens syn på dialogisk högläsning i svenskundervisningen. En PISA undersökning som genomfördes 2012 i läsförståelse visade att elever i den svenska skolan hade ett sämre resultat än det internationella genomsnittet. Syftet med den här uppsatsen är att granska vad tidigare forskning skriver om hur dialogisk högläsning kan bidra till en ökad läsförståelse och ökat läsintresse hos elever i årskurs F-3. Dessutom granskas vad forskningen säger om lärares åsikter kring dialogisk högläsning. Analysens material grundar sig i den sociokulturella teorin. Materialet som har analyserats är vetenskapliga artiklar som både har varit nationella och internationella. Litteraturstudiens resultat visar att dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse positivt. Med hjälp av dialogisk högläsning får eleverna en utökad kunskap i att återberätta, sammanfatta, större ordförråd och kunna läsa mellan raderna. Genom samspel och kommunikation med andra får eleverna ett utökat läsintresse. Resultatet visar även att vissa lärare inte ser dialogisk högläsning som en undervisningsform utan använder det som en metod för att få eleverna att koppla av. För att dialogisk högläsning ska ha en positiv effekt på elevers läsförståelse och läsintresse behöver läraren ha ett tydligt syfte med undervisningen och vara väl förberedd.

Forskning idag menar att grupparbete är en undervisningsmetod som främjar elevers sociala och ämneskunskapsmässiga förmågor. Det är därför viktigt att lärare är väl medvetna om grupparbetets många fördelar och hur grupparbetet bör läggas upp. Denna litteraturstudie behandlar grupparbete inom läsförståelse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Den sociokulturella teorin och i synnerhet appropriering ligger till grund för arbetets utgångspunkt. Det som litteraturstudien är ämnad att undersöka är vad forskningen säger om elevers förutsättningar att arbeta som grupp inom läsförståelse. Material har samlats in från databaserna Primo, ERIC, SwePub och EBSCO med hjälp av olika kriterier för inklusion. Materialet som undersökts och analyserats består av två doktorsavhandlingar och åtta vetenskapliga artiklar, både nationella och internationella. Resultatet visar att fördelarna med grupparbete är betydligt större än nackdelarna och att det är någonting som man bör arbeta med i verksamheten. Resultatet visar även på att lärare som inte arbetar kontinuerligt med grupparbete har som argument att de tycker att det är svårt att genomföra undervisningen på grund av att de inte har redskap för att ha uppsikt över klassen när de arbetar i grupper. Slutsatsen utifrån resultaten är att det finns många fördelar med grupparbete om läraren är väl förberedd och använder sig av väl utvalda strategier.

Idag råder stor oro i skolans värld, då många elever inte har ett intresse för böcker. Denna brist på intresse resulterar i minskad kunskap kring läsförståelse samt bristfällig fantasi hos eleverna. Många lärare upplever att boksamtal inte bara ökar elevernas läslust, utan även utvecklar deras läsförståelse. Boksamtal är ett samtal som ofta används i skolans miljö och innebär att en grupp elever läser en litterär text, fördjupar sig i den och sedan diskuterar texten. I många fall innebär boksamtal att elever ska läsa en skönlitterär text och sedan svara på frågor under ett samtal med andra elever. Det kan vara mer eller mindre organiserade men oftast är det en strukturerad och planerad aktivitet som sker i klassrummet. Syftet med denna studie var att undersöka hur undervisande lärare i ämnet svenska använder boksamtal som ett verktyg i klassrummet för att utveckla elevers läslust samt läsförståelse. Detta arbete har även haft fokus på att undersöka varför undervisande lärare väljer att arbeta med boksamtal samt hur ett boksamtal kan vara utformat. I denna studie blev tre stycken legitimerade svensklärare intervjuade och ur dessa intervjuer framkom intressanta resonemang relaterade kring hur ett boksamtal kan vara uppbyggt, varför de intervjuade lärarna använder verktyget samt hur de arbetar med det i klassrummet. Lärarna ansåg att boksamtal bör användas i klassrummet för att utveckla elevernas läslust och läsförståelse, men menar att det inte är det enda som behövs för att utveckla deras kunskaper och intresse för böcker., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13

I takt med digitaliseringen och den ökade förekomsten av e-böcker och digitala boktjänster, ser vi en förändring i samhällets läsvanor. Dessa förändrade läsvanor speglas även i elevernas läsvanor, där användningen av elevanpassade digitala boktjänster som Polylino skola blir mer vanligt i svenska klassrum. Eleverna får därmed ta del av en annan form av lyssning utöver den lärarledda högläsningen. Syftet med studien är att synliggöra om lärare ser Polylino skola som jämförbart med högläsning gällande användningen och syftet samt dess förtjänster och nackdelar. Forskningen har baserats på data som har samlats in på två sätt; en kvalitativ enkätundersökning med 40 svarande, och kvalitativa intervjuer med sex lärare, varav samtliga verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1-3. Resultatet analyseras utifrån literacybegreppet, med fokus på läsandegemenskap, The Four Resource Model, föreställningsvärldar, Reciprocal teaching och stöttning. Resultatet visar att elevernas vardagspraktiker kring digitala verktyg påverkar användandet av Polylino skola, där fokus faller på stimulering och underhållning, istället för textens innehåll. Det fasta formatet i Polylino skola anses av lärarna begränsa den läsutveckling som eleverna normalt hade utvecklat i högläsningspraktiker, då bland annat interaktion, inlevelsen och samtalet om det lästa uteblir. Däremot lyfts Polylino skola som ett bra stöd för elever som behöver hjälp med att knäcka läskoden och kan främja ett utvecklat läsintresse hos eleverna. Vidare diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och teori. Studien ger en bild av hur lärare beskriver sitt arbete med högläsning respektive Polylino skola i undervisningen för förskoleklass och årskurserna 1-3 samt belyser utvecklingsmöjligheter.