Search

Dette projekt er en samling af gode eksempler på bæredygtig turisme-udvikling i Norden, der kan inspirere yderområder til udvikling indenfor turisme. En bæredygtig turisme omfatter en udvikling, der sikrer en langsigtet miljømæssig, socio-kulturel og lokaløkonomisk balance i området, så den bidrager positivt til området og ikke nedslider ressourcegrundlaget. Fokus i eksempelsamlingen ligger især på de miljømæssige og sociokulturelle eksempler, der hjælper lokalsamfund, da der almindeligvis er fokus på økonomisk aspekter indenfor turismeudvikling. Projektets primære formål har været at udarbejde et nordisk „good practice“ katalog indenfor bæredygtig og innovativ turismeudvikling og regionale strategier, der kan give yderområder i Norden inspiration og konkrete eksempler, som kan stimulere til lokal udvikling gennem turisme.

Fenomenet mobbing har eksistert i lange tider, men det er først de siste fire tiårene det har blitt særlig fokus på problemet. Selv om det de siste årene har blitt satt i gang flere tiltak mot mobbing, spesielt i skolen, er mobbing i dag svært utbredt blant ungdom. Det har først og fremst vært fokus på mobbing i skolen, noe som har ført til at det i dag er mangel på studier om hvor utbredt mobbing er utenfor skolen. I denne oppgaven settes det fokus på mobbing i skolen, idretten og på fritiden, der det rettes spesielt fokus på idretten. Først analyseres prevalensen av mobbing på arenaene, før det undersøkes hvilke mobbemetoder som er mest utbredt. Studien viser at prevalensen av mobbing på de tre arenaene er signifikant forskjellig. Mobbing forekommer mest i skolen med 14,3% som er involvert som mobbere og 13,1% som mobbeoffer av og til eller oftere. På fritiden er 9,9% involvert som mobbere og 6,8% er involvert som mobbeoffer, mens det i idretten er 8,3% som er involvert som mobbere og 7% er involvert som mobbeoffer. Forskjellen på prevalensen av mobbing mellom arenaene skole, idrett og fritid er større blant jenter enn gutter. Relativt sett, i forhold til antall timer ungdommene bruker i uka på hver arena, kan det likevel se ut som om mobbing er mest utbredt i idretten. Av mobbemetoder er erting mest utbredt i både skole, idrett og fritid, isolering/utestenging er noe mindre utbredt, mens fysisk mobbing er minst utbredt. Erting er også den mobbemetoden der det er størst forskjell mellom arenaene når en sammenligner prevalensen av metodene.

Early during my education to become an afterschool-teacher a concern was raised that afterschool-programs will continue to be seen as an institution for childcare services. In this experience-based essay, I discuss what I see as the coreproblem: the free- and planned activities. What do the free- and planned activities actually mean for children's development and what is it that determines how much space the various activities will be allowed to take? In my attempts to answer this question, I go through the concept of leisure, the importance of children’s play and adults responsibilities in children’s play, what the different policy documents say about children’s play and the creative work, staff skills and theoretical and practical knowledge. I question whether I was right in the story that I begin this essay with, and conclude that it is more difficult than I previously thought to find an answer to the question.

Forskning visar att majoriteten av unga hbt-personer mår bra, men ett större antal unga hbt-personer mår dåligt, än i gruppen unga i stort. Som ett led i att arbeta hälsofrämjande och identitetsstärkande med unga hbt-personer drivs s.k. fritidshäng . Syftet med studien är att undersöka betydelsen av sådana fritidshäng för unga hbtq-personers identitetsberättelser med fokus på hur en säker plats skapas och hur detta relaterar till identitet. Genom intervjuer med ungdomar som besöker fritidshängen framkommer att fritidshängets ramar, som byggs upp av strukturen, kravlöshet och ett varmt mottagande, tillsammans med vad besökarna tar med sig in i form av erfarenheter och egenskaper, gemensamt skapar ett tryggt rum. I detta trygga rum upplever besökarna att de vågar prova på olika identiteter, får definiera sig själva, men även kan slippa definiera sig. Med sig från fritidshänget tar de en känsla av familj, nya vänner, ett engagemang samt upplever att de mår bättre.

This thesis aims to investigate the information habits of peoplewith a serious interest in music. What information needs do theyexperience, what information sources do they seek out to fulfillthese needs and what part does the public libraries play in theirinformation habits?To answer these questions a qualitative approach was used. Fourrespondents with a serious interest in music were interviewed.The theoretic framework was based on Robert A. Stebbins theoryon serious leisure and Karen E. Pettigrew’s concept ofinformation grounds.The results of the study showed that the primary informationneeds consisted of: finding new music to listen to, findinginformation about artists and bands, finding information aboutopportunities to play live and finding information about musictechnology. The main information sources used were: friends andacquaintances and the internet. Additional sources like books andmagazines were also used to some extent. The findings show thatpublic libraries were used very moderately. When they on occasionwere used it was mainly to locate materials that could be hard tofind through other sources, for example sheet music. Program: Bibliotekarie

Huvudtemat för den här skriften är fritidens topografi och spatialisering – eller uttryckt på ett mer vardagligt sätt: fritidens terräng och förrumsligande. Topografi handlar om beskrivningar av terrängförhållanden, platser eller områden och själva ordet härstammar från grekiskans topos (plats) och graphein (skriva eller beskriva). Termen spatial är synonym med rumslig och refererar till rumsliga egenskaper: följaktligen kan spatialisering förstås som att förrumsliga eller rumsliggöra något (i analogi med hur något förkroppsligas). Rum är dock inget entydigt begrepp. Och det finns inte heller någon etablerad vokabulär eller terminologi för att beskriva eller analysera det som jag här betecknar som socialisationens och ungdomspolitikens topografi.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det barnen gör på fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät. Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, är att ha roligt, och barnen förknippar då detta med att leka. Det är oftast föräldrarna som bestämmer barnens aktiviteter på fritiden. Även om barnen själva anser att det är de som väljer så har de oftast på något sätt blivit influerade av en vuxen

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det barnen gör på fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät. Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, är att ha roligt, och barnen förknippar då detta med att leka. Det är oftast föräldrarna som bestämmer barnens aktiviteter på fritiden. Även om barnen själva anser att det är de som väljer så har de oftast på något sätt blivit influerade av en vuxen

Mastergradsoppgåve i samfunnsarbeid Eg har to formål med forskinga: Det første er å undersøke korleis unge med Asperger syndrom sjølv presenterer si fritid. Deira eigen presentasjon er sentral. Kva innhald fritida deira har, kva dei kunne tenkt seg annleis og kva fritid betyr er mine forskingsspørsmål. Det andre er metoden eg nyttar. Den er også eit middel til å sjå på rammer for samspel og samhandling og dimed føresetnader for sosial deltaking. Medforsking inneber her at dei har vore invitert til å ta del, innhente og avgjere bruk og presentasjon. Mi metodologiske tilnærming utforskar også rammer for samspel og samhandling. Fritid for dei tre er dei konkrete aktivitetane. I all hovudsak er den fritida dei presenterer den frie tida, den dei rår over sjølv. Dei seier seg nøgd med den fritida dei har i dag, og ynskjer ingen endringar. Fritida er dyrebar og kostbar. Dei unge syner kompetanse på sine interesseområder, og fritida kan vere ein døropnar for sosial deltaking. Det er kunnskapen og kompetansen dei har opparbeidd seg og seriøsiteten dei viser i sine fritidsaktivitetar som kan vere ein slik døropnaren. Det føreset at dei har aktivitetar som vert tilrettelagd på deira premiss. Dei har også ei sosial orientering og føresetnader for å etablere og oppretthalde eit felleskap.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats. The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

Oppgavens hovedmål var å finne frem til om minoritetsungdom opplever at de har spesielle muligheter og utfordringer på ulike oppvekstarenaer som kan knyttes til det at de har en minoritetsbakgrunn, og hvordan deres opplevelser kan knyttes til deres grad av deltakelse på ulike arenaer i samfunnet. I tillegg var det ønskelig å se litt nærmere på FLEXID-kurset, et bevisstgjøringskurs i regi av Larvik kommune rettet mot minoritetsungdom mellom 14 og 21 år som har en flerkulturell oppvekst i Norge, og om betydningen av det som formidles på kurset i forhold til ungdommenes opplevelser. Kurset drives av Larvik Læringssenter, som til daglig har ansvaret for opplæringen av alle nyankomne barn, unge og voksne innvandrere eller flyktninger i kommunen. I intervjuundersøkelsen, som ligger til grunn for resultatene som er beskrevet i denne rapporten sammen med noen observasjoner foretatt på FLEXID-kurs, ble åtte minoritetsungdommer intervjuet, og det er i hovedsak deres fortellinger som danner grunnlaget for temaene som tas opp og resultatene som fremkommer. Innledningsvis i denne rapporten har jeg tatt for meg aktuell teori og forskning. Deretter følger en metodedel, der den praktiske delen av intervjuundersøkelsen blir nærmere forklart; både utarbeidelse av intervjuguide og selve gjennomføringen av intervjuene. Hoveddelen av oppgaven retter seg mot de resultatene som ble funnet gjennom intervjuundersøkelsen for oppvekstarenaene famile, skole og fritid. I tillegg gjøres basert både på intervjuundersøkelsen samt enkelte observasjoner, en vurdering av FLEXID-kurset. Et eget kapittel mot slutten av rapporten er viet en oppsummering av resultatene fra intervjuundersøkelsen og observasjonene fra FLEXID-kurset. Som det framgår av nevnte oppsummeringskapittel mot slutten av rapporten førte hverken intervjuundersøkelsen eller observasjonene i forbindelse med FLEXID-kurset til noen revolusjonerende resultater sett i forhold til tidligere undersøkelser og eksisterende forskning og teori. Hvis jeg skulle våge meg på en anbefaling må det likevel være at vi i Norge og Larvik forsetter med det systematiske arbeidet som har pågått en stund, og som faktisk gir en del positive resultater som det også kommer frem av denne rapporten, for å forsøke å bidra til at minoritetsungdom opplever en enda større grad av muligheter på de ulike oppvekstarenaene, og at aktiv deltagelse på areaner utenfor familien er et viktig bidrag fra dem selv og foreldrene deres For å få til dette, tror jeg det er riktig at alle minoritetsfamilier får et enda bedre tilbud enn det de har i dag, noe som forhåpentligvis gjør at de virkelig forstår viktigheten av dette. I tillegg tror jeg det bør satses litt mer bevisst og systematisk på at sentrale aktører fra majoriteten (les: politikere, lærere/skoleansatte, fritidsledere, majoritetsungdom osv.) også kan bidra til en bedre og mer positiv integreringsprosess for minioritetsungdom.

Idag betonas vikten av utomhusaktiviteter för människors hälsa och välbefinnande. Att utforska och lära ute i naturen handlar om att lära med alla sinnen, d.v.s. smak, lukt, känsel, syn och hörsel. Artikeln baseras på EU-projektet Learning in Motion med fokus på barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Syftet var att utröna om och i så fall hur utomhusaktiviteter kan ge fysisk och sensorisk stimulering för personer med intellektuella funktionshinder. Studien baseras på intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Resultatet visade att deltagarnas välbefinnande och livskvalitet ökar förutsatt att miljön är tillgänglig och anpassad. Vistelse ute i naturen stimulerade och motiverade deltagarnas lärande och sociala inkludering. Bristen på ett systematiskt lärande i utomhusmiljö saknas dock ofta och är nödvändigt för denna målgrupp.

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att få en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och föräldrar uppfattar verksamhetens målsättningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer. Resultatet från intervjuerna med verksamma ledare, föräldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens målsättning handlar om att utforma en verksamhet utifrån individernas förutsättningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssättet. Ett stort arbete inom verksamheten ligger även i att stärka deltagarnas självkänsla, som enligt studier och intervjuerna med verksamma ledare och föräldrar, påverkas av de sociala normerna som placerar målgruppen utanför normalitetens ramar. Vidare menar de att fritidsmöjligheterna för målgruppen är begränsad då utbudet av anpassade fritidsaktiviteter är allt för få. Studier visar även att målgruppens historia som genomsyrades av förtryck och utanförskap i samhället lever i viss mån kvar och än idag finns förbättringar som kan göras i integrationsfrågan. De antyder också att fritid ur en positiv mening, är ett bra verktyg för identitetsskapandet i en gemenskap.

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar väljer att vara fysiskt aktiva även på fritiden. Frågeställningar: – Hur ser träningsvanorna ut för skolungdomar på högstadiet? – Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva på sin fritid? – Finns det några samband mellan hur skolungdomar tränar på sin fritid och vem/vad som gjorde att de började träna? Metod Undersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Resultat Resultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra fysiskt aktiva elever på fritiden var större än den inaktiva. Vad gäller motivationsfaktorer till att vara fysisk aktiv så fick kompisar och familj störst andel svarande, medan idrottslärare och skola fick minst. Slutsats Enkätundersökningens resultat ger en begränsad bild av situationen men det går ändå att dra en slutsats att det sociala nätverkets påverkan på elever vad gäller att vara fysiskt aktiv på fritiden är stor. Oroande är att väldigt få angav att skola och idrottslärare var motivationsfaktorer. Rollen som framtida idrottslärare blir än mer viktig. Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2011

The aim of this Master’s thesis is to investigate the factors of children’s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3–4 children in each group. We have used two theories for our study, Aidan Chambers’ “reading circle” and the Swedish researchers Kristian Wåhlin’s and Maj Asplund Carlsson’s investigation “Children’s three libraries”. The three libraries are: the Family library, the Friends library and the Society library. We chose these theories because they can help us to understand children’s reading in a context and different social processes. During our study it became clear that children, who do not like to read, read non-fiction more often. Children who like to read and read more often also search for information on the Internet more often.Earlier investigations show that children choose non-fiction books in first place. That is not what we have seen in our study. The literature that we used for this study shows that there are many different voices about what children should read and what they read. In our study we discovered an attitude towards non-fiction books; it should not be “real books”. The grown-ups attitude towards the children what they should read and what they read, influence of course the children what they choose for their reading. Program: Bibliotekarie

Uppsatsen syftar till att ta reda på huruvida elever i årskurs fem upplever sin fritid som stressande och om detta inverkar på deras skolgång. Är detta något som lärare i så fall ska ta hänsyn till i sin planering av undervisning och läxor? Tre elever och tre lärare har intervjuats enskilt och deras utsagor ligger till grund för resultatet. Eleverna drogs slumpmässigt från samma klass och det resulterade i två pojkar och en flicka. Lärarna hade alla anknytning till den aktuella klassen. Av dessa intervjuer framkommer att eleverna inte uppfattar sig själva som stressade men att lärarna ändå vittnar om att så ibland är fallet. Dock är lärarnas berättelser inte specifika för just dessa tre elever utan allmängiltiga. Lärarna är också överens om att föräldrarna har ansvar att organisera sina barns fritid. Eleverna vittnar om att läxor alltid prioriteras framför egenvalda aktiviteter vilket gör att de själva eller med hjälp av föräldrar väljer bort aktiviteter.

Artiklene i Samfunnsspeilet er tilgjengelige fra SSBs nettsider: http://www.ssb.no/ssp/ Vi bruker stadig mer tid på fysiske aktiviteter, og seks av ti trener mer enn en gang i uka. En av tre har deltatt på et idrettsarrangement i løpet av de siste to årene, og fotball er den mest populære idretten. Det er også rundt en av tre av oss som spiller et instrument, og gitar og piano er de instrumentene vi spiller mest på. Andelen som spiller blokkfløyte, har sunket betraktelig de siste 15 årene. Antall avisopplag synker, og samtidig er det færre som leser papiravis i dag, sammenlignet med hva som var vanlig på slutten av 1990-tallet. Bruk av Internett har tidoblet seg i samme periode.

During my practical training I have seen what after-school offers children. Large groups of children and little staff, often results in that the children had to play freely until they go home. Few activities are offered to the children and the staff is busy looking after the children and ensures that they are not fighting. The purpose of this study is to find out how children feel about their leisure activities and if they think they are being offered a meaningful leisure. The main research questions were: How do children experience their leisure-time? Do after-school offers children a meaningful leisure and is it the children's interests and needs that govern the activities and the environment? How do the number of children in the leisure group affect the leisure time? The methods to collect data in the study are observations and interviews. The study was done in an after-school in Stockholm with children between 7-9 years old. The children in the after-school think that they spend too much time outdoor, that they have too few excursions, too little time indoors and too few activities. Most children experience that it is the teachers who decide at leisure-time and that there are teachers who determines what, when and where children can play. The kids want to get a chance to decide about their leisure and what they want to use it for. What the children in the study wants to do and what they are allowed to do, isn´t really the same, and therefore from a children's perspective, they hasn´t been offered a meaningful leisure.

Validerat; 20101217 (root)

Syftet med den här studien var att undersöka om undervisningen i idrott och hälsa påverkar elevers fysiska aktivitetsgrad på fritiden. Ett vidare syfte var att se om undervisningen fått eleverna att prova nya aktiviteter och fått ett ökat intresse för idrott och fysisk aktivitet. Studien undersöker även hur viktigt eleverna tycker ämnet är och vilka kunskaper de får kring hälsa. Slutligen undersöks dessa frågor utifrån ett genusperspektiv, samtidigt som elever med olika erfarenhet av fysisk aktivitet jämförs. Studien har använts sig av en kvantitativ enkätstudie. Undersökningen har utförts på elever i årskurs 8-9 i två stycken högstadieskolor. Enkätundersökningen har sammanställts med hjälp av statistikprogrammet SPSS. 40 % av eleverna är aktiva inom en idrottsförening och 20 % av eleverna är aldrig fysiskt aktiva på fritiden. Många elever når inte upp till de dagliga rekommendationerna för fysisk aktivitet. Bollspel är en vanlig aktivitet för pojkarna på fritiden och för flickorna är ridning dans och bollspel vanligt. Bollspel och lekar är de vanligaste aktiviteterna i undervisningen medan hälsoteori är sällan förekommande. Pojkar och idrottsaktiva elever känner sig trygga, duktiga och upplever att undervisningen är roligare än vad flickor och inaktiva elever upplever den. Endast ca 10 % av eleverna anser att de fått mycket kunskaper om hälsa i undervisningen och ca 15 % anser att de fått mycket kunskaper om varför man ska vara fysiskt aktiv. Pojkar anser i större utsträckning än flickor att de fått de här kunskaperna, och ju aktivare en elev är på fritiden desto mer kunskap anser denna att undervisningen givit dem. Mindre än en tredjedel av eleverna anser att undervisningen fått dem att prova nya aktiviteter utanför skolan och endast 36 % procent anger att undervisningen fått dem mer intresserad av idrott. Pojkar anser det i större utsträckning än flickor liksom de som är fysiskt aktiva jämfört med de elever som inte är det. Många elever anser inte att de blir mer aktiva på fritiden av undervisningen i idrott och hälsa. Det finns stora skillnader mellan könen och mellan aktiva och inaktiva hur de upplever att undervisningen ger dem kunskap och intresse för att vara fysiskt aktiv.

Notatet gjengir resultater fra en undersøkelse av kulturatferd blant ungdom i Grenland. 386 elever fra 10. klasse i ungdomsskolen og 2. og 3. trinn i videregående opplæring er intervjuet. Resultatene viser at Grenlandsungdommene i stor grad beveger seg i et regionalt kulturterreng. Bevegelsesmønsteret konsentrerer seg imidlertid til noen få kulturarenaer hvor de to store kinosentrene i Porsgrunn og Skien dominerer. Men også Bamble har en viss tiltrekningskraft i den regionale ungdomskulturen.

Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lärare inom fritidsverksamhet bland barn och ungdomar, anser att ett framgångsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex ledare inom fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar också till befintlig forskning om föreningsliv såsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och ungdomar. Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger också till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer såsom föräldrar och kompisar har också stark inverkan på resultatet, då de å ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och å andra sidan bär upp ett pedagogiskt ansvar. Resultatet visar även att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, främst bland ungdomar i de senare tonåren, där de också tycks sakna strategier för hur man ska kunna nå dessa ungdomar. The aim of this study is to map out and present how leaders and teachers in extracurricular activities think that their work should be designed for success and what mechanisms they see as significant to the outcome. The investigation is based on qualitative interviews with six leaders in leisure activities such as municipal music school, sports and leisure clubs of varying size and scope. The study also refers to existing research on clubs and societies, for instance, studies on recreational habits, policies and leisure time activities. The result shows that social education is considered to be central to a sense of job satisfaction and this is also the basis for a great part of the activities studied. Other factors such as parents and friends also have strong influence on the outcome as they play a part in the recruitment as well as the instruction. The result also shows that the organizations share common concerns regarding membership reduction, particularly in the number of young adults, a category for which they also seem to lack strategies for attracting.

Validerat; 20101217 (root)

Helt centralt i fritidslivets forbrug af teknologi står automobilet som et varigt forbrugsgode, der har fået en ganske enorm udbredelse over de sidste hundrede år og haft en massiv indflydelse på samfundsudviklingen. Er automobilet et praktisk og nyttigt arbejdsredskab eller er det tværtimod en luksusgenstand og et legetøj til brug i fritiden er en politisk diskussion, der er lige så gammel som automobilet selv. Af svaret afhænger en lang række samfundsmæssige forhold som forbud og regulering af automobilismens udbredelse, spørgsmål om beskatning og forbrugernes adgang til at bruge automobilet - noget som kræver en fortsat og kostbar udbygning af infrastrukturen. Det er alt sammen spørgsmål som løbende har været til forhandling i forbruger krydsfeltet siden begyndelsen af det 20. århundrede.

Arbetets syfte har varit att identifiera erfarna gymnasielärares förhållningssätt och strategier för att genom detta klara av ett långt yrkesliv utan att påverkas alltför mycket av stress. Under arbetets gång har lärare intervjuats på ett sådant sätt att dessa har fått möjlighet att fördjupa sina svar, vilket har givit arbetet en djupare insikt genom lärarnas egna berättelser. Den teoribakgrund som har legat bakom undersökningen bygger på Antonovskys teori om Känslan Av SaMmanhang, Kasam. Förutom intervjuer har lärarna fått svara på den korta versionen av Antonovskys livsfrågeformulär, där tyngdpunkten ligger på hur individen reagerar i olika livssituationer och där grundkomponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet leder fram till god förmåga att hantera och stressfulla situationer. Genom intervjuer och frågeformulär har arbetet försökt att finna de förhållningssätt som varit framgångsrika för att hantera situationen i skolan. Dessa strategier har vi indelat i kategorierna gränssättning, beredskap, ambitionsnivå och fritid. Resultatet har åskådliggjort lärarnas synpunkter och uppfattningar om vad som var viktigt för att långsiktigt klara av yrkesrollen. Informanternas svar som givits genom livsfrågeformulärets frågor har dessutom visat på att de lärare som intervjuats äger dessa egenskaper.

In Sweden, many children in compulsory school attend after-school recreation centres. All children are offered local after-school recreation centre attendance in the age 6-12 during their parents’ work hours. Our aim with this Master thesis is to investigate how after-school recreation centres can use libraries to stimulate children’s own interest to read. The method employed is qualitative interviews with two recreation leaders and their collaborated librarian at an integrated school and public library. An additional interview was carried out with a librarian at a larger public library, who has created activities for after-school recreation centres. The theoretical background is a combination of Michael Buckland’s six aspects of access and Aidan Chambers theories about conditions for reading environment. Chambers theories about conditions for reading environment have proved to be the most applicable on the examined group. The study shows that there are several possibilities for after-school recreation centres to stimulate children’s interest in reading. Reading interest is stimulated through everyday situations, such as e.g. storytelling or play. It is also discussed that children’s interest in reading can be stimulated with different media, which libraries have possibilities to offer. A barrier is that after-school centres are interpreted as hidden by research and in practice. Like the after-school centre, the public library is also a place where children can develop their own interests. It is therefore important that the public library is made known and familiar to children as a part of the local cultural society.

I examensarbetet har jag undersökt föräldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar på frågan om varför och vilka barn som väljer bort fritids. De frågorna som arbetet har utgått ifrån är, vilka barn är det som går på fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, på vilket sätt påverkar pedagogers kompetens föräldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid är? I examensarbetet har jag använt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frågorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om föräldrars attityder gjorda av skolverket har fått utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar åt att det är fritidshemmet som är dåligt på att hitta barnens sociala arenor där de bäst kan hjälpa dem. Fritidshemmet, föräldrar och barn måste samarbeta bättre om det ska vara möjligt att få barnen att stanna kvar på fritids.

Rapporten giver et indblik i de unges liv, som det tegner sig på en række områder. Rapporten bygger på de unges egne beskrivelser. I rapportens datamateriale indgår der 2123 besvarelser af et omfattende spørgeskema, indsamlet blandt alle unge på en uddannelsesinstitution i Fredericia. Dette suppleres med interviews af 29 forskellige unge. Både spørgeskemaundersøgelsen og interviews er lavet i foråret 2009.

Tidigare forskning belyser vikten av att lärare sätter en gräns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats är att klargöra hur lärare upplever denna gränsdragning. Den belyser även gränsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lärares vardag. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den bygger på sex intervjuer av gymnasielärare i olika kärn- och karaktärsämnen. Huvudfrågorna i undersökningen är: Hur upplever lärare gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lärare gränsdragningen mellan det privata och det offentliga? Går det att sätta en tydlig gräns eller upplevs läraryrket som en livssituation? Påverkar gränsdragningen lärarens arbetssituation på något vis? Resultatet visar att lärare har svårt att definiera gränsdragningen och att den är högst personlig, de ser och hanterar gränsdragningen på olika sätt. Resultatet indikerar dock att erfarenhet har en viss betydelse i hur problematisk gränsdragningen upplevs. Utifrån resultatet efterlyser vi ett mer aktivt arbete från skolorna vad gäller lärares arbetsbeskrivning för att förenkla gränsdragningen samt få denna fråga att bli en kollektiv insats istället för personlig.

Att ha möjlighet till återhämtning är viktigt för hälsan. I denna studie är det återhämtning från arbetet efter arbetstidens slut som står i fokus, det vill säga den som företrädesvis sker på fritiden. Med fritid avser jag i denna intervjustudie den tid vi inte ägnar åt lönearbete. Fritidsintressen, föreningsliv, olika engagemang är aktiviteter som konkurrerar om vår tid. Det kan ibland vara ren återhämtning men ibland åtaganden som ökar stressen. Om utrymmet för återhämtning är ringa eller inte existerar finns en ökad risk för bland annat stressrelaterade besvär. Faktorer som är avgörande för vår återhämtning och fritid finns på individnivå, i vårt arbete, i vår psykosociala miljö och på samhällsnivå. Dagens folkhälsopolitik fokuserar på bestämningsfaktorer vilket är "faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa". Människor verkar inom olika ramar, har olika resurser och reagerar olika på stressorer vi ställs inför. Enligt Aaron Antonovskys så har individer olika motståndskraft, vissa förblir friska, klarar sig bra trots stora påfrestningar vilket hänger samman hur de hanterar sina motgångar och sin förmåga att göra tillvaron sammanhängande (KASAM, Känsla Av SAMmanhang). Syftet har varit att undersöka hur (dubbel)arbetande kvinnor upplever och skapar sina återhämtningsmöjligheter på fritiden. Vidare för att belysa och skapa reflektion kring situationer som, kanske till stor del i det dolda kan ge ohälsosamma effekter. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer i semistrukturerad form. Analysen visade att kvinnorna hade en medvetenhet om återhämtningens betydelse. Att kunna göra egna val och prioritera var viktigt för återhämtningen och gav dem en känsla av meningsfullhet och att de hade kontroll. Det som främst konkurrerade om utrymmet för återhämtning var arbetet och familjelivet, även om det sistnämnda också gav återhämtning. Det som upplevdes som återhämtande varierade och kunde vara allt från att vila till fysisk aktivitet. To have a possibility to recover is important for a person's health. Here the focus is on the recovery from work after the working hours, in effect the one that generally happens at our time of leisure. With leisure I anticipate in this context the time that we don't spend working within payed labour. Leisure interests, association commitments, engagements and so forth are activities that compete for our time. It can sometimes be pure recovery but sometimes commitments that increase stress. If room for regeneration is poor or nonexistent there is an increased risk for among other things, stress related troubles. Factors that are decisive for how our recovery and our time of leisure will look, exists on an individual level, in our psychosocial and on a communal level. Today's public health politics focus on decision factors which are "factors in the organization of society and humans living concurrences and living habits that has an impact on good health or poor health". We have different frames to operate in, different resources and we meet and react differently to all kinds of stress factors. According to Aaron Antonovskys, individuals have different levels of resistance. Some remain healthy and manage themselves well, in spite of great demands which have to do with how we handle our obstacles and our ability to give our way of life continuity (SOC, sense of coherence). The focus on this work is on the recovery and leisure of women, i.e the experience and management of the individual recovery abilities during the leisure time. The purpose with the assignment has been to clarify how (dual) working women experience and manage their recovery opportunities. This to illuminate and create reflection about life situations that maybe to large degree concealed can produce unhealthy outcomes.

Artiklene i Samfunnsspeilet er tilgjengelige fra SSBs nettsider: http://www.ssb.no/ssp/ Det er helst kvinner som går på teater, opera og klassiske konserter. Menn foretrekker idrettsarrangementer. Mens kinopublikum har lavest gjennomsnittsalder, er den høyest blant operapublikummet. I valg av bøker er kvinner mest interessert i norske forfattere. Fremdeles er det få kvinner over 66 år som bruker Internett, viser kultur- og mediebruksundersøkelsene.